Kommunala Handikapprådet Protokoll 1 (4) Tid och Plats Beslutande Stadshuset 2016-02-25 kl.18.00 21.00 Mikael Lundvall (s), ordförande, Kommunstyrelsen Ann-Christin Holgersson (s), Kommunstyrelsen Jan-Erik Adamsson, Afasiföreningen i Norra Älvsborg Linda Kihlström, DUF-Grunden Jan-Erik Herranen, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet Helena Alexandersson, Dyslexiförbundet FMLS i Fyrstad Harry Eriksson, Hörselskadades förening i Vbg-Thn med omnejd Marjo Syri, Nevroförbundet Thn-Vbg Monica Augustsson, Synskadades riksförbund Thn Anita Johansson, Trollhättans DF Övriga närvarande Elisabeth Linderoth, Gatuchef Theres Karlsson, Bitr. Rehabchef Ann Marberg, Bibliotekschef Joakim de Blanche, sekreterare Justerare Tid och plats för justering Helena Alexandersson Stadshuset 2016-04-11 Paragrafer 1-9 Sekreterare Ordförande Justerande. Joakim de Blanche. Mikael Lundvall. Helena Alexandersson Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande
Kommunala Handikapprådet Protokoll 2 (4) KHR 1 Mötets öppnande Mikael Lundvall hälsar alla välkomna och öppnar mötet. KHR 2 Val av justeringsman Helena Alexandersson vals att justera protokollet. KHR 3 Föregående mötes protokoll Inga oklarheter i förra protokollet, protokollet läggs till handlingarna. KHR 4 Information i och med Drottningtorget Gatuchef Elisabeth Linderoth informerar om processen med ombyggnaden av Drottning torget, som är planerat till 2017. Samt även andra projekt som gatu- /parkkontoret arbetar med. Det har varit en upphandling där en arkitektbyrå har valts ut för att ta fram tre alternativ som kommer ställas ut i Oden under april-maj, Där kommer invånarna kunna lämna synpunkter på förslagen. Ett av förslagen kommer sedan väljas ut, justeras om behov finns, och presenterad 20 augusti på Trollhättans 100 års dag. Staden har satt få krav på arkitekterna för att inte låsa utformningen för mycket. Mer information finns i bilaga 1. För mer information eller synpunkter gällande gatuparkområdet kontakta Elisabeth Linderoth, tel: 0520-497848 eller E-post: elisabeth.linderoth@trollhattan.se. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande
Kommunala Handikapprådet Protokoll 3 (4) KHR 5 Information om hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland Biträdande Rehabchef Theres Karlsson Informerar om kommunens hjälpmedelsförsörjning och svarar på frågor från rådet. Svar på frågor som inte kunde svars på direkt bifogas i bilaga 2. Då VG-regionen inte kunde delta på detta möte kommer denna fråga tas upp igen den 28 september. Fördel är om frågor kommer in i förväg för att kunna ge bättre svar. Frågor som gäller personliga ärenden kommer ej att besvaras. Ta in frågor från era föreningar och skicka in dem senast 6:e september till Joakim de Blanche. Joakim.deblanche@trollhattan.se KHR 6 Information om ombyggnationen av Huvudbiblioteket Bibliotekschef Ann Marberg visar upp ritning på det kommande biblioteket och förklarade hur det kommer utformas. Synpunkter på mötet inkom som Ann tar med sig. Det nyrenoverade biblioteket är planerat att invigas 21 augusti, fram till dess finns biblioteksverksamheten representerad i foajén till Folkets hus. KHR 7 Kommande mötestider Kommande mötestider för 2016 12 maj, 18-21 i Sjuntorpsrummet 28 september, 18-21 i Sjuntorpsrummet 8 december, 18-21 i Sjuntorpsrummet KHR 8 Rapporter: 1. Agenda 22, Joakim de Blanche informera vad som gjordes under 2015 och att planen för 2016 är att fokusera på enkelt avhjälpta hinder i omsorgsverksamheten steg 2 utifrån tillgänglighetsplanen. Utöver detta efterfrågar Joakim rådet vad de anser att staden ska fokusera på både verksamhetsmässigt och på publik platsmark. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande
Kommunala Handikapprådet Protokoll 4 (4) Meddela synpunkter till Joakim antingen per telefon 0520-497079 eller E- post joakim.deblanche@trollhattan.se 2. Joakim vidarebefordrar svaret från Älvhögsborg angående ljudmiljön i anläggningen. Se bilaga 3. KHR 9 Mötets avslutande Mikael Lundvall avslutade mötet. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande
WORKSHOP NYA DROTTNINGTORGET UPPHANDLING ARKITEKTER
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Rambeskrivning Översiktsplan 2013 Stadslivsanalys Cykelplan 2013 RAMBESKRIVNING PRIORITERADE FUNKTIONER Drottningtorget skall vara en grön plats Vatten en naturlig del Erbjuda lekmöjligheter Flexibel plats med flexibel byggnad Plats för torghandel Plats för buss
UPPDRAGSOMRÅDE GENERELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Trafik Tillgänglighet Handel Konstnärlig utformning Mötesplats, stadsliv Grönstruktur Drift och underhåll Belysning
PLATSSPECIFIKA FÖRUSÄTTNINGAR Drottningtorget Identitet Kollektivtrafik Ekonomi Sittplatser Konst och kultur Grönska Gågata Trafik Restaurangbyggnader Kopplingar ÖVERGRIPANDE STÄLLNINGSTAGANDE En mötesplats som välkomnar alla Bidra till en mer attraktiv stadskärna Främja gång-, cykel- och kollektivtrafik Förbättra säkerheten från omgivande trafik Levande torg året runt Förbättra rumsupplevelsen
UTVÄRDERING Anbudspris Referenser Poängsättning ARKITEKTERNA - TEMAGRUPPEN Trollhättans Vardagsrum Det gröna torget Framtidens torg
NYA DROTTNINGTORGET VIA EN BRED DIALOG MEDBORGARDIALOG
HUSVAGNSTURNÉ Drottningtorget, 3 ggr Strömslund Sylte Norra Björke Stavre Väne-Åsaka Upphärad Sjuntorp Kronogården Överby Högskolan Väst Spikön, 2 ggr HEMSIDA Information om projektet Tyck till! Ställ frågor! Medborgardialog
INFOSTATION FH Information om projektet Tyck till! BARN OCH UNGA Workshops fritidsgårdar Blockhättan torget i Minecraft Min Hållbara Stad
SKOLAN INSTAGRAM: @ungastadsbyggare SAMARBETE HV Sammanställning av idéer och tankar från medborgardialogen Forskningsprojekt om medborgardialogen Digitalisering av kommunen och hur den påverkar relationen mellan medborgare, organisationer, tjänstemän och politiker
Utställning 3 förslag april och maj Tycka till! Utställning 1 förslag 20 augusti Projektering under hösten Utbyggnad 2017? FRAMTID PÅGÅENDE PROJEKT Tillgänglighetsanpassning BHPL Tillgänglighet i centrum Temalekplats Macken Ny GC-bro över kanalen Olidebron GC bana på Åkerssjövägen
Till Kommunala Handikapprådet Kompletteringar till frågor som kom upp under mötet 160225. Medicinska behandlingshjälpmedel, fråga om sjukhusen hade olika modeller av ventilatorer. Tidigare har varje sjukhus skött det på olika sätt. Till exempel har Sahlgrenska har köpt in egna apparater och servat dem mm själv. Andra sjukhus har gått via HMC. Nu ser man över detta i regionen och 2017 kommer alla att göra på samma sätt dvs gå via HMC. Ersättningar vid skada och förlust Jag har klippt ut några av de texter som handlar om ersättningskrav och låneförbindelse ur Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och den omfattar främst hjälpmedel för rörelsehinder, inte hjälpmedel för medicinsk behandling, syn- och hörselhjälpmedel. Jag har gulmarkerat de meningar som särskilt berör de frågeställningar som var uppe. Vägledning vid skada och förlust Definition av begrepp Skada innebär att ett hjälpmedels funktioner eller utseende har förändrats. En skada leder till att: hjälpmedlet behöver bytas ut eller repareras för att kunna användas, eller hjälpmedlet behöver repareras för att kunna återanvändas, eller underhåll eller rekonditionering försvåras. En skada kan uppstå genom normal förslitning. Vissa förändringar uppstår med tiden vid normal användning. Skada utöver normal förslitning kan däremot inte förklaras med normal användning. Förlust av ett hjälpmedel innebär att det inte återlämnas till vårdgivaren. Förlust kan uppstå när ett hjälpmedel tappas bort, blir stulet eller när patient inte återlämnar det trots uppmaning. Ett förlorat hjälpmedel kan vara antingen stulet eller borttappat. Låneförbindelsen är en skriftlig överenskommelse mellan patient och förskrivare om villkoren för utlåning av hjälpmedel. Lånevillkoren beskriver vad lånet innebär och vad som förväntas av låntagaren. Låntagaren är i detta sammanhang den patient som lånar hjälpmedel. När det gäller barn upp till 18 år är vårdnadshavaren låntagare.
Låntagaren kan i vissa fall bli ersättningsskyldig. När vårdgivaren kräver ersättning av låntagaren ställer man ersättningskrav eller ersättningsanspråk. Ersättningskrav ställs inte vid aktsamhet. Att vara aktsam innebär att låntagaren om möjligt undviker skador på hjälpmedlet, att man vårdar sitt hjälpmedel väl och att man följer bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar. Individuella anvisningar kan både handla om hur hjälpmedel ska användas och hur de ska skötas och underhållas. En olyckshändelse kan hända även om låntagaren är aktsam. Åverkan och ingrepp betyder att låntagaren förändrar hjälpmedlet genom att klistra på märken eller skumgummi, måla eller såga i hjälpmedlet med mera. Ett hjälpmedel kan vara nytt och har då ett nyvärde. Om ett hjälpmedel har använts har det i stället ett restvärde. Hur man beräknar restvärdet framgår i avsnittet Hur ställer man ersättningskrav? Låntagaren ska lämna tillbaka hjälpmedlet när hen blir uppmanad till det. Vårdgivaren återkallar hjälpmedel, ställer återlämningskrav eller ställer återkrav. Dessa begrepp används synonymt. Försäkringsskydd betyder att låntagaren har försäkrat sitt/sina hjälpmedel. Självrisk är den utgift som försäkringstagaren svarar för själv när ersättningen från försäkringen beräknas. Skadeanmälan måste göras för att någon ska kunna kräva skadestånd eller annan ersättning. Här handlar det om att låntagaren gör en skadeanmälan för att få ersättning från tredje part, till exempel ett trafikbolag eller ett försäkringsbolag När ska vårdgivaren ställa ersättningskrav? Ersättningskrav kan bara ställas om patienten har fått information om respektive tagit del av lånevillkoren och/eller undertecknat en låneförbindelse. Detta ska dokumenteras i patientjournalen. Ersättningskrav kan ställas om ett hjälpmedel har ett nyanskaffningsvärde över 5 % av ett prisbasbelopp. Vid upprepad skada eller förlust kan dock ersättningskrav ställas även om det enskilda hjälpmedlet har ett lägre värde. Hur ställer man ersättningskrav? Det är vårdgivarens ansvar att ställa eventuella ersättningskrav. Ersättning kan krävas för förlorat eller skadat hjälpmedel inte för att bekosta ett nytt hjälpmedel. Om patienten
behöver ett nytt hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patienten ännu inte ersatt det hjälpmedel som är förlorat eller skadat. Ersättningskrav för hjälpmedel till vuxna går i regel till patienten som i sin tur själv får föra sin talan gentemot exempelvis försäkringsbolag, färdtjänst eller flygbolag. Patient kan i vissa fall få stöd av god man/förvaltare. Ersättningskrav för hjälpmedel till barn upp till 18 år går till vårdnadshavaren. Ersättning kan krävas för restvärdet av ett hjälpmedel som har förlorats eller inte kan användas längre eller för kostnader för reparation av ett skadat hjälpmedel. Arbetskostnad för ny förskrivning får däremot inte tas ut. Restvärdet beräknas enligt följande: 1. Beräkningen utgår från inköpsvärdet, det vill säga inköpspriset för vårdgivaren exklusive moms men med eventuella rabatter. 2. En avskrivning görs utifrån hjälpmedlets ålder; avskrivningstiden är vanligtvis fem år. Låneförbindelse Huvudsyftet med en undertecknad låneförbindelse är att visa att låntagare och förskrivare är överens om villkoren för utlåning. Om låntagaren inte håller sig till lånevillkoren och förskrivarens instruktioner kan vårdgivaren kräva ersättning för förlorat eller skadat hjälpmedel. Låneförbindelsen är ingen förutsättning för ersättningskrav men den underlättar processen. En undertecknad låneförbindelse rekommenderas vid förskrivning av kostsamma hjälpmedel, exempelvis elrullstolar eller avancerade kommunikationshjälpmedel, samt vid upprepad skada eller förlust och särskilt stöldbegärliga hjälpmedel. Det är upp till varje vårdgivare att avgöra i vilka situationer eller för vilka hjälpmedel låneförbindelsen används. Om en patient behöver ett hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patienten vägrar att underteckna låneförbindelsen. Theres Karlsson Bitr rehabchef
Från: Håkan Engström Till: Joakim de Blanche Kopia: Jonas Enhult; Jonas Eklund; Roger Andrée; Linda Lönn Ärende: SV: Ljudmiljön i Älvhögsborg Datum: den 19 februari 2016 10:58:09 Hej Joakim!!! När det gäller radio och musik i gymmet samt i omklädningsrummet så är efterfrågan stor hos våra besökare. Det är långtifrån alla som använder egna musikkällor när dem tränar. Här ser jag en svårighet i att stänga ner dessa ljudkällor då kunderna önskar detta i denna miljön. Vi har idag ingen möjlighet att reglera ljudet enligt förslaget då vår gym yta är en enda stor gemensam yta där alla rör sig i de olika delarna. När det gäller textning på våra Tv apparater så ser jag över detta omgående då det är ett mycket bra påpekande. Vi tackar för förslaget. Jag hoppas detta är svar på de frågor som var ställda i bifogat dokument. Vänliga hälsningar, Håkan Engström, VD ----------------------------------- KB Älvhögsborg, Storgatan 1-3, 461 31 Trollhättan Direkt: 0520-48 48 31, Mobil: 070-5569069, Växel: 0520-48 48 30, Fax: 0520-48 48 39 hakan.engstrom@alvhogsborg.se, www.arenaalvhogsborg.se Från: Joakim de Blanche [mailto:joakim.deblanche@trollhattan.se] Skickat: den 10 februari 2016 13:18 Till: Håkan Engström <hakan.engstrom@alvhogsborg.se> Ämne: Ljudmiljön i Älvhögsborg Hej Håkan! Har fått in denna skrivelsen till Handikapprådet, hur ser du på saken? Textningen borde gå att lösa, men resterande skulle det gå att låta kunderna reglera ljudet själva i varje rum? Behöver svaret i slutet av nästa vecka. Med vänliga hälsningar Joakim de Blanche Samordnare Agenda 22 ------------------------------------------------------------------------- Trollhättans Stad Kommunstyrelsens förvaltning Kontoret Tillväxt och utveckling 461 83 Trollhättan tel: 0520-49 70 79
Vänersborg-Trollhättan m.o. KHR Trollhättan Ärende: Ljudmiljö i Gym I ett tidigare möte var frågan uppe om handikappanpassningen på Älvhögsborg. Ljudmiljö har inte vara uppe tidigare. På gymmet är det radioprogram på i alla högtalare, även omklädningsrum. Är detta något kunderna önskar? Ur en hörselskadads perspektiv är detta oväsen och störande. Dessutom är ju lokalen utrustad med gratis WIFI och en stor del av kunderna utnyttjar detta, om man vill höra på musik / radio Det finns också TV apparater på ena väggen, som man kan lyssna på med hörlurar. Dock används det inte av många. Bättre vore, ur en hörselskadads perspektiv, att textningen är på. Kommunen är ju nu även delägare i Gymmet på Innovatum. Där vet vi inte hur läget är, men det borde kontrolleras. Trollhättan 2015-11-09 Harry Eriksson vice ordförande HRF Vänersborg_Trollhättan m.o. Sid 1(1)