riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget
Pedagogisk planering Ämne : Samhällskunskap Arbetsområde: Hur Sverige styrs Årskurs: 8 När kursen är över känner du till hur vårt politiska system är uppbyggt idag men kan även berätta och reflektera över hur det såg ut bakåt i tiden. Du känner till våra grundlagar. Du känner till hur det går till när vi röstar vart fjärde år, kan även dela med dig av tankar kring frågan; Varför man ska rösta. Du kommer att känna till vad riksdagen och regeringen har för uppgifter. Hur ett ärende går till i riksdagen, från ett förslag till en lag. Du kommer att känna till olika begrepp så som ideologi, även kunna ge exempel på ett par stycken ideologier och kunna berätta kort om dem. Du kommer också vara väl bekant med begreppen demokrati och diktatur. MÅL Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet: Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer och visar det genom att visa hur politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Eleven ser då också samband inom och mellan strukturer, eleven kan använda modeller och begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt, eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen, eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter. I arbetsområdet får du möjlighet att utveckla din förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, din förmåga att analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga 1
begrepp och modeller, din förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, din förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. BEDÖMNING I arbetsområdet bedöms på vilket sätt du kan visa hur vårt politiska system är uppbyggt, använda begrepp och modeller, resonera och se ur olika perspektiv, Bedömningen kommer att ske genom Samtal och diskussioner under lektioner och ett skriftligt prov. UNDERVISNING instuderingsfrågor filmer samtal/diskussioner i smågrupper och i helklass Lärare: Pelle 2
Viktiga begrepp Demokrati = folkstyre Direkt demokrati De röstberättigade samlas och fattar beslut i olika frågor, detta sker med hjälp av en folkomröstning. Indirekt demokrati Folket utser ombud via val, alla röster väger lika tungt och alla som har fyllt 18 år eller mer är röstberättigade. Det finns flera alternativ att rösta på och vad man röstar på bevaras hemligt. De som utses blir folkets representanter och för deras talan. De granskas ofta av media och är därför väl kända för folket. Anarki finns ingen som beslutar i samhället och därför blir det kaos och oordning. Diktatur i landet styr en enda person eller en grupp. Det finns inga fria val och ingen får kritisera de som styr. Yttrandefrihet är viktigt i en demokrati, man får föra fram sin åsikt och dela med sig av den till andra. Tryckfrihet är en annan viktig ingrediens i en demokrati. Tidningar och böcker ska kunna tryckas och spridas utan att någon myndighet granskar och godkänner dem i förväg. Församlingsfrihet är också den viktig i en demokrati. Den innebär att människor kan sluta sig samman i föreningar och organisationer. Dessa föreningar får sedan fritt sprida sina idéer. Massmedier t ex radio, TV m.fl. är givetvis viktiga för en demokrati då de Tolerans man accepterar att man tänker, tycker och är olika. Diskriminering när en person behandlar en annan person eller grupp sämre än någon annan i en liknande situation. Den som utövar denna orättvisa behandling har ett maktövertag om de som är utsatta. En lärare kan alltså diskriminera en elev men inte tvärtom. En elev kan inte heller diskriminera en annan elev. Det kan t ex handla om kön, ursprung, religion, sexuell läggning, 3
funktionsnedsättning eller ålder. Trakassera När det inte finns någon maktobalans mellan de som är inblandade t ex elev mot elev eller lärare mot lärare så kallas det i stället för att trakassera. De ska fortfarande vara kopplade till samma grunder som gäller för diskriminering t ex att någon kallar en annan för bög, hora, CP, mongo o s v. Proportionellt valsystem ju fler röster ett parti får i de tre valen, desto mer fler ledamöter (politiska personer) får partiet i riksdagen kommunfullmäktige och landstinget. Opposition de politiska partier som inte styr Sverige. Tack vare oppositionen får vi en diskussion och några som ifrågasätter olika handlingar. EU en förkortning av Europeiska unionen. EU består av 28 länder. Medlemsländerna får vara med och fatta beslut om nya regler och lagar inom EU. Det är framför allt fyra friheter; För varor underlätta handel, t ex ta bort tull och avgifter på varor som säljs och köps mellan länderna som är medlemmar. För tjänster, för människor man kan resa studera och arbeta var som helst inom EU. Frihet för kapital ekonomiskt samarbete, t ex gemensam valuta, euro. 4
Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste uppgiften var att sköta den gemensamma kyrkan, den var i centrum. Socknen skulle också vårda gamla och sjuka och se till att barnen fick gå i skola. När Sverige industrialiserades i mitten på 1800 talet så infann sig nya behov och dessa var för stora för de små byarna som ingick i en socken. Detta ledde till förändringar och år 1862 infördes kommunalt självstyre. Under industrialiseringen flyttade människor in till städerna där jobben fanns. Efter andra världskriget så tyckte många att kommunerna var för små och fattiga. Man beslöt då att slå ihop kommuner. I mitten av 1900 talet fanns det 2500 kommuner i Sverige. I dag har vi 290 kommuner i Sverige. Kommunens uppgifter Många av de uppgifter kommunen ansvarar för finns nedskrivna i olika lagar t ex skollagen Kommunen ska se till att alla barn i sex eller sju års ålder ska gå i skola. Socialtjänstlagen Invånarna i kommunen har rätt till förskola, rätt till hemhjälp och rätt till hjälp vid drogproblem mm. Kommunen ska även se till att ordna med renhållning, räddningskår, vatten, avlopp och elektricitet. Kommunen ska också ta fram planer för hur marken ska användas mm. Obs! Men om det ska finnas idrottsplatser, cykelvägar, parker, ungdomsgårdar och liknande bestämmer däremot kommunerna helt själva. Kommunen har stor frihet, de personer som bor inom kommunens gränser har rätt att sköta gemensamma uppgifter och invånarna har rätt att sköta sig själva. Detta är ett exempel på lokalt självstyre. 5
Politiker lön eller fritidsgöra? De flesta är politiker bredvid sitt ordinarie jobb d v s de är politiker på deras fritid. Politikerna har rätt till lön för förlorad tid för deras ordinarie arbete. Om man inte har ett jobb bredvid så kan man få en fast ersättning för varje sammanträde. I regel sammanträder de en gång i månaden och mötena är öppna för allmänheten. Det finns några få politiker från de största partierna som jobbar heltid. De kallas för kommunalråd. I Trollhättan finns det tre heltidsanställda politiker. Val vart fjärde år Det är inte möjligt för alla som bor i kommunen att vara med och fatta beslut i varenda fråga, därför väljer vi ut några representanter som för vår talan. Vi har val vart fjärde år. Svenska folket väljer då de politiker som ska bestämma i kommuner, landsting och riksdag. För att få rösta krävs att du är svensk medborgare eller någon gång har varit folkbokförd i Sverige. Du måste dessutom ha fyllt 18 år senast på valdagen. De kommunpolitiker som väljs får en plats i kommunfullmäktige. Kommunvalen är proportionella vilket betyder att varje parti får så stor andel av platserna, mandat, i kommunfullmäktige som andel röster i kommunvalet. Får ett parti hälften av rösterna så ska de ha hälften av platserna, mandaten. Läs mer om valen på sidan 136 138 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i kommunen. Det är de som fattar besluten. För att ett beslut ska gå igenom krävs att minst hälften av politikerna i kommunfullmäktige, de kallas också ledamöterna, i kommunfullmäktige röstar ja till förslaget. Antalet ledamöter i 6
kommunfullmäktige i Trollhättan 2010 är 61 stycken, varav ca hälften består av representanter från Socialdemokraterna. Moderata Samlingspartiet är näst störst på 11 mandat. S 27 mandat. M 11 mandat. L 4 mandat. C 3 mandat. KD 2 mandat. V 4 mandat. MP 4 mandat. SD 6 mandat. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen. Här förbereds alla ärenden innan kommunfullmäktige fattar beslut. Kommunstyrelsen ansvarar också för att besluten genomförs. Mest tid går åt för att ta fram ett förslag till kommunens budget, d v s en sammanställning av de inkomster och utgifter kommunen kommer att ha under det kommande året. Hur hög ska t ex skatten vara? Hur mycket pengar ska gå till skola, socialhjälp och bostadsbidrag? Kommunstyrelsen består av deltagare från alla partier i kommunfullmäktige, tio till femton stycken. Även här styrs antalet representanter från de olika partierna av valresultatet. Inkomster Kommunens största inkomster är främst: 1) Kommunalskatt Alla som har inkomster i kommunen måste betala kommunalskatt, den brukar ligga på 30 %. 2) Statliga bidrag Eftersom kommunerna, enligt lag, måste sköta vissa 7
uppgifter så får de bidrag från staten. Pengarna går bl a till skolor och lärarlöner. 3) Avgifter Det mesta är gratis för oss kommuninvånare men vissa tjänster måste vi betala för t ex daghemsplatser, vatten och för att få spela på kommunens tennisbanor. Utgifter 1) Grundskola och gymnasieskola. 2) Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. 3) Fritid, kultur, vägar, brandförsvar etc. 4) Barnomsorg. 5) Individ och familjeomsorg. Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige väljer också ett antal nämnder som är specialister på ett visst område. Kommunstyrelsen skickar frågan vidare till nämnden där frågan utreds. I nämnderna sitter ledamöter från kommunfullmäktige. Kommunallagen, som styr kommunernas verksamhet, ger kommunerna stor frihet att bygga upp sina nämnder. Den enda nämnd de måste ha är en valnämnd som är ansvarig för genomförandet av de allmänna valen. Nämndernas möten är inte offentliga, men genom att läsa protokoll från mötena så vet man ändå vad som är på gång. Här nedan följer de nämnder som finns i Trollhättan utöver valnämnden: Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden 8
Arbetsmarknads och socialnämnden Tekniska nämnden Byggnads och trafiknämnden Miljönämnden Överförmyndarnämnden Kultur och fritidsnämnden Tjänstemän och anställda Politikerna hinner inte sätta sig in tillräckligt i alla frågor därför har de hjälp av tjänstemän. Till skillnad från ledamöterna så är tjänstemännen anställda därmed spelar det inte någon roll hur det går i valet, de behåller ändå sina jobb. Tjänstemännen tar fram fakta för att politikerna ska kunna fatta så bra beslut som möjligt. Det är sedan till sist dessa tjänstemän som ska se till att besluten genomförs efter att förslaget gått igenom i kommunfullmäktige. Landstinget ansvarar bl a för sjukvården En del av de uppgifter som en kommun ska sköta är både dyra och besvärliga. En kommun har inte råd att driva sjukvård, viss utbildning och kollektivtrafik. För att klara av dessa kostnader så bildar flera kommuner tillsammans ett landsting. Det vanligaste är att landstinget motsvarar ett län, men det måste inte vara så. Det finns 20 landsting i Sverige (Om man räknar med Gotland som fungerar som ett landsting men som inte är det så blir det ytterligare ett). Landstinget fungerar ungefär som en kommun. Besluten fattas av landstingsfullmäktige. Det finns även landstingsstyrelse och olika nämnder samt anställda tjänstemän som hjälper till. Som tidigare nämnts så väljs de politiker 9
som ska sitta i landstinget samtidigt som det är val till kommun och riksdag, vart fjärde år. Ju fler röster ett parti får desto fler platser får de och därmed också större möjlighet att påverka besluten. De pengar som behövs för att driva sjukhus och landstingets övriga verksamhet kommer från skatter, statsbidrag och avgifter. Bakgrund riksdagen i Sverige Ståndsriksdagen upphörde 1866. Den ersattes av en tvåkammarriksdag: 1: a kammare Aristokrati 2:a kammare bönder Det var höga inkomstregler för att få rösta. Allmän rösträtt för både män och kvinnor infördes 1921. Parlamentarismen märktes för första gången i Sverige i början på 1900 talet då den sittande regeringen inte hade riksdagens förtroende och därför avgick. Parlamentarismen blev infört i våra grundlagar först 1971. Kungens makt blev mer symbolisk. En enkammarriksdag infördes. En spärr mot småpartier infördes. Läs mer på sidorna 174 75 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 10
Våra grundlagar kan bara ändras om det godkänts av två riksdagar med riksdagsval emellan. 1. Regeringsformen Handlar bl a om hur riket ska styras. 2. Successionsordningen Slår bl a fast att vårt land är en ärftlig monarki. 3. Tryckfrihetsförordningen Garanterar tryckfriheten. 4. Yttrandefrihetsgrundlagen Garanterar yttrandefriheten. Läs mer om grundlagarna på sidorna135 och sidan 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Riksdagen Den består av 349 ledamöter. Där finns en ordförande som också kallas för talman. Riksdagens viktigaste uppgifter och arbete: 1. Stifta nya lagar. 2. Fastställa statens inkomster och utgifter. 3. Kontrollera regeringen. Läs mer på sidorna168 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Från förslag till lag 1. Det kommer in ett förslag till riksdagen. Förslag från riksdagsledamot till riksdagen = motion medan förslag från Regeringen till riksdag = proposition 2. Riksdagens ordförande, talmannen, skickar förslaget på remiss till något av 11
riksdagens utskott. När en ny riksdag samlas så är det val till riksdagens 15 utskott. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter. Varje utskott är specialiserat på vissa frågor t ex försvar, jordbruk, trafik m m. Alla frågor som riksdagen ska besluta om behandlas först i utskotten. 3. Utskotten diskuterar förslaget. Ofta skickar utskottet i sin tur förslaget på remiss till olika myndigheter och organisationer som var säga vad de tycker om förslaget. 4. Utskottet har diskuterat färdigt och skriver ett betänkande (förslag). Där står det hur utskottet tycker att riksdagen ska rösta. 5. Debatt i riksdagen och sedan röstar ledamöterna. 6. Regeringen får reda på vad riksdagen beslutat om i en riksdagsskrivelse. 7. Nu ska regeringen verkställa beslutet, alltså se till att det blir som riksdagen bestämt. Se mer på sidorna 160 163 i läroboken SAMHÄLLE I DAG Regeringen Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen (regeringsformen 1:6). Regeringen ska ha riksdagens förtroende, detta kallas för parlamentarism. Talmannen väljer statsminister, sedan väljer den sistnämnde de personer som ska ingå i riksdagen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar. De flesta av regeringens ministrar är också chefer för var sitt departement (avdelning) t ex försvar, utbildning, jordbruk etc. Statsministern har inget departement till sin hjälp utan har istället 12
statsrådsberedningen. De är politiska medhjälpare och experter. Läs mer på sidorna 172 173 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Regeringens uppgifter 1. Att utarbeta förslag, propositioner, att lägga fram inför riksdagen. Den viktigaste propositionen under ett riksdagsår är budgetpropositionen. Den innehåller regeringens förlag till statens inkomster och utgifter under året. 2. Regeringen ska också se till att de beslut som riksdagen fattar blir verkställda. Regeringen tar hjälp av myndigheter, kallas för statsförvaltningen t ex rikspolisstyrelsen ser till att polisen sköter sitt arbete och SMHI ger väderprognoser. Skolverket ser till att skolorna följer läroplanen o s v. 3. Regeringen har rätt att fatta en del egna beslut t ex allt från utrikespolitiska frågor, som kräver snabba beslut, till utnämningar och att bevilja dömda nåd. Läs mer på sidorna 170 173 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 Kontroll av regeringen En riksdagsledamot kan i riksdagen ställa en interpellation eller en fråga om denne vill ha klarhet i något. Efter en fråga så är det bara debatt mellan regeringsmedlem och den som ställt frågan. Efter en interpellation däremot så får alla yttra sig i den debatt som följer. Ett av riksdagens utskott, konstitutionsutskottet, har till uppgift att granska om regeringen har ställt sitt arbete utifrån våra lagar och bestämmelser. Läs mer på sidan 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 13
Olika regeringsformer Majoritetsregering : Ett parti har fler platser i riksdagen än de andra partierna tillsammans. Koalitionsregering : Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller tre partier slå sig ihop för att få majoritet. Minoritetsregering : Det parti eller de partier som ingår i regeringen har inte majoritet i riksdagen. De övriga partierna måste i så fall godta en sådan regering. Samlingsregering : I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda regering. Lär mer på sidorna 158 159 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 14
Uppgifter Svar hittar du i häftet och i din lärobok 1. Hur ofta har vi val och vad som krävs för att få rösta? Läs på sidorna 136 137 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller på sidan 6 i häftet. 2. Vilka grundlagar vilar vårt samhälle på? Läs på sidorna 135 och sidan 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller på sidan 11 i häftet. 3. Vilka uppgifter har riksdagen? Läs på sidorna168 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller på sidan 11 i häftet. 4. Visa hur ett ärende går till från förslag till lag: Börja med att en riksdagsledamot lämnar in ett förslag till riksdagen. Läs på sidorna 160 163 i läroboken SAMHÄLLE I DAG eller på sidan 11 12 i häftet. 5. Berätta kort hur riksdagen såg ut 1866? Vad gällde för att få rösta? Var det rättvist? Läs på sidorna 174 75 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 10 i häftet. 15
6. Vilka uppgifter har regeringen? Vilken proposition är viktigast? Läs på sidorna 170 173 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 13 i häftet. 7. Hur kontrolleras regeringen? Läs på sidan 169 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 13 i häftet. 8. Vilka olika regeringsformer finns det? Lär på sidorna 158 159 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 14 i häftet. 9. Vad menas med propaganda? Ge ett ex. Se veckans ord 10. Vad menas med parlamentarism? Läs på sidorna 174 75 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 eller sidan 10 och 12 i häftet. 11. Beskriv begreppet ideologi och beskriv liberalismen, konservatismen och socialismen med dina egna ord så långt du kan. Läs sidorna 141 143 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 12. Beskriv kort vad EU är för något och de fyra friheterna. Läs sidorna 150 153 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 16
13. Vad menas med begreppet demokrati? Hur kan vi påverka i samhället? Jämför hur det ser ut i ett land som har demokrati respektive diktatur försök att använda dina egna ord så långt du kan. Läs sidorna 178 183 i läroboken SAMHÄLLE I DAG 8 14. Nu när du har gjort alla frågorna och har fått mycket kunskap så vill jag att du funderar på följande: Är viktigt att använda sin röst? Både att öppna munnen och säga vad man tycker men också gå och rösta vart fjärde år, utveckla ditt svar! 15. Glöm inte att läsa på veckan ord även de begreppen som finns på sidan 3 4 i detta häfte. 17
Om vi får tid över: Gruppuppgift Bilda ett ungdomsparti Uppgift: Jobba ensam eller max 3 i grupp. Ni ska starta ett ungdomsparti. Använd en powerpointpresentation. Följande ska finnas med: * Ett partinamn och en symbol. * Bestämd ideologi. * Fundera på vilka frågor ni brinner för och välj några av dessa i ert partiprogram. Skriv ner i punktform. * Använd propaganda (korta, stora löften) som fångar röster. * Reflektera över politiska värderingar. * Bestämd ideologi. * Fundera på vilka frågor ni brinner för och välj några av dessa i ert partiprogram. Skriv ner i punktform. * Använd propaganda (korta, stora löften) som fångar röster. * reflektera över politiska värderingar. 18
19