HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 2016 2018
INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag... 4 2.2 Myndighetens kärnuppdrag... 5 2.3 Nulägesbeskrivning och övergripande mål för Kulturrådets jämställdhetsarbete... 5 2.4 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills... 7 2.5 Process för framtagande av handlingsplan för jämställdhetsintegrering... 8 3. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål... 10 3.1 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget... 10 3.2 Strategi... 11 3.3 Kvalitetsbegreppet... 11 3.4 Styrprocesser och styrdokument... 12 3.5 Budget... 13 3.6 Bidragsgivning... 13 3.7 Bidragsgivning till det fria kulturlivet och andra aktörer utanför kultursamverkansmodellen... 14 3.8 Bidragsgivning inom olika konst- och kulturområden... 15 3.9 Bidragsgivning genom kultursamverkansmodellen... 18 3.10 Uppföljning och redovisning... 20 3.11 Bemötande och kommunikation... 22 3.12 Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA)... 23 3.13 Regeringsuppdrag... 24 4. Genomförande... 25 4.1 Organisering och styrning... 25 4.2 Kompetensförsörjning... 25 4.3 Samverkan... 25 4.4 Uppföljning och utvärdering... 26 4.5 Hållbarhet och lärande... 26 4.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar... 26 5. Mål- och aktivitetslista.. 27 2(26)
1. SAMMANFATTNING Kulturrådets arbete med jämställdhetsintegrering syftar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Kulturrådets uppdrag utgår från de nationella kulturpolitiska målen som fastslår att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska Kulturrådet ge förutsättningar för att alla oavsett kön ska ha lika rätt och möjlighet till deltagande i, inflytande över och delaktighet i kulturlivet. För att uppnå det övergripande målet har Kulturrådet satt upp följande effektmål för 2016 2018: Kulturrådet ska verka för en jämn fördelning av makt, inflytande och resurser mellan kvinnor och män i Kulturrådets direkta bidragsgivning såväl som inom kultursamverkansmodellen Alla oavsett kön ska bli likvärdigt bemötta av Kulturrådet Kulturrådet ska med start under hösten 2015 driva ett utvecklingsprojekt gällande myndighetens bidragsgivning. En ny styrmodell ska också tas fram. Såväl de administrativa processerna som de innehållsliga bedömningarna kommer att genomlysas. Målet är att ta fram metoder för att bedriva en mer effektiv och rättssäker bidragsgivning som kännetecknas av hög kvalitet, transparens och användarvänlighet. I arbetet ska förutsättningar skapas för att tydligare integrera ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i Kulturrådets verksamhet. Ett antal aktiviteter inom samtliga Kulturrådets verksamheter ska genomföras under perioden i enlighet med denna handlingsplan. En strategi för lika rättigheter och möjligheter formulerar de övergripande målen för myndighetens arbete 2016 2018. 3(26)
2. BAKGRUND Kulturrådet har i regleringsbrevet för 2015 fått i uppdrag att redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering under 2016 2018. Uppdraget syftar till att uppnå de jämställdhetspolitiska och nationella kulturpolitiska målen. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten avser att vidta, samt genomföras under 2016 2018. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamheter, exempelvis i myndighetens styrprocesser. 2.1 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag Enligt Sveriges grundlag ska det allmänna verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Enligt Förordning 2012:515 ska Kulturrådet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barn- och ungdomsperspektiv samt även främja ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete i sin verksamhet. Uppdraget att integrera ett jämställdhetsperspektiv har funnits i regleringsbrev sedan 2006 och i myndighetens instruktion sedan 2007. Uppdraget att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2016 2018 kan bidra till en utveckling av arbetet med jämställdhetsintegrering. Kulturrådet har i sin senaste instruktion ett samlat ansvar för att inom sitt verksamhetsområde främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Därför är det viktigt att myndighetens arbete med jämställdhet utmanar tvåköns- och heteronormen. Kulturrådet har sektorsansvar för funktionshindersfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde och ska därmed vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda aktörer. Kulturrådet ska med denna del av uppdraget arbeta utifrån de nationella målen för funktionshinderspolitiken. Dessa är bland annat jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Målet för ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Målet gäller alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år. Inriktningen på arbetet ska vara att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för flickor, pojkar, kvinnor och män och att förebygga och bekämpa diskriminering samt skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Målformuleringarna ger en tydlig styrning för att myndigheten ska jämställdhetsintegreras och att alla människor, oavsett kön, ska påverkas jämställt och 4(26)
jämlikt av myndighetens bidragsgivning. De ger också goda underlag för att arbetet ska ske intersektionellt, det vill säga att analyser görs av hur olika maktordningar påverkar varandra i de beslut som myndigheten tar. 2.2 Myndighetens kärnuppdrag Kulturrådets uppdrag utgår från de nationella kulturpolitiska målen som fastslår att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Kulturrådets uppdrag enligt instruktion (2012:515) är att verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder. Kulturrådets uppdrag formuleras även i årliga regleringsbrev samt i ett flertal bidragsförordningar. Kulturrådet ska särskilt verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör teater, dans, musik och annan scenkonst, litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bibliotek, bild och form samt museer och utställningar, regional kulturverksamhet, samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur, och andra kulturella ändamål. Kulturrådet administrerar också Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) 2.3 Nulägesbeskrivning och övergripande mål för Kulturrådets jämställdhetsarbete Kulturrådets jämställdhetsstrategi från 2010 har som mål att: Kulturrådet ger förutsättningar för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjlighet till deltagande i, inflytande över och delaktighet i kulturlivet. Det övergripande målet för bidragsfördelningen är att representation och resurser ska fördelas jämnt, det vill säga att män och kvinnor finns representerade i samma grad i konstnärlig verksamhet och att ekonomiska resurser fördelas lika mellan män och kvinnor. Vissa av de bidrag som Kulturrådet fördelar medel inom är dock så små att även en liten omfördelning av medel får stor procentuell betydelse. Utgångspunkten för Kulturrådets bidragsfördelning är 5(26)
därför att högst 60 procent i representation och av resurser ska komma ett överrepresenterat kön till del. Detta enligt principen följ eller förklara, vilket innebär att Kulturrådet ska lämna en förklaring vid en eventuell avvikelse från denna fördelning, på årsbasis inom respektive bidrag. Kulturrådets bidragsgivning inom de olika konstområdena är relativt jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Av årsredovisningen för 2014 framgår att flertalet bidrag ligger inom en fördelning där inte något kön är representerat med mer än 60 procent. Detta gäller dock inte för flera stöd inom musikområdet, där män är representerade med mer än 60 procent och några stöd inom litteraturområdet där kvinnor eller män är representerade med mer än 60 procent. Om medelstilldelningen analyseras närmare kan andra mönster för könsfördelning också identifieras. Myndigheten för Kulturanalys rapport Kultur av vem? visar att könsbalansen inom kultursektorn är relativt jämn jämfört med många andra delar av arbetsmarknaden. Andelen kvinnor som arbetar inom kulturinstitutioner är något högre än andelen män. 1 Enligt rapporten var andelen kvinnor som arbetade inom kulturadministration 2012 55,8 procent medan andelen kvinnor som arbetar konstnärligt 44,7 procent. 2 Det finns dock skillnader mellan olika konstområden och även mellan det fria kulturlivet och institutionerna. Konstnärsnämndens rapport Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv visar att kvinnor 2007 hade lägre medianinkomst än män samt att flest antal kvinnor fanns inom bild- och formkonstområdet, som var den konstnärliga yrkeskategori som hade lägst medianinkomst. Störst antal män fanns inom musikområdet, vilket var det yrkesområde som hade näst högst medianinkomst. 3 SOM-institutets rapport Kulturvanor i Sverige 1989 2012 visar att kvinnor är mer kulturaktiva än män när det gäller både upplevelser och utövande. Rapporten nämner antal biblioteksbesök som ett nyckeltal för kulturvanor i allmänhet, där siffrorna för biblioteksbesök är högre hos kvinnor (56 procent) än män (43 procent). 4 Det finns dock undantag, som till exempel inom musikområdet där män är överrepresenterade. Könsfördelningen inom Kulturrådets bidragsgivning och inom de data som nämns ovan ligger som helhet inom ett spann som myndigheten bedömer vara acceptabelt, även om en jämnare fördelning kan vara önskvärd. De utvecklingsområden som myndigheten har identifierat i dagsläget ligger främst inom enskilda konstområden. 1 Kultur av vem? En undersökning av mångfald i den svenska kultursektorn, Myndigheten för kulturanalys, Stockholm, 2015, s. 19 http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/06/kultur-avvem_digital_20150624.pdf 2 Ibid, s. 27 3 Flisbäck, Marita, Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv: ekonomi, arbete och familjeliv, Konstnärsnämnden, Stockholm, 2010 http://www.konstnarsnamnden.se/sve/pdfer/kn_jamstalldhet_2010_press.pdf, s. 6-7 4 Daniel Brodén [SOM-rapport nr 2013:16], Kulturvanor i Sverige 1989 2012 http://som.gu.se/digitalassets/1455/1455152_kulturvanor-i-sverige-1989-2012.pdf 6(26)
2.4 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills Kulturrådet har under flera år arbetat för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens arbete. Under 2007 hade Kulturrådet ett särskilt uppdrag att främja ökad jämställdhet inom scenkonstområdet. Regeringsuppdraget hade utgångspunkt i betänkandet Plats på scen (SOU 2006:42) från 2006. Uppdraget sammanfattas i rapporten På väg mot jämställd scenkonst 5. Uppdraget har bidragit till en ökad integrering av jämställdhetsperspektiv inom framförallt Kulturrådets bidragsgivning. Som följd av uppdraget antogs en Strategi för Kulturrådets jämställdhetsarbete 2010. Strategin utgår bland annat från några av de slutsatser som redovisas i Kulturrådets scenkonstrapport, bland annat behovet av könsuppdelad data i återrapporteringar av bidrag. Kulturrådet arbetar för att uppnå de två första delmålen för jämställdhetspolitiken, en jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet. 6 Myndigheten har bättre förutsättningar att arbeta med dessa än de två senare delmålen 7 och bedömer därför att fokus på de första delmålen kan ge större effekt. Eftersom Kulturrådets kärnuppdrag är att fördela bidrag till kultur är det viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att bidragsfördelningen till kvinnor respektive män blir så jämn som möjligt för att uppnå dessa mål. Inom Kulturrådets bidragsgivning finns verksamheter och projekt som utmanar könsnormer som skulle kunna bidra till förändrade attityder kring specifikt kvinnors arbete i hemmet eller mäns våld mot kvinnor. Bedömningen är dock att fokus på delmål tre och fyra skulle kräva för stora resurser i relation till mätbar effekt. Det skulle även innebära en risk för detaljstyrning av konstens och kulturens innehåll. Verksamheter och projekt som bedöms kunna bidra till jämställdhet på ett kvalitativt sätt är dock prioriterade i myndighetens bidragsgivning. Många av de organisationer som får medel från Kulturrådet har inte resurser att föra könsuppdelad publikstatistik eller genomföra publikundersökningar. Kulturrådet har därför valt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv främst på hur myndighetens bidrag fördelas till personer i makt- och utövarpositioner snarare än i deltagande positioner. Personer i maktposition kan till exempel vara personer som beslutar om ett konstnärligt program eller vilka konstnärliga utövare som ska ingå i en aktivitet, som t ex en curator vid en konstutställning. Det skulle dock kunna vara intressant att göra jämförelser mellan kulturvaneundersökningar och Kulturrådets bidragsgivning som helhet. 5 På väg mot jämställd scenkonst [Elektronisk resurs], Statens kulturråd, Stockholm, 2009 http://www.kulturradet.se/documents/publikationer/2009/pa_vag_mot_jamstalld.pdf 6 Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 7 Delmål 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 7(26)
Analyser av hur män och kvinnor får ta del av myndighetens resurser utgör del av underlaget för Kulturrådets beslutsfattande. Samtliga medarbetare såväl som referensoch arbetsgrupper informeras om Kulturrådets strategi för jämställdhetsarbete. Institutioner som eventuellt skulle kunna komma att söka bidrag från Kulturrådet informeras också om strategin och att jämställdhetsanalyser ligger till grund för bidragsgivningen. Jämställdhet finns med som en utgångspunkt i Kulturrådets bidragsbeslut. Ansöknings- och redovisningsblanketter såväl som det digitala ansökningssystemet har anpassats för att kunna ta fram underlag för jämställdhetsanalyser. Kulturrådet har verkat för en ökad medvetenhet kring jämställdhet hos museer och utställare gällande representation i samlingar och i utställningar genom att 2011 ge ut rapporten Representation och regionalitet Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar. 8 Publikationen bedöms ha möjliggjort en ökad medvetenhet om behovet av en jämn könsfördelning hos utställare och museer. Det är Kulturrådets bedömning att ökad jämställdhet också kan bidra till en ökad kvalitet av den tillgängliga bild- och formkonsten i och med att fler röster och perspektiv synliggörs. Kulturrådet har även samverkat med Musikverket i deras uppdrag att stödja projekt som ska leda till ökad jämställdhet inom musikområdet 2012 2014. 2013 fick Kulturrådet ett regeringsuppdrag att genomföra en läsfrämjandesatsning med syfte att tillgängliggöra litteratur för idrottande flickor och pojkar. Det långsiktiga målet med satsningen var att väcka ett tidigt intresse för läsande och bidra till ökad läsfärdighet och läslust hos barn och ungdomar, inte minst bland pojkar. Uppdraget genomförs i samråd med Riksidrottsförbundet. På Kulturrådets webbplats uppmärksammas jämställdhetsfrågor inom kulturområdet. Myndigheten har också spridit resultat och erfarenheter från läsfrämjandeprojekten via Kulturrådets särskilda webbplatser och nyhetsbrev. Arbetet för att uppnå jämställdhet på Kulturrådet som arbetsplats behandlas i en Plan för lika rättigheter och möjligheter. Förutsättningen för att ett jämställdhetsperspektiv ska kunna vara en integrerad del av Kulturrådets verksamhet är att också målen i den interna verksamheten är uppnådda. 2.5 Process för framtagande av handlingsplan för jämställdhetsintegrering Arbetet med att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering inleddes med att en arbetsgrupp tillsattes med sex medarbetare från alla enheter. En workshop samt SWOT-analys genomfördes för att fastställa aktiviteter med syfte att identifiera utvecklingsbehov. Under workshopen identifierades också utvecklingsbehov som myndigheten känner till sen tidigare. En projektplan för framtagande av handlingsplan 8 Tellgren, Anna & Werner, Jeff (red.), Representation och regionalitet: genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar, Statens kulturråd, Stockholm, 2011, http://www.kulturradet.se/documents/publikationer/2011/representation_regionalitet_web.pdf 8(26)
under 2015 beslutades av Kulturrådets generaldirektör efter diskussion i ledningsgruppen. Under 2014 genomfördes en uppföljning av Kulturrådets arbete med Kulturrådets strategi för jämställdhetsarbete. Inom Kulturrådets arbete 2014 för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck har flera insatser inom myndighetens verksamhet identifierats, för att främja integrering av rättighetsperspektiv. En rad aktiviteter, beskrivna nedan i avsnitt 5.1, har genomförts för att identifiera utvecklingsbehov och hur ett jämställdhetsperspektiv bättre kan integreras i myndighetens styrprocesser. Dessa, tillsammans med SWOT-analys, uppföljning av Kulturrådets strategi för jämställdhetsarbete, planerade insatser för integrering av hbtqperspektiv, och tidigare samlad kunskap, utgör grund för de insatser som planeras 2016 2018. Tidigt i processen presenterades det stöd som Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet erbjuder för Kulturrådets ledningsgrupp. Elva medarbetare och chefer har deltagit i nätverksträffar, konferenser och utbildningar som sekretariatet har arrangerat under 2015. Jämställdhetsintegreringsuppdraget och visst stödmaterial från jamstall.nu har presenterats för alla chefer och medarbetare på myndigheten. Avstämningar har skett med en styrgrupp som bestått av chefer samt med hela Kulturrådets ledningsgrupp. Utifrån genomförda aktiviteter har en prioriteringsordning tagits fram i samråd med ledningsgruppen. Utöver de personer som ingår i arbetsgruppen för jämställdhetsintegreringsuppdraget har nyckelpersoner identifierats inom olika enheter, konst- och verksamhetsområden, för att ta in kompetens samt förankra arbetet inom myndigheten. Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering har kopplats till myndighetens verksamhetsplaneringsarbete under 2015. Parallellt med arbetet att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2016 2018 har Kulturrådet arbetat med att ta fram en Strategi för lika rättigheter och möjligheter, som beslutas av myndighetens styrelse i slutet av 2015. 9(26)
3. JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV PÅ MYNDIGHETENS UPPDRAG OCH MÅL Jämställdhet är en förutsättning för att verkställa uppdraget att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Inom begreppet alla ingår kvinnor och män, flickor och pojkar och personer med annan könstillhörighet. Enligt Plats på scen kan konsten inte sägas vara fri, när ojämställdhet råder, eftersom förutsättningarna för att skapa konst då inte är lika goda för kvinnor som för män. Konsten blir fri först då förutsättningarna är lika. 9 Jämställdhet blir därmed en förutsättning för att yttrandefriheten ska kunna ligga till grund för kulturpolitiken. Kulturrådets utgångspunkt är också att ett jämställt kulturliv bidrar till kvalitet, konstnärlig förnyelse och mångfald genom att fler erfarenheter och berättelser presenteras. Arbete för jämställdhet är därför nödvändigt för att de nationella kulturpolitiska målen ska kunna uppnås. Kulturrådet behöver för att uppnå målen ge förutsättningar för att alla oavsett kön ska ha lika rätt och möjlighet till deltagande i, inflytande över och delaktighet i kulturlivet. Detta är fortsatt det övergripande målet för Kulturrådets arbete utifrån ett jämställdhetsperspektiv. För att uppnå det övergripande målet har Kulturrådet satt upp följande effektmål för 2016 2018: Kulturrådet ska verka för en jämn fördelning av makt, inflytande och resurser mellan kvinnor och män i Kulturrådets direkta bidragsgivning såväl som inom kultursamverkansmodellen. Alla oavsett kön ska bli likvärdigt bemötta av Kulturrådet 3.1 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget För att integrera ett jämställdhetsperspektiv i hela Kulturrådets verksamhet har en behovsanalys genomförts inom områdena strategi, styrprocesser, bidragsgivning, uppföljning och redovisning, bemötande och kommunikation samt ALMA. Förslag på aktiviteter inom dessa områden har också tagits fram. Kulturrådets kärnuppdrag är bidragsgivning och därför ligger huvudsakligt fokus inom det området. Nedan beskrivs vilka aktiviteter som har genomförts för att identifiera behov inom de olika områdena samt en kortfattad behovsanalys. Varje område avslutas med de aktiviteter som Kulturrådet avser genomföra under den kommande treårsperioden, under förutsättning att tillräckliga resurser finns för genomförandet. 9 Sverige. Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet, s. 25 10(26)
3.2 Strategi Genomförda aktiviteter Kulturrådets nuvarande strategi för jämställdhetsarbete är tidssatt att gälla fram till och med 2013, med förlängd giltighet i avvaktan på ny strategi. Uppföljningen av strategin presenterar rekommendationer inför framtagandet av en ny strategi. Behovsanalys För att förbättra jämställdhetsarbetet bedömer Kulturrådet att arbetet bör bedrivas strategiskt och intersektionellt. På så sätt minskas risken att olika diskrimineringsgrunder ställs mot varandra. Ett intersektionellt förhållningssätt kan också bidra till mer nyanserade jämställdhetsanalyser av verksamheten och därmed också förbättra förutsättningarna att bidra till att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen. Den nuvarande jämställdhetsstrategin bedöms ha fått genomslag i Kulturrådets bidragsgivning och används bland annat i de bidragsbeslut som myndigheten fattar. Ett jämställdhetsperspektiv finns även med i myndighetens uppföljning, kommunikation, dialoger med regionala företrädare samt vid tillsättande av arbets- och referensgruppsledamöter. Jämställdhetsstrategin har upplevts som användbar på grund av att den innehåller ett tydligt verktyg genom ett kvantitativt mål att inte något kön ska vara representerat med mer än 60 procent. 40 procent av Kulturrådets medarbetare uppgav i uppföljningen att de använder sig av strategin och de flesta medarbetare känner till den. En ny strategi skulle genom att inkludera bemötande och uppföljning bli mer relevant för fler medarbetare på myndigheten i relation till deras arbetsuppgifter. Aktiviteter 2015 2018 Kulturrådet tar under 2015 fram en strategi för lika rättigheter och möjligheter för 2016 2018. Strategin ska stödja myndigheten i att integrera ett jämställdhetsperspektiv i hela verksamheten. Den nya strategin ska även omfatta rättighetsperspektiven etnisk och kulturell mångfald, hbtq och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Strategin fastställer det övergripande målet för denna handlingsplan. Ansvarig för jämställdhetsfrågor ska arbeta i nära samverkan med ansvariga för andra horisontella rättighetsperspektiv på myndigheten och insatser kring perspektiven samordnas då det är möjligt. 3.3 Kvalitetsbegreppet Behovsanalys Några av de bakomliggande faktorerna till ojämställdhet inom scenkonsten är, enligt Plats på scen, hur begrepp som konstnärlig kvalitet används. 10 Utredningen hävdar att kvalitet är ett subjektivt begrepp och vad som definieras som bra respektive dåligt 10 Sverige. Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet, Plats på scen: betänkande, Fritzes, Stockholm, 2006, s. 58 59 http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/62902 11(26)
påverkas av normer. Vikten av att hålla diskussionen levande om vad konstnärlig kvalitet är framhålls också, eftersom kvalitetsbegreppets betydelse ändras med tid och sammanhang, och det ingår i de kulturpolitiska målen. Kulturrådet arbetar löpande med att diskutera och problematisera kvalitetsbegreppet. Den konst och kultur som beviljas medel från Kulturrådet är i många fall normbrytande. Normkritik och normbrytande konst är en förutsättning för ett kvalitativt kulturliv som också förnyas. Det kan dock finnas strukturer som gör att viss normbrytande konst tolkas som dålig kvalitet. Det kulturpolitiska målet kvalitet kan också i vissa fall ställas som en motsats till normkritik eller jämställdhet. Därför finns ett fortsatt behov av att diskutera kvalitetsbegreppet och hur det är kopplat till jämställdhet och normkritik för att inte riskera att ojämställda strukturer inom kulturlivet upprätthålls av rådande normer. Aktiviteter 2016 2018 Kulturrådets ledningsgrupp, styrelse och ordföranden i referens- och arbetsgrupper samt ALMA:s jury ska föra en diskussion om jämställdhet, jämlikhet och normkritik i relation till kvalitetsbegreppet. 3.4 Styrprocesser och styrdokument Genomförda aktiviteter Myndighetens verksamhetsstrateg och jämställdhetsansvarig på myndigheten har deltagit i nätverksmöte med fokus på styrprocesser arrangerat av Nationella sekretariatet för genusforskning. Därefter har en diskussion om styrprocesser förts i Kulturrådets ledningsgrupp. En genomgång av Kulturrådets mer övergripande styrdokument har genomförts för att identifiera om ett jämställdhetsperspektiv finns med i dessa. 11 Under 2014 genomfördes, inom ramen för Kulturrådets uppdrag som hbt-strategisk myndighet, en normkritisk genomgång av myndighetens policydokument. Konkreta förslag på förändringar för att bättre få in ett normkritiskt perspektiv, där jämställdhet ingår, har tagits fram. Behovsanalys Kulturrådets interna styrning grundar sig på den externa styrningen: instruktion, lagar och förordningar, regleringsbrev och kulturpolitiska mål. Den konkretiseras sedan i ordningsföljden mål, strategier, verksamhetsplan och handlingsplaner. Under 2015 har ett arbete inletts med att förenkla Kulturrådets styrmodell. Myndigheten har också identifierat ett behov att se över och minska antalet styrdokument. Flera av Kulturrådets styrdokument samt styrprocesser behöver få in ett tydligare jämställdhetsperspektiv. 11 Dokument som ingår här är Budgetunderlag 2016 2018, Kulturrådets skriftserie 2015:2, Årsredovisning 2014, Kulturrådets skriftserie 2015:1, Kulturrådets Förordning med instruktion, Regleringsbrev, Arbetsordning, Författningssamling, Styrmodell, Processbeskrivning med intern instruktion för Kulturrådets bidragsgivning, Bidragsprocess, Verksamhetsplan samt strategier. 12(26)
Aktiviteter 2016 2018 I arbetet med att ta fram en ny styrmodell och se över styrdokument ska ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv tydligare integreras i Kulturrådets styrprocesser. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i verksamhetsplanering och budgetarbete på samtliga enheter, bland annat genom att jämställdhet tas in som rubrik i de handlingsplaner som redovisar verksamhetens aktiviteter. 3.5 Budget Genomförda aktiviteter Diskussion har förts gällande möjligheterna att genomföra en jämställdhetsanalys på delar av Kulturrådets budget. Behovsanalys Kulturrådet fördelar ca 30 procent av den statliga kulturbudgeten i Sverige. Finansieringen för bidragsgivningen finns reglerad i myndighetens regleringsbrev. I de flesta fall disponeras Kulturrådets anslag av myndigheten i sin helhet, men i vissa fall ansvarar andra myndigheter för vissa anslagsposter. Inom de olika anslagen finns möjlighet för Kulturrådet att budgetera hur stor del av medlen som ska gå till olika bidrag. Ett utvecklingsområde som kan identifieras är att analysera hur Kulturrådets budgetering påverkar de resurser som fördelas till kvinnor och män. Vissa bidragsformer har en högre andel mottagare av män eller kvinnor än andra typer av bidrag inom samma anslag. En analys av hur budgetfördelningen inom de olika anslagen påverkar resursfördelning till män och kvinnor skulle vara av intresse. Syftet är att ge underlag inför eventuella omfördelningar av medel mellan olika typer av bidrag för att öka jämställdheten inom ett konstområde. Aktiviteter 2016 2018 En analys av hur resursfördelning till män och kvinnor påverkas av de prioriteringar som görs och de medel som budgeteras för olika bidragstyper inom ett konstområde. 3.6 Bidragsgivning Genomförda aktiviteter Utöver tidigare nämnda aktiviteter har även det dokument som fastställer Kulturrådets bidragsprocess undersökts för att identifiera på vilket sätt jämställdhetsperspektiv nämns. Behovsanalys Som tidigare nämnts är en av myndighetens huvuduppgifter att fördela och följa upp statliga bidrag. Kulturrådet ska med start under hösten 2015 driva ett utvecklingsprojekt gällande myndighetens bidragsgivning. Projektet syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra bidragsgivningen. Såväl de administrativa processerna som de 13(26)
innehållsliga bedömningarna kommer att genomlysas. Stor del av arbetet inom projektet kommer att ligga i att identifiera vilken information som krävs för att utföra bedömningarna, hur informationen används och värderas samt hur uppföljningen kan utvecklas. Målet är att ta fram metoder för att bedriva en mer effektiv och rättssäker bidragsgivning som kännetecknas av hög kvalitet, transparens och användarvänlighet. I arbetet behöver ett jämställdhetsperspektiv integreras. Aktiviteter 2016 2018 Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i projektet att utveckla bidragsgivningen. 3.7 Bidragsgivning till det fria kulturlivet och andra aktörer utanför kultursamverkansmodellen Genomförda aktiviteter Utvecklingsbehov har identifierats genom diskussion med ansvariga handläggare och en analys av effekter av tidigare nämnda insatser. Kulturrådets årsredovisning och andra uppföljningar inom olika konstområden ligger också till grund för behovsanalysen och planerade insatser. Inom vissa bidrag finns särskilda direktiv för bidragsgivningen som beskriver utgångspunkter för bedömning för respektive bidrag. Direktiv till arbets- och referensgrupper har undersökts för att identifiera om, och på vilket sätt jämställdhet nämns i dessa dokument. En enkät har skickats ut till de handläggare som bereder bidrag med sakkunniga, arbetsoch referensgrupper. Syftet var att ta reda på hur jämställdhetsperspektiv finns med i bedömningsprocessen. Behovsanalys I bedömningen av ansökningar är den diskussion som förs av ledamöter i arbets- och referensgrupper central. Bred kunskap och olika erfarenheter är nödvändiga för en kvalitativ bedömningsprocess. I dagsläget finns totalt 91 ledamöter varav 50 är kvinnor (55 procent). Det är Kulturrådets målsättning att ha en jämn könsfördelning. Kunskap om genus och jämställdhet beaktas vid tillsättande av ledamöter. Under 2014 togs en checklista fram för att på ett strukturerat sätt belysa den samlade kompetensen och representationen inom de olika grupperna. Enkätsvar visar att kvalitativa diskussioner om jämställdhet förs i bedömningsprocessen inom de flesta bidrag. Inom vissa bidrag bedöms dock finnas behov av utökad tid i mötet med arbets- och referensgrupper för att diskussionen ska ges tillräckligt utrymme. Det kan också finnas behov av metodstöd för jämställdhetsanalyser under mötets gång. Kulturrådet saknar kunskap om på vilket sätt de män och kvinnor som ingår i arbetsoch referensgrupper får utrymme i beredningsprocessen och hur dessa tolkar ansökningar med utgångspunkt i sökandes och deltagares kön. Det kan finnas ett behov av att genomföra jämställdhetsobservationer av ett urval arbets- och referensgruppsmöten. 14(26)
Aktiviteter 2016 2018 I de fall något kön är representerat med 60 procent eller mer i en bidragsomgång ska utöver förklaring och analys även en bedömning göras huruvida särskilda jämställdhetsinsatser behövs. Vid behov ska insatser planeras och föras in i handlingsplaner kopplade till verksamhetsplaneringen. Kulturrådet ska även verka för att få in fler bidragsansökningar med utövare från det underrepresenterade juridiska könet inom de bidrag som har en bidragsfördelning där något kön är representerat med 60 procent eller mer. Tid och budget ska utökas för möten med arbets- och referensgrupper samt sakkunniga där behov finns, för att ge möjlighet till utökade diskussioner ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Metodstöd ska tas fram för att kunna identifiera könsfördelning under beredningsprocessens olika skeden. Jämställdhetsobservationer ska göras i ett urval av arbets- och referensgruppsmöten för att öka kunskapen om hur bedömningar görs. Av bidragsbeslut ska framgå hur medel fördelats med avseende på jämställdhet. 3.8 Bidragsgivning inom olika konst- och kulturområden Musik Genomförda aktiviteter Kulturrådet har under 2014 genomfört en intern undersökning av myndighetens bidragsgivning till musikområdet (bidragsgivning via kultursamverkansmodellen ingår inte). Syftet var att få en översiktlig bild över tid av den kvantitativa jämställdheten inom bidragsgivningen på musikområdet. Behovsanalys Undersökningen visar att representationen av män i ansökningar och beviljade stöd ofta utgör mer än 60 procent. Andelen män kan variera stort från år till år men en svag trend mot en jämnare könsfördelning tycks finnas inom de flesta av stöden. Andelen män tenderar att ligga något lägre i de beviljade ansökningarna än i ansökningarna totalt. Det gäller även andelen av det fördelade beloppet som kan sägas tillfalla män. Kulturrådets bedömningar av ansökningarna har därmed, med utgångspunkt i att fördela medel till kvalitativa ansökningar, gett viss fördel för en jämnare könsfördelning. För att främja en snabbare utveckling mot en mer jämställd bidragsgivning inom musikområdet behöver Kulturrådet tydligare kommunicera jämställdhet som en prioriteringsgrund i bidragsgivningen. Det finns också behov av en aktiv dialog med musiklivets aktörer. För att få en tydligare bild av hur utvecklingen ser ut finns behov att fortsatt sammanställa data över tid. Det kan också finnas ett behov av att öka andelen av resurserna inom bidrag till musikområdet som kommer kvinnor till del. 15(26)
Aktiviteter 2016 2018 I samband med verksamhetsplaneringen ska särskilda jämställdhetsfrämjande insatser inkluderas i handlingsplanen för musik. Litteratur Genomförda aktiviteter En uppföljning av Kulturrådets bidragsgivning inom litteratur och läsande ur ett jämställdhetsperspektiv har gjorts under 2015 (bidragsgivning via kultursamverkansmodellen ingår inte). Syftet var att få en förståelse för hur utvecklingen sett ut inom de olika bidragen över tid, 2011 2014. Behovsanalys Uppföljningen visar att det finns genrer inom Kulturrådets bidrag till litteraturområdet som är mer ojämställda än andra. Insatser skulle kunna behövas för att öka andelen upphovspersoner som är kvinnor och män inom olika genrer. Uppföljningen visar också att det inom vissa bidrag tycks gå i en riktning mot ökad jämställdhet och inom andra mot minskad jämställdhet. Därför kan det finnas behov av ett samlat arbete med jämställdhet för samtliga genrer samt stöd inom litteraturområdet. Aktiviteter 2016 2018 I samband med verksamhetsplaneringen ska särskilda jämställdhetsfrämjande insatser inkluderas i handlingsplanen för litteratur. Dans Genomförda insatser Inga särskilda insatser har genomförts inom ramen för jämställdhetsintegreringsuppdraget utöver dialog med ansvariga handläggare. Ett jämställdhetsperspektiv har integrerats i en rapport om statliga insatser inom dansområdet framtagen av Kulturrådet och Konstnärsnämnden som publicerades under 2015. Behovsanalys Rapporten konstaterar att en målsättning om helt jämn fördelning av resurser och representation blir för strikt inom dansområdet, eftersom det är starkt kvinnodominerat. 12 Inkomstundersökningar gjorda av Konstnärsnämnden visar att könsfördelningen bland dansare är 30 procent män och 70 procent kvinnor och bland koreografer 29 procent män och 71 procent kvinnor. Det framgår också av rapporten att många av de mest prestigefyllda och största uppdragen på institutionerna har gått till manliga koreografer under 2013. Rapporten bedömer att det finns en diskriminering av kvinnliga danskonstnärer, framför allt 12 Översyn av statens nuvarande insatser inom dansområdet [Elektronisk resurs], Kulturrådet, 2015 http://www.kulturradet.se/documents/publikationer/2015/oversyn_dansomradet.pdf 16(26)
koreografer, som måste uppmärksammas. 13 Inom Kulturrådets bidragsgivning till det fria kulturlivet inom dansområdet är kvinnor överrepresenterade. Det är också fler kvinnor som söker bidrag. Detta bedöms till viss del väga upp den överrepresentation av män som finns på de större institutioner som anlitar koreografer och dansare, som får bidrag från Kulturrådet via kultursamverkansmodellen. En undersökning av andelen upphovspersoner vid institutionerna som redovisas i deras årsredovisningar och på deras webbplatser visar att under åren 2012 2014 var 76 procent män och 24 procent kvinnor. 14 De institutioner som får medel från Kulturrådet genom kultursamverkansmodellen har större resurser och därmed ökade möjligheter för dem som anlitas att få skäliga ersättningar. En möjlighet för att främja ökad jämställdhet på institutionerna är att föra en dialog med regionala företrädare för de regioner som har institutioner som presenterar professionell dans. Aktiviteter 2016 2018 I samband med verksamhetsplaneringen ska en undersökning genomföras av eventuella behov av att inkludera särskilda jämställdhetsinsatser i handlingsplanen för dans. Insatser inkluderas vid behov. Teater Fördelningen mellan könen inom Kulturrådets bidragsgivning till teaterområdet bedöms vara relativt jämn, med viss överrepresentation av kvinnor. Området ligger inom en fördelning där inget kön är överrepresenterat med mer än 60 procent. Eftersom andra konstområden och bidragsformer är mer eftersatta ur ett jämställdhetsperspektiv, är det Kulturrådets bedömning att teaterområdet inte bör prioriteras under 2016 2018. Bild och form Som helhet ligger Kulturrådets direkta bidragsgivning till bild- och formkonstområdet inom en fördelning där inget kön är överrepresenterat med mer än 60 procent. Fler kvinnor än män är verksamma inom området. Bild- och formkonst är samtidigt ett av de konstområden inom vilket utövarna har lägst medianinkomster och även tjänar lägst på sitt konstnärliga utövande i jämförelse med bisysslor. 15 Därför är ökade ersättningar till konstnärer, genom till exempel ökad tillämpning av MU-avtalet, viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. KRO/KIF:s rapport MU-barometern 2015 visar att arrangörer som tillämpar MU-avtalet också ger mer jämställda ersättningar till konstnärer. 16 Kulturrådet bör därför även ur ett jämställdhetsperspektiv fortsatt arbeta för en ökad tillämpning av MU-avtalet i dialoger med regionala företrädare och genom att prioritera bidrag till verksamheter som tillämpar avtalet. Inga nya aktiviteter bedöms nödvändiga inom detta område. 13 ibid., s. 43 14 Kulturrådet, internt PM 15 http://www.konstnarsnamnden.se/sve/informationssidor/pdfer/kn_inkomsterna_2011_inlaga_korr02.pdf http://www.konstnarsnamnden.se/sve/nyheter/pdfer/kn_jamstalldhet_2010_press.pdf 16 MU-barometern 2015 en granskning av tillämpningen av MU-avtalet under 2014, KRO/KIF, Stockholm, 2015, s. 3 17(26)
Konstområdesövergripande Behovsanalys Kulturrådet fördelar flera bidrag som är konstområdesövergripande. För vissa av dessa gör Kulturrådet inte en analys om något kön är överrepresenterat med mer än 60 procent, utan enbart en kvalitativ bedömning av sökande organisations jämställdhetsarbete. Här ingår bland annat bidrag till centrala amatörkulturorganisationer, internationella nätverk, internationella/interkulturella organisationer och skådebaneverksamhet. För dessa bidrag hämtar Kulturrådet in andra uppgifter som kan ligga till grund för kunskapsinsamlingen om mäns respektive kvinnors deltagande i och inflytande över kulturlivet. Dessa kan utgöra underlag för en jämställdhetsanalys vid beslut om stöd till verksamheter inom dessa bidrag. Bidrag till Skapande skola är ett konstområdesövergripande stöd som beviljas med cirka 180 miljoner kronor årligen. Syftet är att barn och unga ska nås av professionell kultur. En intern undersökning på Kulturrådet av Skapande skola-bidrag från 2013 visar att av de kulturutövare som genomfört uppdrag inom Skapande skola är 37 procent kvinnor, 26 procent män och 37 procent institutioner/grupper eller ej specificerat. Det innebär att varken kvinnor eller män är överrepresenterade med mer än 60 procent av de utövare som är identifierade utifrån kön. Andra konstområden och bidragsformer bedöms vara mer eftersatta ur ett jämställdhetsperspektiv än de konstområdesövergripande. Det är också svårare att få fram könsuppdelad data inom dessa bidrag. Det kan dock vara viktigt att undersöka möjligheten att få fram tydligare könsuppdelade data inom dessa stöd. Eftersom bidrag till Skapande skola utgör en stor andel av Kulturrådets direkta bidragsgivning är det också viktigt att könsuppdelade data redovisas när redovisningar av de beviljade projekten har kommit in. Det skulle också på sikt kunna vara intressant att undersöka könsfördelningen av de utövare som genomför uppdrag inom Skapande skola uppdelat på konstområde. Aktiviteter 2016 2018 Möjligheten ska undersökas att få fram tydligare könsuppdelad data inom konstområdesövergripande stöd som inte tar fram könsuppdelad data idag. 3.9 Bidragsgivning genom kultursamverkansmodellen Genomförda aktiviteter Under 2015 har ett rundabordssamtal med regionala kulturchefer genomförts. Syftet var att presentera jämställdhetsintegreringsuppdraget, identifiera regionala jämställdhetsinsatser inom kulturområdet, utbyta erfarenheter, lära av varandra och identifiera utvecklingsbehov ur ett jämställdhetsperspektiv. Samtalet syftade också till att påbörja en dialog med regionerna kring hur vi gemensamt kan arbeta för att höja ambitionen för jämställdhetsfrågor i de regionala kulturverksamheterna. 18(26)
Behovsanalys Kulturrådet fördelar och följer upp den större delen av myndighetens bidrag via kultursamverkansmodellen. Kulturrådet bedömer att samverkansmodellen ger en god möjlighet till att i dialog med regionala huvudmän verka för en förbättring av de strategiska insatserna för jämställdhet inom regionala kulturverksamheter. Jämställdhetsperspektiv finns med i samtliga regionala kulturplaner och diskuteras i bedömningen av dessa. Kvalitativa och kvantitativa frågor om jämställdhet finns också i uppföljningen av kulturplanerna. Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen för 2013 visar att regionerna arbetar aktivt och strategiskt för ökad jämställdhet inom kulturlivet. Vissa regioner gör detta i högre grad än andra. 17 För några regionala verksamheter skulle en ambitionshöjning vara önskvärd. Uppföljningen visar att 54 procent av det totala antalet årsarbetskrafter inom kultursamverkansmodellen utfördes av kvinnor. Med utgångspunkt i Kulturrådets målsättning att inte något kön ska vara representerat med mer än 60 procent utan att det förklaras, bedömer myndigheten resultatet som relativt jämställt. I två regioner utfördes mer än 60 procent av årsarbetskrafterna av kvinnor. En analys av siffrorna behövs innan någon insats planeras. Det finns stora skillnader mellan de olika konst- och kulturområdena. Teater- och dansverksamheterna har fler årsarbetskrafter som utförts av kvinnor medan musikverksamheterna har fler årsarbetskrafter som utförts av män. Inom de tre scenkonstområdena är inte något kön representerat med mer än 60 procent. Inom övriga konst- och kulturområden utfördes 60 procent eller mer av årsarbetskrafterna av kvinnor. Cirka 60 procent av det totala antalet årsarbetskrafter utfördes inom professionell teater-, dans- och musikverksamhet. Den relativt jämna könsfördelningen inom det området påverkar därför den totala könsfördelningen. De flesta av regionerna redovisar insatser för jämställdhet på övergripande nivå. Överenskommelser och uppdragsavtal med regionala institutioner och kulturaktörer förekommer. Regioner tar också upp jämställdhet i fortbildningar och dialoger med verksamheterna. Flera regioner har även följt upp verksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv. I många redovisningar nämns också att alla eller flera av regionens kulturverksamheter har gällande jämställdhetsplaner. Utifrån regionernas redovisningar kan utvecklingsbehov på generell nivå identifieras när det gäller insatser för att öka jämställdheten inom flera områden, som musik, dans, film, läsfrämjande och bibliotek. Inom flera av dessa områden sker också särskilda insatser i några regioner. I dialog med regionala kulturchefer har ett behov av samverkansmöten för erfarenhetsutbyte identifierats. Processtöd i jämställdhetsintegrering till regionala kulturföreträdare skulle kunna ingå i detta. Dessa insatser bedöms kunna sprida goda exempel och bidra till ökade och mer kvalitativa insatser för jämställdhet i hela landet. 17 Kultursamverkansmodellen: uppföljning 2013, Kulturrådet, Stockholm, 2014 19(26)
Aktiviteter 2016 2018 Särskilt fokus ska finnas på jämställdhetsfrågor i ett urval dialoger med regionala företrädare. Kulturrådet ska också erbjuda regionala kulturföreträdare att delta i samverkansmöten där erfarenhetsutbyte och processtöd i jämställdhetsintegrering ingår. 3.10 Uppföljning och redovisning Genomförande En kartläggning har gjorts för att ge en bild av vilken data som saknas i Kulturrådets bidragshanteringssystem. Hur data kan utvecklas för att inkludera jämförbara mått för representation och makt har också undersökts. Med begreppet representation avses till exempel de konstnärliga utövare som ingår i de verksamheter och projekt som söker bidrag. Formell makt bedöms de ha som kan besluta om vilka konstnärliga utövare som ingår i verksamheter och projekt. Blanketter, beslut och vilken data som är registrerad i Kulturrådets bidragshanteringssystem inom samtliga bidrag har undersökts utifrån vilka variabler som efterfrågas i ansökningsblanketter, hur frågor är formulerade i ansökningsblanketter, om och hur jämställdhet tas upp i besluten samt vilka jämställdhetsvariabler som registreras i Kulturrådets bidragshanteringssystem. Underlaget ger en bild av Kulturrådets uppföljningsmöjligheter när det gäller könsuppdelad data och vilka utvecklingsbehov som finns. En sammanställning av könsuppdelade data mellan 2012 och 2014 från kultursamverkansmodellen samt en kartläggning av regionala kulturchefer och chefer inom regionala kulturverksamheter utifrån kön har genomförts. För att identifiera vilken data med bäring på jämställdhet som myndigheten inte har tillgång till har också Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen undersökts. Kulturrådet har även undersökt hur regionerna redovisar anlitade personer med F-skatt uppdelat på kön. Behovsanalys Kulturrådet har sedan 2010 som mål att redovisa ett jämställdhetsperspektiv i rapporter, kartläggningar och analyser. Vidare ska individbaserad data uppdelad på kön presenteras och analyseras i bidragsgivningen. Kulturrådets årsredovisning innehåller idag könsuppdelad data. Det finns dock ett behov av att utveckla uppföljningsmöjligheterna för könsuppdelad data för Kulturrådets samlade bidragsgivning. Systemet behöver utvecklas för att förbättra kvalitetssäkringen av könsuppdelad data samt för att möjliggöra en effektiv jämförelse mellan ansökningar och redovisningar. Ett utvecklingsbehov är också att i möjligaste mån komma fram till jämförbara indikatorer för att kunna identifiera eventuell ojämställdhet inom bidragsgivningen som helhet. Ett underlag har tagits fram under 2015 som utgångspunkt för detta arbete. Inom bidragsgivningen via kultursamverkansmodellen, där den större delen av medlen fördelas, följer Kulturrådet upp könsfördelningen bland de anställda på de regionala 20(26)
kulturinstitutionerna samt vilka särskilda jämställdhetsåtgärder som de regionala aktörerna redovisat. Däremot tas inte könsuppdelad data in för konstnärliga upphovspersoner inom kultursamverkansmodellen och inte heller så att det framgår vilka som har möjlighet att påverka program och innehåll. En enkät till samtliga regionala kulturinstitutioner som tar in mer kvalitativ könsuppdelad data är därför önskvärd under treårsperioden. För att kunna identifiera eventuella förändringar över tid behöver enkäten genomföras återkommande med treårsintervall vid minst två ytterligare tillfällen. Genom att undersöka arvoderingar genom F-skatt är det möjligt att fånga en del av den ojämställdhet som finns inom flera institutioner men som inte syns vid den vanliga sammanställningen av antalet anställda baserat på årsverken. Inom bland annat musikoch dansområdet är det vanligt med eget företag och att utbetalning av ersättning sker via det egna företaget vid kortare uppdrag. Undersökningen visar att personer med F- skatt inte redovisas konsekvent av samtliga regioner. Förbättrad redovisning samt analys av dessa data skulle kunna utgöra underlag för särskilda jämställdhetsinsatser när det gäller vilka utövare med F-skattesedel som anlitas. Det är ett område med möjlighet till snabbare förändringar, eftersom institutionerna inte är bundna av anställningsvillkor. Uppföljningen av jämställdhetsstrategin visar att aktiviteter som är kopplade till strategin finns med i myndighetens årsredovisningar. Vilka aktiviteter som genomförts skiljer sig dock mellan olika konst- och kulturområden. Presentation av jämställdhetsdata i årsredovisningen behöver standardiseras. Det finns även ett behov av att utveckla de kvalitativa analyserna kopplat till könsuppdelad data i årsredovisningen eller annan redovisning av myndighetens verksamhet. Kulturrådet ser i dagsläget över årsredovisningsförfarandet och avser korta ner kommande årsredovisningar och i stället komplettera med verksamhetsberättelser där det finns utrymme för mer kvalitativa analyser och information. Aktiviteter 2016 2018 Bidragshanteringssystem och jämförbara variabler ska utvecklas. Utvecklingen ska ske inom ramen för arbetet med bidragsutveckling. Här ingår inte bidragsgivning inom kultursamverkansmodellen eftersom hantering av data sker på ett annat sätt inom ramen för denna. Kulturrådet ska särskilt sammanställa och analysera resultatet av regionernas arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i bidragsgivningen. Resurser ska avsättas för att utveckla metoder för att följa upp regionernas arbete i dessa frågor. Kvalitativa sammanfattande jämställdhetsanalyser ska inkluderas i Kulturrådets verksamhetsuppföljning årligen. Kulturrådet ska inom detta arbete ta fram resultatindikatorer för att kunna analysera arbetet med jämställdhetsintegrering och följa utvecklingen av jämställdhet under tid. Presentationen av jämställdhetsdata ska standardiseras i den mån det är möjligt. 21(26)