en introduktion UPPGIFT ETT UPPGIFT TVÅ

1 en introduktion Plaster används i dag i en rad skilda produkter på en mängd olika områden. De finns t ex i bilar, byggnader och VA-system, elkraftförsörjning, elektronik, förpackningar och mekaniska detaljer. Många andra material såsom metaller, trä, papper, keramik och glas ersätts nu med plaster. På vissa områden är dessa de enda material som går att använda. Anledningen till att plasterna slagit igenom på så många områden är bl a att de ger oss möjlighet att leva på ett renare, säkrare, lättare, bekvämare och roligare sätt. Man kan ge otaliga exempel på detta. Av praktiska skäl hämtar vi i denna kurs dock de flesta exemplen från förpackningsområdet. Du träffar på förpackningar av plast överallt i vardagslivet. Därför kan Du själv samla in en stor del av det underlag Du behöver för att genomföra de olika uppgifterna i denna kurs. Bilen är ett bra exempel på en produkt där man nu i stor utsträckning använder plaster. Under de senaste 20 åren har användningen av plastmaterial i bilar ökat med 114 %. Man räknar med att en bil idag hade vägt 200 kg mer om inte plastmaterial hade använts och att UPPGIFT ETT 1 Ge exempel på minst tre föremål som nu är tillverkade i plast, men som för några år sedan skulle ha gjorts i andra material. 2 Se efter om det jämfört med andra material är några klara fördelar med att dessa föremål tillverkats i plast. Ge några skäl till varför du tror att man använder plaster nu. detta också sparar 750 liter bensin för en bil som går i genomsnitt 150 000 km under sin livstid p g a att man tjänat in på vikten. Minskad vikt leder också till att oljeförbrukningen minskar med cirka 12 miljoner ton och koldioxidutsläppen med 30 miljoner ton per år i Västeuropa. Vad är då plaster? Varför är denna grupp av material så användbar överallt? Varför uppför plasterna sig som de gör? Hur ser deras kemiska struktur ut? Många material som vi använder varje dag består av polymerer. De är stora, långa molekyler som består av mindre kortare molekyler kallade monomerer. Polymererna kan vara naturliga eller syntetiska. Naturliga polymerer ingår i djur och växter. Många levande material baseras på polymerer t ex proteinerna hos djuren och UPPGIFT TVÅ 1 Ett typexempel på en modern 2 Man uppskattar att en bil, bil visas här. Vilka komponenter är tillverkade av plast? Vilka fördelar tror Du att plasterna har jämfört med metallerna? som väger 1 000 kg och innehåller 100 kg plast, borde dra 4% mindre bensin än om den varit gjord i traditionella material. En Fundera på bil drar på ett år 2 000 l bensin, som kostar ca 8 kr per liter. Hur säkerheten mycket sparar man varje år genom ekonomin formen att denna bil innehåller plastkomponenter? färgen kostnaden polymer Bilden visar uppbyggnaden av en monomer och en polymer. monomer

UPPGIFT TRE 1 Titta på bilden med föremål tillverkade av syntetiska plaster. Försök avgöra om de är av ett solitt material eller av fibrer. kolhydraterna hos växterna. I en stor del av vår mat utgör polymererna en bas t ex i fibrer, säd och kött. Växter och djur framställer också icke-levande material med polymererna som grund. Dessa material består i allmänhet av fibrer, som måste vidarebearbetas till sådana material som tråd och textilier. Syntetiska polymerer framställs vanligen av olja och naturgas ur vilken utvinns enkla molekyler som utgör basen för tillverkning av monomererna. Monomererna omvandlas därefter till polymerer. En del polymerer kommer till användning som fasta plastmaterial för olika slags produkter. Andra polymerer formas till textilfibrer. Om en plast är ett solitt material eller en trådlik fiber bestäms enbart av hur den tillverkats. Från och med nu kommer vi i den här kursen att kalla alla sådana material för plast. som utnyttjades vid elektrisk isolering samt för kamerahus och tidiga radioapparater. I början av 1900-talet började kemisterna förstå vad som hände under de kemiska reaktioner som de studerade. Det medförde att sökandet efter nya typer av material påskyndades. På 1930- talet började tillverkningen av plaster baserade på råvaror framställda av olja. Man gjorde styrenplaster, akrylplaster och vinylkloridplaster. Användningen av dessa plaster ökade dock långsamt. Amidplast (Nylon) upptäcktes 1928 och kom i produktion under senare delen av 30-talet. Den tillverkas dels i form av långa fina trådar som kan spinnas till garn och användas till vävning eller stickning, och dels till små granulat för vidare bearbetning till olika detaljer. Tillverkningen av andra plaster etenplast med låg densitet, uretanplast, vinylkloridplast (PVC), fluorplast, esterplast, silikoner, epoxiplast växte under 40-talet. Polykarbonatplaster tillkom under 1950-talet, etenplast (HDPE) med hög densitet och polypropen under 60-talet. Under 1970-talet utvecklades en tredje generation högteknologiska plaster. Dessa inkluderar de nya polyamiderna och polyacetal. Under åttio- och nittiotalet har utvecklingen av nya polymerer, som kan möta marknadens krav på flexibilitet, ökat. Nya framsteg i katalysatorteknologi har t ex kunnat förbättra kontrollen av polymerens molekylära struktur och även förbättrat de fysiska egenskaperna. Exempelvis kan man med hjälp av nya katalysatorer tillverka starkare och mer transparenta polyetenfilmer. Det finns nu omkring 700 olika typer av plaster som kan delas in i arton olika polymerfamiljer. Plasternas egenskaper, lätthet, smidighet och kostnadseffektivitet, gör att de passar för tillverkning både av högteknologiska produkter och vardagsvaror. En konsumentundersökning visar att de allra flesta som är positiva till plast förknippar materialet med högteknologiska, innovativa tillämpningar. Plasternas historia Nu i bärjan av det 21:a århundradet kan vi konstatera att plasterna är en del av våra liv. De finns överallt i vår omgivning, i förpackningar, i transportmedel och i byggnader, i sportutrustning och i avancerad medicinsk utrustning. De första plastprodukterna tillverkades av växtmaterial 1869. Bomull, som består av cellulosafibrer, behandlades med salpetersyra till cellulosanitrat (celluloid). Detta användes för att tillverka föremål som prydnader, knivhandtag, lådor, manschetter och kragar. 1909 fann man en ny råmaterialkälla stenkolstjära. Den användes till bakelit, UPPGIFT FYRA 1 Beskriv hur den här kurvan ser ut. 2 Varför tror Du att denna kurva förändrades så mycket under 50-talet? 3 Vad var det som fick kurvan att ändra riktning så kraftigt under det tidiga 70-talet? 4 Dra ut kurvan till år 2010. Vilken nivå uppskattas produktionen då uppgå till? 5 Vad var det som inträffade i början av nittiotalet och som påverkar dessa uppskattningar? Plastproduktionens tillväxt i världen. (milijarder kg) 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 http://www.apme.org 80 70 60 50 40 30 20 10

2 Utgångsmaterial för plastframställning är råolja och naturgas, som består av en komplex blandning av tusentals föreningar. Ska denna olja kunna användas måste den bearbetas. Omkring 4% av världsproduktionen av råolja går till plastframställning. Uppvärmning 42% Transporter 45% Råoljan består av en blandning av olika föreningar med skilda molmassor. Därför kokar dessa vid olika temperaturer. Det Övriga petrokemiska produkter 4% Plaster 4% Övrigt 5% innebär att de kan delas upp, vilket sker under en process som kallas fraktionerad destillation. Då avskiljs föreningarna i s k fraktioner. Dessa består i sin tur av en blandning av föreningar som kokar vid ungefär samma temperatur. De utgörs alltså inte av en enda förening. Denna figur illustrerar hur processen för fraktionerad destillation går till. Det är huvudsakligen nafta- och eldningsoljefraktionerna som bearbetas vidare och därefter går till kemiska produkter såsom t ex plaster. Dessa fraktioner består fortfarande av blandningar av föreningar, som ännu inte förändrats kemiskt. För att bli användbara produkter med skilda smältoch kokpunkter och olika kemiska egenskaper måste de förändras kemiskt. Förändringarna kan ske på två sätt: krackning och reformering. Krackning Vid krackning bryts stora molekyler ned i mindre, mer användbara molekyler. UPPGIFT ETT De flesta föreningarna i råoljan är kolväteföreningar de innehåller bara kol- och väteatomer. Figurerna här visar några föreningar som ingår i råoljan. I figur a) illustreras eten. a b Här visas hur kemiska bindningar mellan atomerna resulterar i en rad olika molekyler. 1 Skriv formeln för var och en av dessa föreningar på följande sätt: c 2 CH2=CH2 Det är strukturformeln för eten. Skriv sedan denna formel på följande sätt C2H4 Det är molekylformeln för eten. En molekyls molmassa bestäms av hur många kol- och väteatomer den består av. En kolatom har en molmassa på 12 u (u = atommassenhet). En väteatom har en molmassa på 1 u. Följande exempel visar hur massan för en etanmolekyl C2H6 beräknas: [2 x 12] + [6 x 1] = 30 u. 3 Räkna ut massan för molekylerna i a g. 4 Utgå från att en förenings kokpunkt stiger, då dess massa växer. Ordna sedan föreningarna i figuren efter stigande kokpunkt. f d modell av en kolatom modell av en väteatom e g illustrerar två slags kemiska bindningar

Råolja Fraktioneringskolonn Uppvärmning av oljan Denna figur illustrerar hur processen för fraktionerad destillation går till. Det är huvudsakligen nafta- och eldningsoljefraktionerna som bearbetas vidare och därefter går till kemiska produkter såsom t ex plaster. Bensin Nafta Fotogen Eldningsolja Raffinerade gaser 40 C 110 C 180 C 260 C 340 C Restprodukter som bildar monomererna av vilka polymererna tillverkas. Polymererna är helt nya föreningar med mycket annorlunda egenskaper. De små monomermolekylerna länkas samman och formar en polymer ungefär som gem kan sättas ihop i en lång kedja. För att kunna länka samman monomererna tillsätts små mängder av speciella katalysatorer. En följd av detta är att de också blir mer värdefulla. Så delas t ex fraktioner med mycket höga kokpunkter upp i fraktionerna bensin och eldningsolja. Idag används katalysatorer vid krackning, men upphettning förekommer också ibland. UPPGIFT TVÅ 1 En av de enklaste syntetiska polymererna är polyeten. Den tillverkas av monomeren eten. Etenets En del av strukturformeln strukturformel: för polyeten: H H H H H H H H C C H H C C C C C C H H H H H H H C H Reformering Hur skiljer sig de båda molekylerna från varandra? 2 Monomererna reagerar genom att molekylerna binds till varandra Reformering är en ända mot ända. På detta sätt bildas kedjor. Det går till på ungefär process där samma sätt som då flera tågvagnar kopplas samman för att molekylernas struktur tillsammans bilda ett tåg. Rita själv en figur som visar hur påverkas. Härigenom framställs föreningar som är mer användbara och därför värdefullare. Genom att förändra denna kedjebildning går till. Allteftersom kraven på plastmaterialens egenskaper ökar har forskare utvecklat nya föreningar så att tillverkningen av polymerer har blivit mer och mer sofistikerad under de senaste åren. Exempelvis har en ny familj av katalysatorer, som heter metallocener, bidragit till en ökad kontroll över hur monomerer förenas. Detta gör plasterna starkare och mer transparenta. temperatur, tryck och katalysator kan reformeringstekniken nu styras så att Polymerkedjor har helt andra egenskaper än monomerer. man erhåller den blandning av föreningar som för tillfället är mest användbara. Nafta krackas genom att blandas med ånga och upphettas till 800 C. Den kyls sedan snabbt ned till 400 C, vilket leder till att den förändras kemiskt. Blandningen av C 6 - till C 10 -föreningar ombildas till ett mindre antal C 2 -, C 3 - och C 4 -föreningar som innehåller dubbelbindningar, C=C. De enkla föreningarna brukar ofta presenteras som baskemikalier eller kemiska byggstenar. Många av dem visas i Uppgift 1 i detta avsnitt. Alla de här byggstenarna består av små molekyler som vanligen innehåller mellan två och sju kolatomer. Det är dessa molekyler Monomerer Reaktiva föreningar Få kolatomer i kedjemolekylen Ofta gas eller vätska Föreningar med lågt värde Relativt billigt att tillverka Liten praktisk användning Polymerer Icke reaktiva föreningar Många kolatomer i molekylen Alltid fast Föreningar med högt tekniskt värde Nästan alltid mer värdefullt att sälja Stor praktisk användning http://www.apme.org

3 Plaster och bearbetning av Plasttyp etenplast PE-LD etenplast PE-HD etenplast PE-LLD vinylkloridplast PVC eten eten eten vinylklorid anm: PE = polyeten, LD = låg densitet, HD = hög densitet, LLD = linjär låg densitet propenplast PP styrenplast PS De åtta viktigaste plastmaterialen är framställda av tre enkla monomerer, som i dag kommer från naturgas eller nafta. Monomerer byggs upp till polymerer under en process som kallas polymerisation. Polymererna tillförs olika tillsatser och resultatet blir plaster av olika slag. etentereftalatplast PET (även: mättad esterplast) butadienelastomer* Monomerer propen styren etylenglykol och tereftalsyra butadien * butadienelastomer är vanlig som tillsats i olika plaster. Den ökar deras slagseghet. mono = en monomer = en byggsten polymer + additiv = plast poly = många polymer = många byggstenar UPPGIFT ETT Stapeldiagrammet till höger visar de stora västeuropeiska tillverkarnas totala försäljning (räknat i 1 000 000 kg) av de mest använda plasterna under 1992-1998. 1 Beskriv hur försäljningen har förändrats för var och en av dessa plaster. 2 Sammanfatta kort hur försäljningen av plaster har förändrats i allmänhet under dessa sex år. 3 Föreslå några skäl till de förändringar som Du pekat på i uppgift 1 ovan. 92 94 96 98 92 94 96 98 92 94 96 98 92 94 96 98 92 94 96 98 92 94 96 98 92 94 96 98 4698 4544 4920 4727 LDPE 899 1281 1429 1692 LLDPE 4829 5401 5251 5370 PVC 4432 4982 5782 PP 6834 3107 3718 3861 4195 HDPE 433 630 604 965 PET 1779 1749 2146 2194 PS

Det finns många olika typer av plaster, men de kan ändå delas upp i två klart avskilda kategorier. De är plaster som mjuknar vid upphettning och sedan blir styva igen vid kylning. Den andra kategorin är plaster som aldrig blir mjuka då de en gång fått sin form, utan förkolnar vid upphettning. Dessa plaster kallas termoplaster, eftersom de behåller sina plastiska egenskaper. Termoplasternas molekylkedjor kännetecknas av att de krafter som håller kedjorna samman är svaga. Bindningarna mellan kedjorna är så svaga att de kan brytas ned då plasten upphettas. Kedjorna kan sedan röra sig fritt och bilda nya former. De svaga bindningarna formerar sig åter då materialet kyls och termoplasten behåller sin nya form. De kallas härdplaster och kan inte omformas, när de en gång fått sin form. Härdplasternas molekylkedjor binds samman med varandra genom starka kemiska bindningar, dvs de är tvärbundna. Bindningarna mellan kedjorna är så starka att de inte kan brytas upp då plasten upphettas. Härdplasterna kan därför inte omformas på nytt, efter det att de fått sin form. Bindningsprocessen. Då termoplasterna upphettas blir de först flexibla, därefter degformiga och sedan flytande. De är icke tvärbundna och molekylerna kan röra sig i förhållande till varandra. Härdplasterna mjuknar inte då de upphettas, eftersom molekylerna är tvärbundna med kemiska bindningar och förblir stela. En plasts egenskaper påverkas alltså av både dess kemiska bindningar och dess kedjestruktur. Termoplaster De flesta plaster som tillverkas av baskemikalier baserade på nafta är termoplastiska. Exempel på termoplaster är etenplast (PE-HD, PE-LD och PE-LLD), propenplast (PP), styrenplast (PS), mättad esterplast (PET) och vinylplast (PVC). Härdplaster Exempel på härdplaster är melaminplast (MF), karbamidplast (UF) och fenolplast (PF). Epoxilimmer är också härdplaster. Fenolplaster baseras vanligen på formaldehyd. (Det tidigaste exemplet är bakelit).

Polymerisation Monomerer med omättade bindningar t ex eten knyts samman till högmolekylära polymerkedjor genom polymerisation. Det betyder att sammanbindningen sker med hjälp av de reaktionsbenägna dubbelbindningarna. Är utgångsmaterialet eten blir resultatet polyeten. Förutom polymerisation finns ytterligare två metoder att framställa polymera material på. De är polyaddition och polykondensation. Polyaddition och polykondensation UPPGIFT TVÅ Tänk Dig att Du är en liten del av en termoplast. Denna del ingår i sin tur i en bit plastmaterial, som ska formas till en kopp. Du har starka kemiska bindningar till de atomer som ligger närmast Dig i polymerkedjan. De går inte att lösa upp med hjälp av värme. Du har också några svagare bindningar som håller samman de polymerkedjor som är närmast Dig. Det är de här svaga bindningarna som ger plasten en styv och fast struktur. De här bindningarna minskar med ökad uppvärmning. Det är därför en termoplast smälter vid uppvärmning. Som en del i tillverkningsprocessen upphettas plasten så att den blir mjuk och böjlig. Sedan pressas den i en press till en ny form och därefter kyls den och stelnar i denna nya form. Beskriv med ord, en schematisk figur eller teckning vad som händer i Din del av plasten under denna process. Molekyler med två reaktionsbenägna ändgrupper (bifunktionella monomerer) kan reagera med andra molekyler, som även de har två men helt andra reaktionsbenägna ändgrupper. På så sätt uppstår en kedjebildning. Exempel på tillämpningen polyaddition är tillverkningen av uretanplaster. Polykondensationsreaktioner utnyttjas vid framställning av bl a fenolplaster (bakelit) och melaminplaster. Det är två material som används i t ex trälim och byggplattor (s k Perstorpsplattor). Den huvudsakliga skillnaden mellan polyadditon och polykondensation är att vid polykondensation avspaltas en reaktionsprodukt, som ofta består av vatten. Andra lågmolekylära biprodukter kan dock också bildas. Vid polyaddition sker inte någon sådan avspaltning. Polymerer till härdplaster är vanligen kondensations- eller additionspolymerer. Ex: formaldehydbaserade plaster, omättade esterplaster och epoxyhartser. Vissa polymerer för termoplaster är också polykondensationspolymerer. Ex: amidplaster (nylon, PA) och mättade esterplaster (PET). I denna tabell visas de plaster man utnyttjar mest och några exempel på inom vilka områden de kan användas. Plaster Användningsområden Etenplast, PE-HD Soptunnor Flaskor Rör Etenplast, PE-LD och Påsar och säckar Sopsäckar Mjuka flaskor PE-LLD Frysförpackningar Propenplast, PP Margarinaskar och Trädgårdsmöbler Telefoner matförpackningar Stötfångare på bilar Styrenplast, PS Matbehållare Datorer Video- och audiokasetter Vinylplast, PVC Blodpåsar Betalkort Fönsterramar och rör Mättad esterplast, PET Flaskor till kol- Ugnssäkra formar Stoppning i syrade drycker jackor och täcken Uretanplast Madrasser Sulor till sportskor Skateboardhjul Akrylplast Altantak Skyddsglasögon Bakljus till bilar Karbonatplast CD-skivor Bilstrålkastare Brandmanshjälmar

UPPGIFT TRE 1 Sök fram fler uppgifter om hur plaster används. Peka på två egenskaper hos PET, som inte finns hos andra plaster. 2 Vilka speciella egenskaper hos propenplast tror Du är skälet till att den används till förpackningar för kex och kakor? 3 Undersök hur de två huvudtyperna HD- och LD-etenplast används. Utgå från vad Du vet om tillverkningen av de två plasterna och gör upp en lista på skillnaden mellan deras egenskaper. 4 Alla de föremål, som presenteras nedan, är tillverkade av etenplast. leksaker rör plastfilm beläggning på wellpappkartonger bensintankar i bilar Vilka av dessa föremål tillverkas troligen av plast med hög densitet och vilka med låg densitet? Varför? 5 Hitta på ett sätt att undersöka hur effektivt förpackningarna av plast skyddar kakor. Börja med att formulera ett klart påstående om vad Du vill sedan en enkel metod för hur undersökningen ska gå till. Plasterna består av material med vitt skilda egenskaper. Vissa är moståndskraftiga mot högt tryck och höga temperaturer, andra är motståndskraftiga mot luft och fuktighet. Samma typ av en plast finns i skilda utföranden och kan vara styv eller böjlig. Därför passar de också för speciella tillämpningar. Plasternas egenskaper kan också skräddarsys med hjälp av additiv (tillsatser, se avsnitt 4). Det finns i huvudsak åtta metoder för att tillverka olika plastprodukter. Här följer en kortfattad beskrivning av dessa metoder. Exempel på typiska produkter ges också. 1 Formsprutning (termoplaster) Plasten upphettas först, sedan tvingas den smälta plasten under tryck in i en sval, sluten form. Behållare, lock, skor, lådor, kugghjul. 2 Formpressning (härdplaster) Plasten förs in i en varm form och utsätts för ett tryck så att den antar formens profil samtidigt som den härdar. Komplext formade föremål såsom elektriska kontakter och lampsocklar. 3 Formblåsning (termoplaster) En slang av het, nästan flytande plast, som matas ut ur munstycket på en strängsprutningsmaskin matas in mellan två öppnade formhalvor. När formen stängs innesluts slangen. Den blåses upp med hjälp av tryckluft så att slangen töjs och formas efter formen. Flaskor, förvaringskärl, bensintankar till bilar. 4 Varmformning (termoplaster) Varmformning, även kallad vakuumformning är en vanlig metod. En skiva av termoplast uppvärms med strålelement. När skivan har blivit mjuk av värmen kan den sugas med hjälp av vakuum emot den önskade formen. Metoden tillåter formning av allt från små detaljer till mycket stora. Inlägg i chokladaskar, tråg, elskåp, höljen till snöskoters. 5 Rotationsgjutning (termoplaster) Plastpulver eller pasta upphettas inuti en sluten och upphettad form, som roterar tills väggarna på denna är täckta med ett jämnt lager med plast. När formen har kylts kan den öppnas och detaljen kan tas ut. Stora, ihåliga produkter såsom papperskorgar, oljetankar, trummor. Tidigare en vanlig metod för framställning av dockhuvuden. 6 Filmblåsning (termoplaster) http://www.apme.org En slang av het, nästan flytande plast matas fram ur ett rörformigt munstycke på en strängsprutningsmaskin. Slangen blåses upp av tryckluft samtidigt som den kyls och stelnar. Den här slangen lindas upp på en rulle. I nästa steg kapas och svetsas slangen till olika produkter. Påsar, kassar, byggfilm, hushållsfilm. 7 Strängsprutning och strängsprutningsbeläggningar (termoplaster) Plasten smälts i en strängsprutningsmaskin och matas ut genom ett munstycke där den stelnar och får den form som munstycket har. Vid beläggning av polyeten på mjölkkartong matas den smälta plasten ut på uppvärmd kartong. Rör, skivor och profiler; Beläggningar på mat- och dryckesförpackningar. 8 Kalandrering (termoplaster) Den upphettade plasten matas in mellan två valsar, som pressar samman den till en tunn skiva. Golvbeläggningar, plattor, paneler, beklädnader.

4 egenskaper Plasterna tillhandahåller en miljömässigt vettig och kostnadseffektiv lösning på de krav som ställs på design och utformning idag. Industrin, i synnerhet högteknologiföretag inom flyg-, läkemedels-, datoroch kommunikationsindustrierna är mycket beroende av nya plaster för utveckling av teknik och konstruktioner. Plasterna spelar en viktig roll inom dessa områden och ny utveckling skulle försvåras utan dem. Tänk på kläderna vi har på oss, husen vi bor i och hur vi reser. Tänk på leksaker, TV-apparater, datorer och CDskivorna som vi lyssnar på. Det spelar ingen roll om vi handlar i en mataffär, genomgår en stor operation eller bara borstar tänderna på kvällen plasterna ingår i allt vi gör. Säkra och UPPGIFT ETT hygieniska 1 Plaster leder vanligen inte elektricitet. Ange några sätt som denna egenskap utnyttjas på i hemmen eller på arbetsplatserna. 2 En rad plaster som används för att paketera mat är transparenta. På vilket sätt kan detta öka säkerheten vid matinköpen? Varför används plasterna då av så många på så många områden? Det är för att de är säkra och hygieniska starka och tåliga lätta, kostnadseffektiva och bekväma goda isolatorer flexibla och anpassningsbara möjliga att återanvända innovationsfrämjande 3 Plast används i stor omfattning på sjukhusen. Titta på bilden ovan. Vilka speciella fördelar medför dessa plastprodukter? Tag med de fördelar som billig produktion innebär. 4 Plasterna anses ibland säkrare än glas eftersom de inte så lätt går sönder. De är säkrare än stål eftersom de inte rostar. Det är också mindre sannolikt att de får vassa kanter. Kan Du komma på några föremål av plast som kan medföra risk för människor eller djur om föremålen inte skulle tas om hand på ett vettigt sätt? 5 Vissa plaster tål mycket höga temperaturer. På vilket sätt kan det vara användbart? 6 De flesta plaster är vattentäta och motståndskraftiga mot kemikalier. Fundera ut på vilket sätt dessa egenskaper kan vara till nytta för oss.

Starka och tåliga UPPGIFT TVÅ 1 Omkring 30-50% av den mat som produceras i de icke-industrialiserade länderna förstörs innan den når konsumenterna. Motsvarande siffra för Västeuropa är 2-3%. Moderna plastförpackningar är en del av förklaringen till denna skillnad. Vilka andra faktorer skulle kunna ligga bakom att den är så stor? 2 Se Dig omkring hemma i köket eller badrummet eller på en stormarknad. Sök på så många olika sätt Du kan reda på hur plaster bidrar till en säkrare hantering av andra produkter. 3 Mätt i vikt står plasterna för 50 % av de matförpackningar som säljs i affären, ändå är bara 17 % av förpackningsavfallet plast (mätt i vikt). Titta på bilderna här intill och tänk på den mat Du köper själv. Gör upp en lista över olika typer av förpackningar för mat. Försök speciellt att få med exempel på hur formen på förpackningen används som ett medel för att skydda varan. 4 Expanderad styrenplast kan vara ett alternativ eller komplement till wellpapp som material till skyddsförpackningar. Planera en undersökning där Du jämför hur effektivt skydd de två materialen ger tillsammans eller var och en för sig. Undersök hur det förpackade föremålet klarar a) stötar och b) åverkan från ett spetsigt föremål t ex en skruvmejsel. Du måste tänka på hur stor kvantitet som används av varje material för att kunna göra en just jämförelse. Diskutera Dina idéer innan Du börjar med undersökningen. 5 Bubbelfilm används allt mer för att skydda ömtåliga föremål såsom porslin vid transporter. Hur effektiva är de? Vilket skydd ger denna film ett ägg? Planera en undersökning där du jämför hur skyddet av skalet på ett hårdkokt ägg förändras allt eftersom Du ändrar mängden använd bubbelfilm. Börja med att fundera ut på vilka sätt Du kan genomföra Din undersökning.

Lätt, kostnadseffektivt och bekvämt UPPGIFT TRE 1 Varför kan användningen av plastflaskor på jetplan minska kostnaderna för att flyga ett flygplan med upp till 60 000 kronor per år? 2 Vad mer behöver Du känna till om plastflaskor innan Du kan säga om den verkliga besparingen var 60 000 kronor? Förklara varför den kan vara större eller mindre än som angivits här. 3 Vad väljer Du då Du ställs inför ett val mellan plast- eller papperspåsar? Varför? Vad beror det på? Gör en lista över fördelarna hos både pappers- och plastpåsar med hänsyn till att de ska hålla för frukt och grönsaker. 4 Jämför vikten på plast- och papperspåsar, som används för godis. Bestäm först av allt hur Du ska kunna garantera att Din undersökning blir riktig. 5 Vikten av den totala mängden förpackningar påverkas kanske något om vi ökar vår användning av papperspåsar. Diskutera om detta är av någon större betydelse. 6 Jämför en läskedrycksförpackning i plast, glas, aluminium och kartong. Vilken är förpackningarnas totalvikt? Väg också dryckerna. Gör ett diagram som visar hur stor procentuell andel av den totala vikten som förpackningsmaterialet utgör. 7 Jämför lika stora förpackningar för läskedrycker av glas med en motsvarande i plast. Gör upp en lista på skillnaderna i hanterbarhet, säkerhet och energibehov vid transporterna då den flyttas: från fabriken till grossisten till butikens lager från lagret till hyllorna i affären från hyllorna till kassan till hemmet och kylskåpet eller skafferiet 8 Jämför på samma sätt aluminiumoch pappersförpackningar till läskedrycker med plastförpackningar. Är det troligt att skillnaderna blir likadana mellan de förra som mellan glas och plast? Varför? 9 Jämför de fyra materialen igen. Fundera ut andra fördelar och nackdelar med var och en av dem. 10 Summera nu fördelarna och nackdelarna med att använda behållare av plast. Ta med faktorer som energibesparingar och mängd använt råmaterial. Ta också med miljöfrågor såsom avfall och miljöförstöring. Och hur vi påverkas i vardagslivet.

Goda isolatorer UPPGIFT FYRA 1 Plast används i stor omfattning i koppar, muggar och bägare såväl hemma som i automater. Plaster är dåliga värmeledare. Planera en undersökning för att se hur snabbt hett vatten svalnar i muggar av olika material. Försök att använda en kopp av tunnväggig plast, ett glas, en porslinskopp och en av papper. Du behöver muggar, en termometer och en klocka eller ett ur med sekundvisning. Diskutera på vilka sätt Du kan göra en rättvis jämförelse. 2 Plaster är normalt dåliga ledare för elektricitet. Se Dig omkring hemma och gör en lista på hur plaster används i föremål avsedda att matas från elnätet. Om man ser tillbaka i tiden, skulle några av dessa föremål gjorts i något annat material? Se efter om Du kan ta reda på vilka material som plasterna har ersatt. Flexibel och anpassningsbar Basplasternas egenskaper kan modifieras med tillsatser så att de svarar mot de olika krav som kan ställas på olika plastprodukter. Man använder ett stort antal tillsatser för att ge plasten de önskade egenskaperna för att passa de olika krav som kan ställas på dem under sin användning i en produkt. De använda tillsatserna är bl a: Pigment som blandas in i plasterna för att ge färg. Slagsegmodifierare för att garantera att plasterna inte spricker eller bryts då de utsätts för slag eller stötar. Antistatmedel för att reducera mängden damm och smuts som på grund av statisk elektricitet fastnar på plasten. UV-stabilisatorer som skyddar mot sönderfall på grund av ultraviolett ljus, huvudsakligen från solen. Flamhämmare som minskar brännbarheten. Mineraliska pulverformiga fyllnadsmedel används för att få ökad styvhet och förbättra de elektriska isoleringsegenskaperna. Här används neutrala material såsom talk, kalk och lera. Jäsmedel som vid uppvärmning bildar gaser, t ex kväve- eller koldioxid. Med sådana jäsmedel möjliggörs framställningen av lätta produkter med en cellstruktur, d v s skumformigt tvärsnitt. Antioxidanter används i stor omfattning i plaster för att förlänga plasternas livscykel genom att förhindra reaktioner med syre och att polymerkedjan bryts ned.

Möjlig att återanvända Idag är vi medvetna om att vi måste handla ansvarsfullt för att bevara vår omgivning inför framtiden vi måste utveckla en godtagbar livsstil. Det betyder att vi måste handla så att vi inte begränsar de ekonomiska, sociala och miljömässiga möjligheterna för kommande generationer. Vi måste försäkra oss om att vi använder värdefulla tillgångar på ett intelligent sätt. Återanvändning är ett sätt att uppnå detta. Men först och främst måste vi se till att vi använder så få naturresurser som möjligt vid produktionen och bruket av produkten. Plasterna kräver ett minimum av värdefullt råmaterial och energi under tillverkning och förädling av produkter. Plasterna tar endast upp 4 % av jordens oljetillgångar. Tack vare teknikutvecklingen är dagens plaster lättare, starkare och smidigare än någonsin förut. Proportionellt sett används mindre av jordens olja och energiresurser och påverkan på miljön blir därmed mindre. Mångsidigheten hos plaster Plastförpackningen används för att lagra och skydda denna djupfrysta rätt. Plastförpackningen tas bort och rätten kan i sin plastlåda snabbt hettas upp i en mikrovågsugn. Sedan kan den serveras på en plasttallrik. UPPGIFT FEM 1 Titta efter vad som händer med plastprodukter som bärs hem. Hur många används igen och till vad? Hur många slängs och hur? Vilka återanvänds och vilka kastas bort? Varför är det så? Innovations- främjande Under den relativt korta tid som plasterna har funnits har formgivare dels kunnat utveckla och förbättra existerande produkter och dels haft möjlighet att skapa nya som förbättrar vår livskvalitet och minimerar påverkan på miljön. Under alla livets faser har vi kunnat dra nytta av dessa innovationer. Till exempel har idrottare kunnat förbättra sina resultat med sportutrustning som är gjord av plast. Inom läkekonsten har plasterna kunnat ersätta andra, traditionella material i produkter som förbättrar både hygienen och säkerheten, samt även möjliggjort banbrytande utveckling inom mikrokirurgi. Plastförpackad mikromat har förenklat tillvaron för små hushåll. Funktionella plastfilmer där förpacknings filmen spelar en aktiv roll har gjort att färsk mat håller sig fräsch längre. Ytterligare ett exempel är återanvändningsbara påsar för tvättmedel som har hjälpt till att http://www.apme.org reducera förpackningsavfallet betydligt. Plasterna har bidragit till att öka bekvämligheten, säkerheten och effektiviteten i många olika typer av transporter, allt ifrån bilar och cyklar till flygplan och tåg. Genom att plasterna väger mindre än många andra material är det ett bra alternativ som dessutom effektivt tar vara på naturresurserna under tillverkningen, reducerar bränsleåtgången och därmed begränsar påverkan på miljön. Plasterna har spelat en viktig roll i utvecklingen av den elektriska bilen och vid andra uppfinningar som air bags och i det aerodynamiska nospartiet på höghastighetstågen. Kommunikationen har till stor del påverkats och formats av plasterna. Med mobiltelefoner, palm pilots, internet och digital teknologi kan vi lättare komma åt information och kommunicera medan vi reser. Internetanvändningen beräknas öka med över 300 % per år. Optiska polymerfibrer har funnits i över 30 år men deras användning har först på senare år ökat gradvis i takt med att efterfrågan på kostnadseffektiva globala kommunikationslösningar stiger. Innovationstakten ökar totalt, formgivare i olika industrier experimenterar med plastens möjligheter. På de områden där polymererna inte räcker till för att möta kraven arbetar forskare med att utveckla nya typer av plaster. Plastbatterier, polymerer som ger ifrån sig ljus och ihoprullbara dataskärmar låter kanske som en fantasi, men det är fullt möjligt att de kan köpas i en affär inom en inte alltför avlägsen framtid.

5 Utveckling av en hållbar Jordens befolkning ökar varje dag. Samtidigt förbättras levnadsstandarden för allt fler människor. Den utvecklingen ställer allt högre krav på våra resurser, i synnerhet på de icke förnyelsebara, såsom olja och mineraler. Försiktigt användande av jordens resurser kan undvika problem för kommande generationer. Därför måste var och en av oss sträva efter en godtagbar livsstil en livsstil som tar hänsyn till andras behov i framtiden. Alla företag spelar en väsentlig roll i detta. Plastmaterialen och plastindustrin bidrar till en hållbar utveckling på följande sätt: Miljöskydd: att hela tiden försöka hitta sätt på vilka man kan hjälpa till att spara på resurser såsom olja, annat fossilt bränsle, vatten och t o m livsmedel. Industrin arbetar med principen att göra mer med mindre resurser. Ekonomisk utveckling: plastindustrin ger samhället mervärde genom arbetstillfällen och det välstånd som den skapar plastindustrin har över en miljon anställda i Europa. Sociala framsteg: plast spelar en väsentlig roll i nya teknologier och produkter som ger en högre levnadsstandard, som används inom sjukvård och utbildning av en allt större världsbefolkning. Detta kapitel undersöker hur plast kan bidra till miljöskydd och hjälpa oss alla att uppnå målet att skapa en hållbar livsstil. Du kanske behöver titta på kapitel 4, 6 och 7 för att få hjälp med en del uppgifter. Åstadkomma mer med mindre Miljöorganisationen Greenpeace ställer ofta frågan varför använder vi dessa UPPGIFT ETT 1 Ge tre exempel på hur människor nu försöker att leva på ett resursmässigt mer uthålligt sätt än t ex på 60-talet och 70-talet, d v s använda mindre energi än förut eller använda resurser mera effektivt. Vilka fördelar ger detta? material alls och är de verkligen nödvändiga? Detta är en bra utgångspunkt. Alla produkter tillverkas av råmaterial. De flesta plaster framställs av råolja eller naturgaskondensat, vilket är en begränsad och värdefull resurs. En mycket liten del av den totala oljeproduktionen används dock för detta ändamål - endast 4%. Trots att produktionen och användningen av plaster har vuxit stadigt, har förbrukningen av olja inte ökat lika snabbt. Anledningen är att industrin fortsätter att försöka hitta mer effektiva sätt att tillverka produkter på. Övrigt 5% Plaster 4% Övriga petrokemiska produkter 4% Att bedöma miljöpåverkan Allting som vi använder, vare sig föremålen är tillverkade av trä, glas, plast, papper eller metall, påverkar miljön. Denna påverkan sker då man utvinner råmaterial, tillverkar och använder produkter samt slänger bort dem. Inverkan på miljön omfattar också global uppvärmning, förbrukning av begränsade naturresurser och avfallshantering. Tar man inte genom riktiga undersökningar med alla dessa faktorer i beräkningen kan man inte fatta bra beslut om miljön. Transporter 45% Uppvärmning 42%

Tillförsel utvinning av råmaterial Effekter Besparingar genom hela livscykeln energi tillverkning, bearbetning och utformning distribution och transport utsläpp i vatten utsläpp i luften Minska mängden råmaterial som används ända från början Utvecklingen av nya polymerer och ny teknologi har betydligt minskat mängden råmaterial som behövs för att packa en viss produkt. En snabbköpskedja har t ex minskat behovet av extra etiketter och förpackningsmaterial med 23 procent per förpackning genom att trycka produktinformationen direkt på plasten som omger brödet. råmaterial Sådana undersökningar omfattar från vaggan till graven -analyser eller livscykel -analyser. Detta innebär att man tittar närmare på varje del i en produkts livscykel, vilket illustreras i figuren ovan. Medan avfallshanteringsindustrin i Europa arbetar hårt för att uppnå målen för återvinning som EU bestämt (se kapitel 6), är det viktigt att inte glömma bort det långsiktiga målet effektivt användande av resurser för att möta framtida generationers behov. Trots att nya plastprodukter och teknologier minskar mängden råmaterial som används - och därmed miljöpåverkan - kan det vara svårt och mindre ekonomiskt och miljövänligt, att samla in och sortera plastprodukter när de förbrukats. Till tunn plast går det t ex åt mindre råmaterial än till andra förpackningsalternativ. Det är också lättare vid transporter, vilket innebär lägre bränsleförbrukning och lägre utsläpp. Plastfilm är dock ofta förorenad och svår användning/ återanvändning/ underhåll återvinning avfallshantering fast avfall produkter el- och värmeenergi att avskilja i hushållsavfallet vilket gör det svårt att återvinna den. Med hjälp av en livscykelanalys är det möjligt att undersöka den miljöpåverkan en produkt har, från tillverkningen till kasseringen. UPPGIFT TVÅ Använda mindre bränsle och skapa mindre utsläpp under användandet Att minska mängden material som används i en produkt har en direkt inverkan på lastens vikt. Om man t ex minskar mängden produktförpackning antingen produkten är stor eller liten innebär detta att man transporterar mer produkt och mindre förpackning varje gång man fyller en långtradare eller ett tåg. Detta minskar utsläpp, bränsleförbrukning och bränslekostnad. Pulvertvättmedel säljs nu i plastpåsar vilket innebär att man använder 90 procent mindre förpackningsmaterial än tidigare. Förbättringar i den design och teknologi som används i bilar har på ett dramatiskt sätt minskat bränsleförbrukningen. Mellan 1974 och 1988 minskade bränsleförbrukningen med i genomsnitt 14 procent för 18 europeiska 1 Tänk på en produkt gjord av plast som du kanske har hemma eller i klassrummet. Använd flödesdiagrammet som en ram och fundera på hur den påverkar miljön under sin livscykel. Använd dessa idéer för att rita Ditt eget flödesdiagram. Börja med att göra en ungefärlig skiss och jämför sedan med de andra i gruppen. Se sedan efter om det är några punkter som Du skulle vilja lägga till i Din skiss. Gör nu Din bild färdig; lägg till en teckning av något slag om Du tycker att den kan vara till hjälp. Använd följande nyckelord: råmaterial energi produktion produktdistribution konsumentanvändning återanvändning skrotning energiåtervinning genom förbränning kemisk behandling soptippen (deponi)

UPPGIFT TRE 1 Ge exempel på en produkt som kan tillverkas med mindre råmaterial idag än förr, exempelvis genom att ersätta en glasflaska med en plastflaska. Ger det en bättre, sämre eller likvärdig produkt än tidigare? Tror Du att resultatet blir att man sparar energi genom att använda mindre råvaror för att tillverka plastflaskan? Vilka energibesparingar görs? det att man kommer att tillverka ultralätta fordon inklusive maskiner, kardan och axlar i plastmaterial. Det kan t ex innebära att en bil som väger 500 kg dels utnyttjar bränsle mycket mer effektivt än tidigare, dels väger mindre än sina passagerare inklusive deras bagage. UPPGIFT FYRA bilmodeller. Plaster bidrog till minst hälften av besparingarna genom att vikten blev mindre och aerodynamiken förbättrades. Plaster kan också formas på många olika sätt. Minimera miljöpåverkan och maximera återanvändningen vid livscykelns slut Vi tänker ofta på avfall när vi tänker på att spara på resurser. En viktig fråga som bör ställas innan är om avfallet ska återanvändas eller slängas bort. Kan vi hindra det från att bli avfall direkt från början, antingen genom att minska mängden material som används vid tillverkningen eller förlänga dess liv genom att återanvända produkten? En stor snabbköpskedja uppmuntrade t ex sina kunder att ta med sig företagets plastkassar nästa gång de handlade och använda dem igen. Belöningen var ett litet belopp för varje påse som återanvändes. Som ett resultat av detta minskade de användandet av antalet nya påsar med 60 miljoner på ett år och sparade 1000 ton plast. En hållbar utveckling samt hur vi kan bidra i vårt dagliga liv Få transporterna arbeta hårdare Olika transportsätt har olika konsekvenser för miljön. Om alla t ex reste till arbetet med buss, hellre än i bil, skulle det gå åt mindre bränsle och det skulle bli mindre utsläpp. Det här är emellertid inte alltid en så praktisk lösning. Plaster är lätta vilket medför att fordonens vikt kan reduceras genom att konstruktörerna väljer plaster i stället för tyngre material vid framtagningen av nya modeller. Sådana lösningar bidrar starkt till att energiförbrukningen kan minska vid transporterna. Ett exempel är utvecklingen av en ny produktionsteknik som innebär att man kan tillverka en hel järnvägsvagn i ett enda stycke av fiberarmerad plast. Det är den största komponenten i ett stycke i världen. Vagnarna tillverkas i Schweiz och har fyra stora fördelar. De kan tillverkas snabbare. De är 25 procent lättare än traditionella vagnar. De kräver mindre råmaterial och de kräver mindre energi vid tillverkningen. Den låga vikten medför att det går åt mindre energi för att dra dem. Det innebär också att slitaget på motorer, hjul och räls blir mindre. Plast rostar dessutom inte. Om vi tittar framåt i tiden förutspås 1 Titta på en modern bil och gör en lista på alla detaljer som är tillverkade i plast. Skriv bredvid var och en av dem vilket alternativt material de skulle kunna tillverkas i. Skriv också ned vilka miljökonsekvenser Du tror att detta skulle medföra. Blir det bättre, sämre eller detsamma som tidigare? Finns det komponenter som inte kan tillverkas i andra material? Om inte, varför då? Bilda en arbetsgrupp och ta reda på vilka transportmedel som elever och lärare använder för att komma till och från skolan. Diskutera vilka av dessa transporter som påverkar miljön minst. Skulle ett förslag att använda transportmedel som minskar påverkan på miljön accepteras av alla? Om inte, varför då? Finns det en bättre lösning eller en kompromiss?

Byggnader Det finns många exempel inom byggnadsoch VVS-området där plaster ersätter traditionella material, t ex i: fönsterkarmar rör värmeisolering Plast bidrar till hållbara byggnader på flera sätt, här är några exempel: Energieffektivitet är ett mycket viktigt krav på moderna byggnader. I norra Europa motsvarar nästan en fjärdedel av den totala energiförbrukningen uppvärmning av bostäder. Plaster kan här innebära stora fördelar. Forskning visar att om man använder 50 kg plastskum till husisolering leder detta till att man sparar in 3 700 liter olja under 25 år. Det motsvarar 150 liter årligen. I södra Europa får fler och fler hem solenergisystem som omvandlar solenergi till värme. Plast är en väsentlig komponent i solkraftsystemen. Plast kan både hjälpa till att värma upp byggnader och att kyla ned dem. Två intelligenta polymerer tas nu fram för att skapa skugga och hindra byggnader från att överhettas. Materialen är genomskinliga vid rumstemperatur men blir mjölkvita när de utsätts för starkt solljus. De reflekterar ljuset och hindrar byggnaden från att överhettas. De kommer att bli ett alternativ till persienner och luftkonditionering. UPPGIFT FEM 1 Vad tror Du man menar med en intelligent polymer (se texten)? Föreställ Dig en intelligent polymer och beskriv den och vad den kan användas till. Vilka funktionella och miljömässiga fördelar kan det finnas med moduluppbyggda hus jämfört med vanliga byggnadsmetoder? Tänk på vad man använder på ett bygge t ex tegelsten, träbjälkar, fönsterramar, glas. Idag bor fler människor i städer än hela jordens befolkning för 100 år sedan. Världsbefolkningen växer snabbare än någonsin tidigare och därmed blir bostäder ännu viktigare. Framsteg inom plastteknik och design gör det möjligt att framställa moduluppbyggda hus till en låg kostnad, och de kan byggas upp snabbt och enkelt i vilket klimat som helst. De kan t ex möta efterfrågan i jordbävningsområden. Människans utforskande av rymden har också inspirerat utvecklingen. En idé man har är t ex en uppblåsbar modul som väger väldigt lite och som kan användas som bostad på en rymdstation. Modulen, som är baserad på designen av en rymddräkt, skulle konstrueras av flera lager som inte går att göra hål på och kunna rymma fyra till sex astronauter. http://www.apme.org

6 Hantering av Trots bättre utnyttjande och återanvändning av avfallet återstår alltid, oberoende vilken typ av avfall vi än använder, en rest som man måste hantera. Allteftersom efterfrågan på plaster stiger är utmaningen att hitta lösningar för en maximal återvinning så att vi inte förlorar en värdefull resurs då en plastprodukt eller förpackning är slutanvänd. Det bästa sättet att uppnå detta är att använda samtliga tekniker som finns för återvinning och göra en optimal balansering vad gäller miljövinster och kostnader. Det finns i huvudsak tre sätt att hantera plastavfall på, nämligen återvinning, förbränning och slutförvaring. Återvinning Mekanisk återvinning är både ekonomiskt och miljömässigt försvarbart. Ett exempel då detta är lämpligt är då stora mängder plastavfall av samma sort lätt kan samlas in, t ex plastemballage från transporter och jordbruk, höljen till bilbatterier, plastflaskor och andra behållare. De fem stadierna för återvinning av plast är i princip 1 Användaren lämnar en produkt till återvinning. 2 Ett renhållningsföretag hämtar avfallet. 3 Plasten sorteras upp efter typ. 4 Den görs ren från etiketter, smuts och innehåll. 5 Plasten bearbetas till granulat eller flingor som sedan kan formas till nya produkter. Inom den Europeiska Unionen har mål för återvinningen inom vissa områden satts och man undersöker nu möjligheterna att öka återvinningstakten. Exempelvis visar prognoser att det finns en möjlighet att öka antalet mekaniskt återvunna plastförpackningar i Europa till 15 % år 2006, istället för de 11 % som återvanns 1995. Man ser också en möjlighet att öka återvinningen inom vissa områden som jordbruket, bilindustrin och varudistributionen. Å andra sidan finns det vissa områden där det är svårare att samla in avfallet (t ex inom byggnadssektorn) eller där vissa komponenter först måste separeras (t ex i datorer och elektronisk utrustning). Olika termoplaster går inte bra att blanda när de värms upp tillsammans och den återvunna massan blir mindre stark. Blandade plasttyper kan återvinnas i exempelvis plank, men det är mycket bättre att återvinna samma typer av plaster för sig. De vanligaste plasterna har fått en kodbeteckning enligt ett frivilligt system, som Du kommer att hitta på många av dagens förpackningar. Denna beteckning kan nu användas som hjälp vid identifieringen av plast, då denna sorteras för hand. I vissa europeiska länder, exempelvis Tyskland och Frankrike, används ett märkningssystem för att visa att förpackningsavgiften är betald. Alternativt bränsle Plastavfallet används vid förbränning istället för fossila bränslen i olika produktionsprocesser (t ex cementfabriker) eller till kraftframställning. Direkt förbranning Plastsopor bränns i kommunala anläggningar för att återfå energi för uppvärmning och elektricitet. Energiutvinning Plastavfallet används ensamt eller tillsammans med annat avfall till förbränning för att återfå energi för uppvärmning och elförsörjning. Återvinning Deponi Överskott av avfall avyttras på soptippar Materialåtervinning Plastavfallet bearbetas så att det kan användas i nya produkter. Mekanisk återvinning Plastavfallet bearbetas fysiskt till nya plastprodukter. Kemisk återvinning Plastavfallet bearbetas kemiskt till baskemikalier, monomerer eller kolväte som i sin tur blir till nya produkter.

UPPGIFT ETT Det är viktigt att försöka sortera upp plaster från varandra tidigt under återvinningsprocessen. 1 Varför är det troligt att avfall sorterat efter plastslag är mer värdefullt än osorterat avfall? 2 Varför sorteras mörk plast ut från ljus plast även då de är tillverkade av samma material? 3 Se Dig omkring hemma på plastförpackningarna i köket och badrummet. Leta reda på kodbeteckningen som är präglad i botten eller på insidan av plastburkarna. Gör en tabell som visar vilken plast som används för vilka ändamål. 4 Skriv noga upp när två olika plaster används i samma produkt, t ex i ett lock och en burk. Varför används olika typer av plast? För att ytterligare underlätta återvinningen då produkten är slutanvänd tar tillverkaren redan vid formgivningen hänsyn till dessa aspekter. Det kan exempelvis innebära att man klistrar fast etiketter med vattenlösligt lim så att de lätt kan tas bort vid återvinningen. Återvunnen plast får ofta helt andra användningsområden. Exempelvis omvandlas använda läskedrycksflaskor i plast oftast till fibrer. Förutom sortering för hand används fyra andra metoder för uppsorteringsanalys: analys av beståndsdelarna i plasten. PVC är lätt att spåra på grund av kloratomerna i molekylen. Det finns automatiska system som exempelvis kan identifiera och sortera olika typer av plastflaskor. separation med hjälp av densiteten. Plasterna skärs ned i flingor och blandas med en vätska, varefter vissa flingor flyter och andra sjunker, eller så används centrifugering. elektrostatisk separation. Denna metod kan användas för plaster som kan laddas elektriskt t ex PET och PVC. selektiv upplösning. Organiska lösningsmedel används för att lösa upp en eller flera polymerer så att de kan filtreras, isoleras och formas på nytt. UPPGIFT TVÅ 1 Propenplast har en densitet på 0,91 g/cm 3. Styrenplast har en densitet på 1,05 g/cm 3. Vilken densitet ska en vätska ha för att man ska vara säker på att propenplast flyter och styrenplast sjunker? 2 PET har en densitet på 1,2 g/cm 3 till 1,35 g/cm 3 Vilken densitet ska en vätska ha för att man ska kunna separera PET från styren. 3 Att det ska vara lätt att separera plastmaterial tänker man allt oftare på redan i konstruktionsstadiet. Vilka regler för konstruktion skulle Du rekommendera? Tänk på densitet, färg, tryckfärger och etiketter. PET etentereftelatplast PE-HD etenplast med hög densitet 4 Återvinning av material är mycket viktigt, men bara om tillgången på återvunnet material svarar mot efterfrågan. Om efterfrågan är mycket mindre än tillgången, vad händer då med priset som betalas för det återvunna materialet mängden återvunnet material i lager kostnaderna för processen lönsamheten i processen? PVC vinylkloridplast PE-LD etenplast med låg densitet 5 Om det är en stor skillnad mellan tillgång och efterfrågan, måste man minska mängden avfall som samlas in. Vilken effekt kan detta ge på den allmänna opinionen och attityden till kretsloppsidén? *står för övriga PP propenplast PS styrenplast O*

Kemisk återvinning Plastindustrin undersöker vilka möjligheter som de nya återvinningsmetoderna, exempelvis kemisk återvinning, kan ge. Kemisk återvinning, som framför allt används då plastavfallet består av olika sorter, förekommer för tillfället endast i Tyskland men investeringar i andra länder övervägs. Det finns fortfarande mycket vi måste lära oss om den här tekniken för att den ska kunna erbjuda möjligheter till ökad återvinning i framtiden. Insamling och sortering Plastavfall Kemisk återvinning Basråvaror Slutet återvinningsförlopp tillbaka till den ursprungliga plasten eller till råmaterial för nya petrokemiska produkter. Det finns fyra huvudmetoder för kemisk återvinning Pyrolys Plastavfall upphettas under vakuum, varvid de bryts ned till en blandning av petroleumliknande kolväten i gas- och vätskeform. Hydrering Plastavfallet upphettas med vätgas. Därigenom spjälkas polymererna till kolväten i vätskeform. Förgasning Plastavfallet upphettas i luft varvid en blandning av koloxid och väte bildas. De används för tillverkning av nya råmaterial såsom metanol. Kemolys Vissa plaster kan behandlas med kemiska metoder och delas därigenom upp i sina utgångsmonomerer. Dessa används sedan som råmaterial för framställning av samma sorts plaster igen. kcal 15000 12500 10000 7500 5000 2500 UPPGIFT TRE 1 Sammanfatta dessa processer i en enkel bild. Se till att Du säkert kan skilja på de olika stadierna. Och hur användbara de fyra slutprodukterna är. 2 Vilka andra faktorer behöver vi ta med i beräkningen innan vi vet om sådana här processer kan vara till verklig nytta? Tänk på kostnaderna som ingår. Energi från avfall Återanvändning och återvinning är inte de enda möjligheterna för avfallshantering. Plastavfall har en hög värmealstrande förmåga, likt kol eller olja. Den kan tas tillvara genom förbränning på ett rent och säkert sätt och på så vis bidra med värme och/eller elektricitet. Det finns tre huvudtyper av anläggningar för att utvinna energi ur plastavfall: kommunala anläggningar som förbränner hushållsavfall, anläggningar som använder plastavfall som bränsle vanligtvis i kombination med traditionella fossila bränslen i en tillverkningsprocess eller i ett kraftverk. Försorterat, blandat plastavfall från förpackningar kan exempelvis användas istället för kol i energikrävande tillverkningsprocesser, exempelvis i cementfabriker. Vid förbränning av blandat avfall bidrar de 8 % som består av plast med 30 % av den värmeenergi som alstras. En kritik som ofta riktas mot förbränning är utsläppen av dioxiner som Detta diagram visar värmeenergiinnehållet i 1 kg brunkol, dieselolja och plast. brunkol dieselolja plastavfall sker. Dioxin är en bred beteckning som innefattar en hel familj av kemikalier bestående av 75 olika dioxiner och 135 besläktade kemiska föreningar som kallas furaner. Endast ett fåtal av dessa är giftiga även om graden av giftighet varierar kraftigt. Dioxiner formas där kol, syre, väte, klorin och hetta blandas och förekommer i en mängd olika förbrännings- och tillverkningsprocesser. De kan också bildas i naturen vid skogsbränder, vulkaner och i komposthögar. Dioxinutsläpp från avfallsförbränning har följts och studerats noga för att man ska kunna minska utsläppen och öka säkerheten. Enligt europeisk lagstiftning ska kommunal och klinisk avfallsförbränning år 2005 endast uppgå till 11 gram per år (eller 0,3 %) av det totala utsläppet av dioxiner. Redan nu bränns varje år i hela Europa över 2,6 miljoner ton plastavfall, som ersätter fossila bränslen och avger användbar värme och/eller kraft. Det sker i förbränningsanläggningar eller cementfabriker där utsläppen begränsas och kan övervakas noggrant. Det finns ett klart behov att vid återvinning balansera tillgång och efterfrågan. Det är ingen idé att samla in material för återvinning om det återvunna materialet inte kan utnyttjas och marknadsföras på ett miljömässigt och ekonomiskt acceptabelt sätt. Det finns också ett behov av att undersöka andra sätt att hantera avfall. Vad skulle Du göra? Återvinna plasterna som material? Återvinna dem genom kemisk återvinning? Utnyttja den energi som de innehåller genom att bränna dem?

UPPGIFT FYRA 1/ 1 Titta på följande information och gör en affisch där Du sammanfattar denna. 2 600 kg hushållsavfall har samma energivärde som 1 000 kg kol. En ökad förbränning av mängden avfall på 10% skulle spara över 2 miljarder kg kol. 2 Sverige återvinner redan energi ur 33% av plasterna i sitt hushållsavfall, vilket tillgodoser en stor del av behovet av fjärrvärme i landet. I Danmark återvinns 56% av plasterna i hushållsavfallet till energi. Motsvarande uppgift för Schweiz är 55%. Om det europeiska avfallet brändes och värmeenergin återvanns skulle detta tillgodose 5% av vårt behov av inhemsk elektricitet och halvera importen av kol i Europa. Denna tabell visar i vilken utsträckning plast återvinns runt om i Europa. Mängd (i 000 ton) 1994 1995 1996 1997 Plastavfall, totalt 17 505 16 871 17 454 Mekanisk återvinning 1 057 1 222 1 440 Kemisk återvinning 51 99 251 334 Energiutvinning 2 348 2 698 2 496 2 575 Total återvinning av plastavfall 4 019 4 067 4 349 Total återvinning av plastavfall i procent 20% 25% 24% Beräkna de saknade värdena i tabellen och fyll i dessa. Svaret är förmodligen att Du skulle använda alla tre sätten genom att noggrant avväga i vilken utsträckning dessa tillvägagångssätt skulle utnyttjas. Vilket alternativ som används beror på omständigheterna, vilket område avfallet kommer ifrån, hur det samlas in och vilken sorterings- och separationsteknik som är möjlig att använda. Finns det en efterfrågan på den återvunna plasten eller på avfallet som alternativt bränsle? För att ta reda på hur de olika alternativen påverkar miljön kan man göra en studie. En sådan studie kan genomföras oberoende i vilken fas av sin livscykel en produkt befinner sig i och kan ge vägledning redan vid formgivningen för att man ska kunna välja det bäst lämpade materialet. Nedbrytbarhet Man kan tillverka nedbrytningsbara plaster, som bryts ned av antingen ljus eller bakterier. Dessa plaster används ännu inte allmänt och de löser inte frågan om vad vi ska göra med avfallet, eftersom det tar många år innan de bryts ner helt och man dessutom förlorar en värdefull resurs som skulle kunna återvinnas. Dessa plaster används vid vissa tillämpningar inom medicinen (t ex som nedbrytningsbara stygn och andra bioprodukter) och lantbruket (t ex fiberduk för att förbättra tillväxten av grödorna). Deponier (=soptippar) I delar av Europa där avfallet inte kan brännas för att avge energi läggs det fortfarande upp för slutförvaring i deponier. Detta är ett slöseri med resurser. Plastindustrin arbetar för att utveckla återvinningsmetoderna så att så lite avfall som möjligt ska gå till deponier. Förr var ofta deponier förlagda till nedlagda stenbrott eller lerschakt. Att fylla dessa stora hål i marken med fast avfall har varit ett sätt att ta bort sår i landskapet och återställa marken. Deponierna innehåller organiskt material vanligen över 50% av den totala mängden avfall. Därför uppför de sig som gigantiska komposthögar där material som papper, mat och naturfibrer långsamt bryts ned av bakterier. Moderna deponier kan innehålla flera miljarder kg material, som utökas med miljontals kg varje dag. http://www.apme.org I deponianläggningarna alstras två sidoprodukter lakvatten och gas. Vattnet, som i hög grad liknar kloakvatten, måste hållas kvar i anläggningen och får inte sippra ned i grundvattnet. För att förhindra detta har anläggningen vanligen ett underlag av lera eller plast. Gasen, som består av en blandning av koldioxid och metan, kan vara explosiv om den inte övervakas noggrant. Båda gaserna bidrar till den globala uppvärmningen. Det finns många anläggningar där man nu samlar in och använder denna gas för att alstra elektricitet eller värme. Deponi anses idag inte vara en effektiv eller långsiktig metod att ta vara på avfall. Avgifterna för deponi ökar eftersom man strävar efter att påverka tillverkningsindustrin så att de tar hänsyn till hur produkten ska återvinnas redan vid formgivning och tillverkning. Genom lagstiftning övervakas nu konstruktion och drift av deponier ytterligt noggrant. Detta avsnitt har behandlat några av de tre viktigaste möjligheterna att hantera plaster genom återvinning förbränning för energiutvinning slutförvaring. De används alla i varierande utsträckning i Europa idag. Vilken möjlighet som är mest tilltalande varierar från en tid till en annan. En ändring av oljepriserna på världsmarknaden kan påverka värdet på återvunna plastmaterial och därmed önskan att återvinna. UPPGIFT FEM 1 Gör en tabell över fördelarna och nackdelarna med återvinning av avfall energiåtervinning ur avfall genom förbränning. Tänk på transportkostnader, utsläpp, effekter på andra resurser och användningen av mark.

7 nedskräpning Enskilda individer, samhällen, företag - alla bidrar vi till den stora mängd avfall som måste tas om hand. I genomsnitt slänger var och en varje år: 14,5kg glas 152kg tidningar och kartong 15,5kg metall 10kg plast I kapitel 6 tittade vi på några av de sätt plastavfall kan hanteras. Enligt diskussionen i samband med kapitel 4, används ofta plastmaterial till förpackningar eftersom de är lätta, hygieniska och kostnadseffektiva. Därför innehåller hushållsavfall mycket plastmaterial, men även annat material. Mer och mer ansträngningar görs för att hantera avfallet i syfte att minimera miljöpåverkan och maximera återvinningen. När avfallet väl har samlats in, kan det återanvändas, återvinnas eller förvandlas till energi. Som en sista utväg tas det till soptippen för omhändertagande. Men när vi slänger saker och ting på ett ansvarslöst sätt så omöjliggör vi en bra avfallshantering eller återvinning. Vi skräpar helt enkelt ned. Skräpet utgörs i de flesta fall av förpackningar som slängts bort utan hänsyn till miljön, och som sedan hamnar på offentliga platser med allvarliga sociala, miljömässiga och ekonomiska följder, vilket dessutom är ett slöseri med resurser. I en perfekt värld skulle det inte finnas något skräp alls eftersom människorna skulle bry sig om sin miljö. Ett av de viktigaste stegen för att lösa nedskräpningsproblemet är att se till att alla förstår att det är den som slänger som orsakar nedskräpningen, och inte företagen som tillverkar produkterna. Identifiera skräp Tråkigt nog hittar man skräp överallt - i städerna, på landsbygden, vid kusterna och på sjön. Även om det är svårt att föreställa sig, så finns det till och med skräp på Mount Everest i Himalaya och på månen! I en undersökning av europeiska städer fann man att de fem vanligaste skräpföremålen var cigarettfimpar, tändstickor, papperslappar, godispapper och plastbitar. För att undersöka om vår inställning gentemot nedskräpning håller på att förbättras eller försämras, mäter man nedskräpningen i vår omgivning. Ett sätt att mäta skräp är med hjälp av ett skräpindex.

UPPGIFT 1 Låt klassen undersöka åtminstone tio olika 50-meterssträckor nära skolan eller i området där ni bor. Samla in, lista och klassificera alla skräpföremål, t ex flaskor, påsar, cigarettfimpar, m m. Vilka föremål förekommer mest? Vilka kan vara farliga för människor eller naturen? Förklara varför. Vilka kan vara svåra eller kostsamma att forsla bort? Vilka kan återvinnas eller användas på ett produktivt sätt? Använd skräpindexet nedan, vilken bedömning A-E skulle du vilja ge området som du undersökt? Baserat på skräpindexet kan mindre och större städer bedömas i sin helhet. Om tio platser undersöks och varje plats tilldelas ett A (eller 5), skulle den mindre staden få 50/50 eller 100%, men om varje plats endast fick en etta skulle dess renlighetsindex bli 10/50 eller 20%. Använd poängbedömningen som klassen gjorde för de tio platserna i uppgift 1 för att beräkna ett totalt renlighetsindex för platsen. samma effekt var vi än befinner oss? Coastwatch Europe sköter övervakningen av nedskräpningen och föroreningarna längs kusterna. Resultaten från en färsk undersökning av ungefär 10 000 platser visade på mer än sextio föremål av förpackat skräp på varje plats inklusive burkar, kartonger, påsar och flaskor. Förutom skräp som t ex cigarettfimpar, tändstickor och tidningar, upptäcktes även föroreningar såsom avloppsvatten, olja och tjära. Nedskräpningens orsaker och följder En fempoängsskala används för att mäta skräp som återfinns på en 50- meterssträcka: väg, gångbana, strand eller park. Grad A Poäng 5/5 Helt och hållet fritt från alla typer av skräp Grad B Poäng 4/5 Verkar fritt från skräp men vid närmare undersökning hittas 5 (eller färre) små skräpföremål Grad C Poäng 3/5 Några små skräpföremål förekommer, t ex pappersbitar, kapsyler, m m. Även om du är mer medveten om skräpet i din närmaste omgivning än någon annanstans, kan du ändå inte undgå nedskräpningsproblemet när du kommer till andra platser. Nedskräpningen på semesterorter och på sjön får oftast mest uppmärksamhet. Beror detta på att vi förväntar oss att kunna njuta av att vara på sjön eller i naturen, där vi kan välja att tillbringa vår semester, och glömmer att våra handlingar skapar Så gott som alla av oss kan komma ihåg en händelse när vårt beteende ledde till nedskräpning. Sättet vi agerar på i olika miljöer avgör vilken typ av skräp som produceras och var det hittas. Skräp som man finner på stranden kommer till exempel från en mängd olika källor. Semesterfirare på stranden tar med sig stora mängder föremål som orsakar nedskräpning, t ex tidningar, matförpackningar, drycker och cigaretter. Att ta med dessa föremål hem eller slänga dem i en papperskorg leder inte till nedskräpning, men ofta gör man sig inte av med föremålen på ett ansvarsfullt sätt eftersom det inte finns tillräckligt med papperskorgar. Grad D Poäng 2/5 Skräpet syns klart och tydligt, cigarettfimpar, burkar, skräp i högar på vissa ställen (källa: Tidy Britain Group, UK) Grad E Poäng 1/5 Massor av synligt skräp och stora föremål, t.ex. gamla kylskåp, spisar, cyklar eller dyl Men allt skräp längs kusterna kommer inte från ansvarslösa individer på platsen i fråga. Till och med på obebodda öar finns det skräp, Material som flyter i land med hjälp av havsströmmar, kan härstamma från andra stränder eller från den alltför

vanliga, men illegala, havsdumpningen av föremål från fartyg och båtar. Även om visst slags skräp bryts ned med tiden, ligger mycket kvar om det inte plockas upp och forslas bort. Förutom att skräpet är otrevligt att titta på och att det förstör miljön, kan det också: utgöra en hälsorisk insekter och parasiter samlas ofta runt slängda matförpackningar och hygienartiklar, vilket kan leda till spridning av sjukdomar. skada människor t ex kan rostiga konservburkar och glasskärvor ligga gömda i sanden eller i buskarna och orsaka skador när någon av misstag kliver på dem. skada naturen en ofarlig plastpåse som ligger slängd kan t ex se ut som en ätbar manet för en havssköldpadda, men om den äts dör sköldpaddan. Skadade fiskenät som skurits loss av fiskare kan vara en dödsfälla för delfiner som fastnar och drunknar. kosta pengar att städa upp Organisationen Håll Sverige Rent rensar bort skräp från de svenska vägarna en gång om året. Hela 1 400 mil städas till en kostnad av 300 kronor per kilometer. Totalkostnaden för åtgärdsprogrammet är 4 200 000 kronor. Vad kan man göra för att lösa nedskräpningsproblemet? Nedskräpning är samhällets ansvar, och i hela Europa finns det lagar och förordningar som hjälper de lokala myndigheterna att vidta åtgärder mot organisationer och enskilda individer som skräpar ned eller bryter mot nedskräpningslagar. Lokala myndigheter uppmuntrar även människor att vara rädda om sitt eget område, tillhandahåller avfallspåsar m.m. och organiserar skräpinsamlingar. Det är givetvis mycket billigare att hantera avfall som har slängts på ett medvetet sätt, än att samla in skräp som ligger på gator, i naturen eller finns på sjön. UPPGIFT 3 Ta reda på vilka satsningar som finns i Sverige, vem som är inblandad och hur det fungerar? UPPGIFT 2 Fundera över typen av skräp som finns i olika miljöer: landsbygd, städer, kuster Vem ansvarar för skräpet i varje miljö? Tror du att mängden skräp har ökat på senare år? Fundera över en miljö i taget, vilka åtgärder kan vidtas för att minska nedskräpningen? Vilket slags skräp är nedbrytbart? Tror du att detta är lösningen för att skydda miljön eller skulle det uppmuntra folk till att skräpa ned ännu mer? Fundera över följderna för olika typer av skräp som återfinns i varje miljö. I hela Europa har kampanjer startat för att höja folks medvetande i samband med nedskräpning. Aktiviteter förekommer där skolor, idrottsklubbar och frivilliga organisationer anmäler sig för att hjälpa till att rensa bort skräp från kustområden och vägar.

Vad kan du göra för att hjälpa till? Har du verkligen ett rent samvete? När slängde du senast godispapper eller en tom chipspåse, tuggummi eller en läskburk någon annanstans än i papperskorgen? Nu när du har lärt dig lite mer om följderna av ditt UPPGIFT 4 Diskutera nedskräpningsproblemen i er omgivning i klassen. Fundera över orsaker och följder. Välj en del av nedskräpningsproblemet och gör upp en plan för hur det skulle kunna tacklas. Det kunde t ex innebära att organisera en kampanj om nedskräpning i din skola, eller att uppmuntra de lokala myndigheterna att placera ut fler papperskorgar inom ett särskilt område. Se till att din plan innehåller så många som möjligt av följande punkter: Vilka behöver du engagera i projektet? Vilka organisationer/ myndigheter skulle kunna hjälpa till eller ge råd? Skulle du behöva söka tillstånd hos någon organisation eller myndighet? Hur skulle planen kunna sättas i verket? Hur kan du utvärdera planen under genomförandet? Hur och när skulle du mäta om planen lyckades eller misslyckades? handlande, skulle du då fundera innan du bidrar till nedskräpningsproblemet nästa gång? Även om det är viktigt att det finns en organiserad städning av miljön, är det bara en del av lösningen. Till sist har vi alla ett ansvar för att förändra vårt beteende så att vi en dag inte behöver bekymra oss om allt skräp. http://www.apme.org

8 Livsnödvändigt vatten Vi lever på en blå planet. En planet som till två tredjedelar är täckt av vatten. Det mesta av Jordens vatten är dock saltvatten som inte går att dricka. Ett problematt lösa Bara 3,5 procent av vår planets totala ytvatten består av sötvatten och av det är det mesta bundet i form av is vid polerna. Bara en hundradels procent en droppe i havet är direkt användbart för oss människor i forsar, floder, sjöar och grundvatten. Den globala vattenförbrukningen tredubblades mellan 1950 och 1990 och ökar fortfarande. Om vi fortsätter att öka vår vattenkonsumtion i samma takt så kommer efterfrågan att överstiga tillgången om 30 år. Man kan likna situationen vid att det kommer att regna för lite för att fylla våra behov. Men vi behöver mer vatten nu. Enligt FN är tillgång till dricksvatten och vatten för sanitära behov i tillräcklig mängd och till ett godtagbart pris en mänsklig rättighet. Den faktiska situationen är emellertid att en miljard människor lever utan tillgång till dricksvatten av god kvalitet och två miljarder människor saknar vatten för sanitära behov. Varje dag dör 10 000 barn av kolera och andra vattenburna sjukdomar. Förorenat vatten orsakar 80 procent av sjukdomsfallen och en tredjedel av alla dödsfall i utvecklingsländerna. Bilharzia, tyfus, salmonella, E coli, gulsot och parasitmaskar är alla överallt närvarande och högst potentiella mördare. De finns i floder och andra vattendrag som många av världens fattiga människor använder för att hämta sitt vatten från. Vatten används till mycket. Bönder behöver vatten till sina grödor. Familjer behöver vatten för matlagning och tvätt. I delar av Afrika är kvinnor och barn tvungna att vandra i timmar för att komma till en brunn där de sedan får köa och vänta för att fylla sina medhavda kärl. Också i Europa har vi vattenproblem. Varje medborgare i EU har tillgång till 3000 m3 vatten om året. Vi använder ca 20 procent av vårt tillgängliga vatten men trots detta förekommer det områden med vattenbrist. I sydeuropeiska länder t ex medför återkommande torrperioder stora miljömässiga, sociala och UPPGIFTER 1 1 Hur mycket vatten tror du att du använder i genomsnitt på en dag? Tänk efter vad du använder vattnet till och gör upp en lista på några åtgärder som du kan vidta för att effektivisera din vattenanvändning. 2 Nämn tre europeiska länder som du tror får vattenbrist på somrarna. 3 Kan du nämna ett europeiskt land som får nästan hälften av sitt dricksvatten från avsaltat havsvatten? ekonomiska problem. I andra länder leder gamla, dåligt underhållna vattenledningssystem till läckande rör och därmed stora vattenförluster. Den pågående förändringen av klimatet kan göra vattenbristen större. De flesta vetenskapsmän är överens om att jordens medeltemperatur kommer att öka mellan 1,4 och 5,8 grader C till århundradets slut. Detta kan komma att betyda fler översvämningar och stormar men också fler torrperioder som påverkar skördeutfall, vattentillgång och i förlängningen människors hälsa. Det vatten vi har måste vi lära oss att hushålla bättre med och använda på ett effektivare sätt. Vi blir alltmer medvetna om nödvändigheten av "Hållbar Utveckling"; att hushålla med våra resurser så att vi säkerställer

framtida generationers behov och att agera på ett sätt som inte begränsar möjligheterna till fortsatt utveckling. Vid toppmötet i Johannesburg i Sydafrika år 2002 gjordes stora framsteg i frågor rörande skydd av miljön och hur man skulle närma sig lösningar för jordens alla fattiga. Som två av de största hoten mot en hållbar utveckling framhölls brist på vatten och felaktig användning av vatten. Ett av toppmötets resultat blev att världens regeringschefer kom överens om att till år 2015 ha som mål att halvera antalet människor som inte har tillgång till dricksvatten och vatten för sanitära behov. Som konsument kan man få vatten på många olika sätt. Vilken lösning som än väljs är syftet att säkerställa att tillräcklig mängd vatten blir tillgänglig för människans behov. Plaster spelar en viktig roll när det gäller att förvara och distribuera vatten på ett säkert och ekonomiskt sätt till en växande befolkning. I många områden i världen där vatten är en bristvara hjälper lagrings- och konstbevattningssystem till att hålla kvar och distribuera vatten såväl för privatpersoner som för industri och lantbruk. Att använda olika plaster för detta faller sig naturligt då man väger in kostnadseffektivitet, transportkostnad, lätthet att montera, stor flexibilitet och lång livslängd. "Alla människor, oberoende av utvecklingsstadium och social och ekonomisk situation har rätt att få tillgång till dricksvatten i mängd och kvalitet efter behov." Källa: FN-konferensen i Mar del Plata, 1977 Lagring och distribution av rent vatten I stora delar av världen orsakas många allvarliga hälsoproblem av smutsigt vatten, otillräckliga avloppssystem och alllmänt dålig planering av hur det tillgängliga vattnet skall användas. Vattenrelaterade sjukdomar som malaria, kolera och tyfus skadar eller dödar miljoner människor varje år. Lösningen på problemet, i det ideala fallet, vore att skydda vattentäkten dvs källan från att bli förorenad. Men reningsanläggningar är dyra vilket i sin tur har medfört att inte ens vattnet i Europas floder håller dricksvattenklass än! Det finns dock andra sätt att få rent vatten. I avlägsna bergsområden, t ex Nepal, finns ofta riklig tillgång på vatten men dålig hygien och otillräckliga sanitära förhållanden kan göra att det lokala vattendraget blir kraftigt förorenat. En lösning kan vara att leda vattnet i rörledningar från uppströms med hjälp av tyngdkraften. Det bästa materialet för denna lösning är utan tvekan plast. Plaströr är lätta, flexibla och ändå starka när de väl är på plats. I låglänta områden är problemen WaterAid har hjälpt 5,5 miljoner människor att få tillgång till rent vatten i utvecklingsländerna delvis tack vare att man använt plaströr. ofta svårare att lösa. Fler människor konkurrerar om vattnet som ofta är smutsigt och ohälsosamt. En möjlighet är att borra efter grundvatten. Byar kan då få tillgång till rent vatten med hjälp av handpumpar och plastledningar. Men att borra är dyrt och om för mycket vatten tas upp kan även grundvattnet bli förorenat. Olika slags plastmaterial kan även rena vatten och ta bort sjukdomsalstrande bakterier och parasiter. Ett enkelt vattenfilter av nylon har nästan utraderat Guineamasken, en parasit som lamslår offren och lämnar dem oförmögna att arbeta, gå i skolan, ta hand om barn och bedriva jordbruk. Masken kommer in i kroppen genom munnen och matsmältningssystemet. Sedan förflyttar den sig i kroppen genom att ta sig ut till huden och borra gångar alldeles under skinnet. När en infekterad person går ner i vatten släpper masken ut miljontals larver. Människor som dricker av vattnet blir infekterade och så startar cykeln om igen. Lösningen är att filtrera bort parasiterna från vattnet. Förr gjordes detta med tyg men den speciella nylonduken är både billigare och lättare att desinficera. Detta har gjort att antalet infekterade minskat med 95%. Vattenanvändning i Europa (vatten som tas från floder, dammar, kanaler osv) 18% privat användning 30% jordbruket (till största delen konstbevattning) 14% industrin (exklusive kylvatten) 38% kraftanvändning (vattenkraft, kylvatten) samt ospecificerad användning UPPGIFTER 2 1 Vilken källa är lämpligast att ta vatten ifrån om man har tänkt sig att dra rör? Uppströms? Grundvatten? En källa ovanför byn? Förklara varför. 2 Förorenat vatten kan innehålla bakterier, virus och parasiter. Ge ett exempel på varje typ av förorening och förklara hur man blir sjuk av mikroorganismen i vattnet. 3 Guineamasken är en parasit. Förklara vad en parasit är. Vad är parasiter av följande: husfluga, loppa, råtta, mjäll, binnikemask och salmonella. 4 Kan man skydda sig mot bakterier och virus genom att filtrera vattnet? Förklara varför.

Att förhindra vattenförluster Vattenförluster I de flesta länder orsakar fortfarande läckande ledningar stora vattenförluster. Förr i tiden, då traditionella material användes för att bygga ledningsnäten, var det helt normalt att systemen började läcka med tiden. I vissa europeiska länder medför idag gamla ledningsnät vattenförluster på upptill 30% och motsvarande kostnad uppskattas till mer än 9 miljarder euro per år. Fastän de sällan syns spelar idag plaströr under gatan och i våra hem en viktig roll för att förse oss med rent vatten och annat. Höghållfasta plaströr används idag i allt större utsträckning för vatten och gasledningar i europeisk nybyggnation. Plaströr har en lång livslängd, är flexibla och mycket formbara vilket betyder att de är mindre känsliga för skada, lätta att tillverka och montera. De har också en extrem styrka som gör det möjligt att använda dem i de mest krävande applikationer, t ex för vattendistribution i städer. Plaströr är också lätta och kostnadseffektiva - en egenskap som gör dem lämpliga för allehanda tillämpningar över hela världen, speciellt i utvecklingsländerna. Konstbevattning Jordbruk kräver vatten. Regn kommer inte alltid i rätt tid och i tillräcklig mängd för bondens behov. Dessutom bedrivs mycket jordbruk i länder med lite eller opålitlig nederbörd. Detta gör att konstbevattning är ett måste. Konstbevattning leder vatten från en flod, damm eller brunn till olika odlingar och grödor. Det första konstbevattningssystemet användes antagligen av de gamla egyptierna för tusentals år sedan. De använde en enkel spann och en nivåhöjningsmekanism som kallades för en "shadouf". Idag, globalt sett, är jordbruket den största vattenförbrukaren. Mellan 70 och 80% av det vatten som vi konsumerar används för konstbevattning. Traditionella konstbevattningsmetoder är emellertid hopplöst ineffektiva. Uppskattningsvis går endast omkring 40% av allt vatten som används för konstbevattning dit det behövs. Hur kan man då effektivisera bevattningen? En lösning är droppbevattning vatten får sakta droppa genom plastslangar eller plaströr direkt på jorden. Traditionella sprinklers kastar iväg för mycket vatten upp i luften och på själva plantorna vilket gör att avdunstningsförlusterna blir enorma. Vid droppbevattning hamnar vattnet istället där det gör nytta, nämligen på jorden och nära plantornas rötter. Man har uppskattat att man spar 70% vatten med denna metod. Droppbevattning används i Kalifornien, Israel, Spanien och Sydafrika alla ställen där tillgången på vatten är knapp och priset därför högt. I utvecklingsländerna kan en billigare lösning med hinkar och rör på marken användas. Nedgrävda plaströr visar, till och med när man gräver upp dem efter 75 år, att de är relativt opåverkade av tidens tand. Att täcka jorden med plastfilm kan också vara ett sätt att minska förlusterna från avdunstning. I Kina använder bönder plastfilm för att valla in sina risplanteringar. Plasten håller i fem år och minskar vattenförluster i ökenområdet mellan Mongoliet och Badan Jaranöknen. UPPGIFTER 3 1 Plaster är flexibla och formbara. Förklara varför det är en fördel när det gäller rör för dricksvattenändamål. Ge ett exempel på ett material med liten elasticitet. 2 Ge ett exempel på en europeisk gröda som måste ha konsbevattning. 3 Hur avdunstar vatten från växter och träd? När under året är avdunstningsförlusterna störst? 4 Vissa bönder använder plastremsor som marktäckning. Varför? 5 Försök förklara varför så få hus är konstruerade med avseende på vattenbesparing. Vad måste till för att ändra på detta?

Plastinvallningen ger också bönderna en fördel till genom att hålla kvar näringsämnen i jorden. I åratal har bönder använt plastfilm för att bygga tillfälliga växthus. Tekniken har nu utvecklats till en fullständigt kontrollerbar klimatanläggning där varje planta får precis rätt mängd ljus, vatten och näringsämnen samtidigt som oönskade flugor och andra insekter hålls borta. Plaster spelar en stor roll tillsammans med olika tekniker när det gäller att erbjuda lösningar för att minska vattenförlusterna i jordbruket. Som ett resultat av knapp vattentillgång och dålig hygien har det blivit allt vanligare med vatten på flaska. Detta medför en utmaning när det gäller förpackning av vattnet. Hur kombinerar man säkerhet, hygien, bekvämlighet och god transporterbarhet? Genom att använda plastflaskor, de är: lätta men ändå starka (kräver mindre energi/vikt vid transport) och säkrare än glas splitterfria kan motstå högt tryck utan att splittras rena påverkar inte innehållets smak eller lukt återvinningsbara Innovativa lösningar Tekniken fortsätter att utvecklas när det gäller att förbättra och effektivisera vattensförsörjningen och här spelar plaster en stor roll. Till exempel har ett företag designat en apparat som med solens hjälp framställer rent vatten genom förångning och kondensation. Anordningen placeras ovanpå en vattenkälla. Den kan även flyta på ytan. Vatten sugs med hjälp av en veke upp i UPPGIFTER 4 1 Gör din egen solmaskin för vattenproduktion. Gräv ett hål, 1 m i diameter och ca 50 cm djupt. Sätt en plastskål i mitten och täck hela gropen med en tjock plastfilm. Lägg en liten sten i mitten på filmen för att tynga ned och göra filmen konformad. Låt hela anläggningen vara under en varm dag respektive nästa natt. Se efter nästa morgon hur mycket vatten du har fått. 2 Tänk på hur vatten används i ett modernt hem. Hur kan man utveckla vattenbesparande åtgärder och processer? Gör en lista på sådana åtgärder. Tänk på möjligheterna att minska avfallet, återvinna vatten samt samla regnvatten. den porösa basen. Solen värmer upp luften inuti plasttältet som är uppspänt ovanför och vattnet förångas varvid eventuella föroreningar blir kvar. När vattnet kommer i kontakt med plastväggarna kondenserar det, rinner ner och samlas upp. Konstruktörerna hävdar att uppfinningen kan producera mer än en liter rent vatten per dag. Forskare planerar att bygga mycket större anläggningar som kan producera tillräckligt med vatten för att försörja en familj eller t o m en hel by. Inom rymdforskningen har många plastbaserade lösningar tagits fram som kan användas för att förbättra distributionen av sötvatten på vår planet. De livsuppehållande system som har specialdesignats för livet i rymden förser austronauterna med vatten och luft som är så ren som tänkas kan. Likaså är de sanitära systemen i rymden bättre än vad vi någonsin har haft här nere på jorden. På grund av att det kostar så mycket att frakta upp saker i rymden så brukar man bara ta med sig ca 1000 liter vatten per rymdfärd. Detta medför naturligtvis att vattnet måste återvinnas. Mycket sofistikerade system har konstruerats som tillåter att 85-95% av vatten och urin återvinns. Grundkomponenten är ett system av plastfilter. Efter filtrering förångas vattnet och behandlas därefter i ytterligare steg med kemiska och mekaniska metoder samt upphettning. Efter en cykeltid på ca 8-9 timmar återförs vattnet så rent att det på nytt går att dricka. Den här teknologin utvecklas nu av organisationer som ser framtida tillämpningar av storskaliga vattenreningssystem för behövande länder. Det finns lösningar på våra vattenförsörjningsproblem. Utmaningen är att göra dessa tillgängliga för de människor som behöver dem. Till dags dato har användandet av plaster hjälpt till att förse miljontals människor med rent vatten. Otvivelaktigt kommer plaster även i fortsättningen att spela en huvudroll när det gäller framtagningen av smarta lösningar. Innovativa material såsom plaster har ofta stått för lösningen när det gäller problemlösning och utmaningar i rymden. Nu hjälper samma tekniska lösningar till med att lösa de utmaningar vi har framför oss på jorden, säger Pierre Brisson, chef för ESA:s Tekniköverföringsprogram www.apme.org www.plastinformation.com

Läraranvisningar Avsnitt 1 1.1 1.1 1.2 Produkter Tillverkades Skäl att använda tidigare av plast pennor trä billigare att tillverka; behöver inte vässas; blir inte kortare linjaler trä billig; lättare att läsa; lätt att göra ren; kan vara transparenta stötfångare till bilar krompläterat plaster rostar inte och är utan att få stål lättare kan framställas så att de tar upp stötar permanenta skador hi-fi höljen aluminium attraktivare konstruktionsegenskaper; lättare att forma på ett intressant sätt; bättre akustiska egenskaper strålkastarglas glas lättare att tillverka; säkrare till bilar då de slås sönder på bilar och ligger på gatan Flaskor till glas lättare och säkrare att läskedrycker bära; billigare att transportera jumprar och ull billigare att tillverka; sweaters av akryl lättare att tvätta rayon och silke billiga; lätta att sköta; bättre polyester-kläder passform handtag porslin/horn lättare tillgängligt material; till matbestick klarar maskindisk; billigare hinkar järn lättare; rostar inte; gör mindre oljud; billigare 2.2 Kostnaden för bränsle när man inte använder plast = 2 000 x 8 kr = 16 000 kr 4% besparing = 4 x 16 000/100 = 640 kr 4.1 De första plasterna utvecklades på 1860-talet, men användningen ökade endast svagt fram till mitten av 1940-talet då 2 miljarder kg tillverkades per år. Mot slutet av 60-talet hade den siffran fördubblats; produktionen fortsatte sedan att växa med en takt av omkring 3 miljarder kg per år till tidigt 70-tal när produktionen föll från 42 till 38 miljarder kg. Samma snabba tillväxttakt återkom i mitten av 70-talet och fortsätter nu. 4.2 Den ekonomiska tillväxten under 50-talet stimulerade efterfrågan på ny plast. 4.3 Priset på olja fördubblades, vilket tvingade upp plastpriserna och minskade efterfrågan på producerade varor. 4.4 2 000 110 000 000 000 kg 4.5 Det var en världsomfattande konjunkturnedgång som medförde att efterfrågan på alla producerade varor sjönk. Avsnitt 2 1.1 1.2 1.3 A CH2 = CH2 C2H4 28 2.1 Kännetecken Fördelar Säkerhet Plaster kan absorbera stötar och skydda passagerarna; plaster får inte lika lätt vassa ojämna kanter då de böjs eller går sönder. Ekonomi Plaster har låg densitet och ger lägre vikt hos bilar; detta medför att bensinkonsumtionen minskar. Form Plastdetaljer kan tillverkas i vilken form som helst. Bilar kan konstrueras för lågt vindmotstånd och god bränsleekonomi. Färg Plastdetaljerna kan genomfärgas i stället för att lackeras; detta medför att fula skador från stenskott och skrapmärken syns mindre. Kostnad Plasterna är lättare att arbeta med än metaller, vilket leder till minskad produktionstid och - kostnad; plasterna kan vara billigare än metaller, vilket leder till minskade kostnader för råmaterial B CH4 CH4 16 C CH2 = CH - CH2 - CH3 C4H8 56 D CH3 - CH = CH - CH3 C4H8 56 E CH2 = C - CH3 C4H8 56 CH3 F CH2 = CH - CH = CH2 C4H6 54 G CH3 C6H14 86 CH3 - CH - CH - CH3 CH3

1.4 Ordningen efter stigande kokpunkt (från lägsta till högsta) kommer troligen att vara ABFCDEG. Molekylens molmassa är en faktor som påverkar kokpunkten. Molekylens form är en annan viktig faktor. 2.1 Eten består av små molekyler som innehåller en dubbelbindning mellan två kolatomer. Den är en platt molekyl, som är mycket reaktiv på grund av dubbelbindningen. Polyeten består av en lång molekyl med bara enkelbindningar. Den är inte platt och är mycket litet reaktiv på grund av att den inte har några dubbelbindningar. 2.2 CH2 = CH2 CH2 = CH2 CH2 = CH2 CH2 - CH2 - CH2 - CH2 - CH2 -CH2 - Avsnitt 3 1.3 Plastförpackningar fungerar som en barriär mot mikroorganismer och håller därigenom den medicinska utrustningen steril. Plaster är lämpade för produkter som man önskar ha elastiska; t ex tuber och slangar. Engångsartiklar såsom handskar och injektionssprutor kan tillverkas billigt i plast. Detaljer av plast kan dessutom tillverkas i former som annars skulle bestått av flera komponenter och därför varit svårare att göra rena. 1.4 Små plastföremål som kastas skulle kunna ätas upp av djur. Avsnitt sju, som handlar om nedskräpning, ger ytterligare information om vad som orsakar nedskräpningen och vad den får för konsekvenser samt hur vi kan handla för att minska miljöpåverkan. 1.5 När man kör en bil, värms de delar som består av plast upp, men tack vare plastens speciella egenskaper behåller de sin form och funktion. I matförpackningar kan vissa plaster tas direkt från frysen till ugnen eller mikron. 3.1 PET tål både höga och låga temperaturer och kan därför användas a) i en ugn och b) i en frys utan att plasten skadas. 3.2 Luft och smuts kan inte tränga igenom den. 3.3 Etenplast med låg densitet (LDPE) är mer flexibel än etenplast med hög densitet (HDPE) och därför mer lämplig till produkter som kommer att böjas, kramas eller vridas. 3.4 LDPE används till plastfolie för mat beklädnad av lådor och elkablar HDPE används till leksaker bensintankar i bilar rör HDPE används till produkter som behöver vara rätt styva. LDPE används till produkter som behöver vara flexibla. 3.5 Vid undersökningen föreslås att man använder plastfolie och andra omslag såsom plastpåsar, papperspåsar, cellofan m m för att se hur effektivt kakorna hålls torra. Kakorna måste vägas i förväg och sedan återigen med regelbundna mellanrum för att man ska se hur mycket de ökat i vikt. Oförpackade kakor kan användas som kontrollmaterial. Avsnitt 4 1.1 Plast används i bl a höljen till elektriska produkter i hemmen som hushållsapparater och hemelektronikprodukter. Exempel är strykjärn, brödrostar, hårtorkar, radioapparater, hifi-anläggningar. De används också i armaturer, stickproppar, lampsocklar, strömbrytare, förlängningssladdar och elkontakter. 1.2 Människorna kan direkt se om maten är bra utan att röra den. 1.6 Varor kan anlända i samma utförande som de lämnade fabriken; de är skyddade mot sol och regn liksom mot oavsiktliga skador. 2.1 I många icke industrialiserade länder är distributionssystemen dåliga, vilket medför att det tar mycket lång tid från det att maten lämnar bonden till det att den når konsumenten. Därför förstörs en hel del mat på vägen. Brist på möjligheter att kyla maten innebär också att den förstörs snabbare än inom EU. Hela 70 % av maten kan bli förstörd jämfört med 1-2 % i Västeuropa där förpackningar används. 2.2 Förpackningar skyddar mat mot mikroorganismer samt spröda och ömtåliga varor mot stötar och skador. Glasbehållare i badrum kan gå sönder och skada den som kliver på skärvorna. 2.5 Hårdkokta ägg kan slås in i bubbelfilm och tappas från allt högre höjder. Använd bubbelfilm av olika tjocklek. 3.1 Plastflaskornas lägre vikt (jämfört med glasflaskorna) medför att det går åt mindre bränsle. 3.2 Man måste känna till kostnaden för tillverkning, transport och skrotning av plast- och glasflaskor. 3.3 Plastkassar är segare och mer töjbara än papperskassar men handtagen kan gå sönder vid tung belastning. går inte sönder då de är våta, vilket papperskassar kan göra. kan lättare anpassa sig till den köpta varans form än papperskassar men vissa papperskassar är mer stabila än plastkassarna. kan med fördel användas till våtsopor. väger mindre och tar upp mindre utrymme vid lagring. 3.4 Du måste jämföra lika för lika. Jämför bara påsar som kan ta samma mängd godis. 3.5 Förpackningarnas vikt skulle öka mycket kraftigt.

3.7 A från fabrik till grossist till butikslager. Flaskor i plast är lättare att bära och går inte sönder på butikslager så lätt. De kräver p g a sin lägre vikt mindre bensin vid transporterna än samma antal glasflaskor gör. B från butikslagret till butikshyllorna. Det är inte lika tungt att lyfta och bära plastflaskor som glasflaskor. Arbetet att fylla på i hyllorna i butiken går därför lättare. C från hyllorna via kassan till hemmen. Det är lättare att lyfta och bära plastflaskor. Kassapersonalen utsätts inte för så stor belastning från plastflaskorna som från glasflaskorna. 3.8 Metaller som t ex aluminium och plåt kan jämföras med glas; pappersförpackningar med plast. Ingen av förpackningarna väger lika mycket som glas. Inget plastmaterial väger lika mycket per volymenhet som aluminium och plåt. Det finns därför skillnader men de blir inte så stora som i föregående exempel. 3.9 Föreslagna för- och nackdelar kan vara Fördelar Nackdelar Plaster lätta att forma tidigare har man inte brytt sig om hur de skrotas Glas transparent ömtåligt Aluminium starkt vassa kanter då konservburkar öppnas Kartong lätt komplext och laminerat material använda trädgårdsavfall (avklippta grenar, gräs från gräsklippning o s v) till gödning och för att täcka jorden för att behålla fukten i jorden promenera till affären istället för att köra bil, använda allmänna transportmedel när det är praktiskt möjligt, cykla när det är säkert och vettigt samla regnvatten och/eller diskvatten till trädgården återanvända plastkassar när man går och handlar Människor har även tillägnat sig nya vanor som att: använda lågenergilampor med lång livslängd i sina hus samåka med bil till arbetet släcka ljuset och stänga av värmen när de inte behövs isolera sina hus bättre för att undvika värmeförlust återanvända material när det är klokt och möjligt (men åk inte flera mil för att lämna ett par flaskor till återvinning) Allt detta blir inte så mycket när den enskilde gör det, men om alla människor tillsammans lever så här, kan effekten bli avsevärd. 2.1 Vid alla jämförande undersökningar av miljöpåverkan är det mycket viktigt att man gör följande övervägningar: [i] alla stadier vid tillverkningen, användningen och skrotningen av en produkt måste tas med i beräkningen [ii] genomför en rättvis provning och jämför alltid lika för lika [iii] de sätt som mätningarna utförs på måste alltid vara lämpliga med tanke på omständigheter och material [iv] man måste hålla sig till nationella och internationella standarder 3.1 Flaskor är lättare än för några år sedan. Förbättrad design kan innebära att mindre material går åt utan att man ger avkall på styrka och säkerhet. Att använda mindre material resulterar också i stora besparingar vad gäller energi- och transportkostnader. 3.10 Fördelar Plastbehållare kan lätt tillverkas i olika former. De är starka och flexibla och de innebär inga större risker då de går sönder. De ger ett gott skydd mot mikroorganismer och ljus. Nackdelar Generellt sett återvinns det mindre plast än andra material. Det återstår mycket att göra för att förbättra återvinningen. 4.1 Plasternas användning ökar i dagens fordon p g a fördelar vad gäller design, kostnader, säkerhet och luftmotstånd. Plaster i bilar har nästan fyrdubblats under de senaste 20 åren. Plast gör bilarna lättare, vilket minskar bränsleförbrukning och avgaser. Delar gjorda av plast kräver mindre korrosionsskydd, vilket också sparar tid och material i tillverkningsprocessen. Mellan 1974 och 1988 minskade bensinförbrukningen med 14 procent. Uppskattningsvis har plasterna bidragit med cirka hälften av denna minskning p g a lättare vikt. 4.1 Rita kurvor för temperatur och tid. Lutningen på kurvorna ska visa den relativa hastigheten för värmeförlusterna i olika behållare. Samma mängd vätska ska användas varje gång och mätningarna ska startas och stoppas vid samma temperatur. Materialet som provas ska också användas som lock på behållaren. Därigenom minimeras värmeförlusten genom förångning under experimentet. Avsnitt 5 Stötfångare, motorhuv och bagagelucka är ofta gjorda av plastmaterial. Säkerhetskomponenter såsom airbags, bilbälten och sidokrockskydd har blivit möjliga att tillverka genom plastens flexibilitet. Dagens vindrutor tillverkas ofta av splittersäkra och reptåliga plastmaterial. Förutom i bilar används plaster också i andra typer av transporter. T ex insidan av flygplansskalet som är konstruerat av flexibel plast för att klara rörelser vid överljudshastigheter. Båtskrov och nospartiet på höghastighetståg är gjutna i ett stycke av plast för att de ska klara luftmotståndet bättre. 1.1 Människor har återupptäckt gamla vanor såsom att: kompostera sitt köksavfall (grönsaksskal, bananskal o s v), komposten används för att berika trädgårdsjorden med

5.1 Du kan använda ordet mångsidig hellre än intelligent. Dessa polymerer reagerar på förhållandena runtomkring dem (t ex temperatur eller mängden solljus som faller på dem). Genomskinliga plastmaterial blir t ex matta och därmed minskar mängden ljus (och värme) som tränger igenom. Fotokromiska linser i glasögon reagerar ungefär så här eftersom de blir mörkare. 2.4 a. Priset faller processen blir mindre ekonomisk. b. Det kommer att öka vilket leder till stigande kostnader. c. De kommer att öka. d. Den kommer att falla vilket ställer hela projektet på sin spets. Avsnitt 6 1.1 Om plasterna sorteras ökar möjligheterna till bearbetning mycket kraftigt. De kan omvandlas till en orginalpolymer, eller brytas ned i sina baskomponenter. Att använda dem som bränsle är fortfarande möjligt om inga andra återvinningsalternativ är lockande. 1.2 Återigen är det så att ren plast ger flera möjligheter. Man kan lätt göra mörk färgad plast av ljust färgad plast, men inte tvärtom. 2.5 Allmänheten kommer att börja ifrågasätta poängen med återvinning och blir snabbt desillusionerad. Organisationer som verkar för återvinning förlorar i trovärdighet och mister därmed också sitt stöd från allmänheten. 3.2 Vi behöver känna till kostnaderna för bearbetning enligt var och en av dessa metoder och kostnaderna för använt råmaterial (t ex väte). För kemiskt återvunnet material måste vi ha en överenskommen beställning som specificerar mängden material som ska användas. 1.4 Ett bra exempel är storförpackningar med glass, där burken är tillverkad i PE-HD och locket i PE-LD. Därför är locket mer flexibelt, vilket är bra då det ska tas av och sättas på. 2.1 Densiteten bör ligga mellan 0,91 och 1.05 g/cm 3. 2.2 En densitet mellan 1.05 och 1.34 g/cm 3. 2.3 Blanda inte olika plaster med lika stora densiteter. Använd vattenlösliga tryckfärger. Ljusa färger är lättare att hantera än mörka. Tryck informationen på plasten i stället för att sätta dit etiketter med den eller klistra fast etiketterna med vattenlösligt lim. 4.2 De saknade uppgifterna är Mängd (i 000 ton) 1994 1995 1996 1997 Plastavfall, totalt 17 505 16 056 16 871 17 454 Mekanisk återvinning 1 057 1 222 1 320 1 440 Kemisk återvinning 51 99 251 334 Energiutvinning 2 348 2 698 2 496 2 575 Total återvinning 3 456 4 019 4 067 4 349 av plastavfall Total återvinning av 20% 25% 24% 25% plastavfall i procent

Avsnitt 7 1&2 Uppgiften kräver lite planering i förväg. Läraren kan dela in klassen i 5 olika arbetsgrupper där varje grupp tar hand om två områden i närheten (själva skolan, vägarna runt omkring skolan, en park eller ett fritidsområde). För varje utvald plats måste eleverna A registrera de typer av skräp som finns i området (en enkel tabell eller en checklista kan användas för uppgiften). De mest förekommande skräpföremålen är: Dryckesburkar Cigarettfimpar Pappersbitar Tuggummi Plastförpackningar Glasföremål och glasbitar B göra en bedömning liknande kriterierna för Håll Sverige Rent - det exempel som anges i texten. För att försäkra sig om att bedömningen blir enhetlig, vore det bra om eleverna och läraren besökte ett område (t.ex. lekplatsen eller framför skolan) och gjorde en kollektiv bedömning enligt beskrivningen av området (med hänsyn till index), så att samma kriterier tillämpas för alla områden som eleverna besöker. C Mängden skräp kan beräknas genom att mäta upp ett specifikt område (ung. 10 X 1 meter) och räkna antalet olika föremål inom detta område, och sedan göra stapeldiagram, eller liknande för att jämföra de olika platserna. Tillbaka i klassrummet kan man jämföra alla data för de olika platserna och eleverna kan ta itu med frågorna i uppgift 1. Svaren till dessa beror givetvis på området men de mest förekommande föremålen verkar vara cigarettfimpar, tändstickor, små pappersbitar, godispapper och plastpåsar. Varje område bör värderas enligt kriterierna för Håll Sverige Rent. Föremål som kan utgöra fara för människor eller djur inkluderar trasigt glas, glasflaskor (på grund av att små djur kan ta sig in i dem och fastna), sprutor som kastats eller andra medicinska hjälpmedel (risk för Hepatit, HIV m m). Ibland dumpas stora saker som hushållsutrustning (t ex kylskåp och frysar), vilket egentligen inte är skräp men som kan vara särskilt farligt för små barn som kan fastna i dem. Föremål som är svåra och dyra att ta bort inkluderar tuggummi (tidsödande - varje bit måste skrapas bort eller blåsas bort med högtrycksutrustning). Om i stället glas, papper eller plastföremål samlas upp kan de hamna i avfallshanteringssystemet och mycket kan då återvinnas på olika sätt. Bedömningen av varje område (A, B, C, etc) omvandlas till siffror (5, 4, 3, etc). Med hjälp av dessa utarbetas sedan renlighetsindexet för området. Om tio platser undersöks och varje plats får omdömet A (eller 5), blir värdet för det uppmätta området 50/50 eller 100%. Men om varje plats får omdömet 1, blir renlighetsindexet 10/50 eller endast 20%. 3 Denna uppgift kan göras i grupper. Varje grupp tilldelas ett område och funderar över alla olika typer av skräp som man tror kan hittas, hur det hamnade där (vem som har tagit dit det och lämnat det, och varför), huruvida det är nedbrytbart, återvinningsbart eller inte, etc. Detta kan leda till en diskussion om hur nedskräpningen har förändrats under de senaste 50 åren. Till exempel konsekvenserna av en ökning i antal människor med bil och utökad mängd fritid. Detta kan även omfatta en diskussion om begränsning av nedskräpningen med hjälp av antalet papperskorgar och hur ofta de töms, städpatruller och lokala lagar. Åtgärder för att minska nedskräpningen beror till viss del på naturen och typen av skräp, men även enkla saker som t ex antal papperskorgar, och hur ofta de töms för att förhindra att de svämmar över, kan också diskuteras i klassen. Ansvaret som enskilda människor, affärer och restauranger har för sitt avfall, eller ansvaret som djurägare har för att göra sig av med exempelvis hundlort på ett hygiensikt sätt, kan också tas upp. Effekten av nedskräpning (se ovan) kan leda vidare till ytterligare samtal om exempelvis fiskelinor i plast eller nät som ligger vid stranden - och som leder till att djur fastnar, tilltrasslade i en propeller, etc (fiskenät som skurits loss från trålare gör att ett stort antal däggdjur fastnar, m m). En simpel plastpåse kan verka ofarlig men för en havssköldpadda kan den se ut som en manet, och äts den upp kan den fastna i tarmarna på sköldpaddan. Det slutar med att människor förstör och gör åverkan på det som de kom för att se. 4 Nedan finns kontaktinformation till Håll Sverige Rent som är den organisation som driver svenska kampanjer och sammanställer litteratur som uppmärksammar dessa frågor. Håll Sverige Rent Box 4155 102 64 Stockholm www.hsr.se Tel: 08-714 87 70 Fax: 08-642 91 10