Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Odenslundsskolan Dnr 53-2006:3324 Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Odenslundsskolan den 9 10 maj 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och annan information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. Vid besöket intervjuades rektorer, företrädare för skolans arbetslag, elever i olika årskurser och elevhälsoteam. Inspektörerna besökte även verksamheter och lektioner i olika årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1
Beskrivning av skolan Odenslundsskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 79 Förskoleklass 27 Grundskola 118 Odenslundsskolan ligger inom det södra skolområdet i centrala Östersund. Skolan har gamla anor och uppfördes vid tidigt 1900-tal. Lokalerna är gamla, men miljön är trivsam och de intressanta träbyggnaderna bidrar till detta. En översyn av lokalerna har inletts för att på olika sätt anpassa lokalerna till verksamhetens behov. En del av undervisningen är förlagd till den närliggande Fagervallskolan, där eleverna bland annat har slöjd. Skolan är indelad i två spår, Hugin och Munin, från förskoleklass till årskurs 5. I respektive spår finns tre arbetslag som arbetar åldersintegrerat F 1, 2 3 och 4-5. De flesta elever börjar i årskurs 6 på Parkskolan. Skolan leds sedan drygt ett år av två rektorer som är ansvariga för var sitt spår. Rektorerna ingår i en ledningsgrupp med övriga rektorer inom skolområdet. Helhetsbedömning Odenslundsskolan bedriver ett mycket aktivt värdegrundsarbete som skolan i olika sammanhang belönats och uppmärksammats för. Inspektörerna bedömer att skolans lärandemiljö för det mesta är trygg. Inspektionen har dock visat att såväl personal som elever ibland kan uppleva det svårt att upprätthålla den bild av skolan som all den positiva uppmärksamheten gett. Inspektörerna anser därför att det är viktigt att skolan systematiskt och kritiskt granskar sitt värdegrundsarbete så att effekterna av arbetet ger det tänkta resultatet och inte förväxlas med en yttre bild av skolan. I skolans dokumentation framgår på ett flertal sätt hur skolan arbetar med värdegrundsuppdraget, men inspektörerna konstaterar att kunskapsuppdraget inte framstår lika klart i dokumentationen. Inspektörerna vill betona att det inte finns ett motsatsförhållande mellan ett bra värdegrundsarbete och kunskapsuppdraget. Tvärtom gör inspektörerna bedömningen att skolan kan lyckas i än högre utsträckning även i sitt värdegrundsarbete om kunskapskraven blir tydligare. Måluppfyllelsen i svenska, matematik och engelska är känd bland skolledning och personal. Skolan har däremot inga rutiner för att systematiskt följa upp och analysera resultaten i samtliga ämnen. Varken av arbetsplanen, kvalitetsredovisningen eller i intervjuer med personalen framgår att en analys av elevernas måluppfyllelse sker utifrån ett genusperspektiv eller utifrån kopplingen mellan hur undervisningen bedrivs och resultat. Därmed saknas ett viktigt verktyg för att på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Inspektörerna bedömer det som en brist som ska åtgärdas att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. I skolan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning saknas systematiska jämförelser och det finns nästan inga referenspunkter som beskriver elevernas samlade kunskapsutveckling över tid. Inspektörerna vill dock framhålla som positivt, att skolan tillsammans med extern hjälp gjort analyser av matematikundervisningen som visade på behovet av att förbättra undervisningen i matematik. Slutsatserna kommer att 2
ligga till grund för en särskild satsning på matematik. I detta sammanhang vill även inspektörerna betona vikten av att det upparbetas bättre rutiner för hur kunskapsuppföljning ska ske mellan Odenslundsskolan och den mottagande Parkskolan. Skolan bör tydliggöra målen för elever och föräldrar i alla ämnen. Eleverna har kännedom om målen i svenska, matematik och engelska. Eleverna lyckas även bra i nationella prov, framför allt i svenska och engelska. Matematikresultaten är dock något svagare. I övriga ämnen saknar eleverna till stor del kännedom om målen och hur de själva ligger till i relation till målen. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av hjälper inte heller elever och föräldrar i tillräcklig omfattning att förstå elevens utveckling mot de nationella målen. Kännedom om målen är också en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna utöva inflytande över sin utbildning och sitt lärande. Skolan har utarbetat olika sätt för att hjälpa elever som behöver särskilt stöd som i de flesta avseenden fungerar väl. Inspektionen har dock visat att det till stora delar saknas gemensamma former för att tidigt identifiera elever som behöver särskilt stöd. Skolan bör även förbättra sitt arbete med att utveckla åtgärdsprogram som är lättare att utvärdera och som har ett helhetsperspektiv på elevens lärande. Skolan har sedan den omorganisation som genomfördes i Östersunds kommun förstärkts med ytterligare en rektorstjänst. Rektorerna arbetar för att uppnå en samsyn i det pedagogiska ledarskapet och för det pedagogiska arbetet. Inspektionen visar att man till viss del lyckats, men att det är viktigt att rektorerna intensifierar sitt arbete för att uppnå en samsyn i ledarskapet och en röd tråd i skolan. Inspektörerna bedömer att det finns en uppriktig vilja hos rektorerna att kritiskt granska sitt förhållningssätt i relation till rektorsuppdraget, men att det pedagogiska ledarskapet bör stärkas och att ansvarsfördelningen mellan skolans två rektorer bör bli tydligare för elever och föräldrar. Skolans rektorer bör även på ett klarare sätt ta ansvar för att skolans kvalitetsarbete utvecklas och att kvalitetsredovisningen blir ett dokument som i realiteten påverkar skolans arbete med att nå de nationella målen. Inspektörerna anser att det bör finnas ett tydligare samband mellan skolans kvalitetsarbete och den kompetensutveckling som utformas. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Arbetet med skolans individuella utvecklingsplaner bör förbättras och målen tydliggöras för elever och föräldrar. - Gemensamma former och rutiner för att tidigt upptäcka elever som behöver särskilt stöd bör utvecklas på ett tydligare sätt. - Åtgärdsprogrammens innehåll och kvalitet bör förbättras. 3
- Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas så att det påverkar skolans arbete i högre utsträckning och även kopplas till kompetensutvecklingsinsatser. - Rektorerna bör tydliggöra sin ansvarsfördelning samt utveckla sin samsyn och sitt pedagogiska ledarskap. - Rektorerna bör tydliggöra sina rutiner för hur scheman läggs och följs upp så att det säkerställs att den nyligen fastlagda timplanen inom skolområdet följs. - Skolan bör säkerställa att eleverna få den garanterade undervisningstiden i alla ämnen enligt grundskolans timplan. 4
ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Kunskapsresultaten i svenska, engelska och matematik är överlag goda. Skolan har hög måluppfyllelse på ämnesproven i årskurs 5. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Kvaliteten i genomförandet av utbildningen är i de flesta avseenden god, förutom avseende: Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska enligt läroplanen se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att deras inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Elevernas kännedom om skolans mål bör förbättras vid Odenslundsskolan, liksom elevernas möjligheter att med stigande ålder successivt kunna utöva ett allt större inflytande över utbildningens innehåll och arbetssätt. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Odenslundsskolan har i de flesta avseenden fungerande rutiner i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, men insatser behövs avseende: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Odenslundsskolan bör utveckla gemensamma och tydligare former för att tidigt identifiera elever som behöver särskilt stöd. Skolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras med tydligare utvärderingsbara mål och ett större helhetsperspektiv på elevens lärande. 5
1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Odenslundsskolans kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat bör utvecklas avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper ska ske inom skolans samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav. Vid Odenslundsskolan sker systematisk uppföljning i ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga av skolans ämnen sker uppföljningen på varierande sätt och mer eller mindre systematiskt, vilket måste utvecklas och kopplas till arbetet med individuella utvecklingsplaner. Samverkan med Parkskolan bör också förbättras avseende kunskapsuppföljning. Kommunikation av resultat Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen. Elevernas individuella utvecklingsplaner vid Odenslundsskolan bör utvecklas och tydligare kopplas till framåtsyftande mål som utgår från mål i kursplaner och läroplan. 1.5 av kunskapsresultat Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning av kunskaper fungerar i huvudsak bra, men bör ses över avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Odenslundsskolan uppfyller kraven avseende kunskapsbedömningar i de ämnen som utvärderas, men bör utveckla detta till att gälla samtliga ämnen. Inom skolområdet har personalen påbörjat ett arbete med att analysera hur de nationella proven rättas och bedöms. Lärarna på skolan delar även upp proven emellan sig. Trots dessa insatser bör skolan fördjupa diskussionen och förbättra sitt arbete med att uppnå en kvalitetssäkrad kunskapsbedömning i alla ämnen. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och 6
uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Odenslundsskolan bedriver ett bra och aktivt värdegrundsarbete. Studiemiljön är i de flesta avseenden god, förutom avseende: Likabehandlingsplan Odenslundsskolan har sedan tidigare en upprättad trygghetsplan som bland annat beskriver arbetet mot kränkande behandling. Skolan är dock inte färdig med sin likabehandlingsplan, vilket strider mot gällande lagstiftning. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalen utbildning och kompetensutveckling är i väsentliga delar goda, förutom avseende: Personalens utbildning I vissa ämnen som musik och bild saknar undervisande lärare utbildning för ämnet vilket bör uppmärksammas. Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kunskaper om de nationella mål som avser värdegrunden framstår som tydligare än vad gäller de mål som avser kunskapsuppdraget. Personalens kompetensutveckling Det saknas en tydlig koppling mellan kompetensutveckling och skolans kvalitetsarbete. 7
3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorerna arbetar aktivt och successivt för att uppnå en samsyn kring ledning och pedagogiska frågor. Det finns dock behov av insatser avseende: Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Den omorganisation som Östersundsunds kommun genomförde för cirka ett år sedan innebar att Odenslundsskolan fick två rektorer. Rektorerna bör fortsätta att utveckla det pedagogiska ledarskapet, kvalitetsarbetet och sin samsyn för verksamhetens utveckling mot de nationella målen. Ansvarsfördelningen mellan skolans rektorer bör också tydliggöras för elever och föräldrar. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Skolan uppfyller i huvudsak kraven inom bedömningsområdet, förutom avseende: Undervisningstid Rektorerna bör tydliggöra sina rutiner för hur scheman läggs och följs upp så att det säkerställs att den nyligen fastlagda timplanen inom skolområdet följs och att eleverna får sin garanterade undervisningstid tillgodosedd. 8
3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Odenslundsskolan bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete som redovisas i en kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att detta arbete bör utvecklas avseende: Systematiskt kvalitetsarbete Odenslundsskolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete genom att systematiskt utvärdera och analysera verksamheten så att resultaten av analysen kan användas för att förbättra måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Odenslundsskolan har en kvalitetsredovisning. Den följer dock inte den struktur som anges i förordningen för kvalitetsredovisning med mål, analys av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. Kvalitetsredovisningen innehåller endast i liten omfattning en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen. Den saknar också en tydlig redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare är inte all personal delaktiga. Elever och föräldrar ges heller inte möjlighet att delta i arbetet. Inspektörerna bedömer således att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller författningens krav. Datum Ort 2007-09-27 Umeå Håkan Sandström Lena Ålander 9