Handikappbidrag för personer över 16 år 01.07.2016
Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Rätt och villkor... 2 1.3.1 Faktorer som inverkar på avgörandet... 3 1.3.2 Nedsatt funktionsförmåga... 3 1.3.3 Olägenhet... 4 1.3.4 Hjälpbehov... 5 1.3.5 Handledning och tillsyn... 6 1.3.6 Särskilda kostnader... 6 1.3.6.1 Uppskattning av de särskilda kostnaderna... 7 1.3.6.2 Kostnader som ska beaktas... 8 1.3.7 Internationella bestämmelser... 15 1.3.7.1 Krav på bosättningstid... 16 1.3.7.1.1 Förbindelseorgan i utlandet... 17 1.3.7.2 Förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt 1408/71 och 574/72... 17 1.3.7.3 Nordiska konventionen om social trygghet... 19 1.3.7.4 Flyttning till Finland... 20 1.3.7.5 Beviljande och betalning till utlandet... 23 1.4 Förhållande till andra förmåner... 26 1.4.1 Internationella bestämmelser... 31 1.5 Ansökan... 31 1.5.1 Bilagor... 31 1.5.2 Hur ett ärende inleds... 33 1.5.2.1 Avsändarens ansvar... 34 1.5.2.2 Överföring av handlingar... 34 1.5.3 Vem kan söka förmåner?... 34 1.5.3.1 Personen själv... 35 1.5.3.2 Intressebevakare... 35 1.5.3.3 Intressebevakningsfullmäktig... 36 1.5.3.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 36 1.5.3.5 Nära anhörig eller annan person... 37 1.5.3.6... 37 1.5.3.7 Dödsbo... 37 1.5.4 Ansökningstid... 37 1.5.5 Återtagande av ansökan... 38 1.5.6 Internationella bestämmelser... 38 1.5.6.1 Handläggningsställe... 38 1.6 Belopp... 38 1.7 Bestämningsgrunder... 39 1.7.1 Handikappbidrag med grundbelopp... 39 i
1.7.2 Handikappbidrag med förhöjt belopp... 39 1.7.3 Handikappbidrag med högsta belopp... 40 1.7.4 Helhetsbedömning... 42 1.7.5 Handikappbidrag för den tid pension lämnats vilande... 42 1.7.6 Skyddade handikappbidrag... 43 1.7.6.1 Invalidpenningar som skyddades vid lagändringen 1.1.1989... 44 1.7.6.2 Hindrande SOLITA-förmån... 44 1.7.6.3 Lagändringen 1.1.2008... 45 1.7.6.4 Ändring gällande familjepension från och med 1.1.2014... 45 1.7.6.5 Lagändringen 1.6.2015... 47 1.7.7 Internationella bestämmelser... 50 1.8 Avgörande... 51 1.8.1 Handläggningsställe... 51 1.8.1.1 Handläggningsstället för handikappbidrag... 54 1.8.2 Jäv... 56 1.8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 56 1.8.2.2 Konstaterande av jäv... 56 1.8.3 Begäran om sakkunnigläkares bedömning... 57 1.8.4 Remittering till tilläggsundersökningar... 57 1.8.5 Begäran om tilläggsutredningar... 58 1.8.5.1 Av vem eller varifrån ska tilläggsutredningar begäras?... 59 1.8.6 Hörande... 61 1.8.6.1 När ska kunden höras?... 61 1.8.6.2 Hur går hörandet till?... 61 1.8.7 Tiden för vilken förmånen beviljas... 62 1.8.8 Meddelande av beslut... 63 1.8.8.1 Interimistiskt beslut... 64 1.8.8.2 Beslutsmottagare... 65 1.8.9 Internationella bestämmelser... 67 1.9 Utbetalning... 68 1.9.1 Betalningsadress... 68 1.9.2 Betalningsmottagare... 69 1.9.2.1 Förmånstagare... 69 1.9.2.2 Intressebevakningsfullmäktig... 69 1.9.2.3 Intressebevakare... 70 1.9.2.4 Kommun... 71 1.9.2.4.1 Institutions- eller familjevård... 72 1.9.2.4.2 Levnadssätt, sjukdom och andra skäl... 73 1.9.2.5 Dödsbo... 74 1.9.3 Utsökning... 75 1.9.4 Regressbetalning... 75 1.9.4.1 Betalning till kommunen med stöd av lagen om utkomststöd... 76 1.9.4.1.1 Åtgärder på byrån... 76 1.9.4.2 Betalning till Patientförsäkringscentralen... 77 1.9.4.2.1 Åtgärder vid den ansvariga enheten... 77 1.9.4.3 Betalning som ersättning för felaktigt utbetalt vårdbidrag (förskott)... 79 1.9.5 Dröjsmålsförhöjning... 79 ii
1.9.5.1 Dröjsmålstid... 79 1.9.5.1.1 Tremånadersregeln... 80 1.9.5.1.2 Enmånadsregeln... 81 1.9.5.1.3 Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning)... 82 1.9.5.1.4 Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning)... 82 1.9.5.2 Särskilda situationer... 83 1.9.5.3 Räntesats... 84 1.9.5.4 Ingen dröjsmålsförhöjning... 84 1.9.6 Förskottsinnehållning... 84 1.9.7 Inställelse av förmånsutbetalning från banken... 85 1.10 Anmälningsskyldighet... 85 1.11 Rättelse och undanröjande av beslut... 85 1.12 Justering... 86 1.13 Avbrott i utbetalningen... 86 1.13.1 Institutionsvård... 87 1.13.1.1 Inverkan av institutionsvård på handikappbidraget före lagändringen 1.1.2010... 87 1.13.2 Fängelsevistelse... 88 1.13.3 Temporärt avbrott i utbetalningen... 89 1.14 Indragning... 90 1.14.1 Indragning på begäran... 91 1.14.2 Uppföljningar i indragningssituationer... 92 1.14.3 Internationella bestämmelser... 93 1.14.3.1 Flyttning till ett EU- eller EES-land eller Schweiz... 94 1.14.3.2 Flyttning till ett nordiskt land... 96 1.14.3.3 Flyttning till något annat land än ett EU- eller EES-land eller Schweiz... 96 1.15 Felaktig utbetalning... 97 1.15.1 Återkrav... 98 1.15.2 Regressförfarande... 98 1.15.3 Förskott... 99 1.16 Sökande av ändring... 99 iii
1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. 1
Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003). 1.2. Syfte Syftet med handikappbidraget för personer över 16 år är att stödja icke-pensionerade långvarigt sjuka eller funktionshindrade personers förmåga att klara av sitt dagliga liv, deras deltagande i arbete eller studier, upprätthållandet av deras funktionsförmåga samt deras boende hemma, rehabilitering och vård. Handikappbidraget beviljas för att kompensera olägenhet, hjälpbehov, servicebehov och särskilda kostnader som beror på sjukdom eller skada. 1.3. Rätt och villkor Handikappbidrag för personer över 16 år kan beviljas en person som fyllt 16 år och som inte från Finland eller något annat land får pension eller ersättning som berättigar till vårdbidrag för pensionstagare. Läs mer: Pensioner och ersättningar (Ratkaisutyö > Eläkettä saavan hoitotuki > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Eläkkeet ja korvaukset). För att handikappbidrag ska beviljas förutsätts alltid att den sökandes funktionsförmåga är nedsatt åtminstone ett år. När funktionsförmågan är nedsatt är det olägenheten, behovet av hjälp eller handledning och tillsyn eller beloppet av den sökandes särskilda kostnader som avgör om handikappbidrag beviljas och till vilket belopp. Möjligheten att bevilja bidraget utifrån en helhetsbedömning, dvs. utifrån de olika faktorernas samlade verkningar, ska alltid bedömas. Till den som har lämnat sin folkpension vilande betalas handikappbidrag för personer över 16 år med högsta belopp. En förutsättning är att personen har fått vårdbidrag för pensionstagare omedelbart innan pensionen lämnades vilande. Handikappbidrag kan betalas för minst tre månader och högst två år från det att pensionen lämnats vilande. Se Ratkaisutyö > Työkyvyttömyyseläke > Eläkkeen lepäämään jättäminen. För att handikappbidrag ska kunna beviljas förutsätts att personen är bosatt i Finland, dvs. att han eller hon omfattas av lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (tillämpningslagen). En person som vistas i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz kan ha rätt till handikappbidrag också med stöd av EU-förordning 883/04 (Bestämmelserna i förordning 1408/71 tillämpas på tiden före 1.5.2010.). Bestämmelserna i förordningen har betydelse också vid bedömningen av rätten till handikappbidrag för personer som flyttar från utlandet till Finland. Den som har flyttat från utlandet kan i regel beviljas handikappbidrag för personer över 16 år först efter det att han eller hon har bott tre år i Finland. I bosättningstiden, dvs. "karenstiden" inräknas den tid då personen omfattats av lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet, antingen på grundval av faktisk bosättning i Finland eller på någon annan grund, t.ex. arbete som utsänd arbetstagare från Finland. När bosättningstiden beräknas kan man därtill beakta perioder som intjänats i enlighet med lagstiftningen i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz och som räknas till godo i samband med sjukförmåner. En förutsättning är att den 2
sökande omfattas av tillämpningsområdet för förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller den nordiska konventionen. Tre års bosättningstid krävs inte heller om den sökandes sjukdom har börjat eller funktionsnedsättningen uppkommit under bosättning i Finland och förmånsrätten börjar innan den sökande fyller 19 år. En sjukdom som börjat eller en funktionsnedsättning som uppkommit i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz kan jämställas med en funktionsnedsättning som uppkommit i Finland, om den sökande omfattas av tillämpningsområdet för förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller den nordiska konventionen. Läs mer under Ratkaisutyö > 16 vuotta täyttäneen vammaistuki > Oikeus ja edellytykset > Kv-säännökset (Handikappbidrag för personer under 16 år > Rätt och villkor > Internationella bestämmelser). Läs mer om bosättning och försäkringstillhörighet i Finland under Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto / Vakuuttaminen - Suomesta muutto. (9 och 13 i lagen om handikappförmåner, 7 och 8 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete) 1.3.1. Faktorer som inverkar på avgörandet För att handikappbidrag ska beviljas förutsätts att personens funktionsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller skada och att sjukdomen eller skadan dessutom medför olägenhet, hjälpbehov, behov av handledning och tillsyn eller fortlöpande särskilda kostnader. De delfaktorer som har betydelse för rätten till handikappbidrag kan beskrivas på följande sätt: 1.3.2. Nedsatt funktionsförmåga För att handikappbidrag ska beviljas förutsätts alltid att personens funktionsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller skada åtminstone ett år utan avbrott. Vid beräkningen av ettårsperioden beaktas både kommande tid och den tid funktionsförmågan redan har varit nedsatt. Om sjukdomens svårighetsgrad varierar, förutsätts i regel att personens symtomfria perioder eller perioder med färre symtom omfattar högst två månader per år. Då man uppskattar när nedsättningen i funktionsförmågan har börjat kan man till exempel jämföra med personens tidigare prestationer eller med de prestationer som kan betraktas som normala hos personer i motsvarande ålder. Med nedsatt funktionsförmåga avses att de aktiviteter som en person behöver kunna utföra i sitt dagliga liv försvåras på grund av sjukdom eller skada. Nedsättningen i funktionsförmågan bedöms med beaktande av personens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. Funktionsförmågan kan anses vara nedsatt om personen på grund av sjukdom eller skada har svårt att ta hand om sig själv (t.ex. personlig hygien, påklädning), utföra nödvändigt hushållsarbete, sköta ärenden utanför hemmet eller klara av att arbeta eller studera. Nedsättningen i funktionsförmågan kan exempelvis visa sig i att utförandet av aktiviteterna tar längre tid än normalt eller är förknippat med vissa säkerhetsrisker. Att funktionsförmågan är nedsatt kan också synas i form av svårigheter i anslutning till kommunikationen med andra, i det sociala umgänget eller i de kognitiva funktionerna. En persons funktionsförmåga kan vara 3
nedsatt även om han eller hon inte behöver hjälp med aktiviteterna i det dagliga livet. Nedsatt funktionsförmåga är alltså inte detsamma som hjälpbehov. En persons funktionsförmåga kan i allmänhet inte anses vara nedsatt om en funktionsförmåga som kan betraktas som normal för hans eller hennes del kan uppnås med läkemedelsbehandling. En person som lider av en svår psykisk sjukdom kan dock anses ha nedsatt funktionsförmåga också när han eller hon har vägrat läkemedelsbehandling på grund av avsaknad av sjukdomsinsikt. 1.3.3. Olägenhet Med olägenhet avses en medicinskt bedömd olägenhet. Bedömningen av olägenheten har betydelse när en persons rätt till handikappbidrag för personer över 16 år och nivån på bidraget bedöms. Lagen om handikappförmåner innehåller ingen definition av olägenhet. Enligt lagen om handikappförmåner (570/2007) kan Folkpensionsanstalten ändå ge närmare anvisningar om hur sådan olägenhet som avses i fråga om handikappbidrag ska bedömas på ett enhetligt sätt. Vid bedömningen av olägenheten beaktas de begränsningar som sjukdomen eller skadan, med hänsyn till dess art och svårighetsgrad, i regel medför i det dagliga livet. När olägenheten bedöms, beaktas bara arten av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning, inte individuella förhållanden (såsom yrke, levnads- eller bostadsförhållanden eller andra individuella förhållanden). En förbättring av funktionsförmågan som uppnåtts med hjälp av hjälpmedel (t.ex. en konstgjord led eller en protes) beaktas dock. Invaliditetsklassificering Vid bedömningen av olägenhet beaktas i tillämpliga delar vad som med stöd av 85 i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) föreskrivs i statsrådets förordning om invaliditetsklassificeringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (768/2015). Denna invaliditetsklassificering, som i första hand fastställts för olycksfallsförsäkringen, är avsedd att definiera den bestående allmänna olägenhet en sjukdom eller skada medför. Klassificeringen kan i fråga om handikappbidrag endast användas som en riktgivande anvisning för bedömning av allmän medicinsk olägenhet som beror på sjukdom eller skada. För bestämmandet av omfattningen av den allmänna olägenheten indelar invaliditetsklassificeringen sjukdomar och skador i 20 invaliditetsklasser enligt olägenhetens svårighetsgrad. I fråga om handikappbidrag är utgångspunkten att olägenheten bestäms enligt punkten allmänt nedsatt funktion i invaliditetsklassificeringen. Även om en mera detaljerad bedömning görs i enlighet med invaliditetsklassen för en viss sjukdomsgrupp ska bestämmandet av olägenheten också motsvara den invaliditetsklass som bestämts enligt punkten allmänt nedsatt funktion i invaliditetsklassificeringen. I fråga om handikappbidrag avses med väsentlig olägenhet sådan olägenhet som närmast motsvarar medelsvår funktionsnedsättning under punkten allmänt nedsatt funktion avses med betydande olägenhet sådan olägenhet som närmast motsvarar svår funktionsnedsättning under punkten allmänt nedsatt funktion som svårt funktionshindrad betraktas en person vars olägenhet närmast motsvarar synnerligen svår funktionsnedsättning under punkten allmänt nedsatt funktion. 4
1.3.4. Hjälpbehov Aktiviteter i det dagliga livet Ärenden utanför hemmet Hushållsarbete Användningen av hjälpmedel och apparater beaktas när hjälpbehovet bedöms För att handikappbidrag för personer över 16 år ska beviljas på grundval av hjälpbehov förutsätts att den sökande behöver en annan persons hjälp åtminstone varje vecka när det gäller aktiviteter i det dagliga livet, hushållsarbete och skötsel av ärenden utanför hemmet. Då har personen i fråga rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp på grundval av hjälpbehov. Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas om en person varje dag behöver hjälp med ett flertal aktiviteter i det dagliga livet. Hjälpbehov vid arbete och studier motsvarar närmast hjälpbehov vid skötsel av ärenden. När hjälpbehovet och dess omfattning bedöms ska man alltid beakta sjukdomens art och svårighetsgrad, personens individuella förhållanden (t.ex. boendeform, bostadens utrustningsnivå och familjeförhållanden) samt de lokala förhållandena (t.ex. tillgången till hjälp). Den som behöver hjälp enbart med hushållsarbetet eller skötseln av ärenden kan inte få handikappbidrag på grundval av hjälpbehov. Hjälpbehovet ska alltid åtminstone i någon mån avse även aktiviteterna i det dagliga livet. Aktiviteter i det dagliga livet (personliga rutiner) Med aktiviteter i det dagliga livet ("personliga rutiner" i lagen om handikappförmåner) avses transporter och annan förflyttning, skötsel av den personliga hygienen, sjukvårdsåtgärder, påklädning, måltider och andra därmed jämförbara aktiviteter. Som andra jämförbara aktiviteter betraktas t.ex. kommunikation med andra och att uttrycka sig själv. Sjukvårdsåtgärder är t.ex. livsviktig medicinering, injicering av insulin eller annan injektionsbehandling, användning av syrekoncentrator eller utförande av dialysbehandling. Hushållsarbete Med hushållsarbete avses nödvändiga hushållssysslor, t.ex. städning, matlagning och klädvård. Ärenden utanför hemmet Med skötsel av ärenden utanför hemmet avses bl.a. butiksbesök och uträttande av bankärenden samt apoteksbesök och läkarbesök. Hjälpbehov vid arbete och studier kan anses motsvara hjälpbehov vid skötsel av ärenden. Användningen av hjälpmedel och apparater beaktas när hjälpbehovet bedöms När en persons totala hjälpbehov bedöms ska man också beakta användningen av hjälpmedel och utrustning. Med ändamålsenliga hjälpmedel och apparater kan behovet av andra personers hjälp ofta minskas betydligt. Vid bedömningen av om villkoren för beviljande av handikappbidrag är uppfyllda kan användningen av hjälpmedel eller apparater delvis jämställas med hjälp som tillhandahålls av en annan person. Hjälpbehov kan anses finnas t.ex. i följande situationer: Personen är på grund av sin sjukdom eller skada tvungen att använda rollator eller rullstol som hjälpmedel för att kunna röra sig. Personen måste använda sjukvårdsutrustning för att upprätthålla livsviktiga funktioner och behandlingen är tidskrävande. Hjälpbehov kan då anses finnas även om personen 5
själv sköter behandlingen (t.ex. personer som använder syrekoncentrator eller själva utför dialysbehandling hemma). Personen är tvungen att använda andra kommunikationsformer än tal när han eller hon ska kommunicera med andra eller uttrycka sig själv, t.ex. teckenspråk, tolkhjälp, talsyntetisator eller motsvarande (t.ex. afatiker, dysfatiker och döva). Hjälpbehov kan anses finnas också när hjälp inte finns att få och personen är tvungen att klara sig med andra hjälpmedel eller genom att vara ihärdig och uthållig. Om en persons hjälpbehov som helhet kan anses vara ringa, berättigar inte enbart användning av hjälpmedel (t.ex. rollator) till handikappbidrag. När rätten till handikappbidrag och bidragsbeloppen bedöms ska man alltid beakta personens situation som helhet. Läs mer: Bestämningsgrunder (Määräytymisperusteet). 1.3.5. Handledning och tillsyn Med handledning och tillsyn avses att en annan person instruerar, påminner, manar på och håller den sjuka eller funktionshindrade personen under uppsikt när det gäller aktiviteter i det dagliga livet, nödvändigt hushållsarbete och skötsel av ärenden utanför hemmet eller att en annan person står i fortgående beredskap. Behov av handledning och tillsyn kan t.ex. innebära att personen måste påminnas, instrueras eller övertalas att tvätta sig, klä på sig, äta eller ta sina mediciner och att det även annars krävs tillsyn för att vardagslivet ska löpa. Till exempel i fråga om personer med svåra psykiska störningar och personer med minnesstörningar kan som handledning och tillsyn betraktas stödjande av verklighetsuppfattningen och ordinationsföljsamheten, övervakning av att personen tar sina mediciner samt tillsyn som behövs på grund av eventuell impulsivitet, självdestruktivitet eller våldsamhet. En person kan åtminstone i viss mån ha behov av handledning och tillsyn om han eller hon bor t.ex. på en enhet för stödboende eller en vårdinrättning. I fråga om serviceboendeformer av den här typen kan handledning och tillsyn ingå i boendeservicen och den normala verksamheten, vilket ska beaktas vid bedömningen av behovet av handledning och tillsyn och dess omfattning. Den totala omfattningen av handledningen och tillsynen bedöms individuellt på basis av uppgifterna i ansökan och läkarutlåtandet. Omfattningen av behovet av handledning och tillsyn (varje vecka, varje dag eller ständigt) påverkas också av vilka funktioner sjukdomen eller skadan inverkar på. Specialarrangemang som de anhöriga kommit överens om sinsemellan eller med vårdpersonalen eller olika slags larm- och telefonarrangemang kan beaktas när behovet av handledning och tillsyn bedöms. Tillsyn som de anhöriga ordnat per telefon eller på något annat sätt på distans räcker dock inte i sig för att vårdbidrag ska beviljas på grundval av handledning och tillsyn. 1.3.6. Särskilda kostnader Allmänna villkor i fråga om särskilda kostnader Med särskilda kostnader avses sådana nödvändiga, extra och fortlöpande kostnader som orsakas av nedsatt funktionsförmåga, till den del den sökande själv svarar för kostnaderna. Kostnaderna beror på den sjukdom som försämrar funktionsförmågan Som särskilda kostnader kan beaktas endast kostnader i anslutning till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan. 6
Kostnaderna är nödvändiga Som särskilda kostnader kan beaktas endast sådana kostnader som kan anses vara nödvändiga för behandling av sjukdomen eller skadan, för att personen ska klara av normala aktiviteter i det dagliga livet eller för att upprätthålla funktionsförmågan. Omfattningen av den service som skaffats ska stå i rätt proportion till den hjälp eller handledning och tillsyn som den sökande behöver samt till den sökandes funktionsförmåga. Kostnaderna är extra Som särskilda kostnader kan beaktas endast sådana kostnader som är extra i förhållande till de sedvanliga kostnader som en frisk person har. Bedömningen av om kostnaderna är extra görs med beaktande av den individuella situationen. Sedvanliga kostnader som personen i fråga har haft redan innan funktionsförmågan var nedsatt kan i allmänhet inte betraktas som extra kostnader. Kostnaderna är fortlöpande Med fortlöpande särskilda kostnader avses i allmänhet att kostnader uppkommer under cirka ett halvt års tid. Kostnader för sjukhusvård eller växelvård kan också anses vara fortlöpande om de återkommer årligen. Huruvida kostnaderna är fortlöpande ska dock alltid prövas från fall till fall. Kostnader av engångsnatur godkänns inte som särskilda kostnader. Den sökande måste själv svara för kostnaderna Särskilda kostnader godkänns endast till den del som personen i fråga själv måste svara för dem. Sålunda godkänns inte kostnader till den del den sökande får ersättning för dem med stöd av någon annan lag eller t.ex. en frivillig försäkring. Den sökande anses själv svara för kostnaderna också då en anhörig till den sökande hjälper till att betala kostnaderna. Den sökande kan t.ex. få ersättningar via olycksfalls- eller trafikförsäkringssystemet för sjukvårdskostnader och förhöjda hemvårdskostnader till följd av en skada eller så kan han eller hon få klädtillägg eller ledarhundstillägg. Vid behov ska man vända sig till den sökande för att ta reda på vilka kostnader den sökande själv betalar. En person anses själv svara för kostnaderna också när han eller hon får utkomststöd för fortlöpande kostnader som beror på sjukdom, t.ex. för läkemedel eller hemvårdskostnader. Om utkomststöd utges för sådana vårdkostnader i anslutning till serviceboende för vilka kommunen fakturerar i enlighet med lagen om klientavgifter, kan den andel för vilken utkomststöd beviljats ändå inte beaktas som särskild kostnad. När kommunen ger kunden en servicesedel för anlitande av privata social- och/eller hälsovårdstjänster kan kunden själv anses svara endast för den självrisk som kunden betalat för de tjänster han eller hon anlitat. Dessa självrisker som kunden själv betalat kan i regel beaktas som särskilda kostnader. Beloppet av de kostnader som beaktas bedöms enligt samma grunder som kostnader orsakade av anskaffning av privata tjänster. 1.3.6.1. Uppskattning av de särskilda kostnaderna Beloppet av de godtagbara särskilda kostnaderna uppskattas utifrån uppgifterna i ansökan och i bilagorna till den och genom att man utnyttjar FPA:s egna uppgifter om ersättningar (läkemedelsersättningar, sjukvårdsersättningar). Vid behov ska en tilläggsutredning över kostnaderna begäras av den sökande. Det totala beloppet av de godtagbara särskilda kostnaderna uppskattas i regel på årsnivå. Om alla kostnader fortgår i 12 månader divideras de godkända kostnaderna med 12, och på så sätt får man det månatliga beloppet. Om de månatliga kostnaderna uppgår till minst det förhöjda beloppet för vårdbidraget, kan vårdbidrag med 7
grundbelopp höjas till vårdbidrag med förhöjt belopp på basis av kostnaderna. Om kostnaderna inte fortgår i minst ett års tid ska beräkningen göras periodvis. Vissa kostnader anses hänföra sig till hela året, och vid beräkningen av det månatliga beloppet divideras dessa kostnader alltid med 12. Sådana kostnader är t.ex. årssjälvrisken ("takbeloppet") för läkemedelskostnader, maximibeloppet för avgifter ("avgiftstaket") inom hälso- och sjukvården, årligen återkommande rehabiliteringsperioder och andra årligen återkommande kostnader. Exempel: Kundens kostnader för hemvård under tiden 1.1.2015 31.7.2015 är 201,50 euro/mån. Därtill har kunden nått taket för årssjälvrisken för läkemedelskostnader 2015 (612,62 euro). Eftersom kostnaderna har förändrats väsentligt från och med 1.8.2015 (hemvården upphör) ska kostnaderna beräknas för tiden 1.1.2015 31.7.2015. Hemvård 201,50 euro + (612,62/12) = 252,55 euro/mån. I detta fall kan kunden för tiden 1.1.2015 31.7.2015 beviljas vårdbidrag med förhöjt belopp på basis av särskilda kostnader. Vårdbidrag kan beviljas på basis av särskilda kostnader endast om de kostnader som orsakas av nedsatt funktionsförmåga per månad kan uppskattas uppgå till minst det förhöjda beloppet för vårdbidraget och kunden skulle ha rätt till vårdbidrag med grundbelopp. Förmånen kan beviljas på basis av särskilda kostnader endast för så lång tid som kostnaderna faktiskt fortgår. Om det sker en sådan förändring i kundens kostnader som inverkar på avgörandet ska förmånen justeras från ingången av månaden efter förändringen. Läs om uppskattning av kostnaderna för kommande tid under > Avgörande > Tiden för vilken förmånen beviljas. Om den sökande är bosatt utomlands bör det beaktas att systemen för social trygghet och klientavgifterna i olika länder skiljer sig från varandra. 1.3.6.2. Kostnader som ska beaktas Vilka särskilda kostnader som ska beaktas, bedöms alltid från fall till fall med beaktande av den sökandes individuella förhållanden. Därför kan det i vissa fall vara motiverat att beakta även andra kostnader än de som nämns nedan. Huruvida kostnaderna ska beaktas, bedöms utifrån de allmänna villkor som anges i avsnittet Särskilda kostnader. Vid behov kan man begära ett ställningstagande också av FPA:s sakkunnigläkare. Också kostnader som uppstått utomlands kan beaktas som särskilda kostnader i samband med vårdbidrag. En tillförlitlig utredning krävs för att kostnader ska godkännas. 1. Kostnader för hemservice, stödtjänster och hemsjukvård De avgifter som kommunen eller en privat serviceproducent tar ut för hemservice, stödtjänster och hemsjukvård kan beaktas som särskilda kostnader, om kostnaderna uppfyller de allmänna villkoren gällande särskilda kostnader. Kommunala tjänster Kostnaderna för kommunal hemservice samt stödtjänster och hemsjukvård beaktas i allmänhet som sådana. Den person vars service- och vårdplan servicen grundar sig på anses svara för avgifterna. Den sökande ska till FPA lämna en kopia av service- och vårdplanen samt av det avgiftsbeslut som gäller servicen eller av serviceavtalet. Även någon annan utredning duger om servicens omfattning och priset på tjänsterna specificeras i den. Av utredningen ska framgå vilken andel av kostnaderna den sökande själv svarar för. Om kommunen meddelat två makar ett avgiftsbeslut som gäller dem båda ska en utredning begäras av kommunen om vilken andel av tjänsterna och avgifterna som hänför sig till den sökande. 8
Kostnaderna för anlitande av kommunal måltidsservice kan inte i sin helhet beaktas som särskilda kostnader. I regel kan som särskilda kostnader beaktas endast avgifter som tagits ut av kunden för mattransport och eventuella kvälls- och veckoslutstillägg. Den andel som gäller måltiderna (maten) godkänns inte som särskild kostnad. De avgifter som tas ut för måltidsservice varierar från kommun till kommun. I alla kommuner tas det inte ut transportavgifter eller särskilda tillägg av kunden. Om det inte framgår av utredningen vad avgiften för måltidsservice består av ska du vid behov begära en mera detaljerad utredning om avgiftens beståndsdelar av kunden eller kommunen. Privata tjänster Huruvida avgifter som tagits ut för hemservice, stödtjänster (hjälp med personliga rutiner, hushållsarbete eller skötsel av ärenden) eller hemsjukvård som ges av en privat serviceproducent eller en anställd person kan godkännas som särskilda kostnader bedöms från fall till fall. Kostnaderna godkänns som sådana om servicen är fortlöpande och extra och om servicens omfattning är motiverad med tanke på personens sjukdom och nedsatta funktionsförmåga. Om kostnaderna för servicen kan beaktas, kan man också beakta sådana eventuella kostnader för resor till kundens hem för vilka serviceproducenten debiterar. När det gäller hemservice ska man bedöma om det bor andra vuxna familjemedlemmar i samma hushåll som den sökande, vilka kan antas delta i skötseln av hemmet. Till exempel kostnaderna för anlitande av städservice kan i allmänhet delas mellan makar. I fråga om måltidsservice ska man observera att endast besöksspecifika avgifter, tids- och/eller resebaserade avgifter samt eventuella kvälls- och veckoslutstillägg som tas ut för servicen kan beaktas. Den andel som gäller måltiderna (maten) godkänns inte som särskild kostnad. En tillförlitlig utredning över kostnaderna ska lämnas till FPA. Om den som ansöker om eller får bidraget har anställt en utomstående person till sin hjälp, ska den utomstående personen stå i anställningsförhållande till den sökande. Den sökande ska lägga fram en utredning över anställningsförhållandet (t.ex. ett intyg över arbetspensionsförsäkring) och en utredning över anställningsförhållandets innehåll (t.ex. ett arbetsavtal). Lönekostnader för anställande av en nära anhörig (t.ex. förälder, make, maka eller barn) eller någon annan person som bor i samma hushåll godkänns inte (läs nedan om arvode som betalas till en anhörig). Lönekostnader godkänns inte om den sökande har beviljats en personlig assistent till exempel med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp. Om en person beviljats lönesubvention av arbets- och näringsbyrån för att anställa en arbetstagare, kan den andel av lönen som den sökande själv står för beaktas som särskild kostnad. Andra anställningskostnader än egentliga lönekostnader godkänns inte som särskilda kostnader. Sådana övriga kostnader är bland annat arbetsgivarens socialskyddsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie, arbetspensionsavgift och olycksfallsförsäkringspremie. Servicesedlar Den som från kommunen fått en servicesedel för social- och hälsovårdstjänster kan skaffa privata tjänster med sedeln. Avsikten med servicesedlarna är att främja valfriheten och möjligheterna för dem som använder social- och hälsovårdstjänster att skaffa de tjänster de behöver av privata serviceproducenter. Med servicesedlar kan man skaffa sådana social- och hälsovårdstjänster som kommunen eller samkommunen är skyldiga att ordna för sina invånare. Tjänster som skaffas med servicesedlar utgör ett alternativ till den service som kommunen eller samkommunen producerar. För att en person ska kunna få en servicesedel förutsätts det att en representant för den kommunala social- och hälsovården bedömer personens servicebehov. Värdet på en servicesedel kan vara lika stort för alla användare eller inkomstrelaterat och således bero på personens inkomster. Vid kontinuerlig, regelbunden hemvård används inkomstrelaterade servicesedlar. 9
I fråga om tjänster som enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården är avgiftsfria för kunderna ska servicesedeln täcka kostnaderna helt och hållet. När en person anlitar privata tjänster och betalar för dem med en servicesedel från kommunen kan de självrisker som personen själv har betalat i regel beaktas som särskilda kostnader. Beloppet av de självriskandelar som beaktas bedöms enligt samma grunder som kostnader för anskaffning av privata tjänster. 2. Kostnader för vård och omsorg som uppkommer i samband med serviceboende eller stödboende Serviceboende ordnas av kommuner och privata serviceproducenter. Kommunens socialväsende bedömer när kommunen ska ordna serviceboende för en person. Kommunen kan ordna serviceboendet själv eller köpa tjänster av en privat serviceproducent. Kommunen bestämmer grunderna för klientavgifterna för serviceboende. Den avgift som tas ut av kunden bestäms i regel enligt hans eller hennes inkomster. Om en person flyttar till ett privat servicehus på eget initiativ, svarar han eller hon i princip själv för kostnaderna i anslutning till serviceboendet. Den privata serviceproducenten kan då själv prissätta sina tjänster efter eget gottfinnande. Månadsavgifterna vid verksamhetsenheter som ordnar serviceboende (t.ex. servicehus, grupphem, enhet för stödboende, boendeserviceenhet) kan inte beaktas i sin helhet som särskilda kostnader. Som särskilda kostnader kan beaktas nödvändiga omsorgskostnader som orsakas av sjukdomen eller skadan. Sådana kostnader kan uppstå om personen i fråga får hjälp med personliga rutiner, medicinering eller skötseln av hemmet. Andelen för boende och mat samt avgifter för användning och underhåll av allmänna utrymmen godkänns inte. Som särskilda kostnader godkänns inte heller kostnader för sådana behandlingar eller tjänster vid verksamhetsenheterna som inte kan anses vara nödvändiga för behandlingen av sjukdomen eller skadan, för att personen ska klara av normala aktiviteter i det dagliga livet eller för att upprätthålla funktionsförmågan. Den sökande ska som bilaga till sin ansökan lämna in en kopia av servicehusets service- och vårdplan eller av serviceavtalet. Om innehållet i de omsorgstjänster som den sökande får och kostnaderna för dem inte är specificerade i planen eller avtalet, ska någon annan utredning av den privata serviceproducenten eller kommunen lämnas till FPA. Av utredningen ska framgå omsorgsavgiftens storlek och vilka tjänster som avgiften omfattar. De enskilda tjänsternas priser behöver inte nödvändigtvis specificeras om alla enskilda tjänster som ingår i servicen kan anses vara nödvändiga. Om den sökandes boendekommun har förbundit sig att betala kostnaderna för serviceboendet ska man be den sökande lämna in även en kopia av kommunens betalningsförbindelse. Av utredningen ska också framgå vilken andel av omsorgsavgiften kunden själv svarar för. Den sökandes egen andel av kostnaderna anses i första hand hänföra sig till boendet och maten. Av omsorgsavgiften kan som särskild kostnad beaktas endast den del som den sökande faktiskt svarar för själv. Om någon specifikation inte fås och beloppet av de kostnader som ska beaktas inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt utifrån någon annan utredning, kan avgifterna inte beaktas som särskilda kostnader. Storleken av de kostnader för serviceboende som beaktas ska inte uppskattas på andra grunder (t.ex. med hjälp av avgifterna inom den offentliga sektorn, utan summan ska framgå av handlingarna). 3. Kostnader för institutionsvård och sjukhusvård De vårddagsavgifter som tas ut för offentlig sjukhusvård kan beaktas som särskilda kostnader förutsatt att de är fortlöpande och hänför sig till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan. Vårddagsavgifterna kan betraktas som fortlöpande om 10
det rör sig om flera sjukhusperioder och perioderna infaller under en tidsperiod på minst sex månader sjukhusperioderna återkommer regelbundet varje år Om det är fråga om en enstaka sjukhusperiod eller om sjukhusperioden beror på en akut sjukdom, beaktas vårddagsavgifterna inte som särskilda kostnader vid beviljandet av vårdbidrag. Eftersom det förutsätts att kostnaderna ska vara fortlöpande kan vårddagsavgifter inte beaktas innan personen haft upprepade vårdperioder på sjukhus på grund av sjukdomen. Huruvida vårddagsavgifterna ska beaktas prövas alltid från fall till fall. Kostnaderna beaktas också till den del de överstiger det s.k. avgiftstaket. Nödvändiga kostnader för växelvård kan beaktas som särskilda kostnader. En förutsättning är att växelvården ges regelbundet under minst ett halvt år eller att den upprepas årligen (t.ex. en period varje år). Huruvida kostnaderna ska beaktas prövas alltid från fall till fall. Kostnaderna för växelvård på en offentlig inrättning beaktas också till den del de överstiger avgiftstaket. Om växelvården ordnas av kommunen beaktas kostnaderna som sådana. (Kunden betalar en klientavgift till kommunen) Om personen själv har sökt privat växelvård kan de vårdkostnader som uppfyller de allmänna villkoren gällande kostnader beaktas som särskilda kostnader. En specifikation av kostnaderna ska begäras. Som särskilda kostnader beaktas inte avgifter som tas ut för långvarig institutionsvård. Kostnader orsakade av en närståendevårdares lediga dagar beaktas inte. 4. Kostnader för behandling som getts eller ordinerats av läkare eller tandläkare Av kostnaderna för läkararvoden, undersökning och behandling samt återkommande sjukhusavgifter (vårddagsavgifter som tas ut för kortvarig offentlig sjukhusvård) kan som särskilda kostnader beaktas de kostnader som hänför sig till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan och som den sökande själv svarar för. Som särskilda kostnader räknas inte hälsovårdskostnader som betraktas som normala (t.ex. kostnader för synundersökningar) eller tillfälliga kostnader som föranleds av akuta sjukdomar. (10 i lagen om handikappförmåner 570/2007, 7 c i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992). Offentliga hälso- och sjukvårdstjänster Vid bedömningen av kostnaderna för offentlig hälso- och sjukvård ska man beakta det årliga maximibeloppet för klientavgifter (avgiftstaket) inom social- och hälsovården, som var 679 euro 2014. I detta belopp inräknas avgifter för öppenvårdstjänster som tillhandahålls av läkare vid hälsovårdscentraler, avgifter för fysioterapi, vård i serie, poliklinikbesök, dagkirurgi, dag- och nattvård, rehabilitering samt avgifter för kortvarig institutionsvård inom social- och hälsovården. När avgiftstaket nåtts är de tjänster som avgiftstaket gäller i regel avgiftsfria för klienten till utgången av kalenderåret. För kortvarig institutionsvård tas det ut en vårddagsavgift på högst 16,10 euro (år 2014). För vård i serie kan avgift tas ut för högst 45 besök per kalenderår. Vård i serie är t.ex. kontinuerlig dialysvård, strål- eller cytostatikabehandling och medicinsk rehabilitering. Vård i serie kostar högst 8,00 euro (år 2014) per behandlingsomgång och inräknas i det årliga maximibeloppet för klientavgifter. Information om klientavgiftstaket och andra avgifter inom den offentliga social- och hälsovården finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi. Anlitande av privata hälso- och sjukvårdstjänster 11
Kostnaderna för besök hos privatläkare kan beaktas, om kostnaderna är fortlöpande och nödvändiga och hänför sig till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan. Som särskilda kostnader godkänns den del av kostnaderna som personen i fråga själv står för. Expeditionsavgifter som ingår i kostnaderna godkänns inte. När man bedömer huruvida villkoret om att kostnaderna ska vara fortlöpande uppfylls, beaktas också anlitandet av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Kostnaderna för enstaka besök hos privatläkare kan beaktas, om kostnaderna för läkarbesök som helhet betraktade kan anses vara fortlöpande (minst 4/år). Anlitande av offentliga läkartjänster är inte en förutsättning för att kostnaderna för besök hos privatläkare ska godkännas, om kontinuitetsvillkoret annars uppfylls. Om ett besök hos en privatläkare inte hänför sig till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan kan kostnaderna inte godkännas överhuvudtaget. Tandläkarkostnader kan godkännas om de orsakas av den sjukdom som försämrar funktionsförmågan och om de är nödvändiga med tanke på behandlingen av sjukdomen. Kostnaderna ska också vara fortlöpande, och de beaktas endast till den del som de överstiger en frisk persons normala tandläkarkostnader. Ersättningar som med stöd av sjukförsäkringslagen betalas för anlitande av privata sjukvårdstjänster kan efterfrågas med en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset (Sjukvårdsersättningar). 5. Kostnader för rehabilitering som ordinerats av läkare Terapier och olika former av motion De självriskandelar som en person själv ska betala för terapibesök (t.ex. fysioterapi, psykoterapi) kan beaktas som särskilda kostnader, om terapin kan anses nödvändig med tanke på den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan och om villkoret om fortlöpande kostnader uppfylls, dvs. om terapin fortgår minst 6 månader. Terapierna ska vara förenliga med god vårdpraxis. I fråga om fysioterapi som anordnas av kommunen, läs också ovan om avgiftstaket i avsnittet Offentliga hälso- och sjukvårdstjänster (Julkisen terveydenhuollon palvelut). Ersättningar som med stöd av sjukförsäkringslagen betalas för behandlingar och terapier (t.ex. fysioterapi) som ges av en privat serviceproducent kan efterfrågas med en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset (Sjukvårdsersättngar). Kostnader för motion godkänns inte som särskilda kostnader. Kostnaderna kan beaktas endast om det är fråga om sådan läkarordinerad rehabilitering på egen hand som är nödvändig på grund av sjukdomen (t.ex. självständig gymträning) och som kan anses vara medicinskt motiverad. Då har man också ställt upp mål för rehabiliteringen och den genomförs under en fysioterapeuts e.d. persons övervakning eller enligt denna persons anvisningar. Kostnaderna för dagverksamhet kan beaktas när verksamheten grundar sig på en rehabiliteringsplan som gjorts upp av en läkare inom hälso- och sjukvården och rehabiliteringsmål har ställts upp för verksamheten. Dessutom krävs det att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är med i verksamheten. Då kan hela dygnsavgiften beaktas som kostnad. 6. Resekostnader i samband med vård och rehabilitering Sjukvård och rehabilitering Av resekostnaderna i samband med sjukvård och rehabilitering kan som särskilda kostnader beaktas självriskerna enligt sjukförsäkringslagen. Som särskilda kostnader kan inte beaktas mer än den årliga självriskandel för resekostnader som anges i sjukförsäkringslagen, vilken är 272,00 euro 2015. Om kunden som resekostnader företer sådana resor enligt sjukförsäkringslagen för vilka självrisken är 32 euro och som inte räknas med i den årliga självriskandelen för resekostnader, kan 16 euro/riktning beaktas som kostnader för resorna i fråga. Sådana kostnader och övriga resekostnader godkänns även då högst upp till det årliga takbeloppet för 12
resekostnader. Kostnaderna kan beaktas också när den sökande har haft resor i samband med sjukvård och rehabilitering, men inte har ansökt om ersättningar enligt sjukförsäkringslagen för dessa resor. Även då kan kostnaderna beaktas högst upp till den årliga takbeloppet för resekostnader. Ersättningar enligt sjukförsäkringslagen för resor i samband med sjukvård och rehabilitering samt uppgifter om självriskandelen för resekostnader kan kontrolleras med en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset (Sjukvårdsersättningar). 7. Kostnader för läkemedel som förskrivits av läkare eller tandläkare eller av sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som avses i bestämmelserna om förskrivning av läkemedel Som särskilda kostnader kan beaktas självriskandelarna enligt sjukförsäkringslagen för läkemedel som används för behandling av den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan de läkemedelsspecifika självrisker på 1,50 euro som tas ut i samband med varje inköpstillfälle efter att årssjälvrisken för läkemedelskostnader har uppfyllts. De självriskandelar en person själv betalar för läkemedel som är ersättningsgilla enligt sjukförsäkringslagen inräknas i den årliga självriskandelen ("takbeloppet") för läkemedelskostnader, som är 612,62 euro år 2015. Självriskandelar för läkemedel kan på årsnivå beaktas som särskilda kostnader högst upp till takbeloppet för läkemedelskostnader. Utöver detta belopp kan de läkemedelsspecifika självriskerna på 1,50 euro godkännas. Även om takbeloppet för läkemedelskostnader nås redan i början av året kan läkemedelskostnaderna beaktas upp till detta belopp, om läkemedelsanvändningen kan antas fortsätta minst ett halvt år. Huruvida läkemedelsanvändningen är fortlöpande ska bedömas som en helhet och det förutsätts således inte att alla enskilda preparat används ett halvt år. Ersättning enligt sjukförsäkringslagen betalas i regel högst utifrån preparatets referenspris. När en person köper ett läkemedel vars pris är högre än referenspriset måste han eller hon själv betala hela skillnaden mellan försäljningspriset och referenspriset. Ersättning enligt sjukförsäkringslagen betalas då utifrån referenspriset (Ratkaisutyö > Etuusohje > Lääkekorvaukset > Määräytymisperusteet), och den andel som överstiger referenspriset inräknas inte i det årliga takbeloppet för läkemedelskostnader. Som särskilda kostnader kan även då beaktas endast självriskandelarna enligt sjukförsäkringslagen. En läkare har ändå kunnat anse att ett visst preparat på terapeutiska eller medicinska grunder är nödvändigt för personen i fråga och kan därför ha förbjudit utbyte av läkemedel. Då betalas ersättning enligt sjukförsäkringslagen utifrån försäljningspriset även om försäljningspriset är högre än referenspriset, och det pris som tas ut för preparatet inräknas i sin helhet i det årliga takbeloppet för läkemedelskostnader. Du kan se hur mycket en person betalat i årssjälvrisk med förfrågan Lääkkeiden kattokorvaukset som finns i förmånshandläggningssystemet på Kelanetti. De ersättningsrättigheter för läkemedel som en person beviljats fås fram genom förfrågan Erityiskorvattavat lääkeoikeudet i förmånshandläggningssystemet på Kelanetti. Detaljerad information om ersättningsstatus och ersättningar för läkemedelspreparat hittar du i söktjänsten för läkemedel på Kelanetti under Etuustuki (Etuustuki > Etuudet > Lääkkeet > Lääkehaku). Som särskilda kostnader kan också beaktas kostnaderna för läkemedel som inte berättigar till någon ersättning enligt sjukförsäkringslagen, om läkemedlen är läkarordinerade och deras användning för behandlingen av sjukdomen i fråga är nödvändig enligt FPA:s sakkunnigläkares bedömning. För att kostnaderna ska 13
godkännas förutsätts också att läkemedlen används fortlöpande. Vid behov ska en separat utredning om inköpen begäras av den sökande. kostnader för receptfria läkemedel i skälig omfattning, om användningen kan betraktas som motiverad med beaktande av arten av den sökandes sjukdom. Vad som ska betraktas som "skälig omfattning" bedöms från fall till fall utifrån en sakkunnigläkares bedömning. kostnader för läkemedel som köpts utomlands i skälig omfattning med iakttagande av motsvarande principer som vid bedömningen av om kostnader för läkemedel som köps i Finland är godtagbara. Märk att läkemedelsinköp i utlandet inte syns i FPA:s uppgifter. kostnader för vitaminer och spårämnen, när personen i fråga har en sjukdom som är förenad med t.ex. störningar i upptagningen av näringsämnen och användningen av vitaminer och spårämnen är nödvändig enligt FPA:s sakkunnigläkares bedömning. En del av preparaten ersätts enligt sjukförsäkringslagen och då inräknas även dessa inköp i takbeloppet för läkemedelskostnader. av apotekens dosdispenseringsavgift den andel som personen i fråga faktiskt betalar själv. För att en dosdispenseringsavgift ska godkännas förutsätts att dosdispenseringen kan anses vara medicinskt motiverad. Om personen har ett serviceavtal om hemservice som omfattar utdelning av läkemedel, kan kostnader för dosdispensering på apotek inte beaktas. Vissa läkemedel och vitaminer kan beaktas om de har ordinerats för behandling av en svår sjukdom och preparaten används vid denna behandling för att ersätta eller komplettera dieten. Dessutom ska användningen av läkemedlet eller vitaminen enligt en sakkunnigläkares bedömning överensstämma med vedertagen god vårdpraxis. Kostnader som inte beaktas Som särskilda kostnader godkänns i regel inte t.ex. följande kostnader: kostnader i anslutning till anskaffning och användning av hjälpmedel kostnader för användning av naturpreparat och homeopatiska preparat självriskandelarna för transportservice anordnad av kommunen kostnader för utlandsresor och semesterresor kostnader i anslutning till trädgårdsskötsel, gårdsarbeten och renoveringar avgifter för verksamhet av hobbynatur kostnader för anskaffning och underhåll av bil inkomstbortfall (t.ex. lön som inte erhållits på grund av sjukdom eller vård av barn eller lönekostnader för vikarie) intressebevakares arvode reseersättning till anställd vårdare eller personlig assistent lön för personlig assistent som beviljats med stöd av handikappservicelagen avgift som tas ut för sådan långvarig institutionsvård som avses i 7 c i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). arvoden som betalas till en anhörig eller någon annan närstående eller bekant person avgifter för dagverksamhet när det inte är fråga om läkarordinerad rehabilitering andra resekostnader än sådana som ansluter sig till läkarordinerad vård och rehabilitering förbrukningsartiklar och vårdutrustning kostnader som orsakas av en närståendevårdares lediga dagar hygienkostnader specialkläder och extra klädkostnader specialdiet kostnader i anslutning till anskaffning och användning av trygghetstelefon. 14