Rapport Jämställdhet i styrdokumenten

Hållbar jämställdhet i Västerås Rapport Jämställdhet i styrdokumenten 2013-03-15 Västerås stad Charlotte Florén, Konsult och Service i samverkan med Solveig Sandberg, Stadsledningskontoret 1

Innehållsförteckning Inledning 3 Rapportens innehåll 3 Metod 3 Material som ingår i inventeringen 4 Resultat 5 Jämförelse med förra årets inventering 6 Reflexioner 8 Några goda exempel 9 Tabell 11 Läsanvisningar till tabellen 14 Dokumentlista 15 2

Inledning Denna rapport är utförd inom ramen för projektet Hållbar jämställdhet i Västerås, ett projekt delvis finansierat av SKL. Rapporten är skriven av Charlotte Florén, Konsult och Service i samverkan med Solveig Sandberg, Stadsledningskontoret. År 2012 gjordes en inventering av styrdokumenten inom Västerås stad vad gäller jämställdhetsperspektivet gentemot brukare och kunder i dessa. Nu har inventeringen gjorts ytterligare en gång för att klargöra eventuella förändringar. Vid den första inventeringen undersöktes följande: Finns ett jämställdhetsperspektiv med i styrdokumenten? Innehåller styrdokumenten någon text om jämställdhetsperspektiv i samband med upphandling? Finns det någon koppling till CEMR-deklarationen i styrdokumenten? Har de deltagande förvaltningarna/bolagen/förbunden någon jämställdhetspilot? I årets inventering följs förra årets resultat upp, och därtill undersöks även om det finns något jämställdhetsperspektiv i stadens uppföljningsdokument samt om det finns någon könsuppdelad statistik hos förvaltningar, bolag och förbund. Liksom förra årets rapport ska även denna betraktas som en översiktlig bild av jämställdhetsperspektivets förekomst i stadens styrdokument. Rapportens innehåll I rapporten beskrivs hur inventeringen har genomförts, vilken typ av material som ingår i den samt resultatet av årets inventering. Det finns även en jämförelse med förra årets inventering och några reflexioner omkring resultaten. Avslutningsvis återfinns några goda exempel på jämställdhetsarbete som bedrivs inom Västerås stad. Längst bak i rapporten finns dels en tabell med samtliga förvaltningars, bolags och förbunds resultat för 2013 (till tabellen finns läsanvisningar), dels en lista över de dokument som ingår i inventeringen. Metod Arbetet startade med att en förfrågan skickades ut via mail till stadens förvaltningar, bolag och förbund där dokument efterfrågades angående mål, upphandling, uppföljning och könsuppdelad statistik. Mailen skickades till jämställdhetspiloter eller andra medarbetare med roller och arbetsuppgifter som bedömdes lämpliga i sammanhanget. Förvaltningar, bolag och förbund avgjorde själva vilka dokument de ville lämna in. Några deltagare har fått en eller två påminnelser och ett sista inlämningsdatum angavs i den andra påminnelsen som skickades ut, dels för att underlätta bearbetningen av dokumenten, dels av rättviseskäl, så att inte någon deltagare skulle få extra mycket tid på sig att välja ut och skicka in dokument. Efter sista inlämningsdatum scannades samtliga dokument, i de allra flesta fall med hjälp av datorns sökfunktioner. Ett antal sökord med anknytning till jämställdhet valdes ut, till exempel 3

genusperspektiv, jämställdhetsperspektiv, män, kvinnor, pojkar och flickor. Dessutom användes sökordet CEMR för att hitta kopplingar till CEMR-deklarationen i dokumenten. I och med att dokumenten inte lästs igenom ordagrant, vilket tiden inte medgav, och endast utvalda sökord har använts (och därmed andra sökord valts bort) vid scanningen är det möjligt att text med anknytning till jämställdhet kan ha missats. Därför är det viktigt att, som tidigare nämndes i inledningen, se rapporten som översiktlig och inte en absolut sanning. Efter scanningen upprättades en tabell där resultaten från sökningen fördes in. När det gäller jämställdhetsperspektivets förekomst i måldokument och upphandlingsdokument samt huruvida kopplingar till CEMR-deklarationen finns i dokumenten har endast svarsalternativen ja och nej använts då det var dessa alternativ som användes vid den första inventeringen. Beträffande förekomsten av jämställdhetsperspektivet i uppföljningsdokument och förekomsten av könsuppdelad statistik, som är två nya fokusar i årets inventering har svarsalternativen ja, delvis och nej använts. Svaren sammanställdes sedan och redovisas under rubrikerna Resultat och Jämförelse med förra årets inventering. Några tankar omkring resultatet och jämförelsen presenteras i avsnittet Reflexioner. Material som ingår i inventeringen Eftersom förvaltningar, bolag och förbund själva fick avgöra vilka dokument de skulle lämna in till inventeringen skiljer det sig åt mellan de olika deltagarna vilka typer av dokument de lämnat. När det gäller måldokument är verksamhetsplaner mycket vanligt förekommande. Beträffande upphandling finns dels deltagare som lämnat helt egna dokument, dels de som hänvisat till stadens gemensamma upphandlingsdokument. I det senare fallet har Inköps- och upphandlingspolicy för Västerås stad med helägda bolag och Handlingsplan för upphandling inom Västerås stad scannats. Handlingsplanen gäller inte för bolag, alltså har endast policyn använts när bolag hänvisat till stadens gemensamma dokument. I vissa fall saknas upphandlingsdokument. proaros som är en utförarförvaltning har inte något särskilt dokument för upphandling. Uppföljningsdokumenten består främst av verksamhetsberättelser och årsredovisningar. Könsuppdelad statistik finns ibland i något styr- eller uppföljningsdokument, men det har även lämnats in helt andra typer av dokument, till exempel excelfiler, med i vissa fall, mycket omfattande könsuppdelad statistik. Värt att nämna i sammanhanget är att när det gäller proaros verksamhetsblock Fritid och Förebyggande finns en del dokument som förvisso styr den verksamhet som bedrivs, men som ändå inte tagits med i den här inventeringen då de inte är Västerås stads egna dokument, till exempel allmänna råd från Skolverket. Intressant att notera är även att Skultuna kommundelstjänst från och med 2013 mäter följande och kommer att redovisa detta uppdelat på kön i Skultuna kommundelsnämnds strategiska plan: besökare på mötesplatsen, utlån på bibliotek, besökare på fritidsgårdens aktiviteter samt besökare på öppna förskolans verksamhet. Till antalet har vi fått in sammanlagt 65 dokument (dokument angående könsuppdelad statistik ej inräknade) fördelade på följande sätt: 4

Typ av dokument Antal Viktigaste styrdokumentet 30 Styrdokument för upphandling 11* Uppföljningsdokument 24 *Två av de elva dokumenten är stadens gemensamma upphandlingsdokument. Totalt har nio förvaltningar, bolag och förbund hänvisat till den gemensamma upphandlingspolicyn alternativt både upphandlingspolicyn och handlingsplanen för upphandling. (Handlingsplanen gäller inte för bolag). I inventeringen ingår 16 förvaltningar. När det gäller Sociala nämndernas förvaltning som har Individ- och familjenämnden, Nämnden för funktionshindrade samt Äldrenämnden knutna till sig betraktas i detta sammanhang vart och ett av de tre områdena som självständiga och dokument har således efterfrågats för samtliga områden. Som förvaltning räknas här även Fritid och Förebyggande, som egentligen är ett verksamhetsblock inom proaros. När det gäller jämställdhetspiloter har förvaltningarna räknats på ett annat sätt, se vidare under rubriken Resultat. Stadsarkivet saknar övergripande dokument och ingår därför varken i de 16 förvaltningarna eller i några beräkningar. De deltagande bolagen är sex till antalet och förbunden två. Totalt ingår 24 förvaltningar, bolag och förbund i inventeringen. Resultat Av utrymmesskäl redovisas inte alla parametrar i tabellen. De parametrar som inte finns med är förekomsten av kopplingar till CEMR-deklarationen i dokumenten samt den könsuppdelade statistiken. CEMR-deklarationen valdes bort för att den är så sparsamt förekommande, och statistiken för att de statistikdokument vi fått in inte enbart är styrdokument utan även helt andra dokumenttyper. När det gäller resultaten för jämställdhetsperspektivets förekomst i de viktigaste styrdokumenten och upphandlingsdokumenten används bara svarsalternativen ja och nej. Det innebär att ett ja-svar inrymmer allt från att perspektivet finns med i någon enstaka mening till att det finns ett helt stycke eller ännu mer text som behandlar jämställdheten. På samma sätt är det med CEMR-deklarationen där förekomsten av kopplingar till den i dokumenten endast redovisas med ja och nej. Beträffande uppföljningsdokumenten och den könsuppdelade statistiken används svarsalternativen ja, delvis, och nej. Delvis innebär att jämställdhetsperspektivet finns med i begränsad utsträckning och ja att det finns med i stor utsträckning. Även om man inte har med jämställdhetsperspektivet i något av de dokument man lämnat in kan det naturligtvis vara så att man har andra dokument som beskriver hur man arbetar med frågan. Detta är viktigt att ha i åtanke när man läser tabellen och betraktar resultatet av inventeringen. Viktigt att nämna är att EVAB inte har undersökts vad gäller upphandling. De viktigaste styrdokumenten (måldokument): Då det gäller de viktigaste styrdokumenten, det vill säga de dokument som beskriver målen för stadens verksamheter, har 30 dokument lämnats in, varav 14 dokument tar upp jämställdhetsperspektivet. Alltså finns 5

jämställdhetsperspektivet med i nästan hälften av de måldokument som inlämnats. Tio förvaltningar har med jämställdhetsperspektivet i sina måldokument. Upphandlingsdokument: Sammanlagt har nio egna dokument om upphandling lämnats in, och jämställdhetsperspektivet finns med i tre av dessa, det vill säga en tredjedel. Nio förvaltningar, bolag och förbund använder sig av stadens gemensamma dokument, och båda dessa dokument beaktar jämställdhetsperspektivet. Det innebär att av sammanlagt elva upphandlingsdokument som ingår i inventeringen tar fem stycken hänsyn till jämställdheten, alltså nästan hälften. Åtta förvaltningar, två bolag och ett förbund har med jämställdhetsperspektivet i sina styrdokument för upphandling. Uppföljningsdokument: Sammanlagt har 24 uppföljningsdokument lämnats in. Jämställdhetsperspektivet finns med i stor utsträckning i tre dokument, i begränsad utsträckning i åtta dokument och saknas helt i tretton dokument. Således finns jämställdheten med i någon grad i nästan hälften av uppföljningsdokumenten. Sju förvaltningar och två bolag har med jämställdhetsperspektivet i sina uppföljningsdokument i någon utsträckning. I tabellen redovisas också om förvaltningar, bolag och förbund har en jämställdhetspilot. Här räknas Sociala nämndernas förvaltning som en sammanhållen enhet, vilket den i realiteten också är, eftersom en och samma person är pilot för hela förvaltningens verksamhet. Fritid och Förebyggande räknas här in i proaros som det är en del av, då en enda person är jämställdhetspilot för hela proaros. Utav sammanlagt tjugoen deltagare har femton stycken en jämställdhetspilot fördelat på tolv av tretton förvaltningar, två av sex bolag samt ett av två förbund. Kopplingar till CEMR-deklarationen finns i sammanlagt fyra dokument varav tre har lämnats in av Stadsledningskontoret. Fem förvaltningar samt EVAB har könsuppdelad statistik i någon utsträckning i sina styr- och uppföljningsdokument. Det rör sig om sammanlagt sju dokument. Fokus för den här inventeringen är att se i vilken utsträckning stadens förvaltningar, bolag och förbund beaktar jämställdhetsperspektivet gentemot brukare och kunder, men det är ändå värt att nämna att i de dokument som lämnats in framkommer att man vid sammanlagt åtta förvaltningar, bolag och förbund bedriver ett internt jämställdhetsarbete med fokus på medarbetarna. Detta är naturligtvis också ett viktigt arbete. Det finns även dokument som innehåller könsuppdelad statistik angående medarbetarna. Jämförelse med förra årets inventering Vid en jämförelse mellan inventeringen från 2012 och årets inventering är det svårt att göra en exakt och rättvis bedömning bland annat eftersom de deltagande förvaltningarna, bolagen och förbunden inte till fullo överensstämmer mellan de båda åren. Det är även så att inventeringarna till viss del har gjorts på olika sätt. År 2012 utgick tabellen ifrån varje enskilt dokument, medan det istället är förvaltningarna, bolagen och förbunden som är 6

utgångspunkten detta år, eftersom betydligt fler dokument lämnats in denna gång då fler parametrar undersöks. Skulle varje enskilt dokument redovisas för sig även i år skulle tabellen bli mycket omfattande, därför skiljer sig de båda tabellernas utformning åt. Förekomsten av kopplingar till CEMR-deklarationen har kontrollerats i årets samtliga 65 dokument som ingår i tabellen i slutet av rapporten. De parametrar som ingår i båda inventeringarna är följande: Jämställdhet i styrdokumenten Jämställdhet i förhållande till upphandling Koppling till CEMR i styrdokumenten Huruvida förvaltningen/bolaget/förbundet har en jämställdhetspilot 2012: De tre sociala nämnderna räknas här som tre enskilda förvaltningar, liksom AMA som egentligen är en del av Teknik- och idrottsförvaltningen. Mälarhamnar lämnade inte in några dokument då bolaget befann sig mitt i en omorganisation vid tiden för inventeringen. EVAB undersöktes inte angående upphandling. I 2012 års inventering ingick sammanlagt tjugotre förvaltningar, bolag och förbund, fördelat på sexton förvaltningar, fem bolag och två förbund. Vid 2012 års inventering var det femton av tjugotre förvaltningar, bolag och förbund som tog upp jämställdhetsperspektivet i sina styrdokument. (Tolv av sexton förvaltningar, två av fem bolag samt ett av två förbund). Tre av tjugotvå förvaltningar, bolag och förbund tog hänsyn till jämställdhet i samband med upphandling. Samtliga tre var förvaltningar. Tre av tjugotre förvaltningar, bolag och förbund visade på någon koppling till CEMRdeklarationen. Även här var samtliga tre förvaltningar. 2013: Även detta år räknas de tre sociala nämnderna som tre enskilda förvaltningar, liksom Fritid och Förebyggande som är en del av proaros. Stadsarkivet ingår inte i några beräkningar detta år. I några få fall saknas uppgifter, till exempel för att man inte lämnat in dokument. Det finns även några deltagare i inventeringen som inte har dokument om upphandling av olika anledningar, till exempel för att deltagaren är en utförarförvaltning. EVAB undersöks inte heller detta år när det gäller upphandling. I 2013 års inventering ingick sammanlagt tjugofyra förvaltningar, bolag och förbund, fördelat på sexton förvaltningar, sex bolag och två förbund. Tio av tjugofyra förvaltningar, bolag och förbund har med jämställdheten i sina viktigaste styrdokument. Samtliga tio är förvaltningar. Elva av tjugotre förvaltningar, bolag och förbund beaktar jämställdheten i sina styrdokument för upphandling. (Åtta av sexton förvaltningar, två av fem bolag samt ett av två förbund). Två av tjugofyra förvaltningar, bolag och förbund anknyter till CEMR-deklarationen i sina styrdokument. Båda dessa deltagare är förvaltningar. 7

I en jämförelse mellan 2012 och 2013 (se tabellen nedan i detta avsnitt) har åtta av de deltagare som tidigare hade med jämställdhetsperspektivet i vid bemärkelse fortfarande kvar det i sina viktigaste styrdokument. En deltagare, en förvaltning, har förbättrat sig då den 2012 inte tog hänsyn till jämställdheten men gör det detta år. Fyra deltagare som tidigare inte beaktade jämställdheten har fortfarande inte fört in perspektivet i sina viktigaste styrdokument. Denna jämförelse omfattar 18 deltagare, i övriga fall kan ingen jämförelse göras på grund av att det i några fall bara finns uppgifter för det ena av de två åren. Förekomst av jämställdhet i styrdokumenten Jämställdhet 2012 och 2013 Ej jämställdhet 2012 men 2013 Ej jämställdhet 2012 och 2013 Antal deltagare 8 1 4 Jämställdhetspiloterna: I 2012 års inventering hade 14 av 21 deltagare en jämställdhetspilot. (Elva av fjorton förvaltningar, två av fem bolag samt ett av två förbund) Innevarande år, 2013, är det 15 av 21 deltagare som har en jämställdhetspilot. (Tolv av tretton förvaltningar, två av sex bolag samt ett av två förbund). Detta innebär att sett till helheten har det skett en liten förbättring av antalet jämställdhetspiloter inom staden. Andelen jämställdhetspiloter bland förvaltningarna har ökat och så gott som samtliga förvaltningar har nu en jämställdhetspilot. Reflexioner I inventeringen för 2013 finns jämställdhetsperspektivet med i närapå hälften av de inlämnade måldokumenten. Tio av de tjugofyra deltagarna i studien beaktar jämställdheten i sina viktigaste styrdokument, och inte någon av dessa tio är ett bolag eller ett förbund. Elva av tjugotre deltagare tar hänsyn till jämställdhet vid upphandling, och här finns representanter från förvaltningar såväl som bolag och förbund. Anknytning till CEMR-deklarationen finns endast i fyra dokument och tre av dessa kommer från Stadsledningskontoret. Det finns anledning att fundera över varför inte fler deltagare ser jämställdhetsperspektivet som något så pass viktigt att man väljer att beskriva i sina styrdokument hur man avser att arbeta med det. Har man inte arbetat med jämställdhet tidigare kan det behövas tid för att sätta sig in i hur jämställdhetstänket fungerar, och kanske är det just den tiden som saknas med följden att man inte kommer till skott. I sådana fall kan verksamhetens jämställdhetspilot, om det finns någon, ha en betydelsefull roll som motor för att driva arbetet framåt. Då är det naturligtvis av stor vikt att den medarbetaren får tid till förfogande för att ägna sig åt sin uppgift. Möjligen är det redan där det fallerar. En jämställdhetspilot utan möjlighet att arbeta med jämställdhetsfrågan kan heller inte vara ett stöd för den verksamhet där hon eller han arbetar. Som tidigare nämnts är det svårt att göra en helt rättvis jämförelse mellan 2012 och 2013 i det här sammanhanget. I den mån det ändå går att jämföra ser utvecklingen ut att ha gått åt fel håll, om än i begränsad omfattning, när det gäller jämställdheten i allmänhet bland deltagarna, 8

däremot har det skett en påtaglig förbättring när det gäller jämställdhet kopplad till upphandling, vilket är positivt. Kopplingar till CEMR-deklarationen är ovanligt förekommande hos deltagarna detta år liksom föregående. Som nämndes i förra årets rapport är det viktigt att känna till deklarationen eftersom Västerås stad har skrivit under den. Om orsaken till att deklarationen är så sällsynt i de undersökta dokumenten är att man helt enkelt inte vet om att den finns och att staden förväntas arbeta efter den skulle detta kanske kunna lösas på ett tämligen enkelt sätt genom att informera om deklarationens syfte, vad den innehåller och hur man kan använda den som ett verktyg i sitt jämställdhetsarbete. Positivt är att det skett en ökning av antalet jämställdhetspiloter, i synnerhet eftersom de har en stor betydelse för att jämställdhetsarbetet i staden ska fortskrida. Dessa piloter har gemensamma träffar vilket är bra då det ger möjlighet till att stötta varandra och utbyta tips, råd och erfarenheter som kan underlätta arbetet med jämställdhetsperspektivet på den förvaltning, det bolag eller förbund där var och en har sin hemvist. Projektet Hållbar jämställdhet i Västerås avslutas under hösten 2013. För att jämställdhetsarbetet ska fortgå även efter projekttiden kan det vara bra att fortsätta med jämställdhetspiloternas möten där man kan låta sig inspireras av varandra, och gå vidare med nya jämställdhetsprojekt som en del av den ordinarie verksamheten inom förvaltningar, bolag och förbund. Några goda exempel Inom Västerås stad finns några förvaltningar som arbetar mycket aktivt med jämställdhetsperspektivet med goda resultat som följd. Dessa förvaltningar är: Stadsledningskontoret, Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen samt Fritid och Förebyggande, ett verksamhetsblock inom proaros. Stadsledningskontoret har arbetat fram stadens strategiska plan, och dokumentet utgör dess viktigaste styrdokument. I planen finns jämställdhetsperspektivet med, och det har stor betydelse då stadens övriga styrdokument ska ta sin utgångspunkt i den. Stadsledningskontoret har även haft det övergripande ansvaret för projektet Hållbar jämställdhet i Västerås då projektledaren har sin anställning på stadsledningskontoret. (SKL driver Program för hållbar jämställdhet där statliga medel fördelas som stöd till jämställdhetsintegrering. Programmet har ett stort antal deltagare över landet). Stadsledningskontoret har även fört in jämställdheten i stadens årsredovisning och i uppföljningen av den strategiska planen (som är en bilaga till årsredovisningen), och i dessa dokument finns även en del könsuppdelad statistik. Att könsuppdela stadens statistik är ett bra sätt att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män och därmed kunna åtgärda eventuella orättvisor och snedfördelningar av resurser. Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen är också ett bra exempel på en förvaltning som kommit en bra bit på väg med sitt jämställdhetsarbete. Förvaltningen har låtit genomföra en omfattande kartläggning beträffande västeråsbornas kultur-, idrotts- och fritidsvanor utifrån 9

ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen utgör grunden för en handlingsplan för Kultur-, idrotts- och fritidsnämndens arbete med jämställdhetsperspektivet. Handlingsplanen har bland annat lett till att man arbetar med att uppmuntra föreningar till att beakta jämställdheten. Ett annat bra exempel är Idrottsgalan där Västerås stad finns med som samarbetspartner. Här har förvaltningen arbetat mycket aktivt för att få till stånd ett evenemang som förmedlar jämställdhet genom att påverka vilka som deltar vad gäller exempelvis artister och prisutdelare. Vid 2012 års gala fanns jämställdhetsperspektivet inskrivet i kontraktet. Fritid och Förebyggande inom proaros, sköter bland annat verksamheten på stadens fritidsgårdar. Fritidsgårdarnas personal arbetar numera mycket aktivt med jämställdhetsperspektivet och exempel på sådant man gör är att alltid fundera över om en aktivitet passar för både flickor och pojkar när man planerar vad som ska hända på fritidsgården och att tänka på att det man köper in ska vara till glädje för såväl flickor som pojkar. Förskollärare inom öppna förskolan har arbetat med bemötande och sett över den barnlitteratur som tillhandahålls inom verksamheten. Det jämställdhetsintegrerande arbete Fritid och Förebyggande bedriver, har lett till att deras egna beställare tagit till sig konceptet och vill att det ska finnas ett genusperspektiv i Fritid och Förebyggandes verksamhet. På nästa sida börjar tabellen som följs av tillhörande läsanvisningar. 10

FÖRVALTNING/BOLAG/FÖRBUND Jämställdhet i de viktigaste styrdokumenten Jämställdhet i styrdokument för upphandling Jämställdhet i uppföljningsdokument Jämställdhetspilot Barn- och utbildningsförvaltningen i 1/1 Saknar dokument om upphandling Delvis i 2/2 Fastighetskontoret Nej i 1/1 proaros - Fritid och Förebyggande i 3/3 Konsult och Service Nej i 1/1 i 1/1(stadens gemensamma upphandlingspolicy) Saknar dokument om upphandling i 2/2 (stadens 2 gemensamma upphandlingsdokument) Nej i 1/1 Saknade dokument om uppföljning vid insamlandet Nej i 1/1 Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen i 1/1 i 1/2 i 1/1 Lantmäteriförvaltningen i 1/2 Ingen uppgift Ingen uppgift Nej Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i 1/2 proaros Nej i 3/3 i 2/2 (stadens 2 gemensamma upphandlingsdokument) Saknar dokument om upphandling (proaros är en utförarförvaltning) Nej i 1/1 Nej i 1/1 11

FÖRVALTNING/BOLAG/FÖRBUND Jämställdhet i de viktigaste styrdokumenten Skultuna kommundelstjänst i 2/2 Sociala nämndernas förvaltning Funktionshindrade Sociala nämndernas förvaltning Individ och familj Sociala nämndernas förvaltning Äldre Jämställdhet i styrdokument för upphandling i 2/2 (stadens 2 gemensamma upphandlingsdokument) Jämställdhet i uppföljningsdokument i 1/1 Jämställdhetspilot Nej i 1/1 Ingen uppgift i 1/2 i 1/1 Upphandlingsdokumentet var inte klart när tiden för att lämna in gick ut Delvis i 1/1 Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Stadsarkivet Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Stadsbyggnadskontoret i 2/2 Saknar dokument om upphandling Delvis i 1/2 Stadsledningskontoret i 1/1 Teknik- och idrottsförvaltningen Nej i 1/1 i 2/2 (stadens 2 gemensamma upphandlingsdokument) Nej i 1/1 eget dokument i 2/2 (stadens 2 gemensamma upphandlingsdokument) Delvis i 2/2 Nej i 1/1 12

FÖRVALTNING/BOLAG/FÖRBUND Jämställdhet i de viktigaste styrdokumenten Jämställdhet i styrdokument för upphandling Jämställdhet i uppföljningsdokument Jämställdhetspilot Tekniska nämndens stab i 1/1 i 2/3 Nej i 1/1 Bostads AB Mimer Nej i 2/2 EVAB Nej i 1/1 Nej i 1/1 eget dokument (stadens gemensamma upphandlingspolicy) Upphandling har inte undersökts beträffande EVAB Delvis i 1/1 Delvis i 1/1 Mälarenergi AB Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Nej Mälarhamnar AB Nej i 1/1 i 1/1 (stadens gemensamma upphandlingspolicy) Nej i 1/1 Nej VafabMiljö AB Nej i 1/1 Nej i 1/1 Nej i 2/2 Nej Västerås Flygplats AB Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Nej Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Nej i 1/1 Nej i 1/1 Nej i 1/1 13

FÖRVALTNING/BOLAG/FÖRBUND Jämställdhet i de viktigaste styrdokumenten Jämställdhet i styrdokument för upphandling Jämställdhet i uppföljningsdokument Jämställdhetspilot Samtrafik i Västmanland Nej i 1/1 TOTALT i 14 dokument/30 Nej i 16 dokument/30 i 2/2 (stadens 2 gemensamma upphandlingsdokument) i 5 dokument/11 Nej i 6 dokument/11 Nej i 1/1 i 3 dokument/24 Delvis i 8 dokument/24 Nej i 13 dokument/24 Nej för 15 deltagare/21 Nej för 6 deltagare/21 Läsanvisningar till tabellen Saknar dokument om upphandling: innebär att man inte har något eget upphandlingsdokument och inte heller har hänvisat till stadens gemensamma upphandlingsdokument. Ingen uppgift: Man har inte lämnat något dokument för mål/upphandling/uppföljning alternativt har inte lämnat in några dokument över huvud taget. Stadsarkivet finns med i tabellen då det är en av stadens förvaltningar, men har inte tagits med i några beräkningar då det helt saknar övergripande dokument och inte har någon jämställdhetspilot. 14

DOKUMENTLISTA Förkortningar som anger vilken kategori av dokument de olika texterna tillhör: GS: Generellt styrdokument U: Styrdokument för upphandling UF: Uppföljningsdokument KS: Könsuppdelad statistik FÖRVALTNINGAR 1. Utbildningsplan för Västerås stad 2011-2015 (GS) 2. Uppföljning av utbildningsplan för Västerås stad 2011-2015 (UF) 3. Pedagogiska nämnderna. Verksamhetsberättelse 2012 Kvalitetsredovisning (UF, KS) 4. Verksamhetsplan för Fastighetskontoret 2013 (GS) 5. Fastighetsnämnden Verksamhetsberättelse 2012 (UF, KS) 6. Verksamhetsplan 2012 med utblick mot 2014. Fritid och Förebyggande (GS) 7. Överenskommelse 2012 om drift av Familjecentrum och förebyggande insatser (GS) 8. Beställning Förebyggarcentrum 2014 (OBS! UTKAST) (GS) 9. Barn- och utbildningsförvaltningens enkät till besökarna på fritidsgårdarna (KS) 10. Medelvärden för samtliga frågor efter fritidsklubb och år (KS) 11. Verksamhetsberättelse 2012 Individ- och familjenämnden (GS, UF, KS) 12. Konsult och Service. Affärsplan 2012/2015 (GS) 13. Konsult och Service. Verksamhetsberättelse 2012 (UF, KS) 14. Inköps- och upphandlingspolicy för Västerås stad med helägda bolag (U) 15. Handlingsplan för upphandling inom Västerås stad (U) 16. Västerås stad personalstatistik tertial 1 2013 (KS) 17. Strategisk plan för kultur-, idrotts- och fritidsnämnden 2012-2015 (GS, KS) 18. Konkurrensplan för kultur-, idrotts- och fritidsnämndens verksamheter (U) 19. Riktlinjer för projekt/arrangemangsstöd i Västerås. Kultur-, idrotts- och fritidsnämndens stab (U) 20. Verksamhetsberättelse 2012 Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden (UF, KS) 21. Statistik idrottsföreningar (KS) 22. Uppgift i mail angående kulturskolan (KS) 23. Verksamhetsplan byggnadsnämnden 2012-2015 (GS) 24. Arbetsplan 2013. Västerås stad Lantmäteriförvaltningen (GS) 25. Miljö- och konsumentnämndens verksamhetsplan 2013 (GS) 26. Ledningens genomgång 2013. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (GS) 27. Miljö- och konsumentnämnden Verksamhetsberättelse 2012 (UF, KS) 28. Ärenden fördelat på kvinnor/män per kontaktsätt Rådgivning. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (KS) 29. Nämndens för funktionshindrade reviderade mål och indikatorer för åren 2013-2015 (GS) 30. Nämndens för funktionshindrade plan för uppföljning och utvärdering 2012-2015 (UF) 15

31. Mål- och verksamhetsuppföljning Nämnden för funktionshindrade 2012. Västermalms gruppbostäder Verksamhetsområde (UF, KS) 32. Nämndstatistik 2013-04 Nämnden för funktionshindrade (KS) 33. Flerårsplan 2013-2015. proaros (GS) 34. HR-plan 2013 kompetensförsörjningsprocessen. proaros (GS) 35. Jämställdhets- och mångfaldsplan för proaros (bilaga till HR-planen) (GS) 36. proaros Verksamhetsberättelse 2012 (UF) 37. proaros Medarbetarfakta per 30 april 2013 (KS) 38. Verksamhetsplan Skultuna kommundelstjänst 2013-2014 (GS) 39. Nämndens indikatorer, årsmål och åtaganden. Skultuna kommundelsnämnd (GS) 40. Skultuna kommundelsnämnd Verksamhetsberättelse 2012 (UF, KS) 41. Verksamhetsplan Byggnadsnämnden 2012-2015 (GS) 42. Arbetsplan Stadsbyggnadskontoret 2012-2015 (GS) 43. Byggnadsnämnden Verksamhetsberättelse 2012 (UF, KS) 44. Nämndens indikatorer, årsmål och åtaganden. Byggnadsnämnden (UF) 45. Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 (GS) 46. Västerås stad Årsredovisning 2012 (UF, KS) 47. Uppföljning av strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 (Bilaga till Årsredovisning 2012) (UF, KS) 48. Flerårig Affärsplan 2012-2015 Version 2013. Teknik- och idrottsförvaltningen (GS) 49. Riktlinjer för inköp och upphandling. Teknik- och idrottsförvaltningen (U) 50. Tekniska produktionsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 (UF, KS) 51. Verksamhetsplan 2013 Tekniska nämndens stab (GS) 52. Drift och underhåll av gator och parker i Västerås Driftområde Centrum Funktionsbeskrivning (FB) Tekniska nämndens stab (U) 53. Ett flertal skötselstandarder, för exempelvis gräsmattor och blommor (U) 54. Administrativa föreskrifter (AF). Tekniska nämndens stab (U) 55. Tekniska nämnden Verksamhetsberättelse 2012 (UF, KS) 56. Gå mätning Västerås centrum 26 okt 2012 kl. 09.00-18.00 (KS) BOLAG I. Affärsplan Bostads AB Mimer 2014-2015 (GS, KS) II. Riktlinjer för Jämställdhet- och Mångfald 2012-2014 (GS) III. Inköpspolicy. Bostads AB Mimer (U) IV. Mimer Årsredovisning 2012 (UF, KS) V. Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv Verksamhetsplan för Näringsliv Västerås 2012-2015, en av två verksamheter inom Etablering Västerås AB (GS, KS) VI. Handlingsplan Näringsliv Västerås 2013. EVAB (UF) VII. Affärsplan för Mälarhamnar AB (GS) VIII. Årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Mälarhamnar AB (UF, KS) IX. Styrkortsmål 2013. VafabMiljö AB (GS) X. Rutin för inköp och upphandlingar. VafabMiljö (U) XI. Årsredovisning 2012. VafabMiljö AB (UF, KS) 16

XII. XIII. 2012 års uppföljning av 2012-2014 års handlingsplan för jämställdhetsarbete på Vafab Miljö (UF) Uppföljning av jämställdhetsarbetet 2012. VafabMiljö AB (KS) FÖRBUND A. Sveriges effektivaste och vassaste räddningsorganisation. MBR (GS) B. Upphandlingsanvisning för Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (U) C. Årsredovisning 2012. MBR (UF, KS) D. Verksamhetsplan och budget 2013. Samtrafik i Västmanland (GS) E. Årsredovisning 2012. Samtrafik i Västmanland (UF, KS) 17