FÖRMÅNSANVISNING Handikappbidrag för personer under 16 år 12/2013

Transkript

1 12/ (105) 12/2013

2 12/ (105) INNEHÅLL 1 God förvaltning Målsättning Rätt och villkor Den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen innebär Belastning Bundenhet Bedömning av belastningen och bundenheten Internationella bestämmelser Flyttning till Finland och krav på bosättningstid Beviljande till ett barn som är bosatt utomlands Förordningarna 883/2004 och 1408/ Nordiska konventionen om social trygghet Förhållande till andra förmåner Internationella bestämmelser Ansökan Bilagor Anhängighet Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Dödsbo Specialfrågor som gäller sökande av handikappbidrag för personer under 16 år Ansökningstid Begäran om tilläggsutredning Återtagande av ansökan Internationella bestämmelser Handläggningsställe Belopp Bestämningsgrunder Handikappbidrag med grundbelopp Handikappbidrag med förhöjt belopp Handikappbidrag med högsta belopp Exempel på den belastning och bundenhet som sjukdomen innebär Hörsel- och synskador Diabetes Sällsynta sjukdomar Sjukdomar i andningsorganen... 39

3 12/ (105) Läpp- och gomspalt Hudsjukdomar Enures Psykiska störningar samt utvecklings- och beteendestörningar Multihandikapp Neurologiska sjukdomar Elakartade blodsjukdomar och tumörer Dieter och födoämnesallergier Hjärtfel Återkommande infektioner Sjukdomar i rörelseorganen Sjukdomar i urinorganen och njurarna Förmåner som ska dras av Internationella bestämmelser Avgörande Handläggningsställe Om jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Begäran om sakkunnigläkares bedömning Remittering till tilläggsundersökningar Begäran om tilläggsutredningar Av vem eller varifrån ska tilläggsutredningar begäras Hörande När ska klienten höras? Hur går hörandet till? Tid för vilken handikappbidrag beviljas Meddelande av beslut Motivering av beslut Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Internationella bestämmelser Utbetalning Betalningsadress Betalningsmottagare Förmånstagare Intressebevakare Annan person Kommun Dödsbo Utsökning Regressbetalning Betalning till Patientförsäkringscentralen Dröjsmålsförhöjning Dröjsmålstid Särskilda situationer Ränteprocent Ingen dröjsmålsförhöjning... 90

4 12/ (105) 9.6 Förskottsinnehållning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Rättelse till förmånstagarens fördel Justering Avbrytande av förmånsutbetalning Institutionsvård Inverkan av institutionsvård på handikappbidraget före lagändringen Temporärt avbrott i utbetalningen Indragning Indragning på begäran Internationella bestämmelser Flyttning till ett EU- eller EES-land eller Schweiz Flyttning till ett nordiskt land Flyttning till något annat land än ett EU- eller EES-land eller Schweiz Överbetalning Återkrav Regressförfarande Sökande av ändring...105

5 12/ (105) Förmånsanvisningar Anvisningarna om förmånerna används som hjälp vid förmånsavgöranden och -rådgivning. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. I dessa anvisningar i pdf-form saknas följande anvisningstexter som innehållsligt är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1 God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna om god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden ska användas ett sakligt, klart och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om FPA av misstag har tillställts en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla och handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen sjäv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska tillse att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som anhängiggjort ett ärende, ska lägga fram en utredning

6 12/ (105) om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till utredandet av det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden (hallintolain soveltaminen etuusasioissa) avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003) 2 Målsättning Syftet med handikappbidraget för är att stödja långvarigt sjuka eller funktionshindrade barns förmåga att klara av sitt dagliga liv. Bidraget är en ersättning för den större belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barn medför. 3 Rätt och villkor Ålder och bosättning i Finland kan beviljas barn i åldern 0 15 år. Om barnet är stadigvarande bosatt i Finland och villkoren för beviljande är uppfyllda kan barnet i regel beviljas handikappbidrag från Finland. Att barnet är bosatt i Finland kan ändå inte anses vara en förutsättning för beviljande vid tillämpningen av EG-förordning 883/2004 eller 1408/71. Den stat som ansvarar för förmåner som beviljas på grund av barnets sjukdom bestäms i första hand enligt vilket land som ansvarar för vårdnadshavarnas sjukförmåner. Således kan handikappbidrag för i EU- eller EES-situationer under vissa förutsättningar beviljas och betalas också ett barn som är stadigvarande bosatt utomlands. Läs mer i avsnittet Rätt och villkor > Internationella bestämmelser > Förordning 883/2004. Sjukdom eller skada För att handikappbidrag ska beviljas förutsätts att barnet har en på behörigt sätt konstaterad sjukdom eller skada, och att vården, omvårdnaden och rehabiliteringen i anslutning till sjukdomen eller skadan i minst sex månader innebär större belastning och bundenhet än vad som är vanligt jämfört med friska barn i samma ålder.

7 12/ (105) 3.1 Den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen innebär Belastningen och bundenheten för den som har hand om barnet påverkas av sjukdomens eller skadans art och svårighetsgrad samt av vård- och rehabiliteringsåtgärderna. Större belastning och bundenhet än vad som är vanligt kan orsakas av till exempel barnets sjukdomsattacker och medicinering att barnet på grund av sjukdomen eller skadan måste få hjälp med sina dagliga rutiner och skoluppgifterna Vården och rehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barn ska överensstämma med god medicinsk praxis (t.ex. Riktlinjerna för god medicinsk praxis) ( Belastning Med belastning avses de konkreta insatser och det extra arbete och besvär som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barn medför. Barnet kan behöva mera hjälp, handledning eller tillsyn än andra barn i samma ålder i sina dagliga rutiner med skoluppgifter med hemuppgifter i anslutning till terapi Belastning kan också orsakas av transport av barnet till rehabilitering iakttagande av medicinering och diet avvikande kommunikationsformer ingripande vid sjukdomsattacker annan behandling av sjukdomen Ekonomisk belastning kan inte beviljas enbart på grund av ekonomisk belastning. Den ekonomiska belastningen kan dock beaktas när man bedömer hur stor belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet innebär totalt sett. Barnet kan ha rätt till handikappbidrag med förhöjt belopp om den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet innebär, är större än vanligt minst varje vecka och dessutom medför godtagbara kostnader som är minst lika stora som handikappbidraget med förhöjt belopp per månad. Läs också avsnittet Handikappbidrag med förhöjt belopp (Bestämningsgrunder > Handikappbidrag med förhöjt belopp). Ekonomisk belastning kan dock inte anses vara sådan krävande belastning och bundenhet dygnet runt som krävs för handikappbidrag med högsta belopp. Som ekonomisk belastning kan beaktas sådana nödvändiga, extra och fortlöpande kostnader som orsakas av vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barn och som man själv måste betala.

8 12/ (105) Kostnader kan uppstå t.ex. för läkemedel specialdiet läkar-, laboratorie- och terapibesök samt resor i anslutning till dem. Kostnader av engångsnatur godkänns inte. Som ekonomisk belastning beaktas inte heller avgifter som tas ut för långvarig institutionsvård. Som ekonomisk belastning kan i undantagsfall också beaktas inkomstbortfall för den som har hand om barnet, om sjukdomens svårighetsgrad förutsätter att en förälder stannar hemma och sköter barnet. Detta förutsätter att den behandlande läkaren har konstaterat att hemvård är nödvändig. När inkomstbortfallet bedöms ska man dessutom beakta andra stödformer som den som sköter sitt barn hemma kan få samt att dagvårdskostnaderna för barn under skolåldern uteblir Bundenhet Med bundenhet avses att vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av ett sjukt eller funktionshindrat barn tidsmässigt binder de personer som har hand om barnet eller begränsar deras liv mera än vården av ett friskt barn i samma ålder. Bundenhet kan uppstå t.ex. genom att barnet måste ha mera tillsyn än ett friskt barn i samma ålder Bedömning av belastningen och bundenheten Diagnosen ensam avgör inte rätten till handikappbidrag eller bidragets belopp. Avgörandet ska basera sig på en helhetsbedömning av omfattningen av den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet innebär. Varje barns situation ska bedömas med beaktande av de individuella faktorerna. I det följande går vi igenom vissa omständigheter som påverkar den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av barnet innebär och som ska beaktas när handikappbidraget avgörs. Ålder och utvecklingsnivå Barnets ålder och utvecklingsnivå ska alltid beaktas när en ansökan om handikappbidrag avgörs. En förutsättning för att handikappbidrag ska beviljas är att vården, omvårdnaden och rehabiliteringen av det sjuka eller funktionshindrade barnet innebär större belastning och bundenhet än vården och omvårdnaden av ett friskt barn i samma ålder. Trots att även friska spädbarn behöver mycket vård och omvårdnad kan sjuka eller funktionshindrade spädbarn behöva extra vård, stimulans och särskild behandling för att motoriken och interaktionsförmågan ska utvecklas. Att mata ett sjukt spädbarn kan också innebära mycket extra besvär om barnet t.ex. inte orkar äta tillräckligt. När barnet växer kan den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden och rehabiliteringen innebär förändras. Ett större barn kan självt ta mera ansvar för behandlingen av sin sjukdom, varvid den belastning och bundenhet som vården av barnet innebär minskar. Å andra sidan kan ett sjukt eller funktionshindrat barn när det blir äldre behöva mera vård, handledning och tillsyn än andra

9 12/ (105) barn i samma ålder på grund av t.ex. rastlöshet, aggressivitet, passivitet eller kommunikationssvårigheter eller motoriska svårigheter. Vårdresor Vid bedömningen av den totala belastning och bundenhet som barnets sjukdom innebär beaktas också den belastning och bundenhet som resorna till behandlingar och/eller terapier medför. Belastningen och bundenheten anses vara större än vad som är vanligt t.ex. om barnet regelbundet transporteras till behandlingar och/eller terapier och resan eller den tid som den tar inte är helt kort. Förutom terapitransporterna kan hemuppgifterna i anslutning till terapin och övervakningen av dem innebära större belastning och bundenhet än vad som är vanligt. Det största ansvaret för det praktiska genomförandet av barnets rehabilitering kan komma att vila på den som har hand om barnet, om det på orten inte finns tillräckligt med sådana rehabiliteringstjänster som barnet behöver, t.ex. talterapitjänster. 3.2 Internationella bestämmelser kan i regel beviljas ett barn som är bosatt i Finland enligt 3, 3 a eller 4 i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Som bosatt i Finland betraktas ett barn som är stadigvarande bosatt och har sin bostad och sitt hem här och som ständigt huvudsakligen vistas här. Också ett barn som tillfälligt vistas utomlands i högst ett år anses vara bosatt i Finland. Om barnet är stadigvarande bosatt i Finland kan handikappbidrag i regel beviljas med ett slutligt beslut oavsett om barnets vårdnadshavare arbetar i Finland eller inte. Det faktum att barnet är bosatt i Finland kan på grund av bestämmelserna i EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 inte anses vara det enda kriteriet för beviljande av handikappbidrag. Vid tillämpningen av förordningen bestäms den stat som ansvarar för förmåner som beviljas på grund av barnets sjukdom enligt vilket land som ansvarar för vårdnadshavarnas sjukförmåner och var barnet bor. Om barnets vårdnadshavare arbetar eller bedriver företagsverksamhet i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz, kan familjen ha rätt till en kontantförmån som betalas på grund av barnets sjukdom från landet i fråga. Därför ska familjen vid behov informeras om möjligheten att ansöka om en kontantförmån som betalas på grundval av sjukdom från den stat som ansvarar för arbetstagarens kontantförmåner. Läs mer i avsnittet Rätt och villkor > Internationella bestämmelser > Barn till en arbetstagare eller företagare. Från tillämpas förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning 987/2009 på EU-medborgare som rör sig mellan EU:s medlemsstater. I fråga om situationer före den nya förordningens ikraftträdande tillämpas dock fortfarande förordningarna 1408/71 och 574/72. Förordning 1408/71 tillämpas fortfarande på personer som rör sig inom EES-området (Norge, Island, Liechtenstein, och dessutom Schweiz) samt på medborgare i tredje land som rör sig inom EU/EES. Du kan läsa mer om att vara bosatt i Finland i anvisningen om försäkringstillhörighet, Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Vakuuttaminen Suomeen muutto / Vakuuttaminen Suomesta muutto.

10 12/ (105) Flyttning till Finland och krav på bosättningstid För handikappbidrag för krävs ingen särskild bosättningstid. Ett barn som flyttar permanent till Finland från utlandet och som uppfyller de övriga villkoren för att få handikappbidrag, kan i regel beviljas handikappbidrag för. (4 i lagen om handikappförmåner 570/2007, 3 och 3 a i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet) Om ett barn medan han eller hon varit bosatt utomlands inte har omfattats av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten, kan handikappbidrag för i regel beviljas först när beslut om tillämpning av bosättningsbaserad social trygghet har utfärdats. Beslutet om tillämpning av social trygghet utfärdas av KV-ansvarsenheten. Du kan läsa mera om försäkringstillhörighet i anvisningen Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Vakuuttaminen Suomeen muutto. Ifall ett barn har vistats utomlands t.ex. som familjemedlem till en utsänd arbetstagare och under sin utlandsvistelse omfattats av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten, behöver barnet inte särskilt ansöka om att omfattas av den sociala tryggheten när han eller hon återvänder till Finland. Då kan handikappbidrag för i regel beviljas tidigast från ingången av månaden efter den då barnet återvänt till Finland. Om dagen för återkomsten är månadens första dag kan ersättningen ändå beviljas från början av återkomstmånaden Beviljande till ett barn som är bosatt utomlands Ett barn som bor utomlands kan i regel inte från Finland beviljas och betalas handikappbidrag för. Handikappbidrag från Finland kan ändå fås under en tillfällig utlandsvistelse. Som tillfällig utlandsvistelse betraktas sådan vistelse som är avsedd att vara högst ett år. Du kan läsa mera om att vara bosatt i Finland under Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Vakuuttaminen Suomesta muutto. Observera dock att på grund av bestämmelserna i EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 kan handikappbidrag för under vissa förutsättningar beviljas och betalas också till ett barn som är stadigvarande bosatt i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz. Läs mer i avsnittet Rätt och villkor > Internationella bestämmelser > Förordning 883/2004. När FPA får kännedom om flyttning till utlandet utfärdar KV-ansvarsenheten beslut om rätten till bosättningsbaserad social trygghet. Om utlandsvistelsen är avsedd att vara högst ett år, för byrån in uppföljningen (ESSE) av handikappbidraget på den tidpunkt då den anmälda tiden för utlandsvistelsen går ut, dock senast ett år efter flyttningen utomlands. Om indragning av handikappbidrag, se avsnittet Indragning. Exempel En familj bor i Kina. Den ena av föräldrarna arbetar fyra år i Kina som arbetstagare utsänd av en finländsk arbetsgivare. Familjen har uppgett att de övriga familjemedlemmarna kommer att bo fyra år i Kina som familjemedlemmar till arbetstagaren. Familjen omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten under tiden för utlandsvistelsen.

11 12/ (105) Ett år efter flyttningen till Kina föds ett barn i familjen. Barnet får ett beslut om försäkringstillhörighet som familjemedlem till en utsänd arbetstagare. Under vistelsen i Kina ansöks om handikappbidrag för för barnet. Då det inte handlar om ett EU- eller EES-land eller Schweiz kan handikappbidrag för inte beviljas ett barn som är bosatt utomlands, om inte utlandsvistelsen kan betraktas som tillfällig. Ansökan om handikappbidrag för personer under 16 år avslås, eftersom barnet inte anses vara bosatt i Finland enligt 3, 3 a eller 4 i tillämpningslagen Förordningarna 883/2004 och 1408/71 Sjuk- och moderskapsförmånerna indelas i EG-lagstiftningen i vårdförmåner och kontantförmåner. I vårdförmånerna ingår sjukvård, mödravård, tandvård, läkemedel och sjukhusvård samt direkta avgifter för att ersätta kostnaderna för dessa. Läs mer om FPA:s vårdförmåner i anvisningen "Vård och behandling" (Tutkimus ja hoito). Av FPA:s förmåner är sjukdagpenningen, moderskapspenningen, rehabiliteringspenningen och handikappförmånerna (kostersättningen sedan ) kontantförmåner som betalas på grundval av sjukdom. Information om de internationella bestämmelser som gäller respektive förmån finns i de förmånsspecifika anvisningarna. I förordningen finns bestämmelser om en anställd arbetstagares, självständig yrkesutövares, pensionstagares, arbetslös persons, studerandes och hans eller hennes familjemedlemmars rätt till kontantförmåner. Förordningen tillämpas förutom på medborgare i EU- och EES-länderna och Schweiz också på andra länders (s.k. tredjeländers) medborgare (arbetstagare) som rör sig mellan medlemsländer i EU (med undantag av Danmark) samt deras familjemedlemmar. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan han eller hon rör sig mellan länderna. Enligt en dom (C-299/05) som EG-domstolen meddelade är handikappbidraget för en sjukförmån som omfattas av förordning 1408/71. Också vid tillämpningen av förordning 883/2004 betraktas handikappbidraget för som en sjukförmån. På bidraget tillämpas bestämmelserna om kontantförmåner i avdelning III, kap. 1 i förordningen. Före domen betraktades vårdbidrag för barn som en särskild icke avgiftsfinansierad förmån som inte betalades till dem som var bosatta utomlands i över ett års tid. Domen innebär att om barnets vårdnadshavare arbetar i ett annat EU- eller EES-land än det där barnet är bosatt, kan barnet under vissa förutsättningar få rätt till handikappbidrag för från den stat som ansvarar för kontantförmåner för föräldern som beviljas på grundval av sjukdom. Vid tillämpningen av förordningarna 883/2004 och 1408/71 fastställs det land som ska ansvara för betalningen av kontantförmåner till barnet utifrån den stat där vårdnadshavarna arbetar och det land där barnet bor. När föräldrarna arbetar eller bedriver företagsverksamhet i olika stater, av vilka en är den stat där barnet är bosatt, ansvarar barnets bosättningsland för barnets handikappförmåner. När endast den ena av vårdnadshavarna är arbetstagare eller företagare ansvarar sysselsättningsstaten enligt förordningen för barnets kontantförmåner.

12 12/ (105) När barnet är bosatt i Finland kan handikappbidrag ändå trots förordningens bestämmelser beviljas från Finland med stöd av den nationella lagstiftningen. Läs också avsnittet Bestämningsgrunder > Förmåner som ska dras av. kan på grund av förordningens bestämmelser i EU- eller EES-situationer beviljas också ett sådant barn som inte är försäkrat i Finland enligt 3, 3 a eller 4 i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Handikappbidrag kan betalas till ett barn till en arbetstagare eller företagare som är utsänd från Finland till ett EU- eller EESland eller Schweiz eller ett barn till en finländsk statstjänsteman som arbetar i något av dessa länder ett barn till en pensionstagare som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller Schweiz, om Finland ansvarar för kontantförmånerna enligt artikel 29 i förordning 883/2004 och artikel 28 i förordning 1408/71 och ingendera av föräldrarna är försäkrad i barnets bosättningsland på basis av arbete ett barn vars vårdnadshavare studerar i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och är försäkrad i Finland enligt 7 i tillämpningslagen ett barn som är bosatt i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och vars förälder är försäkrad i Finland på basis av arbete. Läs mer om EU-bestämmelserna och förordningens territoriella tillämpningsområde i anvisningen Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > EU:n säädökset ja työvoiman vapaa liikkuvuus. Vem förordningen tillämpas på och vilka förmåner den omfattar kan du läsa mera om i anvisningen Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Asetukset 883/2004 ja 987/2009, sekä 1408/71 ja 574/ Barn till en arbetstagare eller företagare Enligt bestämmelserna i förordningarna 883/2004 och 1408/71 får en anställd arbetstagare eller självständig yrkesutövare kontantförmånerna från den behöriga institutionen enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar (883/2004, artikel 21.1 och 1408/71, artikel 19.1). En familjemedlem har på motsvarande sätt rätt till kontantförmånerna från den behöriga institutionen enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar (883/2004, artikel 21.1 och 1408/71, artikel 19.2). Med den behöriga institutionen avses den institution där arbetstagaren är försäkrad. Då föräldrarna arbetar i olika stater, av vilka en är den stat där barnet är bosatt, ansvarar barnets bosättningsland för barnets handikappförmåner. Från Finland kan man dock betala skillnaden mellan handikappbidraget för och en utländsk sjukförmån eller annan förmån som motsvarar handikappbidraget. Om barnet är stadigvarande bosatt i Finland kan handikappbidrag beviljas med stöd av den nationella lagstiftningen oavsett om barnets vårdnadshavare arbetar i Finland eller inte. Handikappbidrag kan beviljas ett barn som är bosatt i Finland direkt genom ett slutligt beslut. Om det i ansökan meddelas att en kontantförmån har sökts eller söks för barnet från en annan stat, beviljas handikappbidraget ändå genom ett interimistiskt beslut. Läs mer om utfärdande av interimistiska beslut i avsnittet Avgörande > Beslut > Interimistiskt beslut.

13 12/ (105) Märk likväl att om en vårdnadshavare som är bosatt i Finland inte uppfyller den definition på arbetstagare eller företagare som anges i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (den s.k. tillämpningslagen) och den andra vårdnadshavaren arbetar eller bedriver företagsverksamhet i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz, kan familjen med stöd av bestämmelserna i förordning 883/2004 eller 1408/71 ha rätt till kontantförmåner från det land där vårdnadshavaren arbetar. I en sådan situation ska man vid behov sända den sökande ett brev med information om att familjen kan ansöka om en kontantförmån som betalas på grundval av sjukdom från den stat som ansvarar för arbetstagarens kontantförmåner. I brevet ska den sökande också uppmanas att omedelbart underrätta FPA om barnet eller vårdnadshavaren beviljas en kontantförmån från staten i fråga. Om FPA känner till att det i den stat som ansvarar för kontantförmånerna inte finns någon sådan kontantförmån för barn eller vårdnadshavare som motsvarar handikappbidraget, behöver något brev dock inte sändas. Information om avdrag av en handikappförmån som betalas från utlandet finns i avsnittet Bestämningsgrunder > Internationella bestämmelser. Exempel 1 Ett barn bor i Finland med sin mor. Barnets far arbetar i Sverige som anställd hos en svensk arbetsgivare. För familjens barn söks från Finland handikappbidrag för. Om de övriga villkoren för beviljande är uppfyllda, kan barnet som är stadigvarande bosatt i Finland beviljas handikappbidrag för genom ett slutligt beslut. Om barnets mor inte arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland ska familjen informeras om möjligheten att ansöka om en sjukförmån från Sverige. Exempel 2 En arbetstagare utsänd av en tysk arbetsgivare har med sin familj flyttat till Finland. Ingen i familjen är försäkrad i Finland. För familjens barn söks från Finland handikappbidrag för. Tyskland ansvarar som behörig stat för arbetstagaren för barnets kontantförmåner. Innan ansökan avgörs ska det ändå utredas om barnet kan försäkras i Finland på basis av stadigvarande bosättning. Om detta inte är möjligt, avslås ansökan om handikappbidrag. Barnets familj uppmanas då att ansöka om en handikappförmån från Tyskland. Exempel 3 Den ena föräldern i en familj som är stadigvarande bosatt i Finland börjar arbeta på ett fartyg som seglar under svensk flagg. Den andra föräldern är vårdledig. Familjens bosättningsland enligt folkbokföringen är Finland. Barnet får från Finland handikappbidrag för. Förmånen kan fortsätta att betalas ut, eftersom barnet fortfarande är stadigvarande

14 12/ (105) bosatt i Finland. Eftersom den ena av föräldrarna arbetar på ett fartyg som seglar under svensk flagg och den andra föräldern inte är arbetstagare eller företagare, kan familjen på grund av bestämmelserna i förordning 883/2004 eller 1408/71 ha rätt till en kontantförmån från Sverige. Till den sökande sänds ett brev med information om att familjen från Sverige kan ansöka om en kontantförmån som betalas på grundval av sjukdom. I brevet ska personen också uppmanas att omedelbart underrätta FPA om en kontantförmån på grund av barnets sjukdom beviljas från staten i fråga. Exempel 4 Handikappbidrag söks från Finland för ett långvarigt sjukt barn. Föräldrarna är frånskilda. Den ena föräldern är stadigvarande bosatt i Finland med barnet och förvärvsarbetar inte. Den andra föräldern bor och arbetar i Sverige som anställd hos en svensk arbetsgivare. kan beviljas från Finland om de övriga villkoren för beviljande är uppfyllda. Beviljandet av handikappbidrag påverkas inte av den utomlands bosatta frånskilda förärälderns arbete. En förälder arbetar i Finland, barnet bor i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz Också ett barn till en EU-arbetstagare eller företagare som kommer till Finland för att arbeta kan ha rätt till handikappbidrag för, om barnets förälder är försäkrad i Finland enligt 3 b i tillämpningslagen. Bestämmelserna om arbetstagare tillämpas också på sådana chaufförer (långtradarchaufförer) som är anställda av ett transportföretag och kör i internationell trafik samt på sjömän som omfattas av tillämpningsområdet för förordningarna 883/2004 och 1408/71. För att handikappbidrag ska beviljas ett barn till en EU-arbetstagare eller företagare förutsätts inte att barnet är stadigvarande bosatt i Finland. Barnets vårdnadshavare anses arbeta i Finland endast om han eller hon uppfyller den definition på arbetstagare som anges i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (den s.k. tillämpningslagen). Som företagare betraktas en person som enligt lagen om pension för företagare (395/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) är skyldig att teckna en försäkring enligt lagarna i fråga. Om barnets vårdnadshavare är försäkrad i Finland med stöd av 3 b i tillämpningslagen behöver du inte utreda särskilt om kriterierna för arbetstagare eller företagare är uppfyllda för hans eller hennes del. När barnet inte är bosatt i Finland ska du ändå innan du avgör ansökan om handikappbidrag reda ut om något annat EU- eller EES-land ansvarar för barnets kontantförmåner på basis av den andra vårdnadshavarens arbete eller företagsverksamhet. Läs om försäkringstillhörighet på basis av arbete för en person som flyttar till Finland: Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Vakuuttaminen Suomeen muutto > Työskentely Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Vakuuttaminen Suomeen muutto > Työskentelyn erityistilanteita

15 12/ (105) Exempel söks från Finland för ett barn. Barnets far omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten, eftersom han är anställd hos ett finländskt transportföretag. Hela arbetstagarens familj bor i Polen. För att kunna avgöra ansökan om handikappbidrag ska du utreda om någon sjukförmån eller annan förmån som motsvarar handikappbidraget betalas för barnet från barnets bosättningsland. Om den andra föräldern arbetar i barnets bosättningsland ansvarar bosättningslandet för barnets sjukförmåner. Handikappbidrag kan ändå betalas från Finland, eftersom den ena vårdnadshavaren är anställd hos en finsk arbetsgivare. Från handikappbidraget avdras kontantförmåner från barnets bosättningsland som betalas på grundval av sjukdom och andra förmåner som motsvarar handikappbidraget. Barn till en arbetstagare som är utsänd från Finland till ett EU- eller EES-land Ett barn till en arbetstagare, företagare eller statstjänsteman som är utsänd från Finland kan i regel beviljas och betalas handikappbidrag för under vistelsen i ett EU- eller EESland eller Schweiz, förutsatt att den utsända arbetstagaren, företagaren eller statstjänstemannen är försäkrad i Finland under den tid han eller hon arbetar utomlands. Om den andra föräldern är försäkrad i barnets bosättningsland på basis av arbete eller företagsverksamhet, uppkommer rätt till kontantförmåner också från barnets bosättningsland. Om barnet med stöd av den nationella lagstiftningen i bosättningslandet beviljas en kontantförmån som betalas på grundval av sjukdom eller någon annan förmån som motsvarar en handikappförmån, dras den av från handikappbidraget för. Om den utsända arbetstagaren övergår till att arbeta hos en lokal arbetsgivare ändrar situationen så att sysselsättningslandet blir behörig stat i fråga om kontantförmånerna för den utsända arbetstagaren och de familjemedlemmar till honom eller henne som är bosatta i stationeringslandet. I dessa fall upphör det finländska handikappbidraget för från ingången av månaden efter den då ändringen skett. Om barnet till en person som arbetar hos en lokal arbetsgivare inte får någon kontantförmån från den behöriga staten för arbetstagaren och barnets utlandsvistelse är avsedd att vara högst ett år, har barnet ändå rätt att från Finland få handikappbidrag för under den tillfälliga utlandsvistelsen Barn till en pensionstagare Om ett barn till en pensionstagare är stadigvarande bosatt i Finland kan handikappbidrag för beviljas honom eller henne med stöd av den nationella lagstiftningen oavsett från vilket land barnets vårdnadshavare får pension. Ikraftträdandet av förordning 883/2004 orsakar inte några förändringar i verkställigheten enligt förordning 1408/71 vid beviljande av handikappbidrag för till ett barn till en pensionstagare (883/2004 artikel 29 och 1408/71 artikel 27). Vid tillämpningen av Europeiska gemenskapens förordning 883/04 om samordning av de sociala trygghetssystemen sköts betalningen av kontantförmåner till pensionstagaren och hans eller hennes familjemedlemmar av det land som ansvarar för pensionstagarens sjukvårdskostnader. Ansvaret för kontantförmånerna bestäms enligt vilket land som betalar pension och i vilket land pensionstagaren bor. Om pensionstagaren

16 12/ (105) inte får pension från sitt bosättningsland ansvarar i första hand det land som betalar pension för betalningen av kontantförmåner. Ett barn som är bosatt utomlands kan från Finland få rätt till handikappbidrag för personer under 16 år enligt artikel 29 i förordning 883/2004 endast om en vårdnadshavare till barnet får pension från Finland och ingendera av vårdnadshavarna är en sådan arbetstagare eller företagare som avses i förordningen. Ett barn som är bosatt i Finland och vars vårdnadshavare är en pensionstagare som inte får någon pension från Finland, kan under motsvarande förutsättningar få rätt till kontantförmåner från ett land som betalar pension till pensionstagaren. Dessa situationer är i praktiken sällsynta Barn till en studerande Vid tillämpningen av EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 kan handikappbidrag för personer under 16 år beviljas och betalas också till ett barn vars vårdnadshavare studerar i ett EU- eller EESland eller i Schweiz i över ett år och är försäkrad i Finland enligt 7 i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Observera också att om maken eller makan till en studerande bosatt i Finland arbetar i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz, kan familjen ha rätt till en kontantförmån som betalas på grund av barnets sjukdom från landet i fråga. Därför ska familjen vid behov informeras om möjligheten att ansöka om en kontantförmån som betalas på grundval av sjukdom från den stat som ansvarar för arbetstagarens kontantförmåner. Läs mer i avsnittet Rätt och villkor > Internationella bestämmelser > Barn till en arbetstagare eller företagare. Exempel söks för ett barn. Familjen bor i England. Båda föräldrarna är studerande och omfattas av den finska lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet under studierna utomlands. Barnet är försäkrat i Finland som familjemedlem till en studerande. Enligt folkbokföringen är familjen bosatt i Sverige. Barnet kan från Finland beviljas handikappbidrag för, om de övriga villkoren för beviljande är uppfyllda. Uppföljning av förmånen förs in senast på den tidpunkt då beslutet från Finland om tillämpning av social trygghet löper ut. Exempel Ett barn som får handikappbidrag för flyttar med sin familj till Sverige för två år. Den ena av föräldrarna arbetar som arbetstagare utsänd av en finländsk arbetsgivare. Den andra föräldern är studerande. Enligt folkbokföringen är familjen bosatt i Sverige. Finland ansvarar för familjens kontantförmåner, eftersom den behöriga staten bestäms enligt den förvärvsarbetande personen. Barnet kan från Finland betalas handikappbidrag för.

17 12/ (105) Nordiska konventionen om social trygghet Rätten till handikappbidrag för en EU- eller EES-medborgare som har rört sig mellan Finland och ett annat nordiskt land avgörs i regel genom tillämpning av förordning 883/2004 eller 1408/71 och lagen om handikappförmåner. Också när barnets vårdnadshavare är pensionstagare eller studerande avgörs barnets rätt till handikappbidrag enligt bestämmelserna i förordning 883/2004 eller 1408/71 och lagen om handikappförmåner. I praktiken kan bestämmelserna i den nordiska konventionen om social trygghet ha betydelse om ingendera av föräldrarna omfattas av tillämpningsområdet för EG-förordning 883/2004 eller 1408/71 (t.ex. när föräldrarna är medborgare i ett annat land än ett EU- eller EES-land eller Schweiz och inte har arbetat i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz). I sådana fall kan barnet beviljas handikappbidrag för förutsatt att barnet enligt folkbokföringen är bosatt i Finland. Dessutom förutsätts att de övriga villkor för beviljande som anges i lagen om handikappförmåner är uppfyllda. Läs mera om den nordiska konventionen under Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Sosiaaliturvasopimukset. 4 Förhållande till andra förmåner FPA:s förmåner När du ska fatta ett positivt beslut om handikappbidrag med förhöjt belopp eller handikappbidrag med högsta belopp för en person, ska du samarbeta med den som handlägger personens rehabiliteringsärende i det fall att personen har ansökt om medicinsk rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning (gravt handikappade) personen har en gällande rehabiliteringsplan personen förut har fått medicinsk rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning, men inte har ansökt om sådan och/eller det i handlingarna står att rehabilitering rekommenderas för personen. Målet är att tiden för vilken avgörandet gäller ska vara ändamålsenlig med tanke på klientens framtida förmånsansökningar. Beakta situationer där du ska fatta ett avgörande som gäller handikappbidrag med förhöjt belopp eller handikappbidrag med högsta belopp på grund av fortlöpande rehabiliteringskostnader och personen har ansökt om medicinsk rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning. Skapa i sådana fall ett uppdragsarbete (toimeksiantotyö) för rehabiliteringen så att rehabiliteringshandläggaren kan beakta hur kostnaderna inverkar på beviljandet av rehabiliteringsförmånen och utreda om det finns förutsättningar för att bevilja personen rehabilitering (linkki). Om du avbryter utbetalningen av handikappbidrag med förhöjt belopp eller handikappbidrag med högsta belopp och personen har ett gällande beslut om medicinsk rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning, ska du skapa ett uppdragsarbete för rehabiliteringen för att granska förutsättningarna för beviljande av rehabilitering.

18 12/ (105) Se förmånsanvisningen för rehabilitering för gravt handikappade (personer med svår funktionsnedsättning): Kommunala förmåner Stöd för närståendevård eller ersättningar enligt handikappservicelagen utgör inte hinder för handikappbidrag. Patientskada Vid patientskada står Patientförsäkringscentralen för ersättningen till den del den skadelidande inte får ersättning med stöd av någon annan lag än patientskadelagen. Om den skadelidande har fått ersättning enligt någon annan lag än patientskadelagen, drar Patientförsäkringscentralen av detta belopp från sin egen ersättning och betalar ut skillnaden till den skadelidande. När FPA redan har beviljat en samordningsförmån till en försäkrad som söker ersättning för en patientskada, gör Patientförsäkringscentralen en förfrågan till FPA om de beviljade förmånernas belopp. Centralen riktar sin förfrågan till hälsoavdelningen, som besvarar förfrågan. Innan beloppet meddelas ska du kontrollera att förmånen baserar sig på en patientskada. Läs mer: Utbetalning > Regressbetalning > Betalning till Patientförsäkringscentralen. Läkemedelsskada Från läkemedelsskadeförsäkringen ersätts extra kostnader och förluster orsakade av en läkemedelsskada. Ersättningar för läkemedelsskador betalas av läkemedelsskadeförsäkringspoolen. Ersättningarna bestäms enligt samma principer som de ersättningar som betalas från patientförsäkringen. Eftersom läkemedelsskadeförsäkringen är sekundär och avsedd att komplettera det lagstadgade försäkringsskyddet, betalas ersättning från läkemedelsskadeförsäkringen till den del som den skadelidande inte har rätt att få ersättning från de lagstadgade ersättningssystemen. Vårdbidrag eller andra ersättningar som betalas på grundval av läkemedelsskada dras inte av från handikappbidraget för. Läkemedelsskadeförsäkringspoolen kan från sina egna ersättningar dra av de förmåner den skadelidande har rätt till av offentliga medel eller en lagstadgad försäkring. Läs också: Rätt och villkor > Internationella bestämmelser > Förordning 1408/71 Bestämningsgrunder > Internationella bestämmelser 4.1 Internationella bestämmelser När ett barn är försäkrat i Finland enligt 3, 3 a eller 4 i tillämpningslagen och barnet får en kontinuerlig kontantförmån eller en annan kontinuerlig förmån som motsvarar handikappbidraget eller en utländsk SOLITA-ersättning från en annan stat på grund av samma sjukdom eller skada, kan för-

19 12/ (105) månen i fråga dras av från det handikappbidrag för som beviljas från Finland och den eventuella skillnaden betalas ut från Finland. En utländsk förmån kan dras av från handikappbidraget också i en sådan situation då barnet inte är bosatt i Finland, men får handikappbidrag från Finland på grund av bestämmelserna i EG-förordning 1408/71 om social trygghet. Läs mer i avsnitten Rätt och villkor > Internationella bestämmelser > Förordning 1408/71 och Bestämningsgrunder > Förmåner som ska dras av > Internationella bestämmelser. 5 Ansökan söks med blankett EV 258 (Ansökan om handikappbidrag för ). Enbart ett läkarutlåtande räcker inte som ansökan. Om den sökande lämnar in enbart ett läkarutlåtande till FPA ska du be honom eller henne lämna in också en ansökningsblankett. Du kan be om ansökningsblanketten med brevformulär HTH01. Fortsättningsansökan Fortsatt utbetalning av handikappbidrag som beviljats för viss tid söks antingen med den förhandsifyllda ansökningsblanketten E 258r eller med blankett EV 258r. Ansökan ska göras inom ett halvt år från det att bidraget för viss tid upphört. Om den görs senare behandlas den som en ny ansökan. Till den som lyfter handikappbidraget skickas automatiskt en förhandsifylld ansökningsblankett (E 258) och ett brev om sökande av fortsatt bidrag (HTJ01) två månader före tidpunkten då bidraget upphör. Blanketten och brevet skickas dock inte automatiskt om handläggaren har hindrat utmatningen eller om en ansökan om fortsatt utbetalning redan har inkommit. 5.1 Bilagor Läkarutlåtande Ansökningar om handikappbidrag för ska i regel åtföljas av ett läkarutlåtande C som får vara högst ett halvt år gammalt. Det räcker också med ett B-utlåtande eller annan motsvarande medicinsk utredning, t.ex. en epikris över barnets hälsotillstånd, om utlåtandet eller utredningen innehåller de uppgifter som behövs för avgörandet. Också till en fortsättnings- eller justeringsansökan ska fogas ett läkarutlåtande C eller annan tillräcklig medicinsk utredning om barnets nuvarande hälsotillstånd. Läkarutlåtandet är ändå inte nödvändigt, om barnets rätt till handikappbidrag kan anses uppenbar. Använd brevformulär HTL05 när du ber den sökande om ett läkarutlåtande som behövs som bilaga till ansökan. Utlåtandet kan lämnas till FPA antingen i original eller som kopia. Om det finns anledning att betvivla att utlåtandet är äkta ska man be kunden lämna in originalet. I övriga fall kan man godkänna en kopia.

20 12/ (105) Ersättning för utlåtande Den sökande ska själv betala ett läkarutlåtande som behövs som bilaga till ansökan om handikappbidrag när det är fråga om en ny ansökan en ansökan om justering FPA betalar ändå kostnaderna för ett läkarutlåtande som behövs för ansökan om fortsatt utbetalning av handikappbidrag kostnaderna för ett läkarutlåtande som behövs för ansökan om justering, när FPA har ansett det motiverat att kontrollera om barnet fortfarande har rätt till ett lika stort bidrag som tidigare (t.ex. i en situation då barnets situation bedöms ha blivit bättre tack vare rehabilitering) utlåtandearvode till den som skrivit utlåtandet, om FPA har beslutat att skaffa ett läkarutlåtande på egen bekostnad. Detta kommer i fråga när barnet vårdas på sjukhus eller inrättning eller när det finns något annat särskilt skäl för att skaffa ett utlåtande på FPA:s bekostnad. (Läs mer under Begäran om tilläggsutredningar > Av vem och varifrån ska tilläggsutredningar begäras) Till den sökande kan också betalas ersättning för kostnaderna för ett utländskt läkarutlåtande som han eller hon har skaffat, när utlåtandet har skaffats för ansökan om fortsatt utbetalning av handikappbidrag. En förutsättning för att ersättning ska kunna betalas är att barnet har rätt till handikappbidrag från Finland på grund av bestämmelserna i EG-förordning 1408/71. Utlåtandearvoden och ersättning för anskaffning av fortsättningsutlåtande betalas från FPA-byrån. Som kostnader för ett fortsättningsutlåtande ersätts läkarens arvode en separat avgift som tagits ut för läkarutlåtandet kostnader för eventuella undersökningar förutom en avgift som tagits ut för utlåtandet också poliklinikavgiften, om läkarutlåtandet har skaffats på ett sjukhus förutom en avgift som tagits ut för utlåtandet också den besöksavgift som hälsovårdscentralen tagit ut för besöket i fråga, om läkarutlåtandet har skaffats på en hälsovårdscentral. Expeditionsavgifter som en privat läkarstation tagit ut ersätts inte. Resekostnaderna ersätts enligt sjukförsäkringslagen. Läs mer i anvisningen Resekostnadsersättningar > Bestämningsgrunder (Matkakorvaukset > Määräytymisperusteet). Ersättning betalas endast om den sökande lämnar in ett läkarutlåtande och som minimikrav åtminstone en kopia på betalt arvode. I regel ersätts endast kostnaderna för ett enda läkarutlåtande. Beslut om ersättning av flera utlåtanden tas av hälsoavdelningen. En ansökan om ersättning för läkarutlåtande anhängigregistreras inte i RAKE-systemet och i regel meddelas klienten inte heller ett separat beslut om ersättning för läkararvode. Ersättningen betalas av medlen för förvaltningsutgifter via LM-systemet, dvs. byråernas betalningssystem, till det konto klienten har uppgett. Som kostnadsslag anges V6. Anteckna uppgiften om ersättning av kostnaderna för ett läkarutlåtande i kommentarfältet för ansökningsarbetet (Hakemustyö) för förmånen.

21 12/ (105) När det gäller ersättning av kostnader som hänför sig till handikappförmåner är Eija Luokkala kontaktperson på hälsoavdelningen. Kontaktperson i bokföringsfrågor är Jorma Immonen på ekonomiavdelningen. Läs också Avgörande > Remittering till tilläggsundersökningar. Tillämpligt lagrum: 20 i lagen om handikappförmåner (570/2007) 5.2 Anhängighet Ett förmånsärende blir anhängigt (inleds) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som medför anhängighet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalt, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex. ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, skannas den in i OIWA. Över tidpunkten då ansökan inkom måste finnas verifikation vid FPA, eftersom den kan inverka på förmånsrätten. I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. tolkas som inkomna föregående dag). Genom ansökan per post eller personligen inlämnad Förmånerna ska i regel sökas på en för ändamålet avsedd ansökningsblankett som också ska undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett, ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift dock inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla dess autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar kundens önskemål. Ett ärende kan bli anhängigt också på basis av en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan kunden ombes komplettera den. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot. Via e-tjänsten Ett ärende kan anhängiggöras av en kund också med elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då legitimera sig antingen med bankernas nättjänstkoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Se om nuvarande och kommande e-tjänster (Kelanetti > Asiakaspalvelu > Palveluneuvojan työvälineet > Verkkoasiointi Kelassa > Tulevat palvelut). Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av anhängighetsuppgifterna ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation.