Beslut 2012-10-04 Dnr 44-2011:5338 Säkerhetsgymnasiet AB martin.bjurhem@bya.se Rektorn vid Säkerhetsgymnasiet bodil.henrikson@sakerhetsgymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Säkerhetsgymnasiet i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen 2 (10) Tillsyn i den fristående gymnasieskolan Säkerhetsgymnasiet Skolinspektionen genomför tillsyn i Stockholms kommun under våren och hösten 2012. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Säkerhetsgymnasiet besöktes av Skolinspektionen den 5 och 6 september 2012. Fakta om skolan Skolverket beslutade den 7 november 2002 (dnr 44-2002:1353) att den fristående gymnasieskolan Säkerhetsgymnasiet hade rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola. Skolverket biföll den 29 oktober 2010 (dnr 2010:1185) ansökan om särskild variant mot skydd och säkerhet på el-och energiprogrammet. Den 25 november beslutade Skolinspektionen (dnr 37-2010:4617) att Säkerhetsgymnasiet ska vara berättigad till bidrag för utbildningen särskild variant mot skydd och säkerhet på el- och energiprogrammet. Huvudman för skolan är Säkerhetsgymnasiet i Stockholm AB med organisationsnummer: 556755-1386. Vid tillsynstillfället omfattar verksamheten i skolan undervisning på specialutformat elprogram med inriktning på skydd och säkerhet för elever i årskurs 3 samt undervisning på särskild variant av el- och energiprogrammet för elever i årskurs 1 och 2. Skolan följer Lgy 11 (åk 1-2) och Lpf 94 (åk 3). Säkerhetsgymnasiet ligger i stadsdelen Kista i Stockholms kommun. De elever som går på skolan kommer i huvudsak från Stockholms kommun och närliggande kommuner, men skolan har även elever som kommer från andra delar av landet. Skolan leds av en rektor. I skolans ledningsgrupp ingår även programinriktningsansvarig. Lärarna är organiserade i arbetslag för varje årskurs. Vid tillsynstillfället hade Säkerhetsgymnasiet 139 elever. Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Stockholms kommun angående kommunens rätt till insyn i den fristående gymnasieskolan. Det framkom att utbildningsförvaltningen i Stockholms kommun inbjuder till informationsträffar, erbjuder extern utvärdering, brukarundersökning till elever i årskurs 2 samt genomfört en ekonomisk riskanalys av företag som driver fristående gymnasieskolor i Stockholms kommun.
Skolinspektionen 3 (10) Kunskapsresultat Av Skolverkets nationella statistik för läsåret 2010/2011 framgår att andelen elever i Säkerhetsgymnasiet som fullföljer sin utbildning inom fyra år är 61 procent. Motsvarande för riket är 76 procent. Av statistiken framgår att den genomsnittliga betygspoängen för skolan var 12,6 för de elever som avslutade sin utbildning 2011. Motsvarande riksgenomsnitt för elprogrammet var 12,5. Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga gymnasieprogram var i riket 14,1 för de elever som avslutade utbildningen 2011. En jämförelse över tid visar att skolans genomsnittliga betygspoäng har varierat mellan 11,0 och 13,4 de senaste fem åren. Andelen elever i Säkerhetsgymnasiet med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är 83 procent, att jämföra med motsvarande för riket som är 87 procent. Vad gäller fördelningen av kursbetyg och betyg på projektarbetet visar Skolverkets nationella statistik att det för skolan är kursen religionskunskap A som uppvisar lägst andel slutbetyg, 93 procent av eleverna uppnår minst betyget godkänt i religionskunskap A. I övriga kurser visar statistiken att andelen elever som uppnår minst betyget godkänt varierar mellan 97 och 100 procent. I projektarbete uppnår 86 procent av eleverna minst betyget godkänt. Helhetsbedömning Kunskapsresultatet för eleverna på Säkerhetsgymnasiet läsåret 2010/2011 är i paritet med riksgenomsnittet för det program som skolan erbjuder. Den genomsnittliga betygspoängen för skolan är 12,6 poäng, motsvarande för riket är 12,5 poäng. Andelen elever som fullföljt utbildningen inom fyra år är drygt 61 procent läsåret 2010/2011. För riket i genomsnitt var motsvarande siffra 76 procent. Tillsynen visar att skolans rektor tar ansvar för att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där undervisningen och kunskapsresultaten följs upp och analyseras. Vidare framkommer att det i skolan bedrivs ett gott arbete med värdegrundsfrågor för att skapa trygghet och studiero. De elever Skolinspektionen träffade i samband med tillsynen betonade att det var en god stämning och ett tillåtande klimat på skolan. Lärare och elever förklarade detta med att den yrkesutgång som skolan arbetar mot, bevakningsbranschen, förutsätter att skolans elever har en god människo- och samhällssyn och man arbetar systematiskt med detta i skolans kurser och temaarbeten. Svarsfrekvensen på den elevenkät som Skolinspektionen genomför i samband med tillsynen var för låg för att svaren ska redovisas. De elever som Skolinspektionen träffat i samband med tillsynen uppger dock att de känner sig trygga i sin skola.
Skolinspektionen 4 (10) Av tillsynen framgår att skolan behöver utarbeta en plan mot kränkande behandling som uppfyller skollagens krav. Vidare visar tillsynen att skolan inte erbjuder eleverna APU/APL i den omfattning som gymnasieförordningen anger. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Säkerhetsgymnasiet AB att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 7 januari 2013 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Säkerhetsgymnasiet måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet trygghet och studiero. - Se till att det för verksamheten finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och hindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas och genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande plan. På Säkerhetsgymnasiet finns en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för läsåret 2012/2013. Planen innehåller bland annat definitioner, en beskrivning av hur planen ska arbetas fram samt ett antal exempel på hur skolan planerar att arbeta förebyggande mot kränkande behandling. I planen redovisas inga föreslagna åtgärder för att lösa de problem som eventuellt föreligger. Planen innehåller inte heller någon redogörelse för hur tidigare års planerade åtgärder genomförts.
Skolinspektionen 5 (10) Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister när det gäller skolans plan mot kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Säkerhetsgymnasiet måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet särskilt stöd. - Se till att rektorn fattar beslut om åtgärdsprogram. Motivering Enligt skollagen ska åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet ska beslutas av rektorn. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den rektorn överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Rektorns beslut om åtgärdsprogram kan överklagas. Om en elev på Säkerhetsgymnasiet befaras att inte nå målen i någon kurs eller i övrigt har svårigheter i skolsituationen rapporterar mentorn det till den person som är programinriktningsansvarig på skolan. Vanligen kallar sedan programinriktningsansvarig elev, vårdnadshavare, mentor och skolsköterska till elevvårdskonferens. Om behov bedöms föreligga kallas även rektorn och ett åtgärdsprogram upprättas oftast vid konferensen. Av tillsynen framkommer att rektorn, i de fall hon inte medverkat vid elevvårdskonferens, skriver under åtgärdsprogrammen i efterhand. Anser rektorn att utredningen visar att ett åtgärdsprogram inte behöver upprättas, skriver rektorn inte under åtgärdsprogrammet och därmed är inte något åtgärdsprogram upprättat. Åtgärdsprogrammen saknar också överklagandehänvisning. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans arbete med särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 9, 28 kap 16 skollagen
Skolinspektionen 6 (10) Erbjudande av utbildning Bedömning Säkerhetsgymnasiet måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet erbjudande av utbildning. - Se till att det för eleverna finns elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Motivering Enligt skollagen ska elever i gymnasieskolan ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamheter kan tillgodoses. Vidare framgår det av skollagen att det för eleverna i gymnasieskolan ska finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förbyggande och hälsobefrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser sa det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. På Säkerhetsgymnasiet finns en skolsköterska anställd på deltid. Skolsköterskan har kompletterande diakoniutbildning och fungerar också som skolkurator. Enligt rektorn kallas skolläkare in vid behov. Skolan har inte tillgång till skolpsykolog. Däremot tar man ibland kontakt med landstingets barn- och ungdomspsykiatri i enskilda elevärenden. Skolan har inte någon person med specialpedagogisk kompetens knuten till elevhälsan utan i stället kontakt med en specialpedagog som vid ett par tillfällen per läsår handleder personalen. Rektorn uppger vid intervju att den specialpedagog som skolan har kontakt med är en resurs som man borde utnyttja i högre grad. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolan inte erbjuder eleverna tillgång till elevhälsa med skolpsykolog och personal med specialpedagogiskkompetens på det sätt som föreskrivs. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 25, 29 skollagen.
Skolinspektionen 7 (10) Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Säkerhetsgymnasiet måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet omfattning, innehåll och resurstillgång. - Se till att yrkesförberedande program/yrkesprogrammen innehåller arbetsplatsförlagd utbildning/arbetsplatsförlagt lärande i den omfattning som författningarna föreskriver. - Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Motivering Enligt skollagen ska yrkesförberedande program/ yrkesprogram innehålla arbetsplatsförlagd utbildning/ arbetsplatsförlagt lärande. Enligt gymnasieförordningen ska arbetsplatsförlagt lärande omfatta minst 15 veckor. Eleverna på säkerhetsgymnasiet deltar i studiebesök relaterade till branschen. De erbjuds även utbildning till till exempel flygplatskontrollant. Dessa utbildningstillfällen har skolan räknat som arbetsplatsförlagd utbildning/ arbetsplatsförlagt lärande. Vid tillsynen framkommer att eleverna inte erbjuds APU/APL i 15 veckor som författningarna förskriver. Enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas utbildning. På skolan finns bokhyllor med skönlitteratur och facklitteratur. Eleverna beskriver att de kan låna böcker där om de vill, men att skolbiblioteket inte ingår i skolans pedagogiska verksamhet. Sammanfattningsvis visar utredningen att utbildningen inte uppfyller författningarnas krav vad gäller erbjudande av arbetsplatsförlagd utbildning/ arbetsplatsförlagt lärande samt skolbibliotek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 36, 16 kap. 16 skollag 4 kap. 12 gymnasieförordningen
Skolinspektionen 8 (10) På Skolinspektionens vägnar Håkan Eilard Enhetschef Birgitta Olsson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2012-10-04 9 (10) Dnr 44-2011:5338 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot fyra huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen, enskild elevs rätt samt huvudmannaskap och godkännande. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten.
Skolinspektionen Bilaga 1 2012-10-04 10 (10) Dnr 44-2011:5338 Alla beslut kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).