Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10
Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med låg vattenhastighet vanligast (figur 2). Av vattendragens totala längd på 296 kilometer domineras 129 kilometer av lugnflytande strömförhållanden. Näst vanligast är svagt strömmande förhållanden som är dominerande på 59 kilometer. Strömmande vatten är nästan lika vanligt och är dominerande på en sträcka av 48 kilometer. Forsande strömförhållande har lägst förekomst i vattendragen och dominerar kortast sträcka. Sammanlagt är forsande vatten dominerande på en sträcka av 4 kilometer. Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 Strömförhållande 150 100 50 0 Längd med dominans (km) Skuggningsförhållanden (längd i kilometer) 5 91 146 54 Saknas, 0% Obetydlig, <5% Måttlig, 5-50% God, >50% Figur 2. Längdviktat medelvärde 1 avläses från de ljusa staplarna på vänster y-axeln, sträcklängden där ett strömförhållande är dominerande avläses från de mörka staplarna på höger y-axel. Figur 3. Skuggningsförhållande i samtliga inventerade vattendrag. Skuggningsförhållande och död ved I över hälften av vattendragen är beskuggning måttlig på 5 till 50 % (figur 3). Obetydlig beskuggning på under 5 % är näst vanligast och finns i knappt en tredjedel av de inventerade sträckorna. Beskuggningen är god på över 50 % i knappt en femtedel av vattendragen. En kort del saknar beskuggning. Förekomsten av död ved i vatten är liten. I medel är förekomsten något över kategorin mindre än 6 stockar/100 meter. Rensat/Påverkat Inget av de inventerade vattendragen har bedömts vara rensade. Det finns dock en sträcka i Rällsälven som är omgrävd. Påverkan finns däremot på flera platser. Vanligaste är att områden är påverkade av indämning. Det är 55 områden i sammanlagt 21 vattendrag som är indämningspåverkade. Det finns även påverkan i form av torrfåror. Sammanlagt finns fyra torrfåror i de inventerade vattendragen. Tre av dessa sträckor finns i Svartälven och en i Svennevadsån. 1. Vid uträkning av medelvärdet för hela vattendraget tas hänsyn till hur lång varje enskild inventeringssträcka är. Genom att på detta sätt räkna ut ett längdviktat medelvärde får förhållanden på en längre delsträcka större genomslagskraft än de på en kort delsträcka. 11
Vattenvegetation I vattendragen är täckningen av vattenvegetation i huvudsak 5 till 50 % (figur 4). I de resterande delarna är vegetationstäckningen främst över 50 % och på vissa sträckor är täckningen av vegetation låg, under 5 %. Det finns även sträckor som helt saknar vattenvegetation. Dessa utgör dock sammanlagt så kort sträcka att de inte ger utslag i % räknat över totala längden av alla vattendrag. Vegetationen utgörs främst av mossor (figur 5). Övervattensväxter är den näst vanligaste växtgruppen följt av trådalger. Flytbladsväxter och undervattensväxter är minst förekommande. Täckning av vattenvegetation totalt 0% 12% 5% 83% Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 1,2 Vattenvegetation 0,9 0,9 1,0 1,4 Saknas <5% 5-50% >50% Figur 4. Täckning av vattenvegetation totalt i samtliga inventerade vattendrag. Figur 5. Längdviktat medelvärde för de olika vattenvegetationsgrupperna i vattendragen. Öringbiotoper Förutsättningarna för öring i vattendragen varierar från att saknas till att vara mycket goda (figur 6). Det finns bra tillgång på ståndplatser i stora delar av vattendragen. Endast en lite del saknar av vattendragen saknar ståndplatser. Områden lämpade för lek och uppväxt är färre. Bra områden finns i hälften av de inventerade vattnen. Lämpliga lekbottnar saknas helt i nära en tredjedel av de inventerade sträckorna. Lekområden 84 69 64 59 Uppväxtområden (längd i kilometer) 48 84 78 66 Ståndplatser 16 43 102 115 Saknas Möjliga Tämligen goda Goda-mycket goda Figur 6. Längden (km) på sträckor med område av olika lämplighet för öring. Även den procentuella andelen av längden på sträckorna i vattendragen anges. 12
Strukturelement Det finns sammanlagt 654 strukturelement i de inventerade vattendragen. Vanligast är sammanflöden mellan vattendrag vilket finns på 251 platser. Vägar som korsar vattendragen är näst vanligast och finns på 216 platser. Det finns 54 sjöutlopp noterade och 41 sjöinlopp. Att det finns fler sjöutlopp än sjöinlopp beror främst på att flera karterade vattendrag börjar nedanför sjöar. I vattendragen finns 37 områden som rinner genom ravin. Vid inventeringen fanns 22 vattenuttag i vattendragen. Det finns 8 blockrika sträckor och på 8 platser längs vattnen finns strandbrinkar. Rester av påverkan sedan lång tid kan ses bland annat genom att annan stensättning finns på 6 platser och 5 dammbyggnader av sten är noterade. På två platser vardera finns även stenbroar, rester av stenbroar och annan dammrest. Det finns två kvillområden där vattendragen delar upp sig i ett flertal mindre fåror. Tabell 1. Alla noterade strukturelement i samtliga vattendrag. Nr Strukturelementstyp Antal 1 Avloppsrör 0 2 Vattenuttag 22 3 Korsande väg 216 4 Kvillområden 2 5 Blockrika sträckor 8 6 Sträcka i ravin 37 7 Meandrande sträcka i odlingslandskapet 0 8 Sjöinlopp 41 9 Delta 0 10 Sjöutlopp 54 11 Sammanflöde 251 12 Strandbrink 8 13 Korvsjö 0 14 Utströmningsområde 0 15 Stenbro/ rest av stenbro 2 16 Dammbyggnad av sten 5 17 Annan stensättning 6 18 Annan dammrest 2 Figur 7. Vandringshinder i Kvarnbäcken - Lärkesån (Kvarnbäcken - Lärkesån, tabell 3 hinder 14). Figur 8. Vandringshinder Gårdsjöbäcken (Gårdsjöbäcken, tabell 3 hinder 5). 13
Vandringshinder Typ av hinder och användning idag Av totalt 301 vandringshinder är 134 naturliga och resterande skapade av människan. Flertalet vandringshinder utgörs av dammar (tabell 2). De flesta av dessa är bäverdämmen och räknas därför som naturliga. Förutom de här naturliga hindren finns ytterligare 4 naturliga hinder som ger upphov till en dammar. För övriga hinder är 21 av de 216 vägpassagerna vandringshinder. Vandringshinder är även 3 trummor som inte är vid väg. Det finns förutom nämnda hinder, 69 naturliga hinder som inte är dammar och 20 övriga hinder som inte är naturliga. Tabell 2. Dammar och deras användning idag. Tot. Damm Vatten- Tröskel för Spegel- Såg- Kvarn- Bäver- Ingen- Övrigt Vet ej dammar kraftverk sjöyta damm damm damm damm ting 188 39 30 4 4 2 3 61 17 21 7 Naturligt hinder, Hindret kultur och Kulturmiljö Knappt hälften av samtliga vandringshindren har bedömts vara naturliga (tabell 3). Ungefär lika många av hindren har vid inventeringen bedömts finnas i en kulturhistorisk miljö. Av dessa bedöms endast sju av hindren själva vara av kulturhistoriskt värde. Tabell 3. Anger om vandringshindret är naturligt, finns i kulturmiljö och är kulturhistoriskt.. Naturligt hinder Kulturmiljö Hindret kultur Ja 134 134 7 Nej 165 159 280 Osäkert 2 7 13 Vandringshinder för mört och/eller öring Av vattendragens 301 vandringshinder för fisk bedöms 213 hinder vara definitiva för öring (tabell 4). Eftersom mört har svårare att ta sig förbi vandringshinder än öring är fler hinder definitiva för mört än för öring. Det finns 273 vandringshinder som bedöms vara definitiva för mört. Vissa hinder är partiella. Dessa kan fisk passera vid bra vattenstånd. För öring finns 83 partiella hinder och av dessa bedöms 26 vara partiella även för mört. Det finns två hinder som är passerbara för både öring och mört dessa utgörs av en vägpassage och en trumma. Tabell 4. Anger om vandringshindret är definitivt, partiellt eller passerbart för öring respektive mört. Mört Öring Definitivt 273 212 Partiellt 26 83 Passerbart 2 6 14
Föreslagen åtgärd Nästan hälften av vandringshindren, 147 stycken, bedöms vara svåra att åtgärda (tabell 5). Det finns 129 hinder som kan rivas. På 11 platser skulle en pool nedströms hindret underlätta passage. Anläggning av omlöpe/faunapassage bedöms vara lämplig åtgärd på 10 platser. Att byta ut en heltrumma mot en halvtrumma bedöms vara lämplig åtgärd på 3 platser. För ett hinder finns inget förslag på åtgärd. Tabell 5. Åtgärd föreslagen för vandringshindret. Svårt att Rivning Fiskväg/ Omlöpe/ Halvtrumma Pool Vet ej åtgärda trappa faunapassage (ej hel) nedströms 147 129 0 10 3 11 1 Åtgärdsområden för kalkning Av de 30 vattendragen ligger 11 i åtgärdsområden för kalkning. Åtgärder i vattendrag som ligger inom dessa områden kan finansieras med medel för biologisk återställning av kalkade vatten. De vattendrag som ligger inom åtgärdsområden är: Dammsjöbäcken, Gårdsjöbäcken, Göljebäcken, Lekhytteån, Mogruvälven-Bondabrobäcken, Fagerbobäcken, Vasslabäcken-Meshattbäcken, Hammarskogsån-Danshytteån, Bredsjöbäcken, Lerälven och Flosjöbäcken. I dagsläget ingår inte Falkabäcken i ett åtgärdsområde för kalkning men vattendraget kan komma med vid en eventuell utvidgning av det aktuella området. 15