Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Relevanta dokument
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Försjön. Försjön, södra delen

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Virserums- Gårdvedaån

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Murån Koord: X: / Y:

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2012

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Hammarskogsån-Danshytteån

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Åvaåns vattenkvalitet

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Tyresåns vattenkvalitet

Elfiske i Västra Götalands län 2008

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Åtgärdsområde 010 Bolån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

LANDSBYGDSUTEVKLING ÖVERSIKTSPLAN VAGGERYDS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Åtgärdsområde 010 Bolån

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Utvärdering av elfisken i Gislaveds kommun Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Naturvärden på Enö 2015

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

P r i o r i t e r a d e s k y d d s v ä r d a o m r å d e n N a c k a k o m m u n

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

ANTAGANDEHANDLING LAGA KRAFT

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÅN

Transkript:

Hjortesjön Hjortesjön tillhör Virserum-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 27 km SV om Hultsfred på en höjd av 130,4 möh Sjön är ursprungligen näringsfattig, försurningskänslig och svagt humös. Storleken är 2,56 km 2, madjupet 18,0 m och medeldjupet 4,8 m. Tillrinningsområdet är 270,09 km 2 stort och domineras av barrskogar med inslag av myrmarker och odlingsmark. Utlopp sker via damm och å till Virserumssjön och vidare genom Virserums-Gårdvedaån till Emån. Berggrunden runt sjön utgörs av äldre granit med ett stort gabbromassiv norr om sjön. Gabbro finns även i mindre massiv söder om sjön. Dominerande jordarter är morän och kalt berg. Vattenvegetationen är mycket gles med bl.a. bladvass, sjösäv, sjöfräken, näckrosor, starr och det för regionen ovanliga flotagräset. Sjön omges av barrskog men här finns också lövskogar, t.e. vid östra stranden där skogen består av ask, ek, lind, hassel med bl.a. tandrot och lungört i fältskiktet. Ett par klibbalkärr finns i anslutning till inloppen från andra sjöar. Hjortesjön är påverkad av försurning och kalkning samt kvarstående effekter av fiskodling under 1980-talet. Sjön har en måttlig biologisk funktion men strömstare (årligen) och forsärla (1995) häckar vid sjöns utlopp i Hjortöström. Strömstaren är ovanlig som häckfågel i regionen och forsärlan som i Sverige är en sydlig till västlig art, är mycket ovanlig som häckfågel i vår region. Den senast konstaterade häckningen skedde i Alsterån 1983 och i Hultsfreds kommun vid Haddarps kvarn 1979. Raritetsvärdet är högt i och med forsärlans häckning. Den biologiska mångformigheten är måttlig med ett fåtal fiskarter, ett fåtal sjöberoende fågelarter men relativt varierande omgivningar. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående eempel på sjötyp. Avrinningsområde: 74, Emån, biflöde nr 6 Virserumsån Koordinater (enligt SMHI): 635388-148457 Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6F 0g (6506) Höjd över havet: 130,4 m Sjöns volym: 12,319 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 59,623 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: 0,21 år Totalt avrinningsområde: 270,09 km 2 Näravrinningsområde: 17,55 km 2

Påverkan Sänkning: Nej Reglering: Ja, damm vid utloppet Antal fastigheter: Ca 25 Antal fritidsbåtar: Ca 20 Konstgjort utlopp: Gammal damm, uppförd i slutet av 1800-talet tillsammans med flera andra, för att kunna jämna ut vattenflödet i Emån. Vid fallet har också legat flera fabriker, bl.a. Hjulfabriken 1903-1924. Utsläpp: På 1980-talet fanns en fiskodling i sjön som orsakade närsaltsutsläpp. Utdöda arter: Flodkräfta Främmande arter: Signalkräfta inplanterad liksom gös och sik. Försurning: Innan kalkningsverksamheten påbörjades uppmättes 1984 ph till 5,5 och alkaliniteten till 0,02 mekv/l. Kalkning: Hjortesjön kalkades första gången i november 1984 och därefter regelbundet. Uppströms vid Lilla Granesjöns utlopp finns också en kalkdoserare som tillsätter 200 ton kalk per år till vattensystemet. Vägar, järnvägar: Järnväg med bro utefter östra stranden. Andra ingrepp: Hyggen vid stranden: Ca 2 % av strandlängden. Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal kond Ca + Mg tot-n tot-p (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mekv / l) (mg/l) (mg/l) 720725 6,8 0,09 35 0,550 0,006 8303-- 6,2 0,04 45 8,7 0,25* 900215 6,9 0,20 50 9,2 0,32* 950412 6,9 0,17 90 9,6 0,56 *=mmol/l Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1-poäng. (-, 0) Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Häckande strömstare och forsärla - betydelse för arterna i regionen. Fisk: - Andra organismer: Flotagräs (1976) - betydelse för arten i regionen Övrigt: - Genbank: - Bedömning: Sjön har en hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+)

Raritet Biotisk: Häckande forsärla - mycket sällsynt i regionen Abiotisk: - Bedömning: Förekomst av raritet vilket ger 1+poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 7 arter: gädda, abborre, mört, braen, benlöja, gös och blåsik. Sutare och ål kan finnas. Kärlväter: Bl.a. hampflockel, flotagräs, starr sp., bladvass, sjösäv. Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Minst 4 sjöberoende fågelarter: storlom, storskrake, strömstare, forsärla Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 2,59 km 2 Sjödjup: ma: 18,5 m medel: 4,8 m Flikighetstal: 2,5 Utlopp: Damm, därefter grenad fors bredd: - Risk för torrläggning: nej Antal tillopp: 4 Antal öar: 3 större + några mindre Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Ja, bedömning med hjälp av madjup, lodkarta, medelvattenföring. Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Grus / Sten Block Sand Häll Grundbottens utbredning: Ca 50 % (av den totala sjöytan)

Strandnära områden (i % an strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Äng/Hage Kärr Lövskog Blandskog Barrskog Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Hjortesjön är ursprungligen en näringsfattig, något humös sjö med gles vegetation. Omgivningarna är omvälande med mest barrskog men också lövskogar, t.e. på östra sidan. På höjderna norr, söder och öster om sjön bedrivs jordbruk. Klibbalkärr finns vid inloppen. Förekomst av översvämningsmark: Nej Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Beskrivning av stranden: För det mesta stenig till blockig strand. I nordöstra hörnet och längs hela östra sidan, där järnvägen passerar sjön, har utfyllnad skett på vissa ställen. I en del grunda vikar kantas sjön av vassbälten. Bedömning: Något mångformig vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning Framstående eempel på sjötyp: Näringsfattig, något humös sjö. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+)

Sammanvägning av kriterier Påverkan 1- Biologisk funktion 1+ Raritet 1+ Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 1+ Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0