Workshop Edcamp Informationssökning Gräv där du står Eller snarare, gräv där eleverna står. Jag har under tidigare lektioner i informationssökning presenterat olika sökmotorer, men eleverna återvänder likväl till Google. Google blev störst av en god anledning: det är en väldigt bra sökmotor. Fokusera på att eleverna ska lära sig att använda Google ordentligt. De kunskaper de får om Google är överförbara till andra sökmotorer, den dag de behöver använda en annan söktjänst än Google. Försök att presentera sökandet i Google på ett sådant sätt att eleverna känner att de har användning av det även utanför skolarbetet. Övning ger som bekant färdighet och i och med att eleverna söker information dagligen kommer de att få massvis av övning om de tekniker de lär sig i skolan får eleverna att känna att de med dem kan göra bättre sökningar på fritiden. Jag brukar visa filtren i Google. Filtren i Google är kraftfulla, enkla att använda och någonting som eleverna till viss del redan använder. [visa filter]. De kräver i princip ingen teknisk förförståelse och ger omedelbara resultat. Arbetsinsatsen för eleven är minimal och det är lätt att visa och för eleven att upptäcka hur filtren förbättrar ens sökning. Jag brukar tipsa eleverna om att experimentera med filtren, att testa sig fram och om ni själva inte är bekanta med filtren rekommenderar jag er detsamma. För elever eller klasser som redan kan hantera filtren kan det vara läge att visa sökoperatorerna i Google. De är inte lika omedelbara som filtren i och med att eleverna måste memorera dem, men frassökning med citattecken och uteslutning av ord med hjälp av minustecknet är enkla att komma ihåg och väldigt användbara. site: är en jag själv använder mycket, då många webplatser har usla sökfunktioner och det är en operator som de äldre eleverna kan ha en hel del nytta av. Google är inte en människa Google är inte en människa är någonting jag brukar säga åt de elever jag undervisar. Det låter kanske uppenbart, men med tanke på hur många elever formulerar sina sökningar är det inte uppenbart för dem. Med det menar jag att Google, eller sökmotorer över huvud taget, inte förstår vad vi söker efter, utan söker efter de ord som skrivs in i sökrutan. Att formulera frågan som en mening i stil med fakta om fotboll är därför onödigt. Sökord och kombinationer av sökord är det som betyder någonting. Att förstå det här är viktigt för att kunna utvecklas som informationssökare. Det är också någonting som eleverna kan uppleva som svårt, att orden betraktas som verktyg frikopplade från ett meningssammanhang. Ett tips kan vara att låta eleverna plocka bort konjunktionerna från sina sökmeningar. Träfflistan kommer i princip att vara identisk, eftersom ord som "och och om förekommer på nästan alla websidor.
Arbeta med att eleverna ska lära sig att identifiera bra sökord. Om ni ska arbeta med informationssökning, antingen separat eller som ett led i ett projektarbete, lägg då gärna in en punkt i början av arbetet där eleverna ska redovisa sina sökord. Känner eleverna inte till ämnet så är en inledande sökning efter sökord en bra övning. Här är Wikipedia ett utmärkt redskap. I och med att Google rankar Wikipedia så högt är sidan ofta den första träffen i träfflistan. Av källkritiska skäl är naturligtvis Wikipedia problematisk, men för att identifiera sökord för vidare sökning inom ett ämne man inte känner till är sidan bra. Ett litet stickspår när jag ändå pratar om Wikipedia är att sidan funkar bra som länksamling. Allt fler wikipediaartiklar har källhänvisningar och eftersom eleverna ändå tycks hamna hos Wikipedia brukar jag tipsa dem om att följa länkarna i källhänvisningen för att på så vis kunna hitta källor som är användbara i skolarbetet. Arbeta med frågeställningar En anledning till att eleverna är så pass dåliga på att söka är att de förväxlar ämnesval med frågeställning. När jag ser elever söka information till skolarbeten är deras sökord och söksträngar ofta desamma som ämnesvalet. Här gäller egentligen samma sak som för sökorden: att eleven kan göra en inledande sökning för att bilda sig en uppfattning om ämnet för att sedan formulera faktiska frågor att lägga som grund för sökningen. Det är lätt att stirra sig blind på söktekniker när man pratar om informationssökning och själva roten till sökningen, att man vill ha reda på någonting, glöms ofta bort, åtminstone av eleverna. När jag pratar med elever vet de ofta inte alls varför de söker, annat än för att de ska skriva ett skolarbete. Det eleverna behöver lära sig är ett tänkande, snarare än en praktisk metod. Eleverna måste komma till insikt om att en sökning består av en rad frågor som ställs till materialet man söker i. Målet är att eleverna naturligt ska tänka på sökning i termer av frågor. Tills de gör det tror jag att det kan vara en god idé att be eleverna formulera ett par frågor innan de börjar söka, frågor som ligger till grund för sökningen. Instuderingsfrågor kan vara en mall för hur elevernas frågor ska se ut. Det är någonting som eleverna känner till och är ofta välformulerade. Ett alternativ är att börja i omvänd ordning. Ta ett material eller ämne som eleverna kan och be dem sedan skriva egna instuderingsfrågor frågor som eleverna tror är bra för att läsaren ska kunna lära sig mer om ämnet. När de genom det har lärt sig att formulera bra frågor kan den kunskapen användas till informationssökningsprocessen. Bryta vanor Dagens elever är uppvuxna med nätet och Google, vilket faktiskt kan vara en nackdel när man jobbar med informationssökning. De är visserligen bekväma med Googles gränssnitt, vilket är en fördel, men de har redan anammat vanor för sökning, vanor som oftast inte är särskilt bra. Den kunskapsmängd eleverna behöver inhämta för att bli duktiga sökare är inte särskilt stor. Informationssökning är lyckligtvis ett ämne där man kommer ganska långt med små medel. Utmaningen är istället att få eleverna att frångå sina vanor.
Som jag tidigare sa handlar det om att få eleverna att lära sig saker som de använder även utanför skolan. Merparten av de sökningar eleverna gör sker utanför klassrummet. Kan vi få dem att annama bättre söktekniker där är mycket vunnet. Att jobba kontinuerligt med informationssökning är också viktigt om vi ska få eleverna att bryta sina vanor. En god idé är att låta informationssökningen i sig vara en examinerande del i arbetet. Utöver resultatet av sökningarna som presenteras i form av ett arbete, låt eleverna redovisa sin sökprocess genom att exempelvis skriva ner vilka sökord de använde, vilka frågor de hade valt och var de stötte på problem. Risken är annars att eleverna fokuserar helt på slutresultatet och faller tillbaka i gamla vanor gällande sökningen, då de upplever att det färdiga arbetet är det enda som räknas. Ingår redovisiningen av informationssökningsprocessen som ett examinerande moment tvingas eleverna reflektera över hur och varför de söker som de gör. Vidare läsning Det har skrivits en hel del om informationssökning, även på svenska. En klassiker i ämnet är Lars Våges Informationssökning på internet, vilken är utmärkt. Skolverket har en del på sin web under Kolla källan. Googles dokumentation är också bra för att lära sig hur man gör bättre sökningar med Google. En hel del av det som har skrivits är dock av teknisk natur och kanske inte så användbart i er undervisning, även om det såklart inte skadar att känna till. Mycket av materialet är dessutom inriktat mot högskolestudenter och på så vis kanske svårt att ta in i undervisningen. Som sagt behöver eleverna dock inte lära sig särskilt mycket för att höja sig avsevärt och det jag har pratat om idag är fullt tillräckligt för att skapa goda sökare. Det finns en till resurs jag vill prata om som tar upp informationssökning och med den tänkte jag inleda det jag ska säga om källkritik. Källkritik Här tänkte jag faktiskt börja med en resurs och det är Nes suveräna temapaket om källkritik. Paketet har kunskapsmålen i läroplanen som utgångspunkt och riktar sig till elever från årskurs fyra och upp till och med gymnasiet. Som ni ser finns det en rad olika uppgifter om både källkritik och informationssökning och dessutom en lärarhandledning till materialet. Men ni ska ju undervisa i källkritik också, så jag tänker prata om min syn på det. Håll det på en enkel nivå Det finns ett engelskt uttryck: keep it simple stupid och det tycker jag gäller för källkritiken. Precis som med informationssökningen är källkritik någonting som eleverna utför dagligen, även om de själva inte ser det på det viset. I grunden anser jag mer att det handlar om att få eleverna att anlägga ett kritiskt perspektiv på vad de ser och hör, snarare än att anamma en uppsättning metoder. Metoderna är naturligtvis viktiga, men i och med att de stöter på så många situationer där de måste vara källkritiska är den huvudsakliga uppgiften att få det källkritiska perspektivet att sitta i ryggmärgen.
När jag är ute i klasser brukar jag egentligen bara prata om tre saker: vem, varför och när. För många elever är det nog så mycket att ta in och lyckas ni få eleverna att reflektera över dessa frågor i sin vardag bör de inte ha några problem att nå de mål som sätts upp i läroplanen. Om möjligt, välj aktuella ämnen för arbetet med källkritiken. Ett exempel jag själv gillar är tidningen Metros Viralgranskaren. Där granskas saker som sprids i sociala medier, någonting som många av eleverna använder. Jag har sett många ungdomar, men även en hel del vuxna och till och med ministrar som delar med sig av så kallade nyheter i sociala medier utan att fundera över vem som ligger bakom eller varför materialet är skrivet. Ett intressant sådant exempel är kampanjen Kony 2012. En organisation gjorde en film om en krigsherre från Uganda vid namn Joseph Kony. Filmen delades miljontals gånger i sociala medier, men ganska snabbt kom det fram att det i kampanjen låg en hund begraven. Utbildningsradion har en intressant sida om just det fallet i sitt utmärkta temapaket om källkritik. Anledningen till att jag rekommenderar aktuella ämnen är att eleverna ska känna att de får något slags mervärde av den kunskap de inhämtar. Det är inte bara betygen som höjs, utan de kan även slå sina kompisar och en hel del vuxna på fingrarna vad gäller att inte bli lurade av information de stöter på. De flitiga eleverna är ofta inget problem att få med på tåget, men för de svaga eleverna kan känslan av att vara lite smartare än omgivningen, dvs att inte gå på någonting andra har gått på, vara en boost för självförtroendet. Kontinuitet Precis som med informationssökning är källkritik någonting som eleverna behöver arbeta kontinuerligt med. Det är kanske inte lika tydligt som med informationssökningen, men även här finns en hel del dåliga vanor att bryta. Vi växer upp med en tilltro till vissa källor, ofta baserad på personliga relationer och det är det mönstret vi kämpar emot med eleverna. Vid en viss ålder börjar visserligen eleverna kritisera sina forna auktoriteter, men allt för ofta är källorna för kritiken än värre än det de vill kritisera. Eleverna kan vara kritiska, men ofta på en väldigt skakig grund. Därför är kontinuiteten viktig. Lägg gärna in källkritiska krav i så många uppgifter som möjligt. Det behöver inte vara ett omfattande arbete, utan det räcker med att eleven redovisar vem som har skrivit källan, varför den är skriven och med utgångspunkt i det redogöra kort för varför eleven tycker att det är en bra (eller dålig) källa. Bra källor är inte målet Be eleverna att även söka upp dåliga källor och redovisa varför de är dåliga. Det är en övning som kan vara både givande och rolig. Jag har haft elever som har skrattat gott när de har gått igenom artiklar på Metapedia, den nynazistiska varianten av Wikipedia. Spannet på de källor som eleverna möter i sin vardag är så stort att det är viktigt att de någotsånär snabbt lyckas identifiera dåliga källor. Det är kanske en klyscha, men informationslandskapet har förändrats väldigt mycket sedan vi själva gick i skola. Källkritik av biblioteksböcker och läromedel är ingen match, men att kritisk granska all den information som utgör elevens vardag är en utmaning. Att guida dem till bra källor kan vara bra och jag brukar ibland säga att om eleverna vill lata sig så ska de välja information från böcker, vilket är tvärt emot vad de själva tror. Att eleverna ska hitta bra källor är dock inte målet med övningar i källkritik, utan att de själva ska kunna avgöra om en källa är bra eller ej. Länkskafferiet och liknande är bra, men samtidig gör vi eleverna en otjänst om vi hela tiden styr dem dit. De måste få stöta på dåliga källor och lära sig att utvärdera dem för att utvecklas
källkritiskt. För den information de stöter på utanför skolan finns ingen som granskar informationen på förhand och det är tuffa utmaningar som väntar dem där, i synnerhet eftersom kommersiella och ideologiska krafter allt mer har smugit sig in i vad som framstår som saktexter. Vår uppgift är att rusta dem väl för den utmaningen. Glöm inte bort böckerna Det är lätt att fokus i både informationssökning och källkritik hamnar på nätkällor, så glöm inte bort att utgå ifrån böckerna. Källhänvisning kan ofta vara ganska otydligt på nätet, men i böcker är det i princip alltid väldigt tydligt. Även om eleverna inte kommer att använda sig av böcker till sina arbeten är boken som mall en god utgångspunkt för att visa eleverna hur de ska arbeta och tänka. Frågan om vem och när är alltid lätt att besvara med utgångspunkt i fackböcker värda namnet. I och med tydligheten är det lätt att prata om de olika aspekterna av källkritik med ugångspunkt i boken. Detsamma gäller faktisk även informationssökning. Den mall som fackböcker har skapat med index är det sätt som i princip all information på nätet är organiserad. Precis som hos sökmotorerna är det ämnesord som är kopplade till en viss textmängd. Jag vet inte hur det är med era elever, men jag har sett flera elever som inte kan söka i en fackbok. Det är lätt att glömma bort det eftersom det är en så naturlig del av vår egen uppväxt, men för många barn i dag är det ingen självklarhet att söka information i en bok. Att förstå hur ett index i en fackbok funkar tycker jag är någon slags baskunskap, men användningen i elevernas utbildning i informationssökning slutar inte där. Boken och dess index kan tjäna som utgångspunkt för förklaringen av hur avancerade informationssystem fungerar, såsom sökmotorer och databaser. Boken har varit den utgångspunkt som vi har byggt informationssystemen utifrån och det är bra att kunna ha den som ett konkret exempel när eleverna ska försöka förstå någonting så abstrakt som en del informationssystem kan vara. Vidare läsning Utöver de exempel jag har gett är skolverkets kolla källan en bra webplats för mer information om ämnet. Stiftelsen.se har även de bra material om ämnet. I bokväg rekommenderar jag Torsten Thuréns Källa: internet. Bibliotekarien på Norrevång, Victoria, la upp ett föreläsningsmanuskript som jag har skrivit som ni gärna får använda i undervisningen.