Svensk Antidoping Samhälls- och idrottsbruk Vad har gjorts? Vad vet vi? Om bruket bland idrottare Om bruket i övriga samhället Vad kan göras?
Samhälle - Idrott Drogen Kroppen Prestationen Kick Banta Bygga Yrkesmässig Idrottslig Kriminella Sökande ungdomar Vakter m fl Motionsidrottare Bodybuilders Proffsidrottare Tävlingsidrottare
Skillnad mellan idrottsproblem och samhällsproblem Idrott Vad? 300 substanser och metoder Vanliga mediciner och kosttillskott Varför? Fuska till sig idrottsresultat Vem? Tävlingsidrottare Samhälle Vad? AAS, testosteron, tillväxthormon Varför? Vem? Aggressivitet Mod Självkänsla Bygga muskler kroppsfixering Avtrubbas inför grovt våld Motionärer i byggarsyfte Kriminella Drogmissbrukare Kroppsbyggare
Utredningar och resultat 1989 fick regeringsrådet Susanne Billum uppdraget att undersöka möjligheterna att via ändringar i läkemedelslagstiftningen minska tillgången till dopingpreparat. Resulterade i förslag till Lag om vissa medel med hormonell inverkan, sedermera Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel
Utredningar och resultat (2) Regeringen tillsatte 1994 en parlamentarisk utredning med uppdrag att göra en allsidig översyn av dopningsproblemets omfattning och karaktär, följder av missbruk av dopningspreparat på kort och på lång sikt samt bedöma behovet av ökade informationsinsatser. Resulterade i utredningen Doping i folkhälsoperspektiv (SOU 1996:126). Omfattande genomgång av svensk och utländsk forskning om dopingmedel och deras verkningar Tagit del av undersökningar som fanns ang missbrukets utbredning och karaktär och gjort egna undersökningar
Utredningar och resultat (2.1) Resulterade bl.a. i (prop. 1998/99:3) att bruk kriminaliserades grovt och ringa brott infördes socialtjänstens ansvar för att förebygga och motverka missbruk av dopningsmedel bland barn och ungdomar förtydligades ändringar i ett antal lagar för att underlätta förverkande av dopningsmedel som påträffas på kriminalvårdsanstalter och olika vårdinstitutioner.
Utredningar och resultat (3) Handlingsplanen mot dopning inom idrotten (Ds 2002:4) Mål Dopingfri idrott Ökat antal dopingkontroller Förstärkt utbildning och information Ökade insatser för att skapa samverkan Dopingfritt på gym Samverkan med gymakörer Frågan om lagstiftning avs dopingkontroller på gym skulle utredas Resultat : egentligen inget
Utredningar och resultat (4) Utredning en Bättre kontroll av missbruksmedel (SOU 2008:120) Resultat: En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning (Prop 2010/11:4 Höjning av straffskalan för grovt dopningsbrott till fängelse högst sex år Dopningslagens tillämpningsområde i fråga om 1 d) ändras på så sätt att regleringen gäller kemiska substanser som ökar produktion eller frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. Lagtexten i 1 dopningslagen redaktionellt, för att innehållet i lagrummet ska bli mer lättillgängligt. Andra lagändringar för att öka överskådligheten
Utredningar och förslag (5) Antidopning Sverige En ny väg för arbetet mot dopning (SOU 2011:10) Resultat: Inget
Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel 1 Denna lag gäller a) Syntetiska anabola steroider b) Testosteron och dess derivat c) Tillväxthormon d) Kemiska substanser som ökar produktion eller frisättning av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. 2 Medel som anges i 1 får inte annat än för medicinskt eller vetenskapligt ändamål 1. införas till landet, 2. överlåtas, 3. framställas, 4. förvärvas i överlåtelsesyfte, 5. bjudas ut till försäljning, 6. innehas eller 7. brukas.
Antal dopingprov och bestraffade 2004-2015 4500 45 4000 3500 3000 4046 4015 3556 3601 3607 3568 29 3950 40 3902 3668 35 35 3434 3146 37 3057 40 35 30 2500 24 25 2000 1500 18 18 18 18 19 20 15 1000 10 500 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal prov Bestraffade 0
Dopingprovfördelning per kategori av idrottare 2016 300 Kontrollpool 300 Andra elitaktiva Övrig tävlingsidrott Motion 700 1800
Dopingfall fördelat på utövarkategori 2002-2014 Totalt 303 personer Motionärer 30% Tävlingsidrottare 53% Elitidrottare 17%
Antal dopingfall 2004-2014 fördelat på dopingklass 33 10 3% 10 3% 9 3% S1. AAS & andra anabola 9% 149 42% Vägran smitning försvårande 11 3% S6. Stimulantia S6. Stimulantia Kokain 37 10% S8. Cannabis S5. Diuretika Övriga i dopinglistan 93 26% Andra förseelser 352 FALL UNDER PERIODEN
Typ av dopingfall inom högnivå/tävling 2010-2014 8 10% 18 23% AAS 15 20% Vägran smitning försvårande Cannabis Kokain Kosttillskott 4 5% 19 24% 14 18% Läkemedel
Dopingfall fördelat på utövarkategori 2004-2014 31% 21% F&S gymtränande Gymtränande övr Tävlingsidrottare Elitidrottare 16% 32%
Antal dopingprov per SF Topp 20 år 2015 Friidrott Skidor Ishockey Fotboll Styrkelyft Handboll Amerikansk Fotboll Budo & Kampsport Cykel Basketboll Simning Skidskytte Tyngdlyftning Brottning Bandy Innebandy Rugby Boxning Triathlon Parasport 157 124 119 101 98 93 81 77 74 74 70 58 58 51 262 218 392 389 360 323 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
Antal dopingbestraffningar 1981-2014. Topp 20 SF. Specialidrottsförbund Antal bestraffade Tyngdlyftning 378 varav 203 motionärer Styrkelyft 104 varav 69 motionärer Friidrott 71 varav 64 motionärer Amerikansk Fotboll 24 Budo & Kampsport 22 Boxning 18 Ishockey 16 Brottning 15 Korpen 14 Rugby 13 Akademisk idrott 11 Cykel 11 Basketboll 10 Motorcykel & Snöskoter 9 Fotboll 6 Gymnastik 6 Judo 5 Handboll 4 Simning 4 Skolidrott 4 * Styrkelyftförbundet bildades 1997. Ingick tidigare i Tyngdlyftningsförbundet. SL-fall före 1998 finns under Tyngdlyftning. Det är 247 bestraffade från SL-klubbar av de totalt 354 som redovisas under tyngdlyftning 1981-1997.
Antal dopingbestraffningar 2010-2014 per SF. SF Antal Elit/Tävling Motionärer Friidrott 37 2 + 35 Styrkelyft 34 12 + 22 Budo & Kampsport 21 14 + 7 Amerikansk Fotboll 15 Tyngdlyftning 12 + 9 Akademiska 8 Rugby 8 Ishockey 6 Boxning 6 Korpen 4 Basket, Brottning, Fotboll, Taekwondo 3 Baseboll, Bilsport 2 Bandy, Bordtennis, Curling, Gång 1 Handboll, Rodd, Segling, Simning, Skridsko, Skytte, Squash, Innebandy, Parasport