Norsk Gas. Finns det grund till att förbjuda den Flexibla Blinkersen? Ninni Westerlund. Steg 3 Höst Stockholm/Malmö

Norsk Gas Finns det grund till att förbjuda den Flexibla Blinkersen? Ninni Westerlund Steg 3 Höst 2014 Stockholm/Malmö 0

Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Metod... 2 1.3. Frågeställning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1. Allmänhetens anklagelser... 3 2.2. SG om Drivning, Säkerhet och Djurskydd... 4 2.3. ATG, om Drivning, Säkerhet och Djurskydd... 5 2.4. Svensk Travsport och Norsk Gas... 5 3. Diskussion... 7 3.1. Driving, säkerhet och utrustning... 7 3.2. Spelsäkerheten... 8 4. Slutsats... 9 5. Sammanfattning... 9 6. Referenser... 10 1

1. Inledning 1.1. Inledning Nyligen blossade det upp en diskussion angående flexibla blinkers vara eller inte vara. För mig kom den oförberedd. Jag trodde att alla eventuella motsättningar mot dem var bortblåsta sedan länge. Jag trodde att tankarna gick i stil med, det är bara en tidsfråga innan resterande världen blir upplysta och ser fördelarna och tar den till sig. Naivt gick jag i tron att det som var det största problemen med norsken, var att den var ful, inte gjorde sig så bra på vinnarbilden och att de flesta som jag har stött på har dålig passform. Att den flexibla blinkersen fungerar på vissa hästar, i det att de springer fortare, tycks det inte finnas någon tvivel om. Det visade sig dock att detta med flexibel blinkers var något många har gått och funderat på och diskussionen till dess fördel tycks vara att den fungerar, hästarna springer fortare, och den har till en viss del ersatt pisken. Nackdelarna haglar, det talas om sportslig osäkerhet, hästar som vinglar och får extra mycket pisk i träning för att dessa skall sätta norsken samman med piskslag osv. Kritiken har lett till att Svensk Galopp har bland annat genom mail bett sina aktiva att komma in med åsikter och idéer hur man skall hantera utrustningsdetaljen. Om den till och med bör förbjudas. 1.2. Metod Då detta inte rör sig om ett stort projekt, eller ens kommer att vara relevant då ett eventuellt beslut skall tas av Svensk Galopp. Så har jag valt att begränsa mig till att söka utröna Svensk Galopp och ATGs tankar kring vad som kan vara relevant i diskussionen kring flexibla blinkers. Jag valde att även använda mig av referenser från travsporten då det är därifrån utrustningsdetaljen kommer. Jag valde här att om möjligt hitta litterära referenser i de texter och dokument som ovan nämnda organisationer har givit ut. Självklart hade det varit önskvärt att utöka min referensram med tränare, jockeys, ägare spelare osv. Men arbetets omfattning har inte givit rum för det, hur mycket jag än hade velat ta mig an det fanns det helt enkelt inte möjlighet till det. För att ha en diskussion att utgå från har jag följt debatten i sociala medier, på stallbacken och mellan olika aktiva i olika situationer. Självklart, med min bakgrund i egenskap av att ha jockeylicens och vara en av de aktiva så kommer jag inte att kunna bortse från egna åsikter och minna kolegors åsikter. Utan kommer att använda de åsikter och tankar som jag har som min referenspunkt när jag går in i diskussionen kring ämnet. Jag kan dock ärligt säga att jag inte har, vilket framgick av inledningen, haft några större funderingar kring ämnet fram tills kritiken mot flexibla blinkers blossade upp för några veckor sedan. För enkelhetens skull kommer några förkortningar att förekomma i löptexten, Svensk Galopp omnämns som SG, Flexibla blinkers, F och Ur-ryckare kommer att kallas U 1.3. Frågeställning Vilka grunder finns det till att förbjuda den flexibla blinkersen? Håller dessa grunder om man ställer dem mot de riktlinjer som SG och ATG har för Svensk Galopp? 2

2. Bakgrund 2.1. Allmänhetens anklagelser När nu denna diskussion plötsligt var i gång tycktes det plötsligt finnas flera olika åsikter om flexibla blinkers (F). De aktiva tycker friskt det ena och det andra som vanligt men sidan som är för tycks se det positiva i att det har upptäckts en drivningsform som inte innehåller, slag, arm-viftningar eller dunk i hästens rygg. Tre drivningsformer som ser illa ut och som man anser gör att hästen far illa. Den negativa sidan pekar bland annat på att F utomlands är förbjudna och om man strävar efter att få en mer enhetlig galoppsport över hela världen för att underlätta spel över landsgränserna bör man eftersträva ett likartat regelverk där alltså F inte hör hemma. Utomlands är alltså F förbjudna då man ser dem som en säkerhetsrisk. Bland annat i de stora galoppnationerna England, Frankrike och Tyskland anser man sig kunnat sätta samman F med olyckor. Vissa anser alltså även här i Sverige att de kan medföra en risk att hästarna vinglar i anslutning till att man drar ner/upp dem. Dessutom anses det ökade användandet av F, vara en direkt effekt av att piskanvändandet har begränsats. F har blivit ett sätt att driva hästen utan att använda pisken. Ryktet säger även att hästar i vissa fall i träning tränas att förknippa momentet då man drar F, med piskslag och annan hård drivning. En helt annan anledning existerar också, en som inte egentligen har med hästens och dess välbefinnande att göra. Men trotts detta livsviktig för vår sport. Nämligen anklagelsen att den skulle äventyra spelsäkerheten. Här hävdas det att spelaren skulle få ett osäkerhetsmoment i det att denne inte kan veta huruvida jockeyn kommer att dra F, när detta kommer att ske och hur hästen kommer att reagera på händelsen. Skulle det vara så att hästen reagerar negativt kan vanligtvis inte jockeyn komma åt att dra upp/ner dem igen. Den tyngsta anledningen, när det kommer till spelsäkerheten, är dock att det anses vara lätt att manipulera F och att den genom att dras på fel ställe eller inte dras alls, utan vidare går att manipulera löpnings-resultatet och därför lämpar sig som hjälpmedel vid uppgjorda lopp. Min tolkning av dessa olika ståndpunkter är att F anses stå för en säkerhetsrisk vid själva ryck-momentet, ett nytt sätt att driva hästen och ett hot mot spelsäkerheten. 3

2.2. SG om Drivning, Säkerhet och Djurskydd För att sätta mig in i Svensk Galopps värderingar och tankegångar mot ett eventuellt förbud mot flexibla blinkers, satte jag mig ner och tog mig en titt på hur SG ställer sig gentemot de punkter som jag i föregående stycke tolkade att F ansågs stå för. En självklar referens källa blev det dokument som berör Svensk Galopps riktlinjer och strategier, från hösten 2012. Som första punkt under SGs värdegrunder säger dokumentet: Vi sätter hästen i centrum. Hästen är vår viktigaste tillgång. Den kräver träning och god omvårdnad. Våra hästar har ett egenvärde och deras behov och säkerhet är viktigast av allt. Vi har ett ansvar för att våra hästar mår bra. Vi tål därvidlag att granskas (Svensk Galopps Dokument. Riktlinjer och Strategier. Hösten 2014) Dokumentet är inte särskilt långt. Men innehåller ståndpunkter som att våra hästar inte får tränas eller tävlas med metoder som gör att de far illa, att de blir skrämda eller utsättas för moment som de inte är väl förberedda för. Brott mot regelverken skall vara stränga. Självklart påpekar det att Galoppen som sport är helt beroende av spelet för sin finansiering och vikten av hög spelsäkerhet poängteras. SG skall gå hand i hand med ATG och storspelare skall lockas till galoppen. Spelsäkerhet uppnås enligt dokumentet: genom att informationen till spelarna är korrekt, så att hästarnas tidigare prestationer på alla skandinaviska banor går att bedöma (Svensk Galopps dokument. 2014) I reglementet finns ingen information om F. I kapitel 6 under 4 finns en hänvisning vad det gäller utrustning till dokumentet Allmänna Bestämmelser, där flexibla blinkers omnämns som ett godkänt hjälpmedel som begränsar hästens synförmåga under 35. Relevant för den avslutande diskussionen innehåller reglementet inledningsvis, kapitel 1 4 bitar om djurskydd och det påpekas att i enighet med djurskyddslagen (1988:534) skall hästen behandlas väl mot bla. lidande. Det nämns även här att Jordbruksverket har en tillförordnad veterinär på plats vid tävling för att tillvarata djurskyddets intresse. Kapitel 6 som nämndes tidigare innehåller även momenten att tränaren (1 ) och ryttaren (4 ) skall starta hästar i tävlingsmässigt skick och då tillvarata hästens chanser. Dessutom skall alla hästar ridas ut tävlingsmässigt för att uppnå bästa möjliga prisplacering (25 ). Kapitlet behandlar även hur och på vilket sätt spöet får användas. Grunden är att pisk inte fåra användas i lopp för 2-åringar och i hinderlopp. I övriga lopp gäller 3 slag. Men relevant för kommande diskussion är framför allt tanken med att spö enbart får användas för lättare drivning och som hjälpmedel att hålla rakt spår. Med spöslag för lättare drivning jämställs slag med hästens tygel, arm och hand (Tävlingsreglemente 2004. Kapitel 6:31 ) Vid varje tävlingsdag skall det finnas en lokal galoppdomstol som tjänstgör de dagar som tävlingar hålls. Det är denna som övervakar så att tävlingsbestämmelserna och vadhållningsbestämmelserna följs (Kap. 9:1 ) Min tolkning av sättet som SG har omnämnt F, om än väldigt knapphändigt, är att de uteslutande har klassat F som en utrustningsdetalj som inte har med drivning att göra. 4

2.3. ATG, om Drivning, Säkerhet och Djurskydd Eftersom Galoppen står och faller med spelet och spelet baseras på att det finns hästar att spela på tog jag mig en titt på ATGs hemsida för att se om jag kunde hitta något om deras ståndpunkter inom de tre problemområdena som jag tyckte att jag funnit att F anses stå för. Det vill säga en säkerhetsrisk vid själva ryck-momentet, ett nytt sätt att driva hästen och ett hot mot spelsäkerheten. ATGs hemsida talar om den centrala roll som hästen har i sporten. Det poängteras att trots att Sverige redan ligger i framkant när det kommer till djurskydd. Så är det ett evigt aktuellt ämne att att hästarna mår och hanteras på bästa sätt. Det beskrivs också att det har skett mycket positivt inom svensk hästsport när det kommer till drivningen av hästar i lopp. ATG låter Galoppen sticka ut hakan, här berättas att Galoppen har bland de strängaste reglerna för drivning i världen. Även Travet är bra på den fronten då de har hårdare regler än de flesta andra travnationerna. När det kommer till spelsäkerhet finns det ett dokument som reglerar bland annat detta, Vadhållningsbestämmelserna, som går att ladda ner från ATGs hemsida. SG klassade de som spelsäkerhet att genom att informationen till spelarna är korrekt, så att hästarnas tidigare prestationer på alla skandinaviska banor går att bedöma (Svensk Galopps dokument. 2014). I vadhållningsbestämmelsernas kapitel 1 återfinns de allmänna bestämmelserna som bland annat behandlar detta. Tävlingsarrangören skall ge ut ett program och dessa uppgifter skall gälla för totalisatorvadhållningen, det räcker om programmet finns i elektronisk form. Skulle programmet innehålla felaktigheter. Eller om det skulle finnas skillnader mellan information i programmet och informationen via elektronisk media är det alltid informationen på www.atg.se som skall gälla (Kapitel 1: 6). Det är alltså den utrustning eller den vikt som anges här som hästen skall bära i lopp om information skulle skilja sig åt. När det kommer till oron kring uppgjorda lopp och liknande som jäv osv, regleras detta under 14. De som kan påverka utgången, eller på annat sätt har samröre med hästtävlingen så att spelsäkerheten äventyras får ej ingå vad. Detta varken direkt, genom eller åt annan person (Kapitel 1: 14). Hästägare får enbart ingå vad under restriktioner, förenklat skulle jag säga att hästägaren måste ha sin egen häst som utgångspunkt i sitt spel eller spelsystem (Kapitel 1: 15). 2.4. Svensk Travsport och Norsk Gas Många gånger har jag hör att man inte skall jämföra äpplen och päron. Själv tycker jag att travet och galoppen knappast är två olika frukter, men tyvärr ogillar många jämförelser mellan sporterna. Men nu är det så att den flexibla blinkersen kommer från travet. Norsken, eller Norsk gas, har funnits i travet så länge som de nu aktiva inom travet kan minnas och därför tyckte jag att det var relevant att ta mig en titt på vad travets regelverk säger om deras utrustning och drivning. Precist som hos SG och ATG talas det mycket om hästens välbefinnande och de har lika hårda regler kring detta i travsporten som inom galoppen. Deras utrustningsbestämmelser finns i ett dokument som heter Utrustningsbestämmelser i travlopp i Sverige (Svensk Travsport. Juni 2013) och liknar SGs Allmänna Bestämmelser, men är mer utförligt och inte lika formellt. När man läser det får man känslan av att det 5

mesta som inte inverkar skadande på hästen är tillåtet. Självklart finns där begränsningar, bland annat skall utrustningen vara i original utförande, modifierad utrustning är ej tillåten (Introduktion. s4). Om den flexibla blinkersen står det att så kallat norskt huvudlag är tillåtet och kan beroende på utformning begränsa hästens syn bakåt och/eller åt sidorna. Men att hindra häst från att se rakt framåt, ej på ena ögat eller att fästa reflekterande material på insidan av skygglapparna är ej tillåtet (Huvudutrustning s5). En annan utrustningsdetalj som galoppen hämtade för många år sedan från travet, men som inte omnämns i SGs Allmänna bestämmelser, återfinns i samma kapitel som norsken, nämligen urryckaren. Bomull, öronproppar och huvor, enskilda eller i kombination är tillåtna i travlopp. Dessa kan vara fasta eller ryckbara, de är dock ej tillåtet att stänga ute hästens hörsel helt (Huvudutrustning s6). Med denna djungel av tillåten utrustning som travet har så har de löst det så att de enligt sitt tävlingsreglemente alltid har en så kallad ekipage kontrollant på plats på tävlingsdagen. Denne sköter kontakten mellan de aktiva och måldomarnämnden (travets skiljedomstol). Man kan säga att denne är en ringmaster som har som huvuduppgift att kontrollera ekipagens utrustning och rapportera till måldomarnämnden (Tävlingsreglemente. Svensk Travsport. Januari 2014 7 s24-25) I tävlingsreglementet behandlas utrustningsbestämmelserna kortfattat under 48, mer detaljerat hänvisar det alltså till dokumentet som jag tidigare nämnt, Utrustningsbestämmelser i travlopp i Sverige. Reglementet nämner bara att tränaren har ansvar för att ekipagets utrustning är i fullgott skick och sitter korrekt på hästen. Måldomarnämnden och veterinär har rätt att förbjuda olämplig utrustning eller utesluta ekipage med olämplig utrustning. Drivningen behandlas under 63, den skall alltid vara vårdat och inte utsätta hästen för press. Spö får användas för korrigering och lättare drivning. Här hittar jag några spännande rader. Vid drivning på annat sätt än med spö får körsvennen inte sparka mot hästen, driva med bakvänt spö, boxa, driva eller rycka hårt med tömmarna (63 : s74) Jag tolkar det som att travsporten är fullt medveten om att det finns andra sätt att driva hästen med hjälp av utrustning så som rycktussar och norsk, det är inte för inte som flexibla blinkers kallas Norsk Gas inom travsporten. 6

3. Diskussion 3.1. Driving, säkerhet och utrustning Om man nu har de anklagelser som jag talade om i det första kapitlet som utgångspunkt och väger dem mot den mer faktabaserade informationen som jag har fått fram. Så kan man börja med att diskutera tankarna att man vill eftersträva ett mer enhetligt regelverk som utomlands. Men om nu det är önskvärt är det inte också så att man bör se över andra utrustningsformer i regelverket? Bland annat pekas det på att F skulle vara en direkt konsekvens av begränsandet av användandet av pisk. Vi har några av de strängaste reglerna här i Skandinavien när det kommer till piskanvändning. Beundransvärt! Men om vi skall sträva efter ett enhetligare regelverk, skall vi då släppa på piskreglerna? Tvingas vi inte också att se över och ta ställning till användandet av annan utrustning, så som urryckare (U)? En frekvent använd utrustningsdetalj som även den är förbjuden utomlands. Och inte ens omnämns i vårt reglemente eller i våra allmänna bestämmelser här i Sverige. Utomlands anser man alltså sig kunnat sätta samman F med olyckor. Kan vi se något som tyder på detta här i Skandinavien? Olyckor som dessa borde vara en följd av att hästen i fråga inte har fått tillräcklig träning med utrustningsdetaljen. Reglementet ålägger tränaren ansvarig för att starta hästen i tävlingsmässigt skick. Det är där med reglerat i reglementet att hästen inte skall starta oförberedd och därav reagera negativt på själva ryck momentet. Med andra ord, efter som Svensk Galopp har som mål att förhindra och förebygga brott mot reglementet med stränga straff ligger det på skiljedomstolen att bli hårdare med påföljderna om det skulle uppstå farliga situationer kring F liksom självklart med annan liknande utrustning. Detta med att den ökade användnigen av F skulle vara ett direkt resultat av begränsandet av pisk är intressant. Både SG och ATG prisar de hårda piskreglerna. Men ATG talar egentligen inte om att pisken skulle likställas med drivning. De använder sig av ordet drivning. Ser man till travet, som egentligen är en större del i ATGs verksamhetsområde, så ser man i deras reglemente att de har en förståelse för att det finns fler sätt att driva hästen. SG har valt att helt bortse från faktumet att F och U faktiskt är ett sätt att driva hästen framåt. I teorin skulle man kunna säga att vi har gått från att ha 10-8-5 och nu tre spö slag, till att ha 3 slag med pisken + ett ryck med F och ett ryck med U. Skulle man kunna likställa detta med att SG har gått bakåt i utvecklingen och i praktiken är tillbaka till att det är tillåtet att driva hästen 5 ggr? Många skulle inte köpa detta argument, då F och U inte fysiskt utsätter hästen för våld. Men vad är det egentligen som händer då vi fäller/rycker upp blinkersen. Tanken är ju att man skall kunna fokusera/lugna ner hästen under en valfri del av loppet. Men i realiteten 7

är det som händer när vi drar F att något mörkt dyker upp i hästens synfält och det naturliga är att hästens flyktinstinkt tar vid och hästen ökar tempot för att fly från faran. Alternativet är att F rycks upp och plötsligt befinner sig hästen i en situation den inte visste att den var i. Återigen anspelar vi på hästens flyktinstinkt och hästen flyr från de okända. I båda fallen ökar hästen tempot, vilket är just det som jockeyn önskar. Sedan är det upp till jockeyn att hålla i gång farten. Samma effekt kan man säga att U har då de rycks ur och plötsligt hamnar hästen i en ny situation som den flyr fån. Frågan här är hur vi skall ställa oss rent moraliskt till detta. Det är önskvärt att hästen skall springa fortare, men vi skall inte slå på dem. Men är det bättre att vi skrämmer fram dem än att slå på dem. Sedan bör påpekas att de nya vadderade piskarna, inte skall kännas. Är det korrekt tillverkade skall de knappt kännas, men låta högre än de gamla. Med andra ord. De nya piskarna är designade att skrämma fram hästen även de. Och inte bara skrämma den hästen som jockeyn avser att driva framåt utan i teorin kommer det att smälla till så att även alla hästar runt kommer att uppfatta det. Ryktet att hästar skulle tränas i träning att förknippa hård drivning med Fs ryck moment kan mycket väl vara sant. När det kommer till så anses det vara djurmisshandel och bör polisanmälas. Det kan inte ligga som grund till ett införande av förbud för en utrustningsdetalj enligt min åsikt. Jag har själv sett resultat av liknade träning där jag såg en häst reagera med en kraftig fartökning till följd av en hög vissling i lopp. Sådana problem måste tas från roten, när de väl kommer till tävlingsbanan är det försent. 3.2. Spelsäkerheten Att peka på att F skulle göra att det blir spelosäkert i detta att spelaren inte vet hur den kommer att användas känns märkligt. Snarast är det en del i spelet. Spelaren vet inte heller vilka val jockeyn på hästen utan F kommer att göra, vilka ridorder tränaren har givit jockeyn, när jockeyn rycker ur U och så vidare. Här tänker jag dra paralleller till travet. SG vill enligt sitt måldokument knyta fler storspelare till sporten och närmast borde dessa komma från just travet så det är relevant att dra dessa paralleller. Travspelarna klarar sig alldeles utmärkt utan vetskapen när, hur och om olika utrustnings detaljer kommer att användas. Eller om hästen ens kommer att bära dem. SGs val att redovisa utrustningsdetaljerna finns där dels av tradition men också är det en del i den service som man anser vara viktigt för spelsäkerheten. Frågan är om man har dragit gränsen på rätt ställe, vad är det som säger att man inte skall ange vilket bett hästen har, om den har tungband eller urryckare? Den tyngsta argumentet mot spelsäkerheten måste vara att F skulle underlätta för, i detta fall jockeyn, att manipulera utgången av loppet. Återigen är det först och främst upp till Skiljedomstolen att uppmärksamma och döma kring detta. Kan de inte göra det med de medel som de förfogar över måste de uppmärksamma detta så det hela säkerställs. Sedan har vi ATGs regelverk som säger att personer som kan inverka på loppets utgång inte får ingå vad. Det måste finnas rutiner och metoder som ser till så att detta regelverk följs. Börjar man misstänka spelfusk eller uppgjorda lopp finns det någon vital brist i organisationen. Knappast så att man kan få bukt med det genom att förbjuda en utrustningsdetalj. 8

4. Slutsats Slutligen så ser jag, utifrån de olika vinklar som jag har behandlat. Inte någon hållbar grund till att förbjuda den flexibla blinkersen. De grunder som jag ansåg mig hitta hos de aktiva inom galoppen håller inte i ett resonemang där man analyserar dem. Än mindre om man ser till det regelverk sporten lyder under. Vill man förbjuda dem är det helt andra orsaker som man bör se till. Där kommer moraliska aspekter in som skulle i fråga sätta hela vår sport. Det som SG däremot borde göra är att besluta huruvida F skall klassas som ett sätt att driva hästen, eftersom det är det som F används till. Skulle det klassas som ett drivmedel jämställt med pisken, i så fall borde själva ryckandet av F anses vara jämställt med ett piskslag, dvs ryttaren har bara 2 slag + ett ryck under loppet. Att poängtera här är att reglementet jämställer slag med hand och med tygel med piskslag. Skulle SG välja att vidta åtgärder kring F anser jag att de även måste ta ställning till urryckaren. Den har samma verknings område som F och liknande effekt. Har SG som avsikt att vara tydliga mot spelarna har spelarna lika stor rätt, eller minst lika stor nytta av att få veta huruvida hästen har Blinkers, Sidoludd eller Flexibla blinkers som att den bär urryckare. Skulle man dessutom börja klassa F som ett piskslag så bör även U göra det. 5. Sammanfattning För ett antal veckor sedan blossade en diskussion upp angående utrustningsdetaljen Flexibel Blinkers (fortsättningsvis F ), den inom travet så kallade Norsken eller Norsk Gas. Debatten tyckets vara så allvarlig att Svensk Galopp (fortsättningsvis SG ) valde att bland annat skicka ut mail till de aktiva där de ombads att inkomma med åsikter i ämnet. Jag har följt debatten och tycker mig se tre brännpunkter som jag i min text har valt att beskriva som att F står för: en säkerhetsrisk vid själva ryckmomentet, ett nytt sätt att driva hästen och ett hot mot spelsäkerheten. Min frågeställning blev följande: Vilka grunder finns det till att förbjuda flexibla blinkers? Håller dessa grunder om man ställer dem mot de riktlinjer som Svensk Galopp och ATG har för Svensk Galopp? Efter att ha vägt de olika argumenten mot varandra kommer jag fram till att jag inte anser att det finns någon hållbar grund till att förbjuda F. De grunder som jag anser mig hitta hos de aktiva inom galoppen håller inte i ett resonemang där man analyserar dem. Än mindre om man ser till det regelverk sporten lyder under. Vill man förbjuda F är det helt andra orsaker som man bör se till. Där kommer moraliska aspekter in som i så fall, enligt mig, skulle i fråga sätta hela vår sport. Jag kom däremot fram till att det som SG borde göra är att besluta huruvida F skall klassas som ett sätt att driva hästen, eftersom det är det som F används till. Skulle SG komma fram till att F skall klassas som ett drivmedel jämställt med pisken, i så fall borde själva ryckandet av F anses vara jämställt med ett piskslag. Det vill säga, ryttaren har bara 2 slag + ett ryck under loppet. Att poängtera här är att SGs tävlingsreglemente jämställer slag med hand och slag med tygel med ett piskslag. 9

Skulle SG välja att vidta åtgärder kring F anser jag att de även måste ta ställning till urryckaren (fortsättningsvis B ). Den har samma verkningsområde som F och liknande effekt. Har SG som avsikt att vara tydliga mot spelarna, har spelarna lika stor rätt, eller minst lika stor nytta av att få veta huruvida hästen har Blinkers, Sidoludd eller Flexibla blinkers, som att hästen bär urryckare. Dessutom skulle SG börja klassa F som ett piskslag, då bör även B klassas som det och B bör behandlas i regelverket där den nu inte omnämns. 6. Referenser Allmänna Bestämmelser 2014. Svensk Galopp AB. 2014 Svensk Galopps Dokument, Riktlinjer och Strategier. Svensk Galopp. 2012. Tävlingsreglemente 2014 (RG). Svensk Galopp. 2014 Tävlingsreglemente. Svensk Travsport. Januari 2014 Utrustningsbestämmelser i travlopp i Sverige. Svensk Travsport. Juni 2013 Vadhållnigsbestämmelser. Gäller för spelformerna. Januari 2014. ATG. 2013 ATG. Djurskydd: http://atgansvar.se/ansvar/djurskydd/ SG. Mål och strategi dokument: https://www.svenskgalopp.se/artikel/om_oss?defaultmenuid=true Ett jätte tack till de galoppentusiaster som står bakom bilderna som jag har fått tillstånd att använda: Fanny Kemoff Rikina Höbinger Ginnie Palm 10