GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Station 1101 för vattenkemi och bottenfauna i Hovaån vid Nötebron (foto: Anders Sköld, ALcontrol) GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 9 AVRINNINGSOMRÅDET... 11 REFERENSER... 16 BILAGA 1. Metodik... 19 BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi... 37 BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag... 67 BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU... 69 BILAGA 5. Vattenföring, transporter och punktutsläpp... 73 BILAGA 6. Väderförhållanden... 83 BILAGA 7. Resultat från bottenfaunaundersökningar... 87 BILAGA 8. Länsstyrelsens undersökningar... 115 BILAGA 9. Specialundersökmning... 123

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde år 2008. Undersökningarna omfattade vattenkemi och bottenfauna. Dessutom genomfördes en specialundersökning i syfte att utreda styrka och utsträckning av påverkan på vattekemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja. Vattenföring (m 3 /s) 250 200 150 100 50 2008 1968-93 Väderförhållanden Varmare och blötare än normalt Årsmedeltemperaturen för år 2008 vid SMHI:s klimatstation i Åtorp var 7,1 C, vilket är 1,7 C högre än normalvärdet för perioden 1961-90. Endast juni, augusti och september var något kallare än normalt. Januari och februari var mycket milda, hela 6 C varmare än normalt. Årsnederbörden (765 mm) var 12 % högre än normalt. Framförallt januari, februari och augusti var ovanligt nederbördsrika, medan apriljuni var väsentligt torrare än normalt. Väderförhållanden år 2008 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga 6. Vattenföring Vattenföringen högre än normalt Vattenföringen i Gullspångsälven år 2008 var 81 m 3 /s, vilket är något högre än det normala (medelvärde 1968-2008=60 m 3 /s). Flödena var betydligt större än normalt under vårvintern (månadsmedelvärden 1968-1993, Figur 1), lägre under sommarmånaderna och över de normala från augusti till och med december. Årsmedelvattenföringen var något högre än det normala även i Timsälven och Svartälven (bilaga 5). Nolltappning under juni, juli och augusti Nolltappning har förekommit i varierande omfattning i Svartälvens utlopp, Svartälven 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven vid Gullspång 2008 och medelvärden för perioden 1968-93. vid Hammarn, Älgälven, Timsälvens utlopp, Timsälven vid Lunedet, Storforsälven samt i Letälven vid Degerfors och Åtorp, främst under juni, juli och augusti. Nolltappning har betydelse för vattenmiljön både direkt, genom att påverka livsmiljön för växter och djur, och indirekt, genom att försämrad vattengenomströmning ökar genomslaget av bl.a. utsläpp från punktkällor. Transport och arealspecifik förlust Ämnestransporterna större än normalt Ämnestransporterna i Gullspångsälven år 2008 uppgick till 1529 ton kväve, 28,3 ton fosfor och 19876 ton organiska ämnen (TOC). Transporterna av fosfor, kväve och organiska ämnen var större än medelvärdet för perioden 1989-2008. Transporten av fosfor var 33 % större, kväve 17 % större och TOC hela 47 % större. Även i Svartälven och framförallt Timsälven var ämnestransporterna större än medelvärdena för perioden 1989-2008. 1

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning Höga arealförluster i Hovaån Arealförlusten av kväve 2006-2008 var måttligt hög i Gullspångsälven (se bilaga 5). I Hovaån var kväveförlusten hög och detta område var det enda som uppvisade avvikelse från beräknat jämförvärde (stor). Övriga punkter uppvisade ingen eller obetydlig avvikelse. Fosforförlusten var mycket låg i Gullspångsälven och Svartälven. I Timsälven var förlusten måttligt hög. Hovaån uppvisade mycket hög arealförlust av fosfor. I Hovaån och Timsälven var också avvikelsen stor från beräknade jämförvärden. Hovaån påverkas främst av jordbruk. Utsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del av den totala transporten, speciellt för fosfor. Ingen avvikelse noterades för Svartälven eller Gullspångsälven. Näringsämnen Huvudsakligen låga till måttligt höga halter av kväve och fosfor år 2008 De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga halter av fosfor och kväve år 2008. Detta gäller även för den senaste treårsperioden (Figur 3). Hovaån (1101), som påverkas av kringliggande jordbruksmark, hade dock mycket höga halter av kväve och fosfor. Mycket låga ammoniumkvävehalter På grund av isläget kunde inga sjöar provtas i februari/mars så provtagning skedde bara i augusti. I norra delen av Daglösen kunde en påverkan från reningsverket i Filipstad anas vid provtagningen i augusti. Ammoniumkvävehalten i bottenvattnet var då låg (60 µg/l). I övriga punkter uppmättes mycket låga halter. Bortfallet av data från februari/mars försvårar bedömningen för hela året. Bottenfauna Varierande resultat Undersökningen av bottenfauna år 2008 omfattade fem lokaler i rinnande vatten: en lokal vardera i Gullspångsälven (Åråsforsarna), Hovaån (vid Nötebron), Storforsälven (nedströms Storfors.), Lesjöälven (vid Blockenhus) och Svartälven (nedströms Hällefors). Vid expertbedömningen klassades lokalernas status med avseende på eutrofiering som hög i Gullspångsälven, god i Hovaån och Lesjöälven samt måttlig i Svartälven och i Storforsälven. Vid denna expertbedömning klassades statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig i Svartälven och Lesjöälven. På lokalerna i Gullspångsälven, Hovaån och Storforsälven bedömdes statusen som god till hög med avseende på sådan påverkan. Bedömningen för sistnämnda lokal var dock osäker och viss förekomst av miljögifter i sedimentet kunde inte uteslutas. Samtliga fem lokaler bedömdes ha ett nära neutralt vatten. Klorofyll Måttligt hög klorofyllhalt i Öjevettern år 2008 Sjön Öjevettern uppvisar varierande klorofyllhalter (mått på algmängd) under åren. I augusti 2005 var klorofyllhalten hög (29 µg/l), år 2006 var halten mycket låg (1,3 µg/l) och den lägsta uppmätta bland samtliga undersökta sjöar, medan 2008 års halt bedömdes som måttligt hög (14 ug/l). I de undersökta sjöarna var halterna generellt låga eller måttligt höga år 2008. Organiska ämnen Varierande halter av organiska ämnen I Gullspångsälvens utlopp (1005) samt Storforsälven ned- (3082) respektive uppströms (3083) Storfors uppmättes låga halter av organiska ämnen (mätt som TOC) år 2008. I Hovaån (1101) uppmättes mycket höga halter till följd av påverkan från jordbruksmark. I Svartälven vid Sågen (2625) uppmättes höga halter. Övriga provpunkter hade måttligt höga halter. 2

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning Syretillstånd Fortsatt förbättrad syresituation i Möckeln, Bredreven och Daglösen År 2006 var syretillståndet syrefritt/nästan syrefritt i bottenvattnet i norra delen av Daglösen, Öjevettern och Lonnen. En förbättring syntes dock i augusti 2008, då det endast var Öjevettern som hade syrefritt/nästan syrefritt tillstånd. År 2008 bedömdes syretillståndet i Lersjön, norra delen av Daglösen och Bredreven som svagt (Figur 2). I centrala delen av Daglösen och Möckeln var syretillståndet måttligt syrerikt. I Lonnen rådde syrerikt tillstånd i augusti 2008. Sjöarna, som undersöks årligen, är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av organiska ämnen ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. I Möckeln, Bredreven och centrala Daglösen har dock syretillståndet förbättrats på senare år. I Öjevettern klassas dock fortfarande tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. Syre (mg/l) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3510. Lersjön 3415. Daglösen norra 3410. Daglösen centr. 3070. Öjevettern 3010. Lonnen 2530. Bredreven 1030. Möckeln Figur 2. Syreförhållande i sjöarnas bottenvatten 2008 (årslägsta halt). Streckad linje markerar övergången mellan måttligt syrerikt och svagt tillstånd. Under tunn heldragen linje övergår bedömningen till syrefattigt tillstånd. Under den tjocka heldragna linjen klassas tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. Ljusförhållanden Litet siktdjup i de flesta sjöar Siktdjupet mättes i sjöarna vid provtagningen i augusti 2008. Möckeln hade ett siktdjup på 3,2 meter, vilket klassas som måttligt stort. Övriga sjöar hade litet siktdjup (1,5-2 meter). Färgtalet har ökat vid de flesta provpunkterna. I Timsälvens avrinningsområde från Storforsälven och nedströms var vattnet i huvudsak måttligt färgat. I Hovaån, Lesjöälven, Svartälven vid Sågen, Lesjöälven vid Fransagen samt sjöarna Bredreven och Öjevettern var vattnet starkt färgat. Vid övriga stationer i rinnande vatten samt sjöarna Lersjön och Daglösen (norra och centrala) var vattnet betydligt färgat. Grumligheten (turbiditeten) mättes i rinnande vatten. I Svartälvens avrinningsområde var grumligheten måttlig. Grumligheten ökade nedströms i Timsälvens avrinningsområde, från måttligt till starkt grumligt. I Letälven var vattnet betydligt grumligt. Hovaån hade starkt grumligt vatten, främst beroende på påverkan av erosion från åkermark. Grumligheten mäts inte i Gullspångsälvens utlopp. Alkalinitet och ph-värde God motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten) god i Gullspångsälvens avrinningsområde 2008. Endast vid Sågen (2625) i Svartälven och Liälven (2621) var den svag. I Hovaån var buffertkapaciteten mycket god. Årslägsta värden för den senaste treårsperioden visade generellt god buffertkapacitet i områdets södra del och svag buffertkapacitet i den norra (Figur 6). Vid flera provpunkter i Svartälvens och Timsälvens norra delar (provpunkterna 2041, 2241, 2541, 2544, 2621, 2625, 3502, 2530 ) visade ph-värdet på svagt surt vatten. Vid övriga provpunkter hade vattnet ett ph-värde som var nära neutralt. I bottenvattnet uppmättes måttligt 3

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning surt vatten i norra och centrala Daglösen. Bottenvattnet var surt i sjöarna Bredreven och Lersjön. Metaller Generellt mycket låga till låga medelhalter av metaller Medelhalterna av metaller i vatten var generellt mycket låga till låga i hela avrinningsområdet år 2008. Dock var medelhalterna av bly måttligt höga i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2544) och i Kilstabäcken (3102). I Kilstabäcken uppmättes vid några tillfällen också måttligt hög kopparhalt, vilket även gällde Svartälven vid Sågen (2625). Även i Hovaån (1101) noterades tillfälligt måttligt höga blyhalter. Blyläckage från Lesjöfors industriområde Vid jämförelse med Lesjöns utlopp uppströms Lesjöfors (2541) var avvikelsen för bly, kadmium och zink liten medan avvikelsen för molybden var tydlig nedströms samhället (2544). Molybden är en indikator på pågående utsläpp från stålindustri, direkt eller från deponi. Övriga metallhalter visade ingen avvikelse, men ökade generellt nedströms. Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, 2543) har 2001-2008 bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors. Bly tillförs vattnet främst genom utlakning från deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (ALcontrol 2002b). Förhöjd molybdenhalt i Letälven påvisar utsläpp från Degerfors järnverk Ingen avvikelse för metallhalter noterades i Storforsälven nedströms Storfors (3082) jämfört med uppströmsstationen (3083) eller i Svartälven nedströms Hällefors (2041) jämfört med station 2625. Nedströms Degerfors (1021) ökade halten molybden jämfört med uppströmsstationen (1025, tydlig avvikelse) till följd av utsläpp från Degerfors järnverk (Outokumpu Stainless AB). Även krom, nickel och bly ökade nedströms, men ingen avvikelse noterades. Specialundersökning Undersökningens syfte var att utreda styrkan av påverkan på vattenkemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja samt hur långt nedströms effekten kvarstår. Vid undersökningen användes fältmätning av konduktivitet i syfte att hitta den punkt när konduktiviteten åter hade klingat av och kunde uppmätas till den nivå som uppmättes uppströms punktkällan. Parallellt togs vattenprover för analys av konduktivitet och andra parametrar på laboratoriet. Påverkan syntes främst som förhöjda värden för konduktivitet och kvävefraktioner Undersökningen gav vid handen att mätning av konduktivitet i fält är tillförlitlig i jämförelse med konduktivitet mätt på laboratoriet. Den visade också på en god korrelation mellan konduktivitet och framförallt kväveföreningarna, vilka var de parametrar som främst indikerade påverkan från reningsverken, men även fosfor och andra parametrar. Ammoniumkväve förekom särskilt i Krokabäcken och Skagersholmsån i nivåer som kan vara skadliga för fisk. Undersökningen visade att det skulle vara möjligt att ganska snabbt få en bra bild av olika punktkällor och dess effekt på vattendraget. Metoden skulle därför kunna utgöra ett bra underlag för omplacering av provpunkter, val av punkter där åtgärder behöver sättas in och framförallt förstå hur belastningen i en punkt byggs upp, där t.ex. många små vattendrag rinner samman till ett större. ALcontrol AB, Karlstad 2009-06-10 Arne Holmberg (Rapportskrivning) Ann-Charlotte Norborg (Kvalitetsansvarig för rapport) 4

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L u ngälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen t Svar älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letäl ven #S Skagern #S #S #S #S #S Fosforhalter Låga Måttligt höga Höga Mycket höga Extremt höga Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 3. Tillståndsbedömning utifrån fosforhalter (medelvärden 2006-2008) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 5

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG #S Lesjön Bred reven LESJÖFORS Älgä lven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Östersjön Daglösen Saxån Svartälve n #S HÄLLEFORS Sörelegen L u ngälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S STORFORS Ullvettern Alkvettern Timsälv t Svar n älve e KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Letälven Skagern #S #S #S Näringsstatus Hög status God status Måttlig status #S Otillfredsställande status Dålig status #S Krokebäcke Figur 4. Näringstillstånd i sjöar bedömt utifrån bottenfaunan år 2008 i rinnande vatten. Klassningen följer Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) och baseras på expertbedömningarna. 6

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG #S Lesjön Bred reven LESJÖFORS Älgä lven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Östersjön Daglösen Saxån Svartälve n #S HÄLLEFORS Sörelegen L u ngälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S STORFORS Ullvettern Alkvettern Timsälv t Svar n älve e KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Letälven Skagern Påverkan av näringsämnen/ organisk belastning Rinnande vatten #S #S #S Ingen eller obetydlig Betydlig Stark eller mycket stark Krokebäcke Figur 5. Påverkan av näringsämnen/organiskt material på bottenfaunan i rinnande vatten 2008. 7

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Vänern Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S GULL- SPÅNG #S #S#S#S Hovaån #S #S Torrvarpen Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S STORFORS #S Saxån Halvarsnoren Ullvettern Alkvettern Letäl ven #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Skagern Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Buffertkapacitet #S #S #S #S #S Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Mycket god God Svag Mycket svag Ingen el. obetydlig Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Figur 6. Tillståndsbedömning utifrån buffertkapacitet (medel av årslägsta värden 2006-2008) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 8

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 2008 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Undersökningarna omfattade vattenkemi och bottenfauna. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet 1978. Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid 2008 års undersökningar: Hans Friberg och Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad (vattenprovtagning samt bottenfaunaprovtagning i Svartälven nedströms Hällefors och Storforsälven nedströms Storfors) Mats Medin, Medins Biologi AB (bottenfaunaprovtagning i Gullspångsälven vid Åråsforsarna, Hovaån vid Nötebron och Lesjöälven vid Blockenhus) Anders Boström, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av bottenfauna) Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (kartritning) Marcus Andersson och Anders Sköld, ALcontrol Karlstad (fältarbete vid specialundersökning) Anders Sköld, ALcontrol Karlstad (projektledning) Arne Holmberg, ALcontrol Linköping (utvärdering av vattenkemi samt rapportskrivning) Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol Karlstad (kvalitetsgranskning av rapport) Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3): Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde. Relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund. Belysa utsläppens effekter i vattenområdet. Ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 72 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år 2010. Regeringens ambitioner med delmålen är bl.a. att de ska vara möjliga att följa upp och att de ska tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete. 9

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bakgrund Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndigheter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för den fortlöpande uppföljningen av målen på regional nivå. Med data för ett antal mått och indikatorer som underlag görs en utvärdering av varje delmål. Utvärderingen ska visa dels om utvecklingen går i rätt riktning mot delmålet, dels om delmålet kommer att nås inom utsatt tid. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 10

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 8, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på ca 72 000 personer. Ytan omfattar 5050 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (66 %, Figur 7). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (15 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 2003.) Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns vattensystem har en mycket hög andel jordbruksmark. Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark. Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 2430 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 2003). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 4510 km2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 5050 km2, varav 13 % är sjö, 66 % skog, 4 % jordbruksmark, 1 % tätort och 15 % övrig mark (främst myrmark, SCB 2003). Vatten (13 %) Åker,bete (4 %) Skog (66 %) Tätort (1 %) Övrigt (15 %) Figur 7. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 2003). 11

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgäl ven Svartälve n Norrelgen Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD Lu ngälv en Daglösen Saxån Torrvarpen Sörelegen Timsälven Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern lven Tim sälv en ä Svart KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Letälven/Gullspångsälven Skagern Halvarsnoren GULL- SPÅNG Hovaån Krokebäcken Figur 8. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 12

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven, som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad, där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven, som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven, som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven, som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. 13

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metall- och verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 9. De kommunala reningsverken släpper ut näringsämnena kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiska ämnen och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med kväve, fosfor och syretärande organiska ämnen. Belastningen från sågverk består av syretärande organiska ämnen och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiska ämnen och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Bofors AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). 14

S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ Lu ngälv en $ Lersjön FILIPSTAD 22. 2. $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y 26. Saxån Svartälve n #Y % $ #S $ Älgäl ven $ 19. Norrelgen #Y 20. HÄLLEFORS 9. 15. 10. 21. #Y Sörelegen 3. 23. Daglösen 5. Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Ullvettern 29 #Y Tim sälv en Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y 30. 31. 32. 28. # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån 35. $ % 17. $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 9. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällor, se bilaga 5. 15

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Referenser REFERENSER Alabaster, J. S. och Lloyd, R. 1982. Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och 2008. Gullspångsälven 1998, 1999, 2000, 2001, 1998-2002, 2003, 2004, 2005, 2006 och 2003-2007. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 2001. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln 1996-2000. Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 2002a. Lesjöälven 2000-2001. Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 2002b. Lesjöälven 2001-2002. Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 2004. Lesjöälven 2003-2004. Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB. 2005. Metaller i abborre från Gullspångsälven 2004. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Armitage, P. D., Moss, D., Wright, J. F. & Furse, M. T. 1983. The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Research 17:333-347. Berntell, A., Wenblad, A., Henrikson, L. Nyman, H. & Oskarsson, H. 1984. Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P- E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. Rapport 4345. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1983. Bottenfaunans användbarhet som phindikator. Statens Naturvårdsverk. PM 1741. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM 1798. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM 1994. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1987. Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Statens Naturvårdsverk. PM 3349. Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N. 1990. Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111:105-121. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1994. Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till länsstyrelsen i Kristianstads län. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarsson, H.G. 1981. Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län. Länsstyrelsens Naturvårdsenhet 1981:2. 16

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Referenser Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarsson, H.G. 1983. ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? Zoologiska inst., Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. Henrikson, L. & Medin, M. 1986. Biologisk bedömning av försurningspåverkan på Lelångens tillflöden och grundområden 1986. Aquaekologerna. Rapport till Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Hörnström, E., 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221. KM Lab AB. 1990-92. Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 1990 och 1991. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB. 1993-99. Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989-92 och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, 1993-1997 och 1998. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB. 1998. Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna 1997. Avesta Sheffield. KM Lab AB. 1999. Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/11 1999. Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB. 1999. Letälven 1998. Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB. 2000. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad 2000-02-14. Lithner, G. 1989. Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport 3628. Medin, M. 2000. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Angående bottenfauna och de nya bedömningsgrunderna. Kommentarer till bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna. Skrivelse daterad 2000-01-20. Medin, M. m.fl. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. Moog, O. (Ed.) 1995. Fauna aquatica Austriaca, Version 1995. Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 3108. Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 3109. Naturvårdsverket. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport 3627. Naturvårdsverket. 1989. Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. 17

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Referenser Naturvårdsverket. 1990. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 90:4. Naturvårdsverket. 1996. Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna. Utgåva 1996-06-26. Arbetsmaterial. Naturvårdsverket. 1996. System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport 4553. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 4920. Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport 4921. Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket. Stockholm. Otto, C. & Svensson, B.S. 1983. Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBIOL. 99: 15-36. Persson, G. och Olsson, H. 1992. Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan Naturvårdsverket Rapport 4147. Raddum, G.G. & Fjellheim, A. 1984. Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIM- NOL. 22: 1973-1980. Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: 243-249. Rosenberg, D. & Resh, V. 1993. Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates 1993. Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB. 2003. Statistik för avrinningsområden 2000. Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM 0301. SMHI svenskt Vattenarkiv. 1996. Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 70, 1996. SMHI. 2008-2009. Väder och vatten. En tidning från SMHI. Nr 1-13 2008. Nr 1 2009. Tikkanen, T. och Willén, T.1992. Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Vänerkansliet. 1994. Näringsbelastning på Vänern 1992 samt förslag till mål och åtgärder (remissupplaga). Åtgärdsgrupp Vänern Rapport 1:1994. Willén, E., Willén, T. och Ahlgren, G. 1995. Skadliga alger i sjöar och hav. SNV Rapport 4447. Utermöhl. H., 1958. Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik 18

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BILAGA 1 Metodik 19

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde har varit gällande sedan 2002. Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, luftnedfall, klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt). Programmet omfattar även provtagning av sediment. Riktade specialundersökningar syftar bl.a. till att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. De kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 ggr/år vid vissa viktigare stationer respektive 6 ggr/år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 ggr/år (februari/mars och augusti). Den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) analyseras vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Övriga stationer analyseras av ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på 0,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på 0,5 meters djup samt 1 meter ovan botten. Dessutom tas syre- och temperaturprofiler varvid prov tas på varannan meter i djupintervallet ner till 16 meters djup, därefter tas prov på 20 meters djup. I sjöar med maxdjup på 40 meter eller mindre provtas sedan var 5:e meter från 20 meters djup. I sjöar djupare än 40 meter provtas var 10:e meter från 20 meters djup. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram rinnande vatten: temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, grumlighet, TOC, Tot- P, nitrat/nitrit-n, Tot-N. Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (3102). B Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Rapporteringsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 3082, 3083, 3102, 3001, 2625, 2541, 2544, 2041, 2001, 1101, 1025, 1021 och 1005. C Tilläggspaket rinnande vatten: anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 1101 och 1005. E Grundprogram sjöar: siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syre/syremättnad, TOC, tot-p, nitrat/nitrit-n, Tot-N och klorofyll (yta augusti). F Tilläggspaket sjöar: ammoniumkväve. Gäller Daglösen (3410 /3415) och Möckeln (1030). För en bättre jämförbarhet av analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor samt organiskt material (TOC). I basprogrammet ingår också undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (3010) och Möckeln (1030). Provtagning sker i augusti vartannat år med början 2003. 20

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Undersökningar av bottenfauna sker årligen (i oktober) vid stationerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003), Hovaån vid Nötebron (1101), Svartälven nedströms Hällefors (2041), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (3081). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början 2003. Påväxtundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start 2003. Provtagning sker i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003) samt upp- och nedströms fiskodlingarna i Älgälven (2242, 2241), Kroppaälven (3702, 3701) och Lungälven (3206, 3205). Vart tionde år med start 2002 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar och vattendrag. Sediment kunde p.g.a. väderförhållanden (tidig isläggning) ej provtas som planerat under 2002. Provtagning genomfördes istället i maj 2003. I samband med övriga analyser genomfördes även en specialundersökning av organiska miljögifter i ytsedimentet i de sjöar som är påverkade av kommunala eller industriella utsläpp. Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parameter A Grundprogram: torrsubstans, glödförlust, Tot-P, Tot-N, As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: TPH (olja), endast i ytsediment. Under 2004 genomfördes en specialundersökning av tungmetaller i fisk från sjön Bredreven och från Letälven. År 2005 genomfördes en specialundersökning av fosfortillförseln i nedre delen av Timsälven. Ingen specialundersökning gjordes 2006 eller 2007. Under 2008 genomfördes en specialundersökning i syfte att utreda styrka och utsträckning av påverkan på vattekemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja. Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (9405) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (10409) i Ludvika kommun har inhämtats från SMHI. Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspång), Letälven (Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborn och Lunedet), Svartälven (Brattforsen och Hammarn) och Älgälven (Sävenfors) har inhämtats från Fortum. Dygnsvattenföring i Nordmarksälven (Nordmark) har erhållits från SMHI. Vattenföring i Hovaån (Nötebron) och Svartälven vid Sågen har erhållits från SMHI i form av veckovärden (PULS-modell). D Specialundersökning 2002 (2003): EOX (extraherbara klororganiska ämnen) och förutsättningslös GC- MS Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (US EPA 8270). Endast i ytsediment. 21

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Transportberäkning Transportberäkningar har gjorts för fosfor, kväve, TOC (organiska ämnen) och metaller på stationer där säkra flödesvärden funnits tillgängliga. Beräkningar har utförts genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad, t.ex. µg/l) har multiplicerats med aktuell dygnseller veckomedelvattenföring (m 3 /s), varvid dygns- eller veckotransporter erhållits. För datum då provtagning inte skett (mellan de olika provtagningstillfällena) har dygnsmedelvärden för ämneshalter beräknats genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygns- och veckotransporterna har årstransporten för respektive ämne erhållits. Eftersom Brattforsen ligger en bit uppströms Möckeln har värdena för Svartälven räknats upp med faktorn 1,07. På samma sätt har flödet vid Nordmark räknats upp med faktorn 2,63 för att motsvara Skillerälven uppströms Filipstad (där avrinningsområdet är 2,63 ggr större). Arealkorrigeringar kan ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från miljörapporter som erhållits från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i Bilaga 5. Vattenkemi Provtagning Vattenprover har tagits med Ruttnerhämtare (Figur 10) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Figur 10. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. I rinnande vatten har provtagning skett på 0,5 meters djup antingen 6 ggr/år (jämn månad) eller 12 ggr/år (varje månad). Sjöar har provtagits vid ytan (0,5 m) samt en meter över botten. P.g.a. osäkra isförhållanden fick vinterprovtagningen ställas in år 2008. Sommarprovtagningen utfördes den 18:e augusti. Klorofyllprovtagning omfattar endast ytvatten vid sommarprovtagningen. I sjöar har dessutom provtagningen kompletterats med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur 11. 22

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde 2008 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Timsälven 3510 Lersjön 17 6624750/1406550 3502 Skillerälven, uppströms Filipstad 0.5 6622701/1407301 3415 Daglösen, norra delen 12 6620500/1408750 3410 Daglösen, mitt djupområde 24 6616100/1409700 3083 Storforsälven, uppströms Storfors 0.5 6603470/1413920 3082 Storforsälven, vid kraftverk 0.5 6602181/1412821 3070 Öjevettern 16 6599250/1410650 3021 Timsälven, vid Lunedet 0.5 6587826/1421516 3102 Kilstabäcken 0.5 6583300/1422750 3010 Lonnen 9 6585450/1423700 3001 Timsälven, utlopp i Möckeln 0.5 6579456/1428296 Svartälven 2625 Svartälven, Sågen 0.5 6683231/1407751 2621 Liälven, nedströms Fredriksberg 0.5 6670536/1418246 2541 Lesjöns utlopp 0.5 6652867/1409246 2544 Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk 0.5 6648151/1411576 2530 Bredreven 19 6647900/1412850 2241 Älgälven, nedströms Sävenfors 0.5 6640251/1429081 2041 Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors) 0.5 6626026/1426706 2001 Svartälven, inflöde i Möckeln 0.5 6578746/1430676 Gullspångsälven och Letälven 1101 Hovaån, Nötebron 0.5 6531196/1409076 1030 Möckeln 24 6577300/1428500 1025 Letälven, Möckelns utlopp 0.5 6570781/1423516 1021 Letälven, bro i Åtorp 0.5 6555771/1417571 1005 Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda (f.d. PMK) 0.5 6541491/1402756 23

S vartä lven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik # 2625 # Liälven FREDRIKSBERG 2621 2541 # Lesjön LESJÖFORS 2544 # # ## Bred reven 2530 Svartälve n Älgäl ven # 2241 Norrelgen Lersjön 3510 # # ## # L ungälv en 3070 3050 # # 3083 3090 STORFORS 3082 Ullvettern 3021 Alkvettern Saxån 3010 3102 3001 1030 # # # # # # # Tim sälv e n Möckeln # 1025 DEGERFORS HÄLLEFORS 2041 ä Svart Sörelegen GULL- SPÅNG FILIPSTAD 3502 # 3415 Daglösen 3410 Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren lven KARLSKOGA 2001 Vänern Letälven # 1021 # 1005 # Skagern 1010 Hovaån # 1101 Krokebäcken Figur 11. Provtagningsplatser för vattenkemi i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram (fr.o.m. 2002). Stationerna 1010, 3050 och 3070 provtas vart tredje år med början 2004. För identifiering av punkterna se Tabell 3. 24

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analys Analyserna har utförts av ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (1005) som analyserats av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Syrehalt, temperatur och siktdjup har bestämts i fält. Metallanalyserna har utförts av ALS Scandinavia. Analyser har utförts enligt metoderna i Tabell 4. Utvärdering Analysresultaten samt tidsserier har utvärderats utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har dock gjorts (KM Lab AB 2000). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i avsnittet "analysparametrarnas innebörd". Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2008. Om inget annat anges har analysen utförts vid ALcontrols laboratorium i Karlstad Parameter Enhet Metod Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Turbiditet FNU Fd. SS028125-2 Konduktivitet ms/m SS-EN 27888 ph SS028122-2 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO 9963-1 mod Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN 25813 Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN 25814 TOC 1) mg/l SS-EN 1484 Tot-P µg/l ST9003-PO4-P PO4-P µg/l TrAAcs, ST9003-PO4 Tot-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad NH4-N µg/l TrAAcs, J-001-88-B NO3+NO2-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Klorofyll 1) µg/l SS028146-1 Klorid 1) mg/l SS-EN ISO 10304-1 Sulfat 1) mg/l SS-EN ISO 10304-1 Kalcium 2) mg/l ICP-AES Kalium 2) mg/l ICP-AES Magnesium 2) mg/l ICP-AES Natrium 2) mg/l ICP-AES Aluminium 2) µg/l EPA 200.8 mod Järn 2) µg/l ICP-SFMS Mangan 2) mg/l EPA 200.8 mod Metaller, övriga 2) µg/l ICP-SFMS Kisel 2) mg/l ICP-AES 1) Analyserat av ALcontrol Linköping 2) Analyserat av ALS i Luleå 25

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras bättre. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrars innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (KM Lab 2000). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (0,5 m). För ph och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller kraftiga regn under perioder med tjäle. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. 26

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: > 0,20 Mycket god buffertkapacitet 0,10 0,20 God buffertkapacitet 0,05 0,10 Svag buffertkapacitet 0,02 0,05 Mycket svag buffertkapacitet < 0,02 Ingen/obetydlig buffertkap. Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: < 10 Ej eller obetydligt färgat 10 25 Svagt färgat 25 60 Måttligt färgat 60 100 Betydligt färgat > 100 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan till man åter kan se den och no- 27

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik terar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt följande: > 8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Grumlighet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enligt följande: < 0,5 Ej eller obetydligt grumligt 0,5 1,0 Svagt grumligt 1,0 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7,0 Betydligt grumligt > 7,0 Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt 8 12 Måttligt hög halt 12 16 Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det s.k. permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 10-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 20 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOCskalan (se ovan). COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avlopps- och soptippsvatten. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. 28

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiska ämnen (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av phvärdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur 29

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt följande: < 300 Låga halter 300 625 Måttligt höga halter 625 1250 Höga halter 1250 5000 Mycket höga halter > 5000 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): < 50 Mycket låga halter 50 200 Låga halter 200 500 Måttligt höga halter 500 1500 Höga halter > 1500 Mycket höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (majoktober) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter 25 50 Höga halter 50 100 Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter 30

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och för både sjöar och rinnande vatten. Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16,0 Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16,0 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk > 0,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark 31

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 20 Stor avvikelse 20 60 Mycket stor avvikelse > 60 Extrem avvikelse Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt följande: > 30 Kväveöverskott 15 30 Kväve-fosforbalans 10 15 Måttligt kväveunderskott 5 10 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott Vid kväveöverskott (N/P-kvot > 30) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot < 30). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på klorofyllhalt (treårsmedelvärde för augusti) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala, som motsvarar intervallen i fosforskalan. Skalan har använts för att bedöma tillståndet utifrån endast det aktuella årets augustivärde. Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en mellan klorofyll och totalvolym alger enhetlig benämning av klasserna har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter nedan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. 32

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik < 2,5 Mycket låga halter 2,5 10 Låga halter 10 20 Måttligt höga halter 20 40 Höga halter 40 100 Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med densitet >5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd metaller i vatten Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande text. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. Avvikelse metaller i vatten Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt följande skala (tabell 17 i Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten och sediment. < 2 ingen avvikelse 2 4 Lite avvikelse 4 10 Tydlig avvikelse 10 25 Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar < 0,5 0,5 3 3 9 9 45 > 45 Zink < 5 5 20 20 60 60 300 > 300 Kadmium <,01 0,01 0,1 0,1 0,3 0,3 1,5 > 1,5 Bly < 0,2 0,2 1 1 3 3 15 > 15 Krom < 0,3 0,3 5 5 15 15 75 > 75 Nickel < 0,7 0,7 15 15 45 45 225 > 225 Arsenik < 0,4 0,4 5 5 15 15 75 > 75 33

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Bottenfauna Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten utfördes på fem lokaler under oktober månad 2008. Lokalernas läge framgår av Tabell 5 och karta i Figur 12. På tre av lokalerna (1003 i Gullspångsälven, 1101b i Hovaån och 2543 i Lesjöälven) togs fem kvantitativa prov på en sträcka av tio meter enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN 27 828. Denna provtagning följer anvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) vilken hölls mot bottnen under det att ett område framför håven, med en längd av en meter, rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. På två av lokalerna (2041 i Svartälven samt 3081 i Storforsälven) var vattendjupet för stort och/eller bottentypen olämplig för att ovan nämnda metod skulle kunna användas. Proverna togs därför med en Ekmanhämtare med provytan 0,0248 m 2. På de lokaler där proverna togs med sparkmetoden togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av ca 30 delprov från olika typer av substrat på och i omedelbar anslutning till provsträckan. Analys Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 70 % sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre taxa (grupp). Nivån för artbestämningarna följer Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) Fullständiga artlistor redovisas längre fram i denna bilaga. Tabell 5. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2008 Benämning Lägesbeskrivning Frekvens djup (m) Koordinater 3081 E Storforsälven, nedströms Storfors 1/1 0,8 660125/141205 2543 S Blockenhus 1/1-665087/141020 2041 E Svartälven, nedströms Hällefors 1/1 6-7 662615/142667 1101b S Hovaån, Nötebron 1/1-653120/140907 1003 S Gullspångsälven, Åråsforsarna 1/1-654499/140260 E=Ekmanhuggare S=Sparkmetoden 34

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Utvärdering Bottenfaunan utvärderades enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007). Vid expertbedömningen togs hänsyn till ett antal index och förekomsten av indikatorarter. Dessutom vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in samt erfarenhet från andra liknande lokaler i regionen. I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin m.fl. 2009) redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. Vid expertbedömningen klassades lokalens status med utgångspunkt från bottenfaunan enligt: Surhet: Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Eutrofiering: Annan påverkan: God till hög Måttlig Otillfredsställande Dålig Naturvärden med avseende på bottenfaunan bedömdes enligt: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 2005). I denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare. Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig 35

S vartä lven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS 2543 2531 # # Bred reven 2530 Älgäl ven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L ungälv en 3411 3410 # # # 3415 # 2045 2041 Saxån Svartälve n # HÄLLEFORS # # 2211 Sörelegen 2210 3071 3070 3083 STORFORS 3081 Ullvettern Daglösen Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren Alkvettern 3010 # 3011 1030 1031 Tim sälv e n # # Möckeln ä Svart lven KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letälven # 1003 Skagern GULL- SPÅNG Hovaån # 1101 Krokebäcken Figur 12. Provtagningsplatser för bottenfauna i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram. Stationerna 1003, 1101, 2041, 2543, 3081 provtas årligen, övriga vart tredje år med början 2003. För identifiering av punkterna se Tabell 5. 36

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi: tabeller och översiktsdiagram för 2008 samt tidsserier 37

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Rinnande vatten, basparametrar 2008 Anmärkningsvärda värden är inramade. För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. För övriga parametrar avses medelvärde. Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1005 * 8004423 2008-02-13 2,8 - - 7,0 0,15-7,4 - - 640 6 - - Gullspångs- 8011617 2008-04-14 4,5 - - 6,9 0,16-8,0 - - 590 9 - - älven 8019805 2008-06-11 19,7 - - 7,1 0,20-8,5 - - 530 10 - - Bro, väg mot 8028953 2008-08-21 16,9 - - 7,2 0,19-7,4 - - 460 15 - - Södra Råda 8035363 2008-10-14 9,0 - - 7,1 0,17-7,5 - - 580 8 - - 8042717 2008-12-11 1,2 - - 6,9 0,15-5,7 - - 600 7 - - Min 1,2 - - 6,9 0,15-5,7 - - 460 6 - - Medel 9,0 - - 7,1 0,17-7,4 - - 567 9 - - Max 19,7 - - 7,2 0,20-8,5 - - 640 15 - - 1021 8001219 2008-01-15 1,3 60 4,9 6,8 0,14 5,0 8,8 240 320 560 12 - - Letälven 8004424 2008-02-13 1,5 70 4,0 6,9 0,14 4,7 8,7 200 280 480 11 - - Åtorp 8007921 2008-03-12 2,5 90 4,7 6,9 0,13 4,7 9,6 230 330 560 15 - - 8011616 2008-04-14 3,5 65 2,8 6,8 0,13 4,7 9,0 220 330 550 12 - - 8015921 2008-05-14 13,8 60 2,5 7,0 0,15 5,0 9,5 240 320 560 13 - - 8019840 2008-06-11 19,2 55 2,5 7,0 0,14 5,4 8,1 340 330 670 18 - - 8024457 2008-07-18 18,8 50 2,7 7,2 0,18 6,1 8,6 580 400 980 18 - - 8028949 2008-08-21 16,8 45 2,1 6,9 0,14 5,8 7,9 350 240 590 15 - - 8032156 2008-09-16 13,3 50 3,0 6,9 0,16 5,2 8,8 220 370 590 18 - - 8034402 2008-10-07 9,8 50 2,2 6,9 0,15 5,1 8,7 190 350 540 17 - - 8038762 2008-11-12 5,5 70 7,0 6,9 0,13 5,1 8,1 260 350 610 28 - - 8042494 2008-12-10 1,5 70 4,7 6,9 0,14 5,0 7,5 200 340 540 18 - - Min 1,3 45 2,1 6,8 0,13 4,7 7,5 190 240 480 11 - - Medel 9,0 61 3,6 6,9 0,14 5,2 8,6 273 330 603 16 - - Max 19,2 90 7,0 7,2 0,18 6,1 9,6 580 400 980 28 - - 1025 8001220 2008-01-15 1,8 60 4,2 6,8 0,14 5,0 8,8 230 310 540 11 - - Letälven 8004426 2008-02-13 1,3 70 4,0 6,8 0,14 4,6 9,0 200 300 500 10 - - Möckelns 8007918 2008-03-12 1,9 90 4,5 6,9 0,13 5,0 9,0 240 310 550 14 - - utlopp 8011614 2008-04-14 3,8 65 2,6 6,8 0,13 4,7 9,0 190 340 530 12 - - 8015922 2008-05-14 13,2 60 1,9 7,0 0,14 4,7 8,5 170 330 500 13 - - 8019823 2008-06-11 17,8 55 1,9 7,0 0,14 5,2 7,9 190 360 550 15 - - 8024458 2008-07-18 17,1 45 1,6 7,1 0,16 5,5 8,6 240 420 660 16 - - 8028950 2008-08-21 16,5 45 1,8 7,2 0,15 5,6 9,6 280 330 610 15 - - 8032157 2008-09-16 13,4 50 2,2 7,0 0,16 5,0 8,0 170 450 620 14 - - 8034432 2008-10-07 9,6 50 1,9 7,0 0,15 5,1 8,9 150 350 500 16 - - 8038760 2008-11-12 4,6 55 2,3 6,9 0,15 5,1 7,8 220 340 560 20 - - 8042493 2008-12-10 1,4 70 4,5 6,9 0,15 5,0 7,4 180 340 520 17 - - Min 1,3 45 1,6 6,8 0,13 4,6 7,4 150 300 500 10 - - Medel 8,5 60 2,8 7,0 0,15 5,0 8,5 205 348 553 14 - - Max 17,8 90 4,5 7,2 0,16 5,6 9,6 280 450 660 20 - - * Värden för interkalibrering 38

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1101 8001221 2008-01-15 2,1 300 52 7,1 0,30 10,9 29 1200 700 1900 100 40 16 Hovaån 8004418 2008-02-13 2,1 225 11 7,3 0,34 11,8 19 790 510 1300 41 48 13 Nötebron 8007923 2008-03-12 2,6 250 28 7,3 0,38 11,6 18 730 770 1500 81 39 15 8011613 2008-04-14 4,1 150 17 7,4 0,61 14,3 15 780 520 1300 57 36 27 8015920 2008-05-14 12,0 100 6,8 7,9 1,4 26,0 12 1100 500 1600 60 29 <10 8020365 2008-06-12 12,8 40 2,1 7,9 2,3 40,7 6,8 1400 400 1800 39 32 <10 8024459 2008-07-18 13,5 45 3,2 7,8 1,8 31,4 7,6 1400 500 1900 51 30 19 8028291 2008-08-19 15,2 225 26 7,5 0,70 16,8 31 740 1100 1800 110 38 <10 8032155 2008-09-16 13,5 225 11 7,4 0,63 16,2 27 860 940 1800 68 37 16 8035364 2008-10-14 9,9 225 16 7,6 0,77 19,4 19 1200 800 2000 66 12 <10 8038761 2008-11-12 5,2 450 235 7,2 0,39 11,9 27 1900 1600 3500 380 41 31 8042716 2008-12-11 0,9 200 18 7,0 0,25 10,0 23 650 850 1500 53 43 10 Min 0,9 40 2,1 7,0 0,25 10,0 6,8 650 400 1300 39 12 <10 Medel 7,8 203 36 7,4 0,62 18,4 20 1063 766 1825 92 35 14 Max 15,2 450 235 7,9 2,3 40,7 31 1900 1600 3500 380 48 31 2001 8001218 2008-01-15 1,2 60 0,84 6,7 0,12 3,8 12 160 220 380 <5 - - Svartälven 8004415 2008-02-13 1,6 70 0,85 6,8 0,12 3,8 8,3 160 200 360 <5 - - Mynning i 8007917 2008-03-12 2,5 70 0,90 6,9 0,12 3,8 8,4 160 220 380 <5 - - Möckeln 8011612 2008-04-14 3,7 55 1,3 6,7 0,12 3,8 8,0 200 180 380 6 - - 8015923 2008-05-14 15,2 55 2,3 7,0 0,16 4,4 8,3 110 260 370 12 - - 8019837 2008-06-11 18,3 45 1,7 7,0 0,17 4,4 7,0 79 270 350 13 - - 8024455 2008-07-18 18,7 45 2,7 7,0 0,54 4,7 7,2 38 350 390 16 - - 8028952 2008-08-21 16,5 50 1,9 7,1 0,14 3,9 8,1 70 220 290 8 - - 8032158 2008-09-16 12,5 50 0,75 6,8 0,12 3,7 8,4 98 250 350 7 - - 8034404 2008-10-07 9,7 50 0,70 6,8 0,12 3,8 8,5 110 250 360 6 - - 8038758 2008-11-12 5,4 60 2,4 6,8 0,11 3,9 7,7 130 270 400 12 - - 8042496 2008-12-10 1,4 60 0,65 6,9 0,13 3,8 6,6 140 240 380 6 - - Min 1,2 45 0,65 6,7 0,11 3,7 6,6 38 180 290 <5 - - Medel 8,9 56 1,4 6,9 0,12 4,0 8,2 121 244 366 8 - - Max 18,7 70 2,7 7,1 0,54 4,7 12 200 350 400 16 - - 2041 8004411 2008-02-13 1,0 90 0,80 6,6 0,09 3,3 11 87 250 340 <5 - - Svartälven 8011647 2008-04-14 3,8 90 0,80 6,5 0,08 3,1 9,2 83 180 260 5 - - Hammaren 8019834 2008-06-11 18,7 70 0,95 6,9 0,13 3,7 7,5 14 260 270 9 - - 8028959 2008-08-21 16,2 80 1,3 6,9 0,14 3,6 9,4 <10 220 230 11 - - 8034419 2008-10-07 8,7 90 0,95 6,7 0,11 3,5 10 32 330 360 9 - - 8042497 2008-12-10 0,5 110 1,0 6,7 0,11 3,5 11 56 340 400 8 - - Min 0,5 70 0,80 6,5 0,08 3,1 7,5 <10 180 230 <5 - - Medel 8,2 88 1,0 6,7 0,11 3,5 9,7 46 263 310 7 - - Max 18,7 110 1,3 6,9 0,14 3,7 11 87 340 400 11 - - 2241 8004412 2008-02-13 1,0 100 0,60 6,4 0,07 2,6 12 71 250 320 <5 - - Älgälven 8011646 2008-04-14 3,3 90 0,70 6,3 0,06 2,4 11 70 210 280 <5 - - nedströms 8019831 2008-06-11 15,2 80 0,90 6,8 0,12 3,2 7,8 45 360 410 21 - - Sävenfors 8028961 2008-08-21 16,4 90 2,7 6,9 0,13 3,1 11 <10 200 210 10 - - 8034429 2008-10-07 8,5 90 0,95 6,7 0,10 2,9 10 19 280 300 9 - - 8042500 2008-12-10 0,4 90 0,75 6,7 0,11 2,9 10 48 320 370 7 - - Min 0,4 80 0,60 6,3 0,06 2,4 7,8 <10 200 210 <5 - - Medel 7,5 90 1,1 6,7 0,11 2,9 10 43 270 315 9 - - Max 16,4 100 2,7 6,9 0,13 3,2 12 71 360 410 21 - - 39

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2541 8004422 2008-02-13 0,4 90 0,45 6,5 0,10 3,5 11 57 260 320 <5 - - Lesjöns 8011652 2008-04-14 3,8 80 0,50 6,3 0,07 3,2 11 64 230 290 <5 - - utlopp 8019833 2008-06-11 18,6 65 0,95 7,0 0,16 5,3 8,8 <10 270 280 9 - - 8028955 2008-08-21 15,9 100 1,2 6,6 0,10 4,0 12 <10 250 260 11 - - 8034410 2008-10-07 7,4 90 3,2 6,5 0,10 3,9 10 <10 330 340 11 - - 8042505 2008-12-10 0,8 80 0,60 6,8 0,12 3,7 10 33 300 330 7 - - Min 0,4 65 0,45 6,3 0,07 3,2 8,8 <10 230 260 <5 - - Medel 7,8 84 1,2 6,6 0,10 3,9 10 28 273 303 7 - - Max 18,6 100 3,2 7,0 0,16 5,3 12 64 330 340 11 - - 2544 8004420 2008-02-13 0,3 80 0,70 6,4 0,09 4,1 10 73 310 380 8 - - Lesjöälven 8011648 2008-04-14 3,7 80 0,85 6,4 0,09 4,0 10 79 270 350 10 - - Fransagen 8019824 2008-06-11 18,3 80 0,90 6,9 0,13 5,8 10 <10 310 320 15 - - 8028956 2008-08-21 15,5 140 2,0 6,5 0,13 5,2 16 18 380 400 18 - - 8034414 2008-10-07 6,9 150 5,2 6,2 0,08 4,1 14 27 430 460 12 - - 8042504 2008-12-10 1,0 80 0,85 6,6 0,12 4,2 8,4 49 330 380 7 - - Min 0,3 80 0,70 6,2 0,08 4,0 8,4 <10 270 320 7 - - Medel 7,6 102 1,8 6,5 0,11 4,6 11 42 338 382 12 - - Max 18,3 150 5,2 6,9 0,13 5,8 16 79 430 460 18 - - 2621 8004427 2008-02-13 0,2 90 0,75 6,5 0,06 2,4 9,5 73 290 360 <5 - - Liälven 8011651 2008-04-14 2,9 90 0,70 6,7 0,09 2,8 9,6 66 260 330 6 - - nedströms 8019838 2008-06-11 14,5 70 1,3 7,6 0,49 9,2 8,2 430 670 1100 16 - - Fredriksberg 8028962 2008-08-21 15,0 100 1,1 6,9 0,11 2,8 10 <10 230 240 9 - - 8034431 2008-10-07 6,1 100 1,4 6,6 0,09 2,8 12 38 360 400 10 - - 8042499 2008-12-10 0,5 100 0,85 6,4 0,08 2,5 12 56 330 390 6 - - Min 0,2 70 0,70 6,4 0,06 2,4 8,2 <10 230 240 <5 - - Medel 6,5 92 1,0 6,7 0,09 3,8 10 111 357 470 8 - - Max 15,0 100 1,4 7,6 0,49 9,2 12 430 670 1100 16 - - 2625 8001215 2008-01-15 0,1 90 0,79 5,6 0,02 2,2 13 59 230 290 <5 16 <10 Svartälven 8004425 2008-02-13 0,2 100 0,55 6,5 0,07 2,8 9,8 61 200 260 <5 <10 <10 Sågen 8007922 2008-03-12 1,9 120 0,70 6,5 0,06 2,5 8,9 66 230 300 <5 <10 <10 8011649 2008-04-14 2,8 90 0,65 6,6 0,07 2,4 9,7 41 170 210 <5 <10 <10 8015925 2008-05-14 10,5 80 1,0 6,6 0,09 2,5 10 <10 230 240 7 <10 <10 8019836 2008-06-11 15,8 80 1,2 7,1 0,15 3,8 10 <10 840 850 15 30 <10 8024485 2008-07-21 16,3 70 1,3 6,5 0,10 2,7 9,3 13 270 280 7 <10 <10 8028963 2008-08-21 14,3 175 0,95 6,6 0,09 2,7 17 <10 250 260 8 11 <10 8032160 2008-09-16 8,5 175 1,1 6,6 0,09 2,9 14 16 370 390 8 11 <10 8034412 2008-10-07 5,7 175 1,2 6,6 0,09 2,8 15 13 380 390 8 12 <10 8038754 2008-11-12 2,4 150 1,2 6,7 0,10 2,8 13 35 340 380 10 <10 <10 8042506 2008-12-10 0,1 110 0,55 6,2 0,06 2,4 12 47 250 300 <5 14 <10 Min 0,1 70 0,55 5,6 0,02 2,2 8,9 <10 170 210 <5 <10 <10 Medel 6,6 118 0,93 6,6 0,09 2,7 12 31 313 346 6 10 <10 Max 16,3 175 1,3 7,1 0,15 3,8 17 66 840 850 15 30 <10 40

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3001 8001216 2008-01-15 0,1 70 9,4 6,7 0,13 5,2 11 230 340 570 21 - - Timsälven 8004413 2008-02-13 1,5 80 5,8 6,8 0,13 4,9 9,9 210 280 490 17 - - Mynning i 8007920 2008-03-12 2,6 90 8,0 6,8 0,11 4,7 10 220 310 530 22 - - Möckeln 8011615 2008-04-14 4,1 70 6,0 6,8 0,13 4,8 9,0 190 350 540 24 - - 8015924 2008-05-14 15,3 60 5,5 7,0 0,16 5,1 8,3 100 340 440 20 - - 8019827 2008-06-11 18,4 55 1,5 7,1 0,23 6,0 7,6 43 400 440 26 - - 8024456 2008-07-18 19,2 45 3,7 7,3 0,22 5,7 7,8 <10 330 340 22 - - 8028951 2008-08-21 16,3 70 13 7,1 0,19 5,5 12 120 370 490 48 - - 8032159 2008-09-16 12,5 50 5,2 6,9 0,15 4,9 8,3 <10 410 420 25 - - 8034398 2008-10-07 9,5 50 6,2 6,9 0,16 5,3 9,0 40 420 460 28 - - 8038755 2008-11-12 4,8 70 25 6,9 0,19 5,5 9,4 150 470 620 60 - - 8042495 2008-12-10 1,5 70 7,2 6,9 0,15 5,0 7,7 120 340 460 26 - - Min 0,1 45 1,5 6,7 0,11 4,7 7,6 <10 280 340 17 - - Medel 8,8 65 8,0 6,9 0,16 5,2 9,2 119 363 483 28 - - Max 19,2 90 25 7,3 0,23 6,0 12 230 470 620 60 - - 3021 8004417 2008-02-13 1,6 70 4,7 6,8 0,12 4,6 11 200 250 450 13 - - Timsälven 8011618 2008-04-14 3,9 70 3,2 6,7 0,11 4,4 9,0 180 300 480 15 - - Lunedet 8019839 2008-06-11 17,6 60 3,9 7,0 0,13 4,6 7,9 40 320 360 21 - - 8028960 2008-08-21 16,4 40 3,0 7,1 0,13 4,6 7,6 <10 220 230 18 - - 8034399 2008-10-07 10,1 40 2,2 6,5 0,10 5,1 7,9 <10 320 330 17 - - 8042498 2008-12-10 1,5 65 3,6 6,9 0,13 4,7 6,9 87 310 400 16 - - Min 1,5 40 2,2 6,5 0,10 4,4 6,9 <10 220 230 13 - - Medel 8,5 58 3,4 6,9 0,13 4,7 8,4 86 287 375 17 - - Max 17,6 70 4,7 7,1 0,13 5,1 11 200 320 480 21 - - 3082 8004414 2008-02-13 0,7 50 0,95 6,8 0,12 4,4 8,7 170 220 390 5 - - Storforsälven 8011650 2008-04-14 3,6 50 1,2 6,9 0,13 5,0 7,2 190 230 420 7 - - 8019821 2008-06-11 17,8 45 2,2 7,0 0,13 6,9 8,2 70 330 400 13 - - 8028964 2008-08-21 16,5 45 4,1 7,2 0,16 5,3 7,3 27 230 260 18 - - 8034427 2008-10-07 9,3 45 1,3 6,9 0,14 4,5 7,8 38 260 300 10 - - 8042501 2008-12-10 1,2 50 1,0 6,9 0,13 4,4 6,4 120 260 380 8 - - Min 0,7 45 0,95 6,8 0,12 4,4 6,4 27 220 260 5 - - Medel 8,2 48 1,8 6,9 0,13 5,1 7,6 103 255 358 10 - - Max 17,8 50 4,1 7,2 0,16 6,9 8,7 190 330 420 18 - - 3083 8004416 2008-02-13 0,6 60 0,90 6,9 0,13 4,5 8,7 170 220 390 6 - - Storforsälven 8011644 2008-04-14 3,6 45 1,2 6,8 0,11 4,4 7,6 150 210 360 7 - - Storfors 8019826 2008-06-11 17,9 40 1,5 7,1 0,16 5,2 6,9 40 260 300 14 - - 8028958 2008-08-21 16,4 45 4,3 7,1 0,16 5,3 6,8 23 230 250 16 - - 8034426 2008-10-07 9,4 45 1,2 6,9 0,14 4,5 8,4 39 320 360 10 - - 8042502 2008-12-10 1,1 60 1,0 6,9 0,13 4,4 6,8 130 260 390 8 - - Min 0,6 40 0,90 6,8 0,11 4,4 6,8 23 210 250 6 - - Medel 8,2 49 1,7 6,9 0,14 4,7 7,5 92 250 342 10 - - Max 17,9 60 4,3 7,1 0,16 5,3 8,7 170 320 390 16 - - 3502 8004419 2008-02-13 0,4 100 1,1 6,4 0,06 3,2 11 84 290 370 5 - - Skillerälven 8011645 2008-04-14 3,5 90 1,2 6,4 0,08 3,3 10 91 260 350 8 - - uppströms 8019829 2008-06-11 17,2 80 1,0 6,7 0,10 3,1 9,4 23 260 280 9 - - Filipstad 8028957 2008-08-21 15,9 90 2,6 6,8 0,12 3,6 13 <10 260 270 17 - - 8034420 2008-10-07 9,5 100 2,4 6,6 0,10 3,7 12 61 350 410 13 - - 8042503 2008-12-10 0,9 120 1,3 6,7 0,12 3,8 11 75 340 420 10 - - Min 0,4 80 1,0 6,4 0,06 3,1 9,4 <10 260 270 5 - - Medel 7,9 97 1,6 6,7 0,10 3,5 11 57 293 350 10 - - Max 17,2 120 2,6 6,8 0,12 3,8 13 91 350 420 17 - - 41

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Jonsammansättning (mg/l) Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl Si Al Fe Mn mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 1101 8001221 2008-01-15 10 2,8 8,4 2,0 0,30 7,8 11 7,7 0,71 1,4 0,051 Hovaån 8004418 2008-02-13 10 2,6 10 1,7 0,34 10 12 6,2 0,44 1,1 0,054 Nötebron 8007923 2008-03-12 8,2 2,6 9,1 2,6 0,38 7,6 12 11 0,60 2,7 0,057 8011613 2008-04-14 14 3,1 10 2,1 0,61 8,0 14 5,3 0,64 1,2 0,052 8015920 2008-05-14 31 5,3 18 3,8 1,4 18 20 4,7 0,14 1,5 0,14 8020365 2008-06-12 43 6,5 30 4,7 2,3 33 27 5,6 0,047 0,34 0,18 8024459 2008-07-18 39 5,8 18 4,9 1,8 20 23 6,1 0,092 0,46 0,074 8028291 2008-08-19 19 3,6 11 3,0 0,70 13 13 5,3 0,66 1,5 0,087 8032155 2008-09-16 16 3,2 12 2,5 0,63 14 14 6,4 0,35 1,5 0,065 8035364 2008-10-14 18 3,9 15 3,0 0,77 16 16 6,0 0,42 1,2 0,035 8038761 2008-11-12 13 4,0 6,2 3,6 0,39 7,5 9,3 6,9 1,7 3,2 0,12 8042716 2008-12-11 9,5 2,3 8,1 1,7 0,25 7,3 11 5,1 0,76 1,2 0,055 Min 8,2 2,3 6,2 1,7 0,25 7,3 9,3 4,7 0,047 0,34 0,035 Medel 19 3,8 13 3,0 0,82 13 15 6,4 0,55 1,4 0,081 Max 43 6,5 30 4,9 2,3 33 27 11 1,7 3,2 0,18 2625 8001215 2008-01-15 1,9 0,35 1,9 0,28 0,02 2,8 2,0 3,1 0,20 0,67 0,044 Svartälven 8004425 2008-02-13 2,9 0,37 2,0 0,32 0,07 2,5 <2,0 3,3 0,19 0,66 0,062 Sågen 8007922 2008-03-12 3,2 0,33 1,8 0,31 0,06 2,3 2,0 2,9 0,21 0,57 0,051 8011649 2008-04-14 2,7 0,30 1,8 0,37 0,07 2,1 <2,0 2,5 0,16 0,50 0,031 8015925 2008-05-14 2,5 0,38 2,1 0,38 0,09 2,7 2,3 1,6 0,16 0,82 0,034 8019836 2008-06-11 3,9 0,53 2,5 0,56 0,15 2,5 2,5 1,1 0,20 1,0 0,16 8024485 2008-07-21 3,1 0,49 2,0 0,33 0,10 <2,0 <2,0 1,6 0,14 1,2 0,046 8028963 2008-08-21 3,6 0,45 1,9 0,25 0,09 2,2 <2,0 2,2 0,25 1,2 0,072 8032160 2008-09-16 3,8 0,45 2,0 0,24 0,09 2,2 <2,0 2,5 0,23 1,2 0,049 8034412 2008-10-07 3,6 0,45 1,8 0,28 0,09 2,5 2,6 2,8 0,25 1,2 0,045 8038754 2008-11-12 3,8 0,43 1,8 0,30 0,10 <2,0 <2,0 3,1 0,25 1,0 0,044 8042506 2008-12-10 2,2 0,37 1,9 0,27 0,06 2,3 2,3 3,2 0,25 0,85 0,031 Min 1,9 0,30 1,8 0,24 0,02 <2,0 <2,0 1,1 0,14 0,50 0,031 Medel 3,1 0,41 2,0 0,32 0,08 2,2 1,6 2,5 0,21 0,91 0,056 Max 3,9 0,53 2,5 0,56 0,15 2,8 2,6 3,3 0,25 1,2 0,16 42

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Jonsammansättning (mekv/l) Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 1101 8001221 2008-01-15 0,50 0,23 0,37 0,051 0,30 0,16 0,31 Hovaån 8004418 2008-02-13 0,50 0,21 0,43 0,044 0,34 0,20 0,34 Nötebron 8007923 2008-03-12 0,41 0,21 0,40 0,067 0,38 0,16 0,34 8011613 2008-04-14 0,70 0,26 0,43 0,054 0,61 0,17 0,39 8015920 2008-05-14 1,55 0,44 0,78 0,097 1,40 0,37 0,56 8020365 2008-06-12 2,15 0,53 1,30 0,121 2,30 0,69 0,76 8024459 2008-07-18 1,95 0,48 0,78 0,126 1,80 0,42 0,65 8028291 2008-08-19 0,95 0,30 0,48 0,077 0,70 0,27 0,37 8032155 2008-09-16 0,80 0,26 0,52 0,064 0,63 0,29 0,39 8035364 2008-10-14 0,90 0,32 0,65 0,077 0,77 0,33 0,45 8038761 2008-11-12 0,65 0,33 0,27 0,092 0,39 0,16 0,26 8042716 2008-12-11 0,48 0,19 0,35 0,044 0,25 0,15 0,31 Min 0,41 0,19 0,27 0,044 0,25 0,15 0,26 Medel 0,96 0,31 0,56 0,076 0,82 0,28 0,43 Max 2,15 0,53 1,30 0,126 2,30 0,69 0,76 2625 8001215 2008-01-15 0,10 0,03 0,08 0,007 0,02 0,06 0,06 Svartälven 8004425 2008-02-13 0,15 0,03 0,09 0,008 0,07 0,05 <0,06 Sågen 8007922 2008-03-12 0,16 0,03 0,08 0,008 0,06 0,05 0,06 8011649 2008-04-14 0,14 0,02 0,08 0,009 0,07 0,04 <0,06 8015925 2008-05-14 0,13 0,03 0,09 0,010 0,09 0,06 0,06 8019836 2008-06-11 0,20 0,04 0,11 0,014 0,15 0,05 0,07 8024485 2008-07-21 0,16 0,04 0,09 0,008 0,10 <0,04 <0,06 8028963 2008-08-21 0,18 0,04 0,08 0,006 0,09 0,05 <0,06 8032160 2008-09-16 0,19 0,04 0,09 0,006 0,09 0,05 <0,06 8034412 2008-10-07 0,18 0,04 0,08 0,007 0,09 0,05 0,07 8038754 2008-11-12 0,19 0,04 0,08 0,008 0,10 <0,04 <0,06 8042506 2008-12-10 0,11 0,03 0,08 0,007 0,06 0,05 0,06 Min 0,10 0,02 0,08 0,006 0,02 <0,04 <0,06 Medel 0,16 0,03 0,09 0,008 0,08 0,05 <0,06 Max 0,20 0,04 0,11 0,014 0,15 0,06 0,07 43

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Metaller Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1021 8001219 2008-01-15 0,41 0,008 0,75 0,38 0,36 0,45 3,0 0,067 Letälven 8004424 2008-02-13 0,36 0,007 0,79 0,29 0,21 0,45 3,8 0,061 Åtorp 8007921 2008-03-12 0,45 0,012 0,71 0,35 0,52 0,61 3,9 0,097 8011616 2008-04-14 0,37 <0,002 0,70 0,35 0,35 0,50 3,6 0,079 8015921 2008-05-14 0,22 0,010 0,80 0,35 0,60 0,52 2,8 0,028 8019840 2008-06-11 0,32 <0,002 0,85 0,53 0,90 0,68 3,0 0,057 8024457 2008-07-18 0,21 <0,002 1,0 0,72 3,5 1,1 1,9 0,031 8028949 2008-08-21 0,09 <0,002 0,80 0,24 0,58 0,73 2,7 0,024 8032156 2008-09-16 0,25 0,005 0,91 0,34 0,48 0,74 2,7 0,056 8034402 2008-10-07 0,19 0,003 0,72 0,26 0,45 0,60 1,6 0,025 8038762 2008-11-12 0,33 0,004 0,85 0,41 0,40 0,67 2,5 0,076 8042494 2008-12-10 0,32 0,006 0,78 0,36 0,33 0,55 3,0 0,082 Min 0,09 0,003 0,70 0,24 0,21 0,45 1,6 0,024 Medel 0,29 0,007 0,80 0,38 0,72 0,63 2,9 0,057 Max 0,45 0,012 1,0 0,72 3,5 1,1 3,9 0,097 1025 8001220 2008-01-15 0,33 0,008 0,76 0,34 0,22 0,53 6,7 0,054 Letälven 8004426 2008-02-13 0,30 0,007 0,73 0,27 0,21 0,43 3,1 0,061 Möckelns 8007918 2008-03-12 0,49 0,012 0,88 0,41 0,19 0,49 6,0 0,11 utlopp 8011614 2008-04-14 0,31 <0,002 0,63 0,26 0,18 0,36 3,5 0,071 8015922 2008-05-14 0,24 0,006 0,73 0,32 0,20 0,60 5,4 0,049 8019823 2008-06-11 0,27 <0,002 0,75 0,30 0,20 0,51 4,2 0,050 8024458 2008-07-18 0,18 0,012 1,2 0,23 0,26 0,79 4,1 0,031 8028950 2008-08-21 0,08 0,003 1,2 0,21 0,25 0,56 4,1 0,030 8032157 2008-09-16 0,21 0,005 0,92 0,22 0,23 0,55 3,9 0,039 8034432 2008-10-07 0,24 0,003 0,82 0,22 0,28 0,56 2,7 0,030 8038760 2008-11-12 0,25 0,007 0,78 0,26 0,25 0,58 2,9 0,041 8042493 2008-12-10 0,32 0,006 0,86 0,29 0,22 0,66 3,2 0,079 Min 0,08 0,003 0,63 0,21 0,18 0,36 2,7 0,030 Medel 0,27 0,007 0,86 0,28 0,22 0,55 4,1 0,054 Max 0,49 0,012 1,2 0,41 0,28 0,79 6,7 0,11 1101 8001221 2008-01-15 1,3 0,049 2,3 1,5 0,50 1,1 12 0,54 Hovaån 8004418 2008-02-13 0,61 0,010 1,9 2,1 0,56 1,6 11 0,24 Nötebron 8007923 2008-03-12 0,99 0,011 1,4 0,90 0,44 1,2 5,3 0,25 8011613 2008-04-14 0,74 <0,002 1,2 0,67 0,18 0,80 5,1 0,26 8015920 2008-05-14 0,48 0,011 1,3 0,47 1,5 1,1 2,7 0,31 8020365 2008-06-12 0,12 <0,002 1,0 0,56 4,5 2,6 2,5 0,60 8024459 2008-07-18 0,29 <0,002 1,5 0,40 1,4 1,8 2,9 0,16 8028291 2008-08-19 1,6 0,015 2,7 1,1 1,1 1,8 8,4 0,34 8032155 2008-09-16 0,60 0,011 1,7 0,78 0,90 1,3 5,0 0,24 8035364 2008-10-14 0,84 0,009 1,9 1,5 0,99 1,6 6,5 0,30 8038761 2008-11-12 1,4 0,011 2,3 0,75 <0,3 1,3 7,1 0,28 8042716 2008-12-11 0,64 0,018 1,3 0,83 0,36 0,95 5,6 0,20 Min 0,12 0,009 1,0 0,40 0,18 0,80 2,5 0,16 Medel 0,80 0,016 1,7 0,96 1,1 1,4 6,2 0,31 Max 1,6 0,049 2,7 2,1 4,5 2,6 12 0,60 44

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2001 8001218 2008-01-15 0,19 0,007 0,68 0,17 0,08 0,23 2,9 0,050 Svartälven 8004415 2008-02-13 0,20 0,008 0,57 0,18 0,09 0,25 2,9 0,038 Mynning i 8007917 2008-03-12 0,25 0,010 0,44 0,18 0,10 0,20 3,6 0,060 Möckeln 8011612 2008-04-14 0,22 <0,002 0,51 0,17 0,09 0,21 3,4 0,043 8015923 2008-05-14 0,18 0,009 0,55 0,09 0,11 0,22 3,0 0,037 8019837 2008-06-11 0,17 0,003 0,65 0,17 0,06 0,22 3,1 0,060 8024455 2008-07-18 0,13 <0,002 1,0 0,15 0,12 0,33 2,3 0,037 8028952 2008-08-21 0,13 0,008 0,80 0,34 0,12 0,47 3,8 0,040 8032158 2008-09-16 0,14 0,008 0,54 0,16 0,07 0,24 3,2 0,039 8034404 2008-10-07 0,14 0,010 0,45 0,14 0,09 0,25 4,3 0,026 8038758 2008-11-12 0,19 0,007 0,60 0,23 0,08 0,32 4,3 0,049 8042496 2008-12-10 0,17 0,008 0,60 0,21 0,08 0,25 3,6 0,045 Min 0,13 0,003 0,44 0,09 0,06 0,20 2,3 0,026 Medel 0,17 0,008 0,62 0,18 0,09 0,26 3,4 0,044 Max 0,25 0,010 1,0 0,34 0,12 0,47 4,3 0,060 2041 8004411 2008-02-13 0,45 0,027 0,51 0,21 0,15 0,25 6,3 0,15 Svartälven 8011647 2008-04-14 0,41 0,008 0,39 0,17 0,11 0,22 5,9 0,11 Hammaren 8019834 2008-06-11 0,36 0,016 0,55 0,18 0,12 0,23 5,4 0,071 8028959 2008-08-21 0,46 0,016 0,55 0,33 0,23 0,36 4,7 0,10 8034419 2008-10-07 0,32 0,014 0,42 0,12 0,13 0,23 4,1 0,053 8042497 2008-12-10 0,36 0,017 0,43 0,25 0,11 0,28 5,0 0,086 Min 0,32 0,008 0,39 0,12 0,11 0,22 4,1 0,053 Medel 0,39 0,017 0,48 0,21 0,14 0,26 5,2 0,095 Max 0,46 0,027 0,55 0,33 0,23 0,36 6,3 0,15 2541 8004422 2008-02-13 0,38 0,013 0,44 0,21 0,06 0,24 3,5 0,14 Lesjöns 8011652 2008-04-14 0,34 0,011 0,47 0,17 <0,05 0,23 3,4 0,11 utlopp 8019833 2008-06-11 0,49 <0,002 0,58 0,15 <0,05 0,24 3,1 0,074 8028955 2008-08-21 0,46 0,015 0,54 0,16 0,29 0,24 3,9 0,094 8034410 2008-10-07 0,36 0,007 0,42 0,16 <0,05 0,20 2,6 0,13 8042505 2008-12-10 0,17 0,004 0,37 0,06 <0,05 0,20 1,8 0,047 Min 0,17 0,004 0,37 0,06 0,06 0,20 1,8 0,047 Medel 0,37 0,010 0,47 0,15 0,17 0,23 3,1 0,099 Max 0,49 0,015 0,58 0,21 0,29 0,24 3,9 0,14 2544 8004420 2008-02-13 0,95 0,014 0,70 0,19 0,10 0,33 7,8 0,15 Lesjöälven 8011648 2008-04-14 1,2 0,016 0,82 0,20 0,09 0,39 8,4 0,14 Fransagen 8019824 2008-06-11 0,96 0,003 1,1 0,21 0,15 0,41 8,6 0,087 8028956 2008-08-21 1,6 0,020 1,0 0,34 0,27 0,61 12 0,18 8034414 2008-10-07 1,6 0,014 0,61 0,26 0,11 0,42 7,9 0,27 8042504 2008-12-10 0,65 0,008 0,63 0,18 0,09 0,32 5,0 0,089 Min 0,65 0,003 0,61 0,18 0,09 0,32 5,0 0,087 Medel 1,2 0,012 0,80 0,23 0,14 0,41 8,2 0,15 Max 1,6 0,020 1,1 0,34 0,27 0,61 12 0,27 45

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2625 8001215 2008-01-15 0,37 0,018 0,29 0,19 <0,05 0,21 4,0 0,15 Svartälven 8004425 2008-02-13 0,53 0,013 0,23 0,21 <0,05 0,24 4,7 0,13 Sågen 8007922 2008-03-12 0,50 0,021 0,20 0,19 <0,05 0,20 4,2 0,19 8011649 2008-04-14 0,30 0,016 0,22 0,15 <0,05 0,15 3,2 0,13 8015925 2008-05-14 0,36 0,009 0,24 0,19 0,07 0,20 2,6 0,097 8019836 2008-06-11 0,81 0,039 4,0 0,27 0,07 0,87 15 0,29 8024485 2008-07-21 0,44 0,009 0,28 0,19 0,12 0,22 1,9 0,11 8028963 2008-08-21 0,46 0,022 0,36 0,26 0,08 0,33 4,4 0,17 8032160 2008-09-16 0,43 0,012 0,41 0,35 0,06 0,29 0,57 0,15 8034412 2008-10-07 0,47 0,014 0,21 0,26 0,07 0,26 3,9 0,14 8038754 2008-11-12 0,46 0,014 0,26 0,20 0,05 0,26 3,8 0,12 8042506 2008-12-10 0,29 0,011 0,27 0,14 <0,05 0,15 3,1 0,11 Min 0,29 0,009 0,20 0,14 0,05 0,15 0,57 0,097 Medel 0,45 0,017 0,58 0,22 0,07 0,28 4,2 0,15 Max 0,81 0,039 4,0 0,35 0,12 0,87 15 0,29 3001 8001216 2008-01-15 0,59 0,009 1,0 0,46 0,36 0,75 3,0 0,13 Timsälven 8004413 2008-02-13 0,41 0,009 0,87 0,39 0,30 0,59 3,2 0,12 Mynning i 8007920 2008-03-12 0,66 0,012 0,93 0,56 0,26 0,65 4,4 0,18 Möckeln 8011615 2008-04-14 0,51 <0,002 0,91 0,44 0,32 0,65 4,1 0,12 8015924 2008-05-14 0,39 0,006 0,89 0,42 0,37 0,62 2,8 0,085 8019827 2008-06-11 0,47 0,003 1,0 0,36 0,36 0,71 2,3 0,12 8024456 2008-07-18 0,16 <0,002 1,1 0,12 0,53 0,77 1,2 0,032 8028951 2008-08-21 0,41 0,004 1,4 0,54 0,40 1,2 2,6 0,11 8032159 2008-09-16 0,43 0,006 1,3 0,49 0,44 1,1 2,9 0,11 8034398 2008-10-07 0,24 0,003 0,88 0,20 0,50 0,84 1,2 0,050 8038755 2008-11-12 0,50 0,006 1,1 0,57 0,39 1,0 2,6 0,11 8042495 2008-12-10 0,49 0,009 0,94 0,51 0,36 0,81 2,5 0,12 Min 0,16 0,003 0,87 0,12 0,26 0,59 1,2 0,032 Medel 0,44 0,007 1,0 0,42 0,38 0,80 2,7 0,11 Max 0,66 0,012 1,4 0,57 0,53 1,2 4,4 0,18 3082 8004414 2008-02-13 0,31 0,010 0,77 0,17 0,38 0,40 3,1 0,065 Storforsälven 8011650 2008-04-14 0,26 0,011 0,68 0,21 0,86 0,42 3,3 0,066 8019821 2008-06-11 0,46 0,004 1,2 0,39 0,68 0,60 5,2 0,055 8028964 2008-08-21 0,18 <0,002 0,87 0,27 1,1 0,36 2,3 0,040 8034427 2008-10-07 0,17 0,004 0,72 0,15 0,41 0,28 1,5 0,019 8042501 2008-12-10 0,28 0,008 0,71 0,21 0,31 0,38 2,5 0,053 Min 0,17 0,004 0,68 0,15 0,31 0,28 1,5 0,019 Medel 0,28 0,007 0,83 0,24 0,61 0,41 3,0 0,049 Max 0,46 0,011 1,2 0,39 1,1 0,60 5,2 0,066 3083 8004416 2008-02-13 0,31 0,011 0,66 0,20 0,36 0,37 3,2 0,048 Storforsälven 8011644 2008-04-14 0,25 <0,002 0,61 0,13 0,43 0,23 3,1 0,052 Storfors 8019826 2008-06-11 0,27 <0,002 0,69 0,13 0,28 0,29 2,3 0,041 8028958 2008-08-21 0,49 0,004 1,1 0,35 0,95 0,51 3,6 0,065 8034426 2008-10-07 0,16 0,004 0,67 0,15 0,42 0,25 1,4 0,022 8042502 2008-12-10 0,26 0,007 0,78 0,19 0,30 0,36 2,3 0,056 Min 0,16 0,004 0,61 0,13 0,28 0,23 1,4 0,022 Medel 0,29 0,007 0,75 0,19 0,46 0,33 2,6 0,047 Max 0,49 0,011 1,1 0,35 0,95 0,51 3,6 0,065 46

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3102 8004421 2008-02-13 2,1 0,024 2,2 0,71 2,9 1,8 11 0,23 Kilstabäcken 8011619 2008-04-14 1,4 0,010 2,6 0,81 6,8 2,6 8,8 0,34 Forsby 8019841 2008-06-11 1,0 <0,007 2,0 0,61 15 4,7 3,7 0,36 8028954 2008-08-21 1,9 0,035 4,8 1,6 2,4 3,2 14 0,47 8034400 2008-10-07 1,5 0,026 3,4 1,2 3,5 2,5 12 0,25 8042507 2008-12-10 1,2 0,024 2,3 0,88 1,8 2,0 11 0,26 Min 1,0 0,010 2,0 0,61 1,8 1,8 3,7 0,23 Medel 1,5 0,023 2,9 0,96 5,3 2,8 10 0,32 Max 2,1 0,035 4,8 1,6 15 4,7 14 0,47 47

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Översikt rinnande vatten 2008 Medelhalter av fosfor för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 2008. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Fosfor (µg/l) 30 25 20 15 10 5 Fosfor (µg/l) 100 80 60 40 0 20 3502. Skillerälven 3083. Storforsälven 3082. Storforsälven 3021. Timsälven, Lunedet 3001. Timsälven, Möckeln 0 1101. Hovaån 1025. Möckelns utlopp 1021. Letälven 1005. Gullspångsälven Fosfor (µg/l) 20 15 10 5 0 2621. Liälven 2241. Älgälven 2541. Lesjöns utlopp 2544. Lesjöälven 2625. Svartälven, Sågen 2041. Svartälven, Hammaren 2001. Svartälven, Möckeln 48

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medelhalter av kväve för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 2008. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Tunn heldragen linje markerar övergången från måttligt höga till höga halter. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Kväve (µg/l) 600 Kväve (µg/l) 2000 500 400 1500 300 200 1000 100 0 3502. Skillerälven 3083. Storforsälven 3082. Storforsälven 3021. Timsälven, Lunedet 3001. Timsälven, Möckeln 500 0 1101. Hovaån 1025. Möckelns utlopp 1021. Letälven 1005. Gullspångsälven Kväve (µg/l) 700 600 500 400 300 200 100 0 2241. Älgälven 2621. Liälven 2541. Lesjöns utlopp 2544. Lesjöälven 2625. Svartälven, Sågen 2041. Svartälven, Hammaren 2001. Svartälven, Möckeln 49

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medelhalter av organiskt material (TOC) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 2008. Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över heldragen linje är halterna måttligt höga. Över den mellantjocka heldragna linjen är halterna höga och över den tjockaste linjen mycket höga. TOC (mg/l) 12 10 8 6 4 TOC (mg/l) 20 15 10 2 0 3502. Skillerälven 3083. Storforsälven 3082. Storforsälven 3021. Timsälven, Lunedet 3001. Timsälven, Möckeln 5 0 1101. Hovaån 1025. Möckelns utlopp 1021. Letälven 1005. Gullspångsälven TOC (mg/l) 12 10 8 6 4 2 0 2241. Älgälven 2621. Liälven 2541. Lesjöns utlopp 2544. Lesjöälven 2625. Svartälven, Sågen 2041. Svartälven, Hammaren 2001. Svartälven, Möckeln 50

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 2008. Streckad linje markerar övergången mellan mycket svag och svag buffertkapacitet. Tunn heldragen linje markerar övergången från svag till god buffertkapacitet. Över den tjocka heldragna linjen är buffertkapaciteten mycket god. Alkalinitet (mekv/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 Alkalinitet (mekv/l) 0,62 0,25 0,20 0,15 0,10 0,00 3502. Skillerälven 3083. Storforsälven 3082. Storforsälven 3021. Timsälven, Lunedet 3001. Timsälven, Möckeln 0,05 0,00 1101. Hovaån 1025. Möckelns utlopp 1021. Letälven 1005. Gullspångsälven Alkalinitet (mekv/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 2241. Älgälven 2621. Liälven 2541. Lesjöns utlopp 2544. Lesjöälven 2625. Svartälven, Sågen 2041. Svartälven, Hammaren 2001. Svartälven, Möckeln 51

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Sjöar, basparametrar 2008 Anmärkningsvärda halter är inramade. (Vinterprovtagningen utgick p.g.a. isförhållanden.) Plats Provnr Datum Djup Temp Färg ph Alk Kond Syre Syrem. TOC NH4-N NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P m C mg/l mekv/l ms/m mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1030 Möckeln 8028071 2008-08-18 0,5 17,1 45 7,0 0,16 5,6 8,4 89 7,6 25 270 360 630 18 8028079 2008-08-18 23 9,8 50 6,5 0,13 5,0 5,3 47 7,8 <10 360 280 640 28 2530 Bredreven 8028070 2008-08-18 0,5 16,5 65 6,8 0,12 4,9 8,3 90 9,8-84 270 350 16 8028072 2008-08-18 18 7,9 110 6,1 0,10 4,2 3,2 27 10-150 320 470 23 3010 Lonnen 8028085 2008-08-18 0,5 17,1 40 7,0 0,16 5,0 8,4 88 7,7 - <10 350 360 27 8028080 2008-08-18 8 17,1 45 6,9 0,16 5,0 8,1 86 8,4 - <10 350 360 6 3070 Öjevettern 8028087 2008-08-18 0,5 17,2 45 6,9 0,14 5,1 8,4 90 7,7 - <10 340 350 20 8028081 2008-08-18 15 10,5 130 6,6 0,27 6,3 0,2 3 9,5-16 490 510 32 3410 Daglösen, centrala 8028083 2008-08-18 0,5 17,0 55 6,8 0,12 4,3 8,6 90 8,9 10 68 290 360 16 8028075 2008-08-18 24 9,7 70 6,3 0,09 4,1 6,1 55 9,5 <10 200 280 480 13 3415 Daglösen, norra 8028082 2008-08-18 0,5 16,6 70 6,8 0,13 4,0 8,3 88 9,9 <10 24 370 390 20 8028078 2008-08-18 12 9,9 80 6,3 0,11 4,4 3,6 33 9,7 60 210 390 600 19 3510 Lersjön 8028074 2008-08-18 0,5 17,0 70 6,7 0,10 3,2 8,7 92 10 - <10 410 420 15 8028073 2008-08-18 16,5 8,2 90 6,1 0,09 3,1 3,4 30 10-100 300 400 15 Plats Provnr Datum COD Färg Turbiditet Konduktivitet Järn Mangan ph Al mg/l mg/l FNU ms/m mg/l mg/l mg/l Skagern 8003402 2008-02-06-45 2,0-0,13 <0,02 7,1 0,91 (råvattenkontroll) 8028217 2008-08-19-40 1,8-0,13 <0,02 6,8 2,7 Djup: 4 m 52

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Temperatur- och syreprofiler 2008 Anmärkningsvärda halter är inramade. (Då provtagning ej genomfördes i februari/mars pga dåliga isförhållanden kan endast augistiprovtagningen redovisas.) Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % Sommarprovtagning 1030 8028071 2008-08-18 0,5 17,1 8,4 89 MÖCKELN 8028201 2008-08-18 2 17,2 8,4 89 8028202 2008-08-18 4 17,2 8,4 89 8028203 2008-08-18 6 17,2 8,4 89 8028204 2008-08-18 8 17,1 8,3 88 8028205 2008-08-18 10 17,1 8,3 88 8028206 2008-08-18 12 17,1 8,3 87 8028207 2008-08-18 14 16,7 8,0 83 8028208 2008-08-18 16 11,1 5,2 48 8028209 2008-08-18 20 9,8 5,2 47 8028079 2008-08-18 23 9,8 5,3 47 2530 8028070 2008-08-18 0,5 16,5 8,3 90 BREDREVEN 8028192 2008-08-18 2 16,6 8,5 90 8028193 2008-08-18 4 16,6 8,5 91 8028194 2008-08-18 6 14,8 4,4 41 8028195 2008-08-18 8 10,1 2,7 25 8028196 2008-08-18 10 8,7 3,3 29 8028197 2008-08-18 12 8,0 3,0 26 8028198 2008-08-18 14 8,0 3,1 26 8028199 2008-08-18 16 8,0 3,1 27 8028072 2008-08-18 18 7,9 3,2 27 3010 8028085 2008-08-18 0,5 17,1 8,4 88 LONNEN 8028248 2008-08-18 2 17,2 8,5 89 8028249 2008-08-18 4 17,2 8,5 89 8028250 2008-08-18 6 17,2 8,3 87 8028080 2008-08-18 9 17,1 8,1 86 3070 8028087 2008-08-18 0,5 17,2 8,4 90 ÖJEVETTERN 8028238 2008-08-18 2 17,2 8,4 89 8028239 2008-08-18 4 17,2 8,2 88 8028241 2008-08-18 6 17,2 8,2 87 8028243 2008-08-18 8 17,1 7,9 84 8028245 2008-08-18 10 16,6 5,8 62 8028246 2008-08-18 12 12,1 4,3 44 8028247 2008-08-18 14 10,7 2,1 26 8028081 2008-08-18 15 10,5 0,2 3 53

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % 3410. DAGLÖSEN, 8028083 2008-08-18 0,5 17,0 8,6 90 CENTRALA 8028226 2008-08-18 2 16,9 8,6 90 8028227 2008-08-18 4 16,8 8,4 88 8028228 2008-08-18 6 16,5 8,4 87 8028229 2008-08-18 8 12,5 6,6 67 8028230 2008-08-18 10 11,6 6,6 65 8028232 2008-08-18 12 10,7 6,5 65 8028233 2008-08-18 14 10,3 6,4 63 8028234 2008-08-18 16 10,1 6,3 61 8028235 2008-08-18 20 9,8 6,2 58 8028075 2008-08-18 24 9,7 6,1 55 3415. DAGLÖSEN, 8028082 2008-08-18 0,5 16,6 8,3 88 NORRA 8028236 2008-08-18 2 16,7 8,3 89 8028237 2008-08-18 4 16,7 8,3 87 8028240 2008-08-18 6 14,5 5,7 59 8028242 2008-08-18 8 12,7 5,3 50 8028244 2008-08-18 10 10,6 3,4 31 8028078 2008-08-18 12 9,9 3,6 33 3510 8028074 2008-08-18 0,5 17,0 8,7 92 LERSJÖN 8028185 2008-08-18 2 17,0 8,7 91 8028186 2008-08-18 4 17,0 8,7 92 8028187 2008-08-18 6 16,9 8,6 91 8028188 2008-08-18 8 10,8 4,3 40 8028189 2008-08-18 10 10,2 4,1 38 8028190 2008-08-18 12 9,8 3,7 33 8028191 2008-08-18 14 9,5 3,5 31 8028073 2008-08-18 16,5 8,2 3,4 30 54

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Syre Syre (mg/l) 0 5 0 5 10 15 20 Temp ( C) 0 5 0 5 10 15 20 Temp ( C) 10 15 10 20 25 Djup (m) Temp Syre 15 20 Djup (m) Temp Syre 1030. Möckeln 2008-08-18 2530. Bredreven 2008-08-18 0 2 Syre (mg/l) 0 5 10 15 20 Temp ( C) 0 5 Syre 0 5 10 15 20 Temp ( C) 4 6 10 8 15 10 Djup 3010. Lonnen 2008-08-18 Temp Syre 20 Djup (m) 3070. Öjevettern 2008-08-18 Temp Syre 55

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 0 Syre 0 5 10 15 20 Temp ( C) 0 Syre 0 5 10 15 20 Temp 5 5 10 10 15 Djup (m) 3410. Daglösen centrala 2008-08-18 Temp Syre 15 Djup (m) 3415. Daglösen norra 2008-08-18 Temp Syre 0 Syre 0 5 10 15 20 Temp 5 10 15 20 Djup (m) Temp Syre 3510. Lersjön 2008-08-18 Siktdjup och klorofyll 2008 Plats Provnr Datum Siktdjup Klorofyll a (0,5 meters djup) m µg/l 1030 Möckeln 8028071 2008-08-18 3,2 7,4 2530 Bredreven 8028070 2008-08-18 2,0 12 3010 Lonnen 8028085 2008-08-18 1,8 12 3070 Öjevettern 8028087 2008-08-18 2,0 14 3410 Daglösen, centrala 8028083 2008-08-18 2,1 14 3415 Daglösen, norra 8028082 2008-08-18 1,9 9,3 3510 Lersjön 8028074 2008-08-18 2,1 11 56

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Översikt sjöar 2008 Vårvinterprovtagningen utgick p.g.a. dåliga isförhållanden. Fosfor (µg/l) 30 25 20 15 10 5 0 Kväve (µg/l) 700 600 500 400 300 200 100 0 3510. Lersjön, yta 3415. Daglösen norr, yta 3410. Daglösen centr, yta 3070. Öjevettern, yta 3010. Lonnen, yta 2530. Bredreven, yta 1030. Möckeln, yta 3510. Lersjön, yta 3415. Daglösen norr, yta 3410. Daglösen centr, yta 3070. Öjevettern, yta 3010. Lonnen, yta 2530. Bredreven, yta 1030. Möckeln, yta Medelhalter av fosfor i sjöar 2008. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Medelhalter av kväve i sjöar 2008. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. TOC (mg/l) 12 Alkalinitet (mekv/l) 0,20 10 8 0,15 6 0,10 4 2 0 3510. Lersjön, yta 3415. Daglösen norr, yta 3410. Daglösen centr, yta 3070. Öjevettern, yta 3010. Lonnen, yta 2530. Bredreven, yta 1030. Möckeln, yta 0,05 0,00 3510. Lersjön, yta 3415. Daglösen norr, yta 3410. Daglösen centr, yta 3070. Öjevettern, yta 3010. Lonnen, yta 2530. Bredreven, yta 1030. Möckeln, yta Medelhalter av organiskt material (TOC) i sjöar 2008. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) i sjöar 2008. Streckad linje markerar övergången mellan svag och god buffertkapacitet. Över heldragen linje är buffertkapaciteten mycket god. 57

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Syre (mg/l) 10 8 6 4 2 Siktdjup (m) 4 3 2 1 0 3510. Lersjön 3415. Daglösen norra 3410. Daglösen centr. 3070. Öjevettern 3010. Lonnen 2530. Bredreven 1030. Möckeln 0 3510. Lersjön 3415. Daglösen norra 3410. Daglösen centr. 3070. Öjevettern 3010. Lonnen 2530. Bredreven 1030. Möckeln Lägsta syrehalter i sjöarnas bottenvatten 2008. Streckad linje markerar övergången mellan syrerikt och måttligt syrerikt tillstånd. Under tunn heldragen linje råder svagt syretillstånd. Under mellantjock heldragen linje råder syrefattigt tillstånd. Under den tjockaste linjen klassas tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. Siktdjup i sjöar vid sommarprovtagningen 2008 (18 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan måttligt och litet siktdjup. Under heldragen linje är siktdjupet mycket litet. Klorofyll (µg/l) 20 15 10 5 Kväve/Fosfor-kvot 50 40 30 20 10 0 0 3510. Lersjön 3415. Daglösen norra 3410. Daglösen centr. 3070. Öjevettern 3010. Lonnen 2530. Bredreven 1030. Möckeln 3510. Lersjön 3415. Daglösen norra 3410. Daglösen centr. 3070. Öjevettern 3010. Lonnen 2530. Bredreven 1030. Möckeln Klorofyllhalter i sjöar vid sommarprovtagningen 2008 (18 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över tunn heldragen linje är halterna måttligt höga. Över tjock heldragen linje är halterna höga. Kväve/fosfor-kvot i sjöar vid provtagningen 18 augusti 2008. Streckad linje markerar övergången mellan kväveöverskott och kväve-fosforbalans. Under tunn heldragen linje råder måttligt kväveunderskott. Tjock heldragen linje markerar gränsen mellan måttligt och stort kväveunderskott. 58

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Tidsserier 1005. Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) ph 8 7 6 5 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Alkalinitet (mekv/l) 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Konduktivitet (ms/m) 8 6 4 2 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 59

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Forts. 1005. Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) TOC (mg/l) 12 1974-87: TOC (COD Mn) beräknat ur Permanganattal 10 8 6 4 2 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Fosfor (µg/l) 50 40 30 20 10 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Kväve (µg/l) 2000 1974-86: Summa nitrat-, nitrit- och Kjeldahl-kväve. Fr.o.m. 1987: Totalkväve 1500 1000 500 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 60

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Forts. 1005. Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) Kväve (µg/l) 2000 1500 1000 500 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 61

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 2001. Svartälven, mynning i Möckeln ph 8 8,3 7 6 5 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Alkalinitet (mekv/l) 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 Konduktivitet (ms/m) 7 6 5 4 3 2 1 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 62

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Forts. 2001. Svartälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) 16 12 8 4 0 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Fosfor (µg/l) 35 30 25 20 15 10 5 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Kväve (µg/l) 1000 800 600 400 200 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 63

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 3001. Timsälven, mynning i Möckeln ph 8 7 6 5 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 Alkalinitet (mekv/l) 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 Konduktivitet (ms/m) 16 12 8 4 0 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 64

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Forts. 3001. Timsälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) 14 12 10 8 6 4 2 0 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Fosfor (µg/l) 100 80 60 40 20 0 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 Kväve (µg/l) 1200 800 400 0 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 65

66

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag år 2008 67

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Plats Datum Temp. ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Gullspångs- 08-01-15 1,8 7,06 5,63 0,240 0,089 0,165 0,022 0,167 0,102 0,15 0,12 älven, 08-02-13 2,8 6,88 5,53 0,240 0,086 0,161 0,022 0,166 0,105 0,14 0,12 Gullspång 08-03-12 2,1 7,04 5,45 0,240 0,087 0,160 0,022 0,164 0,099 0,15 0,12 08-04-14 4,5 7,02 5,36 0,239 0,090 0,159 0,021 0,163 0,099 0,15 0,12 08-05-14 15,0 7,07 5,31 0,234 0,086 0,154 0,020 0,170 0,097 0,14 0,12 08-06-11 19,7 6,96 5,54 0,237 0,092 0,163 0,021 0,190 0,116 0,14 0,12 08-07-18 18,5 7,01 5,36 0,233 0,088 0,161 0,021 0,188 0,092 0,15 0,12 08-08-21 16,9 7,08 5,26 0,228 0,084 0,152 0,020 0,175 0,094 0,14 0,12 08-09-16 13,4 7,17 5,24 0,227 0,085 0,159 0,020 0,167 0,097 0,13 0,12 08-10-14 9,6 7,12 5,36 0,230 0,087 0,159 0,021 0,167 0,096 0,14 0,11 08-11-12 6,1 7,02 5,30 0,229 0,089 0,158 0,020 0,158 0,116 0,14 0,13 08-12-11 1,2 7,08 5,29 0,228 0,088 0,158 0,020 0,159 0,098 0,13 0,11 Min 1,2 6,88 5,24 0,227 0,084 0,152 0,020 0,158 0,092 0,13 0,11 Medel 9,3 7,05 5,39 0,234 0,088 0,159 0,021 0,167 0,101 0,14 0,12 Max 19,7 7,17 5,63 0,240 0,092 0,165 0,022 0,190 0,116 0,15 0,13 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kjeld.-N Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. (of) Abs. (f) KMnO 4 Si TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l mg/l Gullspångs- 08-01-15 4 371 321 699 4 10 0,120 0,093 30,3 2,04 7,3 älven, 08-02-13 4 400 282 610 5 10 0,134 0,097 33,5 1,83 8,1 Gullspång 08-03-12 5 342 317 588 4 11 0,139 0,109 35,2 1,99 7,7 08-04-14 11 370 232 595 4 11 0,133 0,104 34,4 2,06 7,4 08-05-14 6 228 324 490 3 12 0,163 0,101 35,2 1,59 8,1 08-06-11 17 165 312 476 4 14 0,174 0,106 35,1 1,50 8,2 08-07-18 35 117 333 436 3 11 0,124 0,082 33,1 1,28 8,3 08-08-21 14 219 310 489 3 12 0,152 0,086 33,2 1,57 7,3 08-09-16 5 348 333 523 2 7 0,115 0,089 33,8 1,93 7,3 08-10-14 5 342 315 560 3 8 0,143 0,093 32,9 1,67 7,3 08-11-12 4 331-587 2 8 0,119 0,099 34,9 1,87 8,2 08-12-11 43 387-640 8 19 0,139 0,106 40,2 1,98 8,7 Min 4 117 232 436 2 7 0,115 0,082 30,3 1,28 7,3 Medel 13 302 308 558 4 11 0,138 0,097 34,3 1,78 7,8 Max 43 400 333 699 8 19 0,174 0,109 40,2 2,06 8,7 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gullspångs- 08-01-15 140 5,0 0,72 3,9 120 0,008 0,13 0,43 0,62 0,041 0,26 0,23 älven, 08-02-13 140 4,8 0,82 2,0 110 0,007 0,15 0,40 0,62 0,036 0,25 0,23 Gullspång 08-03-12 140 4,2 0,88 2,7 100 0,009 0,33 0,39 0,59 0,035 0,24 0,22 08-04-14 200 5,1 0,86 2,8 170 0,006 0,17 0,36 0,66 0,048 0,28 0,31 08-05-14 180 10 0,81 2,4 110 0,009 0,26 0,41 0,72 0,060 0,29 0,28 08-06-11 190 14 0,88 2,6 110 0,013 0,35 0,40 0,81 0,061 0,30 0,31 08-07-18 150 14 0,89 1,7 72 0,008 0,23 0,40 0,68 0,036 0,28 0,30 08-08-21 240 18 0,87 2,7 140 0,008 0,37 0,57 0,75 0,073 0,30 0,34 08-09-16 94 4,9 0,72 2,0 72 <0,005 0,13 0,35 0,59 0,030 0,27 0,17 08-10-14 110 6,2 1,70 2,7 96 0,007 0,36 0,46 0,84 0,034 0,27 0,21 08-11-12 110 4,9 0,77 2,0 84 0,007 0,10 0,33 0,73 0,031 0,27 0,25 08-12-11 160 6,2 3,80 4,5 100 0,019 0,49 0,36 0,77 0,041 0,29 0,26 Min 94 4,2 0,72 1,7 72 <0,005 0,10 0,33 0,59 0,030 0,24 0,17 Medel 155 8,1 1,14 2,7 107 0,009 0,26 0,41 0,70 0,044 0,28 0,26 Max 240 18 3,80 4,5 170 0,019 0,49 0,57 0,84 0,073 0,30 0,34 68

GULLSPÅNGSÄLVEN 2006 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år 2008 69

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att öka jämförbarheten mellan analysresultaten från de olika laboratorierna. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiska ämnen (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). Korrigeringar utifrån interkalibreringen I figurer där analysvärden för år 2008 redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol Mellan SLU:s och ALcontrols ph-värden skilde det som mest 3 %. I genomsnitt var skillnaden 0 % och således har ingen korrigering gjorts. Alkaliniteten var i medeltal 1 % högre i de prover som analyserats vid SLU. Följdaktligen räknades SLU:s analysvärden upp genom att divideras med 1,01. Halterna av organiskt material mätt som TOC var i genomsnitt 8 % högre i de prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat har alltså räknats ner genom att divideras med 1,08 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material har ALcontrols värden i stället räknats upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,08. Fosforhalten (Tot-P) var i medeltal 47 % högre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,47 för att anpassas till ALcontrols nivå. I transportberäkningar har ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå. Kvävehalten (Tot-N) var i medeltal 1 % lägre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 0,99 för att anpassas till ALcontrols nivå. I transportberäkningar har ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen på nästa sida. 70

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Plats Lab. Datum ph Alk. TOC Tot-N Tot-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 1005 ALcontrol 2008-02-13 7,0 0,15 7,4 640 6 Gullspångsälven, 2008-04-14 6,9 0,16 8,0 590 9 Gullspång 2008-06-11 7,1 0,20 8,5 530 10 2008-08-21 7,2 0,19 7,4 460 15 2008-10-14 7,1 0,17 7,5 580 8 2008-12-11 6,9 0,15 5,7 600 7 Min 6,9 0,15 5,7 460 6 Medel 7,1 0,17 7,4 567 9 Max 7,2 0,20 8,5 640 15 1005 SLU 2008-02-13 6,9 0,17 8,1 610 10 Gullspångsälven, 2008-04-14 7,0 0,16 7,4 595 11 Gullspång 2008-06-11 7,0 0,19 8,2 476 14 2008-08-21 7,1 0,18 7,3 489 12 2008-10-14 7,1 0,17 7,3 560 8 2008-12-11 7,1 0,16 8,7 640 19 Min 6,9 0,16 7,3 476 8 Medel 7,1 0,17 7,8 562 12 Max 7,1 0,19 8,7 640 19 Avvikelse mellan SLU 2008-02-13-2 11 9-5 67 % och ALcontrol i %: 2008-04-14 2 2-8 1 22 % 2008-06-11-2 -5-4 -10 40 % 2008-08-21-2 -8-1 6-20 % 2008-10-14 0-2 -3-3 0 2008-12-11 3 6 53 7 171 % Medelavvikelse 0 1 8-1 47 % ph Alk TOC N P Omräkningsfaktor 1,00 1,01 1,08 0,99 1,47 71

72

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp BILAGA 5 Vattenföring, transporter och punktutsläpp år 2008 73

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Vattenföring 2008 Flöde (m 3 /s) 80 60 Timsälven 2008 1983-2008 Flöde (m 3 /s) 200 150 Gullspångsälven 2008 1968-93 40 100 20 50 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Flöde (m 3 /s) 100 80 60 40 20 Svartälven 2008 1950-90 Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Timsälven Svartälven Gullspångsälven 2002 20,2 28,1 56,3 2003 14,3 21,2 39,0 2004 23,3 29,5 64,6 2005 15,2 21,9 45,8 2006 23,1 32,9 64,8 2007 20,0 24,8 55,3 2008 30,0 35,6 80,9 0 Normal* 22,3 30,8 59,8 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec * Tidsperiod för vilken normalvärdet motsvarar: Timsälven 1983-2008, Svartälven 1950-1990 och Gullspångsälven 1968-2008 74

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Transporter 2008 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org. ämnen m 3 /s ton/år ton/år (TOC), ton/år Huvudfåran 1005. Gullspångsälven, Södra Råda 80,7 SLU:s värden 28,3 1529 19876 1021. Letälven, Åtorp 75,1 Omräknat till SLU:s nivå 54,2 1314 22073 Alcontrols värden 36,9 1324 13310 1025. Letälven, Möckelns utlopp 69,5 Omräknat till SLU:s nivå 44,7 1178 20293 Alcontrols värden 30,5 1187 18818 1101. Hovaån, Nötebron 1,3 Omräknat till SLU:s nivå 7,2 79 996 Alcontrols värden 4,9 29 924 Svartälven 2001. Svartälven, mynning i Möckeln 38,0 Omräknat till SLU:s nivå 9,8 441 11097 Alcontrols värden 6,7 444 10290 2041. Svartälven, Hammarn 22,0 Omräknat till SLU:s nivå 6,3 225 7659 Alcontrols värden 4,3 226 7102 2241. Älgälven, Sävenfors 4,6 Omräknat till SLU:s nivå 1,1 46 1740 Alcontrols värden 0,8 47 1614 2625. Svartälven, Sågen 1,5 Omräknat till SLU:s nivå 0,4 15 1883 Alcontrols värden 0,3 15 1747 Timsälven 3001. Timsälven, mynning i Möckeln 29,9 Omräknat till SLU:s nivå 37,7 480 9751 Alcontrols värden 25,7 484 9043 3001. Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 39,0 604 9869 Alcontrols värden 27,0 608 9161 3021. Timsälven, Lunedet 22,2 Omräknat till SLU:s nivå 15,3 295 6841 Alcontrols värden 10,4 297 6344 3082. Storforsälven, Storfors 7,4 Omräknat till SLU:s nivå 3,0 84 1945 Alcontrols värden 2,0 85 1804 3083. Storforsälven, uppstr. Storfors 7,4 Omräknat till SLU:s nivå 3,0 83 1959 Alcontrols värden 2,0 84 1817 3502. Skillerälven uppströms Filipstad 7,9 Omräknat till SLU:s nivå 3,5 95 3005 Alcontrols värden 2,4 95 2787 Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran 1005. Gullspångsälven, Gullspång 619 22,3 3233 1011-1715 7260 102 1021. Letälven, Åtorp 788 14,5 1865 818 1005 1357 7324 157 1025. Letälven, Möckelns utlopp 675 14,5 1854 638 481 1162 10625 136 1101. Hovaån, Nötebron 39 0,7 76 46 25 53 307 13 Svartälven 2001. Svartälven, mynning i Möckeln 241 8,7 702 226 107 311.3 4147 54 2041. Svartälven, Hammarn 204 12,5 353 144 96 194 3770 74 2625. Svartälven, Sågen 21 0,8 21 10 2 13 191 7 Timsälven 3001. Timsälven, mynning i Möckeln 458 6,9 954 433 335 743 2884 113 3082. Storforsälven, Storfors 63 1,6 214 48 123 108 680 12 3083. Storforsälven, uppstr. Storfors 69 1,4 190 45 102 86 635 11 75

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Arealspecifika förluster av kväve 2006-2008 Kväve Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) 1005. Gullspångsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång 1021. Letälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Åtorp 1025. Letälven, 2,4 3 Måttligt hög förlust 2,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Möckelns utlopp 1101. Hovaån, 6,8 4 Hög förlust 5,6 3 Stor avvikelse Nötebron 2001. Svartälven, 1,6 2 Låg förlust 1,4 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln 2041. Svartälven, 1,8 2 Låg förlust 1,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn 2241. Älgälven, 1,5 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors 2625. Svartälven, 1,4 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen 3001. Timsälven, 2,3 3 Måttligt hög förlust 2,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln 3021. Timsälven, 1,9 2 Låg förlust 1,7 1 Ingen/obetydlig avvikelse Lunedet 3082. Storforsälven, 2,6 3 Måttligt hög förlust 2,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors 3083. Storforsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors 3502. Skillerälven, 2,0 3 Måttligt hög förlust 1,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad 76

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Arealspecifika förluster av fosfor 2006-2008 Fosfor Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) 1005. Gullspångsälven, 0,04 1 Mycket låg förlust 0,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång 1021. Letälven, 0,08 3 Måttligt hög förlust 2,0 2 Tydlig avvikelse Åtorp 1025. Letälven, 0,07 2 Låg förlust 1,7 2 Tydlig avvikelse Möckelns utlopp 1101. Hovaån, 0,39 5 Mycket hög förlust 5,6 3 Stor avvikelse Nötebron 2001. Svartälven, 0,03 1 Mycket låg förlust 0,7 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln 2041. Svartälven, 0,05 2 Låg förlust 0,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn 2241. Älgälven, 0,04 1 Mycket låg förlust 1,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors 2625. Svartälven, 0,03 1 Mycket låg förlust 0,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen 3001. Timsälven, 0,14 3 Måttligt hög förlust 3,1 3 Stor avvikelse mynningen i Möckeln 3021. Timsälven, 0,08 2 Låg förlust 1,8 2 Tydlig avvikelse Lunedet 3082. Storforsälven, 0,07 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors 3083. Storforsälven, 0,07 2 Låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors 3502. Skillerälven, 0,06 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad 77

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Rapporterade utsläpp från kommunala avloppsreningsverk år 2008 Dalarnas län 1. Fredriksbergs ARV Recipient: Liälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton Ton ton ton - - - - - - Värmlands län 2. Nordmarks ARV Recipient: Nordmarksälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton Ton ton - - - - 3. Filipstads ARV Recipient: Daglösen (norra delen) Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton - - - - - - 4. Persbergs ARV Recipient: Yngen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton - - - - - - 5. Nykroppa ARV Recipient: Östersjön Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton - - - - - - 6. Storfors ARV Recipient: Storforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Al Susp. m3 ton ton ton ton ton ton - - - - - - - 7. Brattfors ARV Recipient: Lungälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton tons ton - - - - 8. Lesjöfors ARV Recipient: Lesjöforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton - - - - - - 78

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Örebro län 9. Fjällbo ARV Hällefors Recipient: Svartälven Flöde m3 BOD7 COD Tot-P, Tot-N, Susp. ton NH4-N ton ton ton ton ton - - - - - - - - 10. Grythyttans ARV Recipient: Torrvarpen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. ton m3/d ton ton ton ton - - - - - - - 11. Karlskoga ARV Recipient: Möckeln Flöde BOD7 COD-Cr Tot-P Tot-N NH4-N Susp Cd Cr Cu Ni Pb m3 ton ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg - - - - - - - - - - - - Zn Hg kg kg - - 12. Degerfors ARV Recipient: Letälven Flöde m3 BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. ton Ton ton ton ton ton 1598124 7,8 55,3 0,36 24,3 13,1 7,0 13. Åtorp ARV Recipient: Letälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. m3 ton Ton ton ton ton 45168 0,22 1,61 0,01 0,75 0,37 14. Finnerödja AVR Recipient: Skagersholmsån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton - - - - - 15. Loka Brunn ARV Recipient: Södra Loken Flöde BOD7 Ptot m3/d ton ton - - - Västra Götalands län 16. Älgarås ARV Recipient: Krokebäcken Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton - - - - - 17. Hova ARV Recipient: Hovaån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton - - - - - 18. Gullspångs ARV Recipient: Gullspångsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton - - - - - - 79

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Redovisade punktutsläpp från industrier m.m. år 2008 Värmlands län 22. Spring Wire Sweden AB, Lesjöfors Recipient: Lesjöälven Flöde Fosfor Pb Zn m3 kg kg kg - - - - 23. Gammalkroppa fiskodling Recipient: Kroppaälven Fosfor Kväve ton ton - - 24. Miljöbolaget i Svealand AB Recipient: Storforsälven Flöde Ba Cr, tot Cr 6+ Fe Ni Pb Sn V Zn Cu m3 Kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg - - - - - - - - - - - 25. Brattfors fiskodling Recipient: Lungälven Fosfor Kväve ton Ton - - Örebro län 19. Sävenforsprodukter AB Recipient: Älgälven Fosfor Kväve ton ton - - - - 20. Sävenforsprodukter AB Recipient: Sörelgen Fosfor Kväve ton ton - - - - 21. Sävenforsprodukter AB Recipient: Halvarsnoren, Älvestorp Fosfor Kväve ton ton - - - - 26. Ovako Steel AB Recipient: Svartälven COD TOC Cu Fe Ni Cr Olja Susp BOD7 Zn Pb Cd ton ton kg kg kg kg kg ton ton kg kg kg - - - - - - - - - - - - 27. Icopal AB Recipient: Torrvarpen Utsläpp av skifferkross 28. Bharat Forge Kilsta AB Recipient: Kilstabäcken Flöde Susp.ä Cr, tot Ni Ext alif. Op. alif. m3 ton kg kg ämn kg - - - - - - - 80

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp 31. Björkborns industriområde Anläggningsnummer Recipient: Möckeln 1883-103 Flöde Fosfor BOD7 AOX NH4-N Tot-N Cr Cu Ni Zn TOC Olja m3 ton ton ton ton ton kg kg kg kg ton kg 1599750 1,3-0,148-124 6,2 49 32 45 118-32. Saab Bofors Support AB Recipient: Möckeln Anläggningsnummer 1883-132 * Till reningsverk Opol., Silver* Silver och bly* TNT, RDX och HMX* alif. kg g g g - - - - Anläggningsnummer 1883-101 (inkl. Karlskoga Ytbehandling) Flöde Opol., Cyanid Cyanid Cr Cr 6+ Zn Susp m3 alif kg kg fri, kg kg kg kg kg - - - - - - - - - - 33. Moelven Valåsen AB Recipient: Möckeln Timmerbassäng och timmerbevattning Flöde COD- Fenol TOC Fosfor Kväve Susp. Extr.Alif. Aromater Opol.Alif. Oljeindex BOD7 m3 ton kg ton ton ton ton ton ton ton ton ton - - - - - - - - - - - - 34. Outokumpu Stainless AB Recipient: Letälven Neutraliseringen Flöde Cr-tot Cr 6+ Ni Fe Kväve m3 kg kg kg kg ton - - - - - - Jorddammen Flöde Cr-tot Ni Fe Susp. m3 kg kg kg kg - - - - - Västra Götalands län 35. AB Zinkano Recipient: Hovaån Flöde Krom, Zink Nickel Alumini Oljeindex Krom 6+ m3 kg kg kg kg kg kg - - - - - - - 81

82

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden BILAGA 6 Väderförhållanden år 2008 83

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden 9405 Åtorp Månadsmedeltemp. ( C) Månadsnederbörd (mm) 2008 1961-90 2008 1961-90 jan 1,4-4,3 94 49 feb 1,4-4,3 69 33 mars 0,5-0,9 33 35 april 6,4 3,9 21 41 maj 11,1 10,1 26 46 juni 14,5 14,6 21 60 juli 16,9 15,9 77 72 aug 14,3 14,6 172 80 sept 9,9 10,5 74 74 okt 6,9 6,3 75 70 nov 2,0 1,1 64 71 dec -0,4-2,6 39 54 Medel 7,1 5,4 64 57 Summa 765 685 9439 Daglösen (normalvärden 1961-90 från 9443 Filipstad) jan 0,6-5,6 128 54 feb 0,8-5,4 64 39 mars -0,4-1,3 64 45 april 5,4 3,6 23 45 maj 10,8 10,3 40 44 juni 14,1 15,1 43 67 juli 16,5 16,3 125 77 aug 13,8 15,0 174 81 sept 9,6 10,6 65 79 okt 6,3 6,0 95 75 nov 1,0 0,2 74 79 dec -1,4-4,1 58 60 Medel 6,4 5,1 79 62 Summa 951 745 10409 Fredriksberg jan -0,9-7 137 51 feb -0,4-6,7 40 36 mars -2,2-2,8 80 42 april 4,7 2,1 28 46 maj 10,3 8,7 56 52 juni 13,9 13,6 48 73 juli 16,2 14,7 118 86 aug* 12,1 13,3 171 85 sept 8,6 8,8 64 81 okt 5 4,4 98 71 nov -0,7-1,5 69 71 dec -3,5-5,9 64 55 Medel 5,3 3,5 81 62 Summa 972 749 * Uppgift på medeltemperatur i Fredriksberg under augusti saknas. Värdet 12,1 C har uppskattats utifrån normalvärdet i Fredriksberg och skillnaden mellan uppmätt och normal temperatur i Daglösen. Skillnaden mot Daglösen (1,7 C) har dragits från normalvärdet 13,3 C i Fredriksberg. 84

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden 9405 Åtorp Medeltemperatur ( C) 20 15 10 5 0 Nederbörd (mm) 200 150 100 50-5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 0-10 2008 Medel 1961-90 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2008 Medel 1961-90 9439 Daglösen Medeltemperatur ( C) 20 15 10 Nederbörd (mm) 200 150 100 5 0 50-5 -10 jan feb mars april maj 2008 juni juli aug sept okt nov dec 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2008 Medel 1961-90 vid 9443 Filipstad Medel 1961-90 vid 9443 Filipstad 10409 Fredriksberg Medeltemperatur ( C) 20 15 10 5 Nederbörd (mm) 200 150 100 0-5 jan feb mars april maj juni juli aug* sept okt nov dec 50-10 0-15 jan feb mars april maj juni juli aug* sept okt nov dec 2008 Medel 1961-90 2008 Medel 1961-90 85

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden Temperatur ( C) 20 Daglösen Åtorp Fredriksberg* 15 10 * Uppskattad temperatur i augusti för Fredriksberg 5 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec -5 Nederbörd (mm) 200 Daglösen Åtorp Fredriksberg 150 100 50 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 86

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna BILAGA 7 Bottenfauna år 2008 87

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna RESULTAT Artlistor och lokalbeskrivningar finns i denna bilaga efter resultattexten. Med taxon (taxa-pluralform) menas art eller högre taxonomisk enhet (släkte eller familj). Observera att fåborstmaskar och fjädermyggor har indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare (2041 i Svartälven och 3081 i Storforsälven). Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Statusklassificeringen enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder (2007) för lokaler i rinnande vatten skall baseras på sparkprovtagning enligt metod SS-EN 27 828 eller annan metod som ger likvärdiga resultat. Metoden med Ekmanhämtare bedöms inte riktigt kunna ge detta, vilket innebär att stor vikt har lagts vid expertbedömningen. Sammanställning över vissa resultat för år 2008 och bedömningarna från undersökningarna mellan åren 1989 till 2007 presenteras senare i denna bilaga. Nedan redovisas resultaten från undersökningen under perioden 2008 för respektive lokal var för sig. I redovisningen görs även jämförelser med tidigare års resultat. Delområde 1. Timsälven 3081. Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) Fåborstmaskar (60 %), tvåvingar (18 %) och nattsländor och (17 %) var individmässigt de talrikaste djurgrupperna på lokalen. Bottensubstratet bestod av svartgrå dy och gyttja med sand. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Provtagningen utfördes därför istället med Ekmanhämtare. Tabell 6. Klassning av index i Storforsälven, nedströms Storfors (3081) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 22 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 9,8 Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 1242 Värdet är: måttligt högt Danskt faunaindex: 4 Värdet är: lågt Shannons div.index 3,50 Värdet är: måttligt högt Surhetsindex: 4 Värdet är: lågt EPT-index: 6 Värdet är: mycket lågt MISA: 40 Ekologisk kvalitetskvot: 0,84 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 5,8 Ekologisk kvalitetskvot: 0,88 Ekologisk status: God DJ-index: 11 Ekologisk kvalitetskvot: 0,67 Ekologisk status: God Naturvärdesindex: 0 88

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 6. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). Detta beror främst på att vid expertbedömningen har stor hänsyn har tagits till att antalet individer av vissa känsliga indikatortaxa var lågt. Några fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini med skador på mundelarna påträffades inte 2008, dock var individunderlaget för kontroll av detta mycket litet. År 2007 förekom sådana skador på ett antal fjädermyggor, vilket indikerade förekomst av miljögifter. Mundelsskador och kopplingen till förekomst av miljögifter i sediment har beskrivits av bl.a. Wiederholm (1984). I proverna från lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett lågt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet medförde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning måttlig status med avseende på eutrofiering god till hög status med avseende på annan föroreningspåverkan (osäker bedömning) naturvärden i övrigt Jämförelse med 1989-2007 Av Figur 13 framgår att värdena för medelantal taxa och individtäthet visade ökande trender fram till 2005. Därefter visar dessa parametrar på minskande värden. Detta skulle kunna indikera något försämrade miljöförhållanden under senare år, förmodligen beroende på en något ökad påverkan av syreförbrukande ämnen, eventuellt i kombination med viss förekomst av miljögifter i sedimentet. Expertbedömningen måttlig status motsvarar klassen betydlig påverkan vid tidigare gjorda bedömningar (se längre fram i denna bilaga). Medelantal taxa/prov Ind./m 2 25 20 15 10 5 0 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 15000 12000 9000 6000 3000 Figur 13. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Storforsälven, nedströms Storfors (3081) 1989-2008. Delområde 2 - Svartälven 2543. Lesjöälven, Blockenhus På lokalen var dagsländor (38 %) och tvåvingar (37 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. 0 Bottenmaterialet utgjordes av grus, fin sten samt fint organiskt material med inslag av sand, grov sten, fina block samt grovt or- 89

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna ganiskt material. Vattenhastigheten var låg vid provtagningstillfället. Bottnens stora innehåll av organiskt material i kombination med lättrörlig sand gjorde att bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för sparkprovtagning. Tabell 7. Klassning av index i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 29 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 12,6 Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 674 Värdet är: måttligt högt Danskt faunaindex: 5 Värdet är: måttligt högt Shannons div.index 2,75 Värdet är: lågt Surhetsindex: 7 Värdet är: högt EPT-index: 16 Värdet är: måttligt högt MISA: 61 Ekologisk kvalitetskvot: 1,29 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 5,8 Ekologisk kvalitetskvot: 1,07 Ekologisk status: Hög DJ-index: 13 Ekologisk kvalitetskvot: 1,60 Ekologisk status: Hög Naturvärdesindex: 3 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 7. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). Detta beror främst på att vid expertbedömningen har stor hänsyn har tagits till antalet förekommande individer av vissa viktiga indikatortaxa, bl.a. var andelen individer av näringsgynnade arter/grupper relativt hög. Vattenkemiska undersökningar som utfördes under 2003 och 2004 visade på tidvis förhöjda halter av främst bly uppströms lokalen (ALcontrol Laboratories 2004). Det är sannolikt dessa tungmetaller som främst orsakar skadorna på lokalens bottenfaunasamhälle. Mot bakgrund av en ringa och en något ojämn individförekomst av ett flertal indikatortaxa bedömdes statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig. Några ovanliga eller rödlistade arter noterades inte. Detta tillsammans med ett måttligt högt antal förekommande taxa och en låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning god status med avseende på eutrofiering måttlig status med avseende på annan föroreningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med 1989-2007 Bottenfaunan har undersökts varje år sedan 1989 och faunan har med olika påverkansgrader bedömts vara föroreningspåverkad fram till och med 1995. Under åren 1996-1999 skedde en förbättring med till exempel ett ökat artantal och en minskad andel föroreningståliga (näringsämneståliga) arter. Detta gjorde att faunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. De två följande åren tycktes en försämring åter ha skett, vilket motiverade en förändrad bedömning 2000 och 2001. Vid undersökningen 2002 kunde inte någon påverkan av näringsäm- 90

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna nen/organiskt material påvisas på grund av de föroreningsskador bottenfaunan då uppvisade. Förändringen bedömdes då snarare bero på de kraftiga föroreningsskador bottenfaunan uppvisade än på en förändrad näringsämnespåverkan varvid bedömningen återgick till den bedömning som gjordes från 1996 till 1999. Läget tycktes ha förbättrats något 2003 då bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av annat än försurning eller näringsämnen/organiskt material. År 2004 bedömdes sådan annan typ av påverkan som stark eller mycket stark, medan den därefter återigen har bedömts som betydlig. Bedömningsklassen betydlig påverkan motsvarar måttlig status vid expertbedömningen numera (se längre fram i denna bilaga). Värdena för medelantal taxa visar inte någon tydlig trend under undersökningsperioden 1989-2008 (Figur 14). Av figuren framgår också att sedan år 2000 har individtätheten, med undantag av 2008, legat på en låg eller mycket låg nivå. Antalet förekommande taxa har dock inte minskat i motsvarande kraftiga omfattning under samma tidsperiod. Sådana förändringar av bottenfaunans sammansättning är typiska för påverkanstyper med gifteffekter, såsom påverkan av tungmetaller. Av Figur 15 framgår att EPT-index (det sammanlagda antalet sländtaxa) minskade kraftigt vid undersökningen 2001. År 2003 var dock EPT-index åter på motsvarande nivå som åren strax innan minskningen skedde och har sedan dess legat där med undantag av 2006. Vid undersökningen 2006 saknades bäcksländor helt för första gången, vilket bidrog till bedömningarna betydlig påverkan både vad gäller näringsämnen/organiskt material och annan typ av föroreningspåverkan detta år. EPT-index 20 15 10 5 0 Nattsländor Bäcksländor Dagsländor 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 Figur 15. Summan av antalet arter av dag-, bäck och nattsländor (EPT-index) i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) 1989-2008. Medelantal taxa/prov Ind./m 2 25 1500 2041. Svartälven, nedströms Hällefors 20 15 1200 900 Bottenfaunasamhället på lokalen bestod individmässigt till stor del av fåborstmaskar (50 %) och tvåvingar (42 %). 10 5 0 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 600 300 Figur 14. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) 1989-2008. 0 Bottensubstratet bestod av svart dy och gyttja med sand. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Detta medförde att provtagningen istället gjordes med Ekmanhämtare. Vid provtagningen förekom oljefilm på sedimentets yta i provtagaren och det luktade olja. 91

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Tabell 8. Klassning av index i Svartälven, nedströms Hällefors (2041) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 12 Värdet är: mycket lågt Medelantal taxa/prov: 4,6 Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 290 Värdet är: lågt Danskt faunaindex: 1 Värdet är: mycket lågt Shannons div.index 3,34 Värdet är: måttligt högt Surhetsindex: 1 Värdet är: mycket lågt EPT-index: 0 Värdet är: mycket lågt MISA: 33 Ekologisk kvalitetskvot: 0,70 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 2,0 Ekologisk kvalitetskvot: 0,31 Ekologisk status: Otillfredsställande DJ-index: 7 Ekologisk kvalitetskvot: 0,22 Ekologisk status: Otillfredsställande Naturvärdesindex: 0 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 8. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som otillfredsställande enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). Detta beror bl.a. på att hänsyn har tagits till att provtagningen utfördes med Ekmanhämtare på stort djup (dessutom betydligt djupare än tidigare, 6,5 m mot 2-2,5 m tidigare år). Oljelukt och oljefilm förekom i alla delprover. Trots detta påträffades inte några fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini med skador på mundelarna, dock var individunderlaget för kontroll av detta mycket litet. År 2006 och 2007 förekom sådana skador på ett antal fjädermyggor, vilket indikerade förekomst av miljögifter i sedimentet. Det är förmodligen oljeföroreningarna i kombination med syreförbrukande ämnen som lett till ett mycket artoch individfattigt bottenfaunasamhälle på lokalen. Med hänsyn taget till den använda provtagningsmetoden och det stora provtagningsdjupet bedömdes statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig. På lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning måttlig status med avseende på eutrofiering måttlig status med avseende på annan föroreningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med 1989-2007 Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden 1989-2008 (Figur 16). Några undersökningar av bottenfauna utfördes inte på lokalen mellan åren 1998 till 2001. Hällefors kommuns reningsverk byggdes om under 2002 och 2003, vilket orsakade ökade utsläppsmängder under denna period (muntlig uppgift från kommunen). Detta kan mycket väl vara förklaringen till den observerade störningen på bottenfaunan sistnämnda år. Därefter ökade värdena under två år för att sedan minska igen. Den skulle kunna vara ett tecken på en initial minskning av belastningen 92

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna från reningsverket efter ombyggnaden, men att belastningen därefter har ökat igen och/eller att belastningen av föroreningar med toxiska effekter har ökat i omfattning. Statusen med avseende på eutrofiering och annan föroreningspåverkan bedömdes som måttlig 2008. Detta motsvarar klassen betydlig påverkan vid bedömningarna förr (se längre fram i denna bilaga). Medelantal taxa/prov Ind./m 2 25 20 15 10 5 0 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 10000 8000 6000 4000 2000 Figur 16. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Svartälven, nedströms Hällefors (2041) 1989-2008. Delområde 3 - Gullspångsälven och Letälven 1101b. Hovaån, Nötebro På lokalen var musslor (36 %), skalbaggar (32 %) och tvåvingar (14 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Bottensubstratet bestod till stor del av fin och grov sten samt fina block. I bottensubstratet fanns inslag av grus samt fint och grovt organiskt material. Vid provtagningstillfället var vattenhastigheten hög. Bottenförhållandena på lokalen bedömdes som lämpliga för provtagning med sparkmetoden. 0 Tabell 9. Klassning av index och avvikelse i Hovaån vid Nötebron (1101b) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 22 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 13,4 Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 817 Värdet är: måttligt högt Danskt faunaindex: 6 Värdet är: högt Shannons div.index 2,79 Värdet är: lågt Surhetsindex: 7 Värdet är: högt EPT-index: 6 Värdet är: mycket lågt MISA: 53 Ekologisk kvalitetskvot: 1,12 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 4,9 Ekologisk kvalitetskvot: 0,91 Ekologisk status: Hög DJ-index: 10 Ekologisk kvalitetskvot: 1,00 Ekologisk status: Hög Naturvärdesindex: 0 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 9. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). Detta beror främst på att vid expertbedömningen har stor hänsyn tagits till antalet förekommande individer av vissa viktiga indikatortaxa, bl.a. var andelen individer av eutrofieringskänsliga/syrekrävande sländtaxa låg medan den känsliga gruppen bäckbaggar var rikligt förekommande. 93

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna I proverna från lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter, vilket tillsammans med ett lågt antal förekommande taxa och en låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning god status med avseende på eutrofiering god till hög status med avseende på annan föroreningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med 1989-2008 Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden 1989-2008 (Figur 17). Några undersökningar av bottenfauna utfördes inte på lokalen mellan åren 1998-2001. Värdena för medelantal taxa har i stort sett varit likvärdiga före som efter detta uppehåll, vilket kan indikera att några större förändringar av miljöförhållandena förmodligen inte skett. Medelantal taxa/prov Ind./m 2 25 20 15 10 5 0 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 5000 4000 3000 2000 1000 Figur 17. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Hovaån vid Nötebron (1101b) 1989-2008. 0 1003. Gullspångsälven, Åråsforsarna På lokalen var skalbaggar (28 %) och nattsländor (27 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Bottenmaterialet på lokalen bestod huvudsakligen av grus samt fin och grov sten. I bottenmaterialet fanns inslag av sand, fina och grova block samt fint organiskt material. Vattenhastigheten var hög vid provtagningstillfället. På lokalen förekom en mindre mängd av fin död ved. Lokalen bedömdes ha lämpliga bottenförhållanden för sparkprovtagning. Tabell 10. Klassning av index i Gullspångsälven, Åråsforsarna (1003) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 49 Värdet är: högt Medelantal taxa/prov: 30,2 Värdet är: mycket högt Individtäthet (ind/m 2 ): 1722 Värdet är: högt Danskt faunaindex: 6 Värdet är: högt Shannons div.index 4,26 Värdet är: mycket högt Surhetsindex: 11 Värdet är: mycket högt EPT-index: 21 Värdet är: måttligt högt MISA: 72 Ekologisk kvalitetskvot: 1,52 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 5,7 Ekologisk kvalitetskvot: 1,06 Ekologisk status: Hög DJ-index: 11 Ekologisk kvalitetskvot: 1,20 Ekologisk status: Hög Naturvärdesindex: 6 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 10. Den sammanvägda ekologiska 94

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status avviker inte från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). I proverna från lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning hög status med avseende på eutrofiering god till hög status med avseende på annan föroreningspåverkan naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov Ind./m 2 40 30 20 10 0 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 4000 3000 2000 1000 Figur 18. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Gullspångsälven, Åråsforsarna (1003) 1989-2008. 0 Jämförelse med 1989-2007 Av Figur 18 framgår att värdena för medelantal taxa visar en ökande trend för undersökningsperioden som helhet. Detta kan till viss del förklaras med att det fram till och med 1993 endast togs tre prov/lokal medan provinsatsen därefter ökade till fem prov/lokal. Dessutom har provytan ökat från och med 1999 på grund av metodikbyte (0,25 m 2 /prov istället för 0,1 m 2 /prov). Av figuren framgår också att individtätheten har varierat. Höga tätheter har ofta haft samband med riklig förekomst av fjädermyggslarver. 95

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till artlista (rinnande vatten) Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (hugg med Ekmanhämtare 0,0218 m 2 ; sparkprov 0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Försurningskänslighet (Fk): 0 - taxa vars toleransgräns är okänd 1 - taxa som har visats klara ett ph-värde lägre än 4,5 2 - ph 4,5-4,9 3 - ph 5,0-5,4 4 - ph > 5,5 Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predator 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 - taxa för vilka kunskap saknas för bedömning 1 - taxa som kan påträffas i vatten med mycket hög belastning 2 - taxa som kan påträffas i vatten med hög belastning 3 - taxa som kan påträffas i vatten med måttligt hög belastning 4 - taxa som kan påträffas i vatten med låg belastning 5 - taxa som kan påträffas i vatten helt utan belastning M = medelvärde % = procentandel * = taxa som endast påträffades i det kvalitativa provet 96

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 1003. Gullspångsälven, Åråsforsarna 2008-10-02 x: 6545120 y: 1401350 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 1 0,4 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 1 1 1 0,6 0,1 NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp. 0 3 0 1 0,2 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 30 21 25 12 21 21,8 5,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 2 3 4 1 2,2 0,5 Glossiphonidae (annan) 0 3 0 1 1 0,4 0,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 35 30 70 90 12 47,4 11,0 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 0 3 0 3 1 0,8 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis sp. 0 4 0 1 4 3 1 1,8 0,4 Caenis horaria - (Linné, 1758) * 3 2 3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 3 24 12 28 3 14,0 3,3 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 2 4 4 2,0 0,5 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 1 1 3 2 1,4 0,3 Leptophlebiidae 0 2 3 1 0,2 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra sp. 0 2 0 1ecoptera 0,2 0,0 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 1ecoptera 0,2 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 75 9 34 52 30 40,0 9,3 Athripsodes sp. 0 0 3 16 16 36 59 8 27,0 6,3 Ceraclea nigronervosa - (Retzius, 1783) 3 0 3 1 0,2 0,0 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 1 4 3 36 8,8 2,0 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 1 1 2 1,0 0,2 Hydroptila sp. 3 0 3 1 3 2 10 5 4,2 1,0 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 9 22 34 48 3 23,2 5,4 Limnephilidae 0 5 0 4 2 1 4 2,2 0,5 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) * 3 3 4 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 5 1 1 1 1,6 0,4 Oxyethira sp. 2 0 0 1 0,2 0,0 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 3 4 5 9 6 5,4 1,3 Polycentropodidae 0 0 0 1 0,2 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 0,2 0,0 Rhyacophila sp. 0 3 3 2 0,4 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 0,2 0,0 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 0,2 0,0 OOulimnius troglodytes Lv. - (Gyllenhal, 1827) 3 4 3 30 20 40 100 18 41,6 9,7 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) 2 4 3 30 30 120 40 3 44,6 10,4 OOulimnius sp. Ad. 2 4 3 8 7 32 3 10,0 2,3 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 10 10 60 40 6 25,2 5,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 2 1 3 1,2 0,3 Chironomidae 0 0 0 13 8 29 29 15,8 3,7 Empididae 0 3 0 1 0,2 0,0 Limoniidae 0 0 0 1 1 0,4 0,1 Muscidae 0 3 0 12 22 16 5 2 11,4 2,6 Psychodidae * 0 0 0 Simuliidae 0 1 0 2 3 2 2 1 2,0 0,5 97

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Forts. 1003. Gullspångsälven, Åråsforsarna 2008-10-02 x: 6545120 y: 1401350 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 2 5 3 7 3 4,0 0,9 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 4 1 2 2 5 5 9 5 5,2 1,2 Gyraulus sp. 4 4 0 1 6 1 1,6 0,4 Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 2 1 0,2 0,0 Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,2 0,0 Radix sp. (balthica/labiata) 3 4 2 14 9 6 5 13 9,4 2,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 35 20 110 24 24 42,6 9,9 SSphaerium sp. 3 1 3 5 10 4 12 6,2 1,4 SUMMA (antal individer): 358 291 645 667 192 430,6 100 SUMMA (antal taxa): 31 32 29 35 24 30,2 Totalantal taxa 49 Danskt faunaindex 6 MISA 72 Medelantal taxa/prov 30,2 Surhetsindex 11 ASPT-index 5,7 Antal ind./kvm. 1 722 EPT-index 21 DJ-index 11 Diversitetsindex 4,26 Naturvärdesindex 6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 98

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 1101b. Hovaån, Nötebron 2008-10-02 x: 6530648 y: 1408853 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 9 6 2 3 5 5,0 2,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 6 13 5 3 5,8 2,8 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) 4 0 3 1 0,2 0,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 0 3 0 1 1 0,4 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis sp. 0 4 0 1 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus sp. 3 4 4 1 0,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 2 0,4 0,2 Limnephilidae 0 5 0 1 0,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 4 2 4 1 2,4 1,2 Polycentropodidae 0 0 0 2 1 1 0,8 0,4 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 0,2 0,1 Rhyacophila sp. 0 3 3 28 24 5 28 14 19,8 9,7 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 0,2 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 81 35 2 80 20 43,6 21,4 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 5 3 1 3 2,4 1,2 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 0,2 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 50 12 1 20 9 18,4 9,0 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 10 50 40 21 8 25,8 12,6 Empididae 0 3 0 1 1 0,4 0,2 Muscidae 0 3 0 1 3 1 2 1,4 0,7 Pediciidae 0 3 0 1 0,2 0,1 Simuliidae 0 1 0 3 2 3 1,6 0,8 Tipulidae 0 5 0 1 0,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 4 4 2 1 0,2 0,1 Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 5 1 1 1,4 0,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 50 163 10 80 60 72,6 35,6 SUMMA (antal individer): 245 317 84 254 121 204,2 100 SUMMA (antal taxa): 14 14 15 15 9 13,4 Totalantal taxa 22 Danskt faunaindex 6 MISA 53 Medelantal taxa/prov 13,4 Surhetsindex 7 ASPT-index 4,9 Antal ind./kvm. 817 EPT-index 6 DJ-index 10 Diversitetsindex 2,79 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 99

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 2041. Svartälven, nedströms Hällefors 2008-10-16 x: 6626240 y: 1426550 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda 0 0 0 1 0,2 2,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 1906) 0 2 3 1 0,2 2,8 Limnodrilus sp. 0 2 0 1 1 2 3 2 1,8 25,0 Tubifex tubifex - (Müller, 1774) 0 2 1 2 0,4 5,6 Tubificidae (utan hårborst) 0 2 0 3 2 1 1,2 16,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 2 1 1 0,8 11,1 Chaoboridae 0 3 0 1 0,2 2,8 CCladopelma sp. (lateralis gr.) 0 2 0 1 0,2 2,8 CCryptochironomus sp. 0 3 0 1 0,2 2,8 PPolypedilum sp. 0 2 0 1 0,2 2,8 PPolypedilum sp. (nubeculosum-typ) 0 2 2 1 0,2 2,8 PProcladius sp. 0 3 0 3 1 0,8 11,1 TTanytarsus sp. 0 2 3 1 1 0,4 5,6 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 2 0,4 5,6 SUMMA (antal individer): 6 12 4 10 4 7,2 100 SUMMA (antal taxa): 3 7 3 7 3 4,6 Totalantal taxa 12 Danskt faunaindex 1 MISA 33 Medelantal taxa/prov 4,6 Surhetsindex 1 ASPT-index 2,0 Antal ind./kvm. 290 EPT-index 0 DJ-index 7 Diversitetsindex 3,34 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 100

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 2543. Lesjöälven, Blockenhus 2008-10-01 x: 6650850 y: 1410220 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 26 9 6 2 2 9,0 5,3 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 2 0,4 0,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1 1 0,6 0,4 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) 3 3 3 1 3 0,8 0,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 2 2 0,8 0,5 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * 1 4 3 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 15 3,0 1,8 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 48 20 13,6 8,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 27 100 6 15 83 46,2 27,4 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 4 1 1 6a 2,4 1,4 NNemoura sp. 0 5 0 1 Plecoptera 0,2 0,1 NEUROPTERA, nätvingar Sisyra sp. * 0 3 0 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) 2 5 3 2 0,4 0,2 Athripsodes sp. 0 0 3 1 0,2 0,1 Beraeodes minutus - (Linné, 1761) 2 4 2 Ov 1 0,2 0,1 Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 0,2 0,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 2 1 1 1 1,0 0,6 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 0,2 0,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 0 5 3 2 2 0,8 0,5 Limnephilidae 0 5 0 8 3 1 4 3,2 1,9 Molanna sp. (angustata-typ) 0 3 3 1 1 0,4 0,2 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) 3 3 4 1 2 0,6 0,4 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1 0,2 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 1 1 1 0,6 0,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 1 0,2 0,1 Polycentropodidae 0 0 0 1 0,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar I Ilybius sp. Lv. 0 3 0 1 0,2 0,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 0,2 0,1 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) 2 4 3 1 0,2 0,1 OOulimnius sp. Ad. 2 4 3 1 1 0,4 0,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 80 60 60 50 64 62,8 37,2 CChironomus sp. 0 2 0 1 0,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp. 4 4 0 1 14 3,0 1,8 Radix sp. (balthica/labiata) * 3 4 2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 2 57 2 20 16,2 9,6 SUMMA (antal individer): 206 242 99 92 204 168,6 100 SUMMA (antal taxa): 15 14 9 10 15 12,6 Totalantal taxa 29 Danskt faunaindex 5 MISA 61 Medelantal taxa/prov 12,6 Surhetsindex 7 ASPT-index 5,8 Antal ind./kvm. 674 EPT-index 16 DJ-index 13 Diversitetsindex 2,75 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 101

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 3081. Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) 2008-10-16 x: 6601750 y: 1412050 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus piqueti - Kowalewski, 1914 0 2 0 1 0,2 0,6 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 0 2 1 2 0,4 1,3 Limnodrilus sp. 0 2 0 2 1 4 3 4 2,8 9,1 Lumbriculus variegatus - (Müller, 1774) 0 2 2 1 0,2 0,6 Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) 0 2 2 2 1 0,6 1,9 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) 0 0 0 12 8 4 17 4 9,0 29,2 Spirosperma ferox - Eisen, 1879 4 2 3 3 1 2 1 2 1,8 5,8 Tubificidae (utan hårborst) 0 2 0 3 2 6 6 3,4 11,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1 3 0,8 2,6 Ephemera sp. 3 1 3 1 0,2 0,6 TRICHOPTERA, nattsländor Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) 3 0 3 1 0,2 0,6 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1 5 1 1,4 4,5 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 5 1 8 3 3,4 11,0 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 4 0 5 1 0,2 0,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 7 2 1 1 5 3,2 10,4 CCryptochironomus sp. 0 3 0 1 0,2 0,6 DDemicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 18 0 2 3 1 0,2 0,6 PPagastiella orophila - (Edwards, 1929) 0 2 0 1 0,2 0,6 PParachironomus sp. (vitiosus gr.) 0 0 0 1 0,2 0,6 Pentaneurini 0 3 0 1 1 1 0,6 1,9 PPolypedilum sp. 0 2 0 3 0,6 1,9 TTanytarsus sp. 0 2 3 1 1 0,4 1,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 1 1 0,4 1,3 Unionidae 0 1 0 1 0,2 0,6 SUMMA (antal individer): 40 16 20 41 37 30,8 100 SUMMA (antal taxa): 10 6 7 12 14 9,8 Totalantal taxa 22 Danskt faunaindex 4 MISA 40 Medelantal taxa/prov 9,8 Surhetsindex 4 ASPT-index 5,8 Antal ind./kvm. 1 242 EPT-index 6 DJ-index 11 Diversitetsindex 3,50 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 102

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till lokalbeskrivning Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala 0-3 där: Klass 0 = saknas Klass 1 = mindre än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-50% av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 50% av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 100 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:50 000) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1:50 000. Används GPS (med noggrannhet av 10 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t. ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t. ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m 2 ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 103

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t ex järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet 0 Stilla (0 m/s), i sjöar 1 Lugnt (under 0,2 m/s) 2 Strömt (0,2-0,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över 0,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. 0 = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). 0 = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (0,2-0,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). 0 = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna 0-3; där 0= saknas, 1 = mindre än 5% av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-50% av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 50% av yttäckningen (riklig förekomst). 104

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <0,2 (mjäla och lera) Sand 0,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-20 (fingrus-grovgrus) Fin sten 20-100 Grov sten 100-200 Fina block 200-400 Grova block 400-2000 Häll > 2000 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: Övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider) (undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider) (t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Definition Fint organiskt material, t ex lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 10 cm i diameter samt kortare än 50 cm. Grov död ved Trädstammar och grenar grövre än 10 cm i diameter och längre än 50 cm. Närmiljö 0-30 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 30 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder och oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 50 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens nedre avgränsning. För mindre vattendrag (<30 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön-/marktypen (Dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (Dom. 2, Dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. 105

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Marktyp Barrskog Lövskog Blandskog Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Kommentar Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25% av områdets areal Minst 25% av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 30% Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven. Strandzon 0-5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 50 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan 0-3, där 0 anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5%, 2 = 5-50%, och 3 = mer än 50%. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B osv. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3 där 1 = måttlig påverkan, 2 = stark påverkan, 3 = mycket stark påverkan. 106

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 1003. Gullspångsälven Åråsforsarna RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 9E NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6545120 / 1401350 Kommun: Gullspång Provtagningsuppgifter Datum: 2008-10-02 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Mats Medin Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 80 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: hög Vattentemperatur: 10,5 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs mellan de stora stenarna innanför "vassöarna". Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass bladvass - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Mycket vatten, något svårt att ta proverna Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 107

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 1101b. Hovaån Nötebron RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 9E NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6530648 / 1408853 Kommun: Gullspång Provtagningsuppgifter Datum: 2008-10-02 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Mats Medin Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 10,5 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 40-50 m uppströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 108

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 2041. Svartälven nedströms Hällefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 6626240 / 1426550 Kommun: Hällefors Provtagningsuppgifter Datum: 2008-10-16 Metodik: SS 02 81 90 Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup: 6,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: - - - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av svart dy, gyttja med sand. Oljefilm på ytan och luktade olja. Nedströms lokalen vid bron fanns läns som var dragen åt sidan som om det skulle ha varit ett oljeutsläpp tidigare. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 109

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 2543. Lesjöälven Blockenhus RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 12E SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6650850 / 1410220 Kommun: Filipstad Provtagningsuppgifter Datum: 2008-10-01 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Mats Medin Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 10 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 25-35 m nedströms bron, 0-10 m nedströms skogsbilväg ned till ån på åns västra sida. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: Vattenreglering måttlig C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 110

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 3081. Storforsälven Agarna (nedströms Storfors) Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11E SV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: 6601750 / 1412050 Kommun: Storfors Provtagningsuppgifter Datum: 2008-10-16 Metodik: SS 02 81 90 Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup: 0,8 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: - - - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av svartgrå dy, gyttja med sand. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 111

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT OCH INDEX 2008 Antal taxa och individtäthet Rinnande vatten Vattendrag Lokal Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet Gullspångsälven 1003. Åråsforsarna 49 (högt) 30,2 (mycket högt) 1722 (högt) Hovaån 1101b. Nötebron 22 (lågt) 13,4 (lågt) 817 (måttligt högt) Svartälven 2041. nedströms Hällefors 12 (mycket lågt) 4,6 (mycket lågt) 290 (lågt) Lesjöälven 2543. Blockenhus 29 (måttligt högt) 12,6 (lågt) 674 (måttligt högt) Storforsälven 3081. Agarna (ned Storfors) 22 (lågt) 9,8 (mycket lågt) 1242 (måttligt högt) Expertbedömningar av status (fr.o.m. 2008) Vattendrag Lokal Expertbedömning av status map Surhet Eutrofiering Gullspångsälven 1003. Åråsforsarna nära neutralt hög Hovaån 1101b. Nötebron nära neutralt god Svartälven 2041. nedströms Hällefors nära neutralt måttlig Lesjöälven 2543. Blockenhus nära neutralt god Storforsälven 3081. Agarna (ned Storfors) nära neutralt måttlig Vattendrag Lokal Expertbedömning av status map Gullspångsälven 1003. Åråsforsarna Annan påverkan god till hög Hovaån 1101b. Nötebron god till hög Svartälven 2041. nedströms Hällefors måttlig Lesjöälven 2543. Blockenhus måttlig Storforsälven 3081. Agarna (ned Storfors) god till hög? 112

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT OCH BEDÖMNINGAR 1989-2008 Antal taxa och individtäthet Vattendrag Lokal Totalantal taxa 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Gullspångsälven 1003. Åråsforsarna 32 29 30 38 39 33 48 35 40 39 53 53 45 49 44 41 54 46 47 49 Hovaån 1101b. Nötebron 30 24 22 22 27 31 33 37 35 27 27 24 30 26 25 22 Svartälven 2041. ned Hällefors 23 20 12 29 20 29 44 39 26 18 10 17 29 24 17 12 Svartälven 2045. upp Hällefors 20 30 14 Lesjöälven 2543. Blockenhus 12 9 12 15 13 10 19 20 25 22 23 17 17 10 20 14 28 13 25 29 Storforsälven 3081. ned Storfors 18 15 17 19 24 18 25 26 24 23 34 31 30 32 17 34 32 35 30 22 Storforsälven 3083. upp Storfors 18 5 9 Vattendrag Lokal Medelantal taxa/prov 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Gullspångsälven 1003. Åråsforsarna 20,7 15,0 15,7 19,3 25,0 19,0 23,8 21,8 22,2 19,4 34,2 31,2 23,6 23,2 24,6 24,0 34,0 32,0 28,6 30,2 Hovaån 1101b. Nötebron 20,0 17,0 14,7 17,0 18,7 17,4 20,8 21,2 20,8 17,2 17,4 15,0 17,6 16,2 17,2 13,4 Svartälven 2041. ned Hällefors 16,7 12,3 7,0 19,0 13,0 14,4 23,4 18,6 11,0 11,6 5,6 9,4 15,0 10,8 8,6 4,6 Svartälven 2045. upp Hällefors 10,8 14,6 6,6 Lesjöälven 2543. Blockenhus 8,0 5,7 8,0 11,0 7,3 4,4 7,8 10,0 14,0 13,0 12,2 9,0 8,8 4,8 10,2 7,0 11,4 5,2 11,6 12,6 Storforsälven 3081. ned Storfors 13,0 8,3 8,7 10,0 16,3 8,2 11,0 14,8 11,8 12,2 15,2 14,8 10,4 17,8 6,0 15,2 18,8 15,8 15,0 9,8 Storforsälven 3083. upp Storfors 7,6 2,8 4,6 Vattendrag Lokal Täthet (individer / m 2 ) 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Gullspångsälven 1003. Åråsforsarna 3340 483 527 1460 990 1780 2450 3458 1352 1200 3424 1050 1335 1393 1148 1643 3473 1494 2322 1722 Hovaån 1101b. Nötebron 2650 1653 1610 1450 1690 2020 1910 4186 2924 1094 1298 615 3070 879 3305 817 Svartälven 2041. ned Hällefors 6090 5870 1290 4800 2133 4343 4711 8026 2578 2306 972 2148 2284 3073 2298 290 Svartälven 2045. upp Hällefors 4862 2611 1000 Lesjöälven 2543. Blockenhus 1250 380 347 1110 860 840 600 534 810 1128 477 127 354 79 306 61 225 177 226 674 Storforsälven 3081. ned Storfors 4610 1300 3070 2800 5422 5135 3689 12764 8844 3342 6100 3836 6411 6176 5278 11194 8541 7844 3553 1242 Storforsälven 3083. upp Storfors 1013 3222 1440 Bedömningar av påverkan (t.o.m. 2007) Vattendrag Lokal Bedömning av näringsämnespåverkan 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Gullspångsälven 1003. Åråsforsarna A A A A A A A A A A A A A A A A A A A Hovaån 1101b. Nötebron B A B B A B B A A A A A A A A? Svartälven 2041. ned Hällefors B B B B B B B A A A - B B B B Svartälven 2045. upp Hällefors A A A? Lesjöälven 2543. Blockenhus se text i rapporten A A A A B B A A A A B A Storforsälven 3081. ned Storfors B B B B B C B B B B B B B B B B B A? A? Storforsälven 3083. upp Storfors A B B? Påverkan av näringsämnen/organiskt material: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras.? Markerar att bedömningen är ett gränsfall till annan bedömningsklass. Vattendrag Lokal Bedömning av annan påverkan 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Gullspångsälven 1003. Åråsforsarna A A A A A Hovaån 1101b. Nötebron A A A A A Svartälven 2041. ned Hällefors C?? A A B B Svartälven 2045. upp Hällefors OBS! endast åren 2003-2007 är sammanställda! A A Lesjöälven 2543. Blockenhus B C B B B Storforsälven 3081. ned Storfors B A A A B Storforsälven 3083. upp Storfors A A Annan påverkan: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark?? Markerar att bedömningen är osäker. 113

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 114

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar BILAGA 8 Länsstyrelsens undersökningar år 2008 115

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Kalkningens effektkontroll, Länsstyrelsen i Örebro län Station Datum ph Alk. Färg Kond. Y_koord X_koord mkv/l mg Pt/l ms/m Angsjön utlo 2008-04-16 6,2 0,05 110 3,6 1431000 6576320 Angsjön utlo 2008-11-10 6,2 0,07 115 3,7 1431000 6576320 Bastkulltjärn utlo 2008-04-15 5,9 0,06 110 3,2 1435010 6591420 Bastkulltjärn utlo 2008-11-03 6,0 0,09 180 3,5 1435010 6591420 Bergtjärn562 utlo 2008-05-17 5,9 0,14 43 3,5 1426930 6646000 Bergtjärn562 utlo 2008-09-27 6,8 0,13 67 3,6 1426930 6646000 Bredsjön425 utlo 2008-05-17 6,2 0,06 68 3,0 1437000 6618710 Bredsjön425 utlo 2008-09-27 6,3 0,08 86 3,2 1437000 6618710 Djupedalsbäcken 2008-04-08 6,0 0,04 80 2,4 1427874 6595638 Djupedalsbäcken 2008-04-16 6,0 0,02 90 2,4 1427874 6595638 Djupedalsbäcken 2008-04-24 6,2 0,04 75 2,6 1427874 6595638 Djupedalsbäcken 2008-05-02 6,2 0,07 85 2,8 1427874 6595638 Djupedalsbäcken 2008-10-15 6,0 0,07 140 2,7 1427874 6595638 Djupedalsbäcken 2008-10-27 5,8 0,04 170 2,7 1427874 6595638 Falledammen 2008-04-01 5,6 0,03 150 3,7 1423810 6531260 Fisklösen utlo 2008-04-16 5,8 0,02 65 2,5 1434720 6593490 Fisklösen utlo 2008-10-15 6,1 0,04 80 2,5 1434720 6593490 Fisklösen199 utlo 2008-05-25 6,2 0,04 80 2,5 1437400 6601890 Fisklösen199 utlo 2008-10-05 6,1 0,04 90 2,8 1437400 6601890 Fräkentjärn utlo 2008-05-21 6,2 0,04 110 2,7 1429510 6599780 Fräkentjärn utlo 2008-05-21 6,2 0,04 110 2,7 1429510 6599780 Fräkentjärn utlo 2008-11-17 4,9 0,00 190 2,6 1429510 6599780 Fräkentjärn utlo 2008-11-17 4,9 0,00 190 2,6 1429510 6599780 Fågelsjön utlo 2008-04-27 5,5 0,00 160 2,5 1435640 6581890 Fågelsjön utlo 2008-11-02 5,0 0,00 310 2,9 1435640 6581890 Gilsåssjön utlo 2008-04-17 5,9 0,03 75 2,5 1443914 6577757 Gilsåssjön utlo 2008-04-17 5,9 0,03 75 2,5 1443914 6577757 Gilsåssjön utlo 2008-10-10 6,2 0,05 60 2,6 1443914 6577757 Gilsåssjön utlo 2008-10-10 6,2 0,05 60 2,6 1443914 6577757 Grecken norr 2008-05-17 6,3 0,05 47 3,6 1439600 6608300 Grecken norr 2008-05-17 6,3 0,05 47 3,6 1439600 6608300 Grecken norr 2008-09-27 6,3 0,04 58 3,6 1439600 6608300 Grecken norr 2008-09-27 6,3 0,04 58 3,6 1439600 6608300 Grässjön401 utlo 2008-05-17 5,4 0 300 2,1 1421920 6648310 Grässjön401 utlo 2008-09-27 6,2 0,01 315 2 1421920 6648310 Gåssjön utlo 2008-04-08 5,4 0,02 220 3,3 1422080 6553740 Gåssjön utlo 2008-10-15 5,6 0,03 300 3,8 1422080 6553740 Hecklan utlo 2008-05-17 5,5 0,10 49 3,0 1428380 6641690 Hecklan utlo 2008-09-27 6,3 0,09 81 3,2 1428380 6641690 Holmsjön283 utlo 2008-04-24 6,5 0,06 20 2,5 1439610 6611100 Holmsjön283 utlo 2008-10-15 6,5 0,06 20 2,3 1439610 6611100 Holmsjön427 utlo 2008-05-17 6,4 0,04 60 2,9 1438170 6618630 Holmsjön427 utlo 2008-09-27 6,4 0,08 108 3,2 1438170 6618630 Holmsjön586 utlo 2008-05-17 5,7 0,08 48 2,5 1430870 6653690 Holmsjön586 utlo 2008-09-27 6,9 0,13 58 3,1 1430870 6653690 Holmsjön81 utlo 2008-04-16 5,9 0,04 80 2,9 1438700 6572490 116

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Färg Kond. Y_koord X_koord mkv/l mg Pt/l ms/m Holmsjön81 utlo 2008-11-10 6,1 0,06 95 3,4 1438700 6572490 Håkanbolbäcken utlo 2008-04-08 6,6 0,09 216 5,1 1418730 6563660 Håkanbolbäcken utlo 2008-04-16 6,2 0,09 220 4,4 1418730 6563660 Håkanbolbäcken utlo 2008-04-24 6,3 0,12 220 4,7 1418730 6563660 Håkanbolbäcken utlo 2008-10-15 6,1 0,09 320 5,1 1418730 6563660 Håkanbolbäcken 4 km uppstr. 2008-04-08 5,5 0,01 220 4,5 1416500 6564250 Håkanbolbäcken 4 km uppstr. 2008-04-16 5,4 0,02 220 4,6 1416500 6564250 Håkanbolbäcken 4 km uppstr. 2008-04-24 5,8 0,02 260 4,6 1416500 6564250 Håkanbolbäcken 4 km uppstr. 2008-10-15 5,9 0,05 360 5,0 1416500 6564250 Hänglandstjärn 2008-05-17 5,8 0,08 97 2,4 1429690 6646160 Hänglandstjärn 2008-09-27 6,7 0,07 187 2,6 1429690 6646160 Immen utlo 2008-04-08 6,4 0,05 45 2,9 1423080 6598430 Immen utlo 2008-10-15 6,5 0,08 40 3,1 1423080 6598430 Kroktjärn564 utlo 2008-05-17 5,5 0,04 99 2,8 1427940 6647950 Kroktjärn564 utlo 2008-09-27 6,7 0,08 170 3,6 1427940 6647950 Kvarnbäcken575 2008-05-17 5,6 0,03 171 1,9 1428400 6652500 Kvarnbäcken575 2008-09-27 6,9 0,04 212 2,4 1428400 6652500 Kvarnsjön m Lövsjön utlo 2008-05-17 5,5 0,04 86 2,4 1433460 6646570 Kvarnsjön m Lövsjön utlo 2008-09-27 6,4 0,06 63 2,6 1433460 6646570 L Högsjön utlo 2008-05-17 6,1 0,02 139 2,6 1433560 6635880 L Högsjön utlo 2008-09-27 6,5 0,07 71 2,9 1433560 6635880 L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo 2008-05-17 5,4 0,04 129 2,6 1431800 6644080 L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo 2008-09-27 6,4 0,04 250 2,9 1431800 6644080 L Sandsjön utlo 2008-05-17 5,5 0,07 110 3,3 1431840 6642850 L Sandsjön utlo 2008-09-27 6,2 0,09 187 3,5 1431840 6642850 L Tomsjön utlo 2008-05-17 5,7 0,10 61 3,1 1425630 6648290 L Tomsjön utlo 2008-09-27 6,2 0,09 89 2,3 1425630 6648290 Lersjön utlo 2008-04-08 6,1 0,06 75 3,0 1431020 6588980 Lersjön utlo 2008-10-15 6,5 0,11 70 3,4 1431020 6588980 Likalampi573 utlo 2008-05-17 5,6 0,02 139 3,1 1428970 6651820 Likalampi573 utlo 2008-09-27 7,0 0,08 243 2,9 1428970 6651820 Ljussjön398 utlo 2008-05-17 5,5 0,04 168 2,3 1418960 6648220 Ljussjön398 utlo 2008-09-27 6,3 0,04 74 1,7 1418960 6648220 Lobergs-Abborrtjärn norr 2008-04-15 5,6 0,01 100 2,7 1432850 6592870 Lobergs-Abborrtjärn norr 2008-11-03 5,9 0,04 170 3,0 1432850 6592870 Lobergstjärn utlo 2008-04-16 6,6 0,11 40 3,4 1431980 6593840 Lobergstjärn utlo 2008-10-15 6,7 0,13 50 3,6 1431980 6593840 Lundsfjärden utlo 2008-05-17 6,3 0,06 32 3,8 1435500 6613400 Lundsfjärden utlo 2008-09-27 6,3 0,09 31 3,8 1435500 6613400 Lövsjö-Abborrtjärn utlo 2008-05-17 5,6 0,03 191 2,2 1436760 6647850 Lövsjö-Abborrtjärn utlo 2008-09-27 6,5 0,05 227 2,8 1436760 6647850 Malen utlo 2008-05-17 6,2 0,09 33 3,8 1433940 6612390 Malen utlo 2008-09-27 6,3 0,10 39 3,8 1433940 6612390 Marstrandsbäcken 2008-05-17 6,4 0,01 196 1,8 1425600 6649450 Marstrandsbäcken 2008-09-27 6,2 0,00 224 2,1 1425600 6649450 Mellansjön387 utlo 2008-05-17 6,0 0,06 94 2,5 1422070 6645210 Holmsjön81 utlo 2008-11-10 6,1 0,06 95 3,4 1438700 6572490 Håkanbolbäcken utlo 2008-04-08 6,6 0,09 216 5,1 1418730 6563660 117

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Färg Kond. Y_koord X_koord mkv/l mg Pt/l ms/m Mellansjön387 utlo 2008-09-27 6,3 0,08 104 2,8 1422070 6645210 Mettjärn utlo 2008-05-17 5,2 0,11 92 3,1 1433950 6645520 Mettjärn utlo 2008-09-27 6,3 0,14 72 3,5 1433950 6645520 Mången503 utlo 2008-05-17 5,8 0,05 112 2,3 1432320 6646120 Mången503 utlo 2008-09-27 6,4 0,07 90 2,7 1432320 6646120 Mörttjärn171 utlo 2008-04-16 6,0 0,03 80 2,8 1436410 6591990 Mörttjärn171 utlo 2008-10-15 6,0 0,04 90 2,8 1436410 6591990 N Svensken utlo 2008-05-17 5,8 0,11 75 3,5 1428130 6646100 N Svensken utlo 2008-09-27 6,6 0,10 74 3,6 1428130 6646100 Nedre Sävsjön utlo 2008-05-17 5,7 0,04 95 2,5 1429670 6643600 Nedre Sävsjön utlo 2008-09-27 6,9 0,06 182 2,8 1429670 6643600 Noren utlo 2008-04-16 6,2 0,05 90 2,9 1438330 6574060 Noren utlo 2008-11-10 6,3 0,06 100 3,1 1438330 6574060 Norrgryten utlo 2008-04-16 6,1 0,03 80 3,1 1432410 6570860 Norrgryten utlo 2008-11-10 6,5 0,10 85 3,6 1432410 6570860 Norr-Ämten utlo 2008-04-22 6,0 0,04 100 3,1 1433740 6571690 Norr-Ämten utlo 2008-11-03 6,3 0,09 135 3,6 1433740 6571690 Nätsjön utlo 2008-05-17 6,0 0,10 22 3,1 1424980 6641750 Nätsjön utlo 2008-09-27 6,4 0,11 49 3,1 1424980 6641750 Paddtjärn612 utlo 2008-04-08 5,9 0,03 60 2,2 1426120 6602260 Paddtjärn612 utlo 2008-10-15 5,7 0,02 80 2,1 1426120 6602260 Rågrecken utlo 2008-05-17 6,3 0,03 105 2,6 1441450 6609630 Rågrecken utlo 2008-05-17 6,5 0,05 89 2,8 1441450 6609630 Rågrecken utlo 2008-09-27 6,4 0,04 160 2,6 1441450 6609630 Rösimmen utlo 2008-04-27 6,1 0,03 123 2,7 1439820 6585000 Rösimmen utlo 2008-04-27 6,1 0,03 123 2,7 1439820 6585000 Rösimmen utlo 2008-11-02 6,7 0,14 160 3,3 1439820 6585000 Rösimmen utlo 2008-11-02 6,7 0,14 160 3,3 1439820 6585000 S Porrtjärnen utlo 2008-04-01 5,8 0,04 160 3,5 1421420 6560930 S Svensken utlo 2008-05-17 5,5 0,08 79 3,1 1427560 6644500 S Svensken utlo 2008-09-27 6,6 0,08 124 3,2 1427560 6644500 Sarvtjärnen utlo 2008-05-17 6,4 0,07 74 2,6 1434050 6649540 Sarvtjärnen utlo 2008-09-27 6,4 0,07 74 2,6 1434050 6649540 Skomakarsjön utlo 2008-05-17 5,4 0,06 110 2,4 1429880 6643270 Skomakarsjön utlo 2008-09-27 6,3 0,08 105 3,2 1429880 6643270 Skärjen310 utlo 2008-05-17 6,7 0,06 28 2,8 1424560 6613620 Skärjen310 utlo 2008-09-27 6,3 0,07 55 3,0 1424560 6613620 Smalesjön utlo 2008-04-16 7,1 0,34 70 5,6 1438900 6571430 Smalesjön utlo 2008-10-08 6,9 0,33 70 5,4 1438900 6571430 St Flosjön utlo 2008-04-16 6,0 0,02 70 2,3 1430390 6604570 St Flosjön utlo 2008-10-15 6,3 0,03 85 2,4 1430390 6604570 St Glattjärnen utlo 2008-04-23 6,6 0,11 15 2,7 1441070 6608160 St Glattjärnen utlo 2008-09-29 6,8 0,06 15 2,8 1441070 6608160 St Hällsjön utlo 2008-05-17 6,2 0,06 61 2,9 1436720 6623280 St Hällsjön utlo 2008-09-27 6,3 0,06 137 3,0 1436720 6623280 St Sandsjön utlo 2008-05-17 5,4 0,10 76 3,2 1432240 6642510 Mellansjön387 utlo 2008-09-27 6,3 0,08 104 2,8 1422070 6645210 Mettjärn utlo 2008-05-17 5,2 0,11 92 3,1 1433950 6645520 118

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Färg Kond. Y_koord X_koord mkv/l mg Pt/l ms/m St Sandsjön utlo 2008-09-27 6,3 0,11 95 3,6 1432240 6642510 St Tomsjön utlo 2008-05-17 5,9 0,09 74 2,8 1424440 6647440 St Tomsjön utlo 2008-09-27 6,2 0,11 72 3,3 1424440 6647440 St Ämten utlo 2008-09-27 6,3 0,08 156 3,3 1435550 6617710 Stenbotjärn utlo 2008-04-15 6 0,06 130 3,4 1434780 6590600 Stenbotjärn utlo 2008-11-03 6,1 0,10 180 3,8 1434780 6590600 Stensjön391 utlo 2008-05-17 5,9 0,04 172 2,2 1422680 6646390 Stensjön391 utlo 2008-09-27 6,3 0,02 382 2,7 1422680 6646390 Stensjön521 utlo 2008-05-17 5,4 0,03 137 2,2 1435111 6649392 Stensjön521 utlo 2008-09-27 6,4 0,12 101 3,1 1435111 6649392 Sundsjön417 utlo 2008-05-17 6,3 0,06 72 2,9 1435780 6619190 Sundsjön417 utlo 2008-05-17 6,8 0,08 64 3,1 1435780 6619190 Sundsjön417 utlo 2008-09-27 6,4 0,10 112 3,0 1435780 6619190 Svarttjärn65 utlo 2008-04-16 5,4 0,00 125 3,4 1434410 6570900 Svarttjärn65 utlo 2008-11-10 5,8 0,05 185 3,8 1434410 6570900 Sävsjön33 utlo 2008-04-08 6,0 0,07 170 5,8 1418650 6566600 Sävsjön33 utlo 2008-10-15 6,4 0,10 180 6,3 1418650 6566600 Sävsjön58 utlo 2008-04-16 5,8 0,04 110 3,6 1433070 6569970 Sävsjön58 utlo 2008-11-10 6,3 0,09 130 4,0 1433070 6569970 Sävälven-Silkesdamm 2008-05-17 5,8 0,09 97 2,4 1429600 6645000 Sävälven-Silkesdamm 2008-09-27 6,8 0,07 159 2,6 1429600 6645000 Sör-Ämten utlo 2008-04-16 6,1 0,04 80 3,1 1433850 6570540 Sör-Ämten utlo 2008-11-10 6,4 0,07 80 3,4 1433850 6570540 Trehörningen188 utlo 2008-04-15 6,7 0,14 55 3,9 1432720 6595700 Trehörningen188 utlo 2008-11-03 6,9 0,21 65 3,8 1432720 6595700 Trehörningen4 utlo 2008-04-07 5,7 0,02 200 3,5 1421720 6539190 Trehörningen4 utlo 2008-11-06 6,5 0,10 200 4,1 1421720 6539190 Trehörningen530 utlo 2008-05-17 5,4 0,06 83 2,5 1433790 6650550 Trehörningen530 utlo 2008-09-27 6,4 0,04 96 3,0 1433790 6650550 Tvärådammen utlo 2008-04-16 5,6 0,01 85 2,3 1435710 6595040 Tvärådammen utlo 2008-10-15 5,8 0,01 140 2,5 1435710 6595040 Vartjärn utlo 2008-05-17 5,6 0,02 144 2,3 1435750 6650560 Vartjärn utlo 2008-09-27 6,4 0,09 95 3,0 1435750 6650560 Vasselsjön utlo 2008-05-17 6,4 0,06 55 3,2 1439940 6614560 Vasselsjön utlo 2008-09-27 6,7 0,07 64 3,2 1439940 6614560 Våtsjön utlo 2008-04-08 6,3 0,07 85 3,7 1432990 6575750 Våtsjön utlo 2008-11-10 6,7 0,11 85 4,0 1432990 6575750 Åbydammen utlo 2008-04-07 6,1 0,04 110 3,5 1422140 6533500 Åbydammen utlo 2008-11-06 5,6 0,02 200 3,5 1422140 6533500 Älgsimmen utlo 2008-04-27 6,0 0,03 140 2,8 1434610 6582980 Älgsimmen utlo 2008-11-02 5,9 0,05 180 2,8 1434610 6582980 Älgtjärnen600 utlo 2008-05-21 6,2 0,06 100 2,5 1429500 6598280 Älgtjärnen600 utlo 2008-11-17 4,9 0,00 180 2,5 1429500 6598280 Ängdammen 2008-04-01 5,5 0,02 140 3,2 1443990 6531720 Ö Djupedalstjärn utlo 2008-04-16 6,7 0,08 60 2,7 1428330 6599340 Ö Djupedalstjärn utlo 2008-10-15 6,9 0,14 85 3,4 1428330 6599340 119

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Färg. Kond. Y_koord X_koord mekv/l mg Pt/l ms/m Öfallstjärn 2008-05-21 6,8 0,16 45 3,7 1434270 6587810 Öfallstjärn 2008-10-06 6,7 0,12 40 3,5 1434270 6587810 Östersjön388 utlo 2008-05-17 6,3 0,06 99 2,4 1422250 6645320 Östersjön388 utlo 2008-09-27 6,4 0,08 146 2,8 1422250 6645320 Övartjärn utlo 2008-04-16 6,2 0,05 105 2,5 1430360 6595430 Övartjärn utlo 2008-10-15 5,6 0,01 180 2,4 1430360 6595430 Övartjärnsbäcken 2008-04-08 5,7 0,02 75 2,2 1428530 6594050 Övartjärnsbäcken 2008-04-16 5,9 0,02 80 2,3 1428530 6594050 Övartjärnsbäcken 2008-04-24 6,1 0,03 80 2,4 1428530 6594050 Övartjärnsbäcken 2008-05-02 6,3 0,04 90 2,5 1428530 6594050 Övartjärnsbäcken 2008-10-15 5,9 0,03 150 2,5 1428530 6594050 Övartjärnsbäcken 2008-10-27 5,7 0,03 160 2,6 1428530 6594050 120

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Referenssjön Limmingsjön i Örebro Län (ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet) X660804 Y142742 Datum Djup Siktdjup Temp. ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk. m m C ms/m25 mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 2008-02-25 0,1-1,5 6,43 2,88 0,135 0,052 0,075 0,009 0,081 2008-05-14 0,5 3,1 13,1 6,88 2,83 0,131 0,048 0,072 0,010 0,084 2008-08-13 0,5 3,5 17,5 6,90 2,91 0,143 0,052 0,075 0,009 0,093 2008-10-09 0,5 3,5 9,3 6,62 2,93 0,142 0,051 0,076 0,009 0,089 Datum Djup SO4_IC Cl Fluorid NH4-N NO 23 -N Tot-N PO4-P Tot-P Abs._OF m mekv/l mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 2008-02-25 0,1 0,056 0,064 0,09 17 65 266 2 5 0,093 2008-05-14 0,5 0,057 0,064 0,09 6 15 241 1 6 0,090 2008-08-13 0,5 0,057 0,064 0,10 19 3 245 1 5 0,069 2008-10-09 0,5 0,060 0,063 0,09 9 24 261 2 5 0,097 Datum Djup Abs._F Si TOC Fe Mn Cu Zn Al Cd m 420/5 mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2008-02-25 0,1 0,083 1,49 6,6 95 9,5 84-2008-05-14 0,5 0,081 1,45 6,9 66 7,5 75-2008-08-13 0,5 0,059 1,08 6,3 33 11 35-2008-10-09 0,5 0,082 1,19 7,4 71 32 1,1 5,5 109 0,015 Datum Djup Pb Cr Ni Co As V Kfyll m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m3 2008-02-25 0,1-1,03 2008-05-14 0,5-3,97 2008-08-13 0,5-3,30 2008-10-09 0,5 0,3 0,11 0,27 0,023 0,36 0,06 2,08 121

GULLSPÅNGSÄLVEN 2006 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Övriga undersökningar 2008 Provd jup Siktd Temp jup (m) (oc) (m) Områdesnamn Datum Y-koord X-koord Abs Bobäcken 798 2008-06-12 1420590 6574969 12,6 0,098 1,54 22 23 25,3 9 0,65 8 50 12 Bobäcken 798 2008-11-18 1420590 6574969 3 0,355 0,28 6,5 7,4 7,56 2,4 1,1 7,1 100 29 Flaxen mitt 2008-07-30 1422826 6643398 0,5 24 2,5 0,105 0,13 3,3 0,3 7,2 9 Halvtron mitt 2008-07-30 1433741 6618476 0,5 24,1 4,2 0,066 0,13 3,8 0,38 7,2 <5 Immen mitt 2008-07-29 1423175 6599368 0,5 23,2 3,4 0,053 0,07 3,4 0,25 6,9 8 Malmlången norr 2008-07-29 1438859 6593613 0,5 23,6 3,6 0,157 0,14 3,9 0,4 7,2 <5 Norr-Älgen mitt 2008-07-30 1430355 6636050 0,5 23,8 2,1 0,114 0,1 2,9 0,32 7,1 <5 Skagersholmsån elfisk 2008-06-10 1419240 6536820 17 0,267 0,46 7,8 15 15 2,4 2,5 7,2 46 <5,0 Skagersholmsån elfisk 2008-11-06 1419240 6536820 3,2 0,467 0,07 3,8 7,1 5,35 1,1 0,73 6,2 15 <5,0 St Högsjön mitt 2008-07-30 1434317 6637252 0,5 24,5 2,2 0,108 0,08 2,8 0,3 6,9 <5 St Noren södr 2008-07-29 1438994 6574751 0,5 22,9 2,1 0,148 0,09 3,7 0,31 7 11 Svartälven 814 2008-06-12 1432148 6585013 18,2 0,103 0,15 4 2,8 4,1 0,79 0,32 7,1 9 <5,0 Svartälven 814 2008-11-18 1432148 6585013 4,8 0,132 0,13 3,8 3,3 3,78 0,76 0,36 7,1 <5 <5,0 Sävälven 2008-06-11 1429563 6644880 18,2 0,188 0,11 3,1 <2,0 2,8 0,55 0,28 7 8 <5,0 Sävälven 2008-11-13 1429563 6644880 6,4 0,343 1,43 43 21 31,7 4,2 3,9 7,4 120 12 Torrvarpen2030 södr 2008-08-25 1427362 6619649 0,5 17,2 2,5 0,115 0,15 3,9 0,33 7,2 5 Våtsjön östr 2008-08-26 1435637 6574105 0,5 17,9 1,6 0,158 0,11 4,4 0,34 7 9 Västersjön40 utlo 2008-08-27 1420557 6573276 16,8 0,196 0,28 6,6 0,97 6,9 110 Alk Cahalt (mek v/l) (mg/l) Mghalt Cl-halt Kond (mg/l) (ms/m) (mg/l) Ntothalt (mg/l) ph Ptothalt (ug/l) Susp (mg/l) 122

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning BILAGA 9 Specialundersökning år 2008 123

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Bakgrund Resultat Undersökningens syfte var att utreda styrkan av påverkan på vattenkemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja samt hur långt nedströms effekten kvarstår. Vid undersökningen användes fältmätning av konduktivitet i syfte att hitta den punkt när konduktiviteten åter hade klingat av och kunde uppmätas till den nivå som uppmättes uppströms punktkällan. Genom att det uttogs prover som analyserades på laboratoriet med avseende på vanliga fysikalisk-kemiska parametrar kunde korrelationsstudier utföras mellan fältmätning av konduktivitet och de på labbet analyserade parametrarna. Metodik Parallellt med mätningen av konduktivitet i fält togs vattenprover uppströms punktkällorna och företrädesvis fyra prover nedströms, där fjärde provet togs där konduktiviteten återgått till referensnivån. De parametrar som analyserats framgår av tabeller senare i denna bilaga. Proverna togs varannan månad med start i februari 2008. Prover togs i Hovaån med Hova reningsverk som punktkälla, i Krokabäcken med Älgarås reningsverk som punktkälla och i Skagerholmsån med Finnerödja reningsverk som punktkälla. Provtagningspunkternas ungefärliga placering framgår av kartor senare i denna bilaga. I syfte att få en överskådlig visualisering av resultaten redovisas årsmedelvärden för olika parametrar vid respektive provpunkt i diagrammen som följer. För vissa parametrar har resultaten dividerats eller multiplicerats med faktorn 10 i syfte att få överskådliga samlingsdiagram. Hovaån Syrgashalt, syrgasmättnad och ph-värde påverkades förhållandevis lite av punktkällan, medan medeltemperaturen ökade i anslutning till utloppet från punktkällan. Konduktiviteten som uppmättes på laboratorium respektive i fält uppvisade en god korrelation. I Hovaån var konduktiviteten högst vid uppströmspunkten (punktkällor finns uppströms reningsverket), minskade en bit nedströms punktkällan (punkt H3), för att sedan åter öka (punkt H4). Detta mönster förklaras av att H3 var belägen i ett tillflöde. Alkalinitet och TOC-halt följde inte samma tendens som konduktiviteten. Totalkväve (Tot-N), nitrit-/nitratkväve (NO23-N) samt ammoniumkväve (NH4-N) var de parametrar som bäst följde det förväntade mönstret. Dessa parametrar följde konduktiviteten med undantag för uppströmspunkten. Kjeldahlkväve hade en betydligt flackare kurva än t.ex. totalkväve. Totalfosfor följde konduktiviteten bitvis, men en viss fördröjning tycktes föreligga. Hovaån starkt påverkad av punktkälla redan uppströms Hova reningsverk Vattnet i Hovaån var särskilt sommartid starkt påverkat av punktkälla/or redan uppströms Hova reningsverk. Detta syntes som periodvis förhöjd alkalinitet och konduktivitet och stundtals även extremt hög kvävehalt. Påverkan från Hova reningsverk syntes främst som extremt höga kvävehalter, varav merparten förelåg som nitrat- +nitritkväve, vid samtliga provtagningar utom i juni. Vid ett tillfälle noterades hög ammoniumkvävehalt uppströms reningsverket (H1), vid två tillfällen strax nedströms reningsverket (H2) och vid ett tillfälle längre nedströms (H4). P.g.a. omvandling till ammoniak kan halter i dessa nivåer vid aktuella temperaturer och ph- 124

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning värden vara skadliga för särskilt känsliga fiskarter (laxfisk). Ammonium är även kraftigt syreförbrukande, men vattnet var vid samtliga provplatser och provtillfällen måttligt syrerikt eller syrerikt. Sträckan som var påverkad av reningsverkets utsläpp uppskattas till ca 1,5 km. Krokabäcken Syrgashalt och syrgasmättnad står i korrelation till en minskande medeltemperatur, men verkar ej stå i korrelation till konduktiviteten. Korrelationen mellan ph-värde och konduktivitet var förhållandevis god. Konduktiviteten som uppmättes på laboratoriet respektive i fält uppvisade en god korrelation. I Krokabäcken var konduktiviteten högst efter punktkällan, minskade en bit nedströms punktkällan (punkt K3), för att sedan åter öka (punkt K4). Mönstret förklaras av att punkt K3 var belägen i ett tillflöde. Alkaliniteten följde samma tendens som konduktiviteten, medan TOChalten var i motfas beroende på att halten var högre i tillflödet. Alla närsaltshalter hade en mycket god korrelation med konduktiviteten. Allra störst punktkällepåverkan uppmättes för ammoniumkväve. Krokabäcken starkt påverkad av Älgarås reningsverk främst sommartid Att Krokabäckens vatten påverkades av utsläppet från Älgarås reningsverk syntes främst som förhöjd konduktivitet och extremt hög kvävehalt, varav merparten som ammoniumkväve, i juni och juli. Vid K2 bedömdes halterna av ammoniumkväve som mycket höga i juni och juli. Vid övriga provtillfällen, förutom december, var ammoniumkvävehalterna höga. Vid halter i dessa nivåer och rådande temperatur- och ph-värden föreligger stor risk för omvandling av ammonium till ammoniak i skadlig nivå för fisk. Ammonium är även kraftigt syreförbrukande, vilket kan ha bidragit till att syretillståndet i juni var svagt vid samtliga provpunkter i Krokabäcken. Vid samtliga övriga provplatser och tillfällen var det syrerikt. Sträckan som var påverkad av reningsverkets utsläpp uppskattas till ca 0,5 km. Skagersholmsån Syrgashalt och syrgasmättnad korrelerade ganska väl till konduktiviteten. Korrelationen mellan ph-värde och konduktivitet kan anas. Syrgashalt och syrgasmättnad responderade ganska väl till variationen i temperatur, men korrelerade inte till konduktiviteten. Konduktiviteten som uppmättes på laboratoriet respektive i fält uppvisade en god överensstämmelse. I Skagerholmsån uppvisade konduktiviteten en lite annorlunda tendens, indikerande att punktkällan ej hade så stor inverkan. Alkaliniteten följde samma trend. Detta gällde även TOC frånsett att TOC-halten var högst vid uppströmspunkten. Alla närsaltshalter korrelerade väl till konduktiviteten. Totalfosforhaltens korrelation till konduktiviteten var svår att avgöra. Skagersholmsån tydligt påverkad av Finnerödja reningsverk i juni Påverkan från Finnerödja reningsverk syntes främst som periodvis något förhöjd konduktivitet och mycket höga kvävehalter. I juni förelåg större delen av kvävet som ammoniumkväve i höga eller mycket höga halter vid samtliga provpunkter. Halter i dessa nivåer kan vara skadliga för fisk. Vid provtillfället i juni var även syretillståndet sämre (svagt eller måttligt syrerikt) än annars. Skagersholmsån skiljde sig från Hovaån och Krokabäcken såtillvida att medelvärdena för flertalet parametrar (ph, alkalinitet, konduktivitet, nitrat-+nitritkväve, totalkväve och totalfosfor) var högst längst nedströms i vattendraget vid S5 vid utloppet i Skagern. Detta indikerar 125

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning påverkan från jordbruk och enskilda avlopp längs hela vattendraget. Slutsatser Utfallet av undersökningen var att mätning av konduktivitet i fält, uppströms samt vid ett antal punkter nedströms en punktkälla, kan ge värdefulla indikationer om: total belastning vid punkten, med kännedom om korrelationen med andra parametrar, snabb information om huruvida provpunkten är optimalt placerad, snabb information om huruvida andra kända/okända punktkällor och tillflöden påverkar/varierar belastningen i vattendraget, bra och snabb möjlighet att lokalisera punktkällor vid behov av planering av åtgärder i avrinningsområdets många små och större vattendrag. påverkan från reningsverken syntes främst som förhöjda värden för konduktivitet och kvävefraktioner (främst nitrat-+nitritkväve i Hovaån och ammoniumkväve i Krokabäcken och Skagersholmsån), ammoniumkväve förekom särskilt i Krokabäcken och Skagersholmsån i nivåer som kan vara skadliga för fisk. 126

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Hovaån Anmärkningsvärda resultat är inramade. Plats* Provnr Datum Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hova ren.verk, Hovaån H1 uppstr. ARV 8005416 2008-02-21 2,2 13,2 98 7,1 0,34 10,6 11,0 18 500 700 1200 46 90 H2 nedstr. ARV 8005418 2008-02-21 4,8 11,2 83 7,5 1,4 90,0 91,5 9,0 9200 1800 11000 96 410 H3 nedstr. ARV 8005412 2008-02-21 4,7 11,1 80 7,5 1,3 87,0 87,8 8,8 9400 1600 11000 91 380 H4 nedstr. ARV 8005415 2008-02-21 4,5 9,4 74 7,7 1,9 82,0 81,5 7,6 6900 1600 8500 78 310 H5 nedstr. ARV 8005413 2008-02-21 2,1 13,1 97 7,2 0,41 14,8 15,4 20 820 680 1500 48 100 H1 uppstr. ARV 8011631 2008-04-14 5,3 12,4 99 7,2 0,47 11,3 11,6 24 510 590 1100 61 40 H2 nedstr. ARV 8011632 2008-04-14 7,1 11,4 96 7,5 1,2 96,0 95,9 9,0 12000 1000 13000 180 760 H3 nedstr. ARV 8011633 2008-04-14 5,4 12,4 99 7,3 0,48 13,2 14,0 18 560 740 1300 61 60 H4 nedstr. ARV 8011634 2008-04-14 6,8 11,7 98 7,7 1,7 80,0 80,9 7,0 9000 500 9500 98 460 H5 nedstr. ARV 8011635 2008-04-14 5,5 12,2 99 7,3 0,49 13,1 14,1 17 730 570 1300 62 60 H1 uppstr. ARV 8020374 2008-06-13 11,1 9,6 91 7,5 1,5 74,0 80,0 5,8 9100 900 10000 91 170 H2 nedstr. ARV 8020372 2008-06-13 13,1 6,0 58 7,6 1,4 22,1 23,1 16 240 960 1200 50 100 H3 nedstr. ARV 8020373 2008-06-13 12,6 6,7 64 7,6 1,5 33,5 34,9 11 2100 600 2700 56 60 H4 nedstr. ARV 8020375 2008-06-13 11,7 8,1 76 8,1 3,8 177 185 11 1300 3600 4900 140 690 H5 nedstr. ARV 8020371 2008-06-13 13,1 5,8 56 7,7 1,7 35,8 37,2 9,5 1700 600 2300 53 80 H1 uppstr. ARV 8024551 2008-07-22 14,5 6,0 60 7,7 6,9 102 105 11 980 2300 3300 210 460 H2 nedstr. ARV 8024553 2008-07-22 14,0 8,8 87 7,4 0,90 61,9 63,4 5,9 9400 1600 11000 54 90 H3 nedstr. ARV 8024554 2008-07-22 15,1 6,2 61 7,8 1,8 26,7 27,3 9,9 390 610 1000 72 70 H4 nedstr. ARV 8024555 2008-07-22 15,0 6,1 59 7,6 1,7 28,7 29,0 8,6 730 570 1300 58 30 H5 nedstr. ARV 8024556 2008-07-22 15,0 5,4 54 7,6 1,7 29,0 29,7 8,8 750 550 1300 58 20 H1 uppstr. ARV 8028287 2008-08-19 14,6 7,2 73 7,8 2,2 94,3 94,4 11 1200 2000 3200 140 560 H2 nedstr. ARV 8028283 2008-08-19 15,6 8,9 91 7,5 1,1 68,5 69,6 7,4 9900 1100 11000 66 400 H3 nedstr. ARV 8028288 2008-08-19 13,7 8,8 88 7,2 0,53 12,4 12,9 30 460 1100 1600 110 30 H4 nedstr. ARV 8028286 2008-08-19 13,8 8,7 87 7,2 0,59 20,4 21,2 22 2000 1100 3100 100 20 H5 nedstr. ARV 8028281 2008-08-19 13,7 8,5 83 7,2 0,62 15,2 15,6 26 620 1100 1700 110 20 H1 uppstr. ARV 8035375 2008-10-14 10,1 8,3 77 7,8 3,3 153 150 13 1400 2900 4300 65 360 H2 nedstr. ARV 8035372 2008-10-14 11,3 9,6 92 7,5 1,4 89,9 87,8 8,0 11000 2000 13000 68 160 H3 nedstr. ARV 8035379 2008-10-14 9,8 9,5 92 7,4 0,58 13,4 14,1 20 720 780 1500 99 <10 H4 nedstr. ARV 8035369 2008-10-14 10,6 9,5 92 7,4 0,71 20,5 20,1 18 2000 800 2800 64 <10 H5 nedstr. ARV 8035382 2008-10-14 9,9 9,2 89 7,4 0,66 16,4 16,2 20 980 820 1800 64 <10 H1 uppstr. ARV 8042726 2008-12-11 3,3 11,8 88 7,5 1,4 83,0 81,6 19 3300 1700 5000 75 230 H2 nedstr. ARV 8042724 2008-12-11 5,8 11,6 94 7,3 0,98 64,0 65,0 14 7000 2100 9100 58 640 H3 nedstr. ARV 8042729 2008-12-11 0,9 13,6 95 6,8 0,18 8,6 8,6 24 530 770 1300 48 40 H4 nedstr. ARV 8042746 2008-12-11 1,5 13,4 96 7,1 0,30 16,4 16,4 21 1600 1200 2800 72 120 H5 nedstr. ARV 8042740 2008-12-11 1,2 13,5 96 6,9 0,22 9,8 9,9 23 620 780 1400 50 60 Årsmedelvärden Plats* Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hova ren.verk, Hovaån H1 uppstr. ARV 8,7 9,8 84 7,5 2,3 75,5 76,2 15 2427 1584 4014 98 273 H2 nedstr. ARV 10,2 9,6 86 7,5 1,2 70,3 70,9 9,9 8391 1509 9900 82 366 H3 nedstr. ARV 8,9 9,8 83 7,4 0,91 27,8 28,5 17 2023 886 2914 77 107 H4 nedstr. ARV 9,1 9,6 83 7,5 1,5 60,7 62,0 14 3361 1339 4700 87 272 H5 nedstr. ARV 8,6 9,7 82 7,3 0,83 19,2 19,7 18 889 729 1614 64 57 * Observera att platserna är "relativa" och kan ändras mellan provomgångarna, antingen p.g.a. förändrad påverkan från ARV som är mätbar i fält eller som en planerad ändring för att bättre kunna utreda påverkan. 127

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Plats* Provnr Datum Anmärkning Koord. Koord. X Y Hova ren.verk, Hovaån H1 uppstr. ARV 8005416 2008-02-21 uppstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528730 1408450 H2 nedstr. ARV 8005418 2008-02-21 nedstr. reningsverk utsläpp 6528290 1408515 H3 nedstr. ARV 8005412 2008-02-21 bäck som kommer från ren.verket 6528465 1408490 H4 nedstr. ARV 8005415 2008-02-21 bäck som kommer från ren.verket 6528710 1408430 H5 nedstr. ARV 8005413 2008-02-21 nedstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528755 1408430 H1 uppstr. ARV 8011631 2008-04-14 uppstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528726 1408438 H2 nedstr. ARV 8011632 2008-04-14 nedstr. reningsverk utsläpp 6528271 1408511 H3 nedstr. ARV 8011633 2008-04-14 bäck som kommer från ren.verket 6528908 1408371 H4 nedstr. ARV 8011634 2008-04-14 bäck som kommer från ren.verket 6528724 1408417 H5 nedstr. ARV 8011635 2008-04-14 nedstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528761 1408414 H1 uppstr. ARV 8020374 2008-06-13 nedstr. reningsverk utsläpp 6528271 1408511 H2 nedstr. ARV 8020372 2008-06-13 uppstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528730 1408438 H3 nedstr. ARV 8020373 2008-06-13 nedstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528771 1408400 H4 nedstr. ARV 8020375 2008-06-13 uppstr. reningsverk utsläpp 6528151 1408581 H5 nedstr. ARV 8020371 2008-06-13 nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp 6529162 1408275 H1 uppstr. ARV 8024551 2008-07-22 uppstr. reningsverk utsläpp 6528151 1408580 H2 nedstr. ARV 8024553 2008-07-22 nedstr. reningsverk utsläpp 6528280 1408514 H3 nedstr. ARV 8024554 2008-07-22 uppstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528725 1408455 H4 nedstr. ARV 8024555 2008-07-22 nedstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528765 1408400 H5 nedstr. ARV 8024556 2008-07-22 nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp 6529158 1408281 H1 uppstr. ARV 8028287 2008-08-19 uppstr. reningsverk utsläpp 6528151 1408580 H2 nedstr. ARV 8028283 2008-08-19 nedstr. reningsverk utsläpp 6528280 1408514 H3 nedstr. ARV 8028288 2008-08-19 uppstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528725 1408455 H4 nedstr. ARV 8028286 2008-08-19 nedstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528765 1408400 H5 nedstr. ARV 8028281 2008-08-19 nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp 6529158 1408281 H1 uppstr. ARV 8035375 2008-10-14 uppstr. reningsverk utsläpp 6528151 1408580 H2 nedstr. ARV 8035372 2008-10-14 nedstr. reningsverk utsläpp 6528280 1408514 H3 nedstr. ARV 8035379 2008-10-14 uppstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528725 1408455 H4 nedstr. ARV 8035369 2008-10-14 nedstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528765 1408400 H5 nedstr. ARV 8035382 2008-10-14 nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp 6529158 1408281 H1 uppstr. ARV 8042726 2008-12-11 uppstr. reningsverk utsläpp 6528151 1408580 H2 nedstr. ARV 8042724 2008-12-11 nedstr. reningsverk utsläpp 6528280 1408514 H3 nedstr. ARV 8042729 2008-12-11 uppstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528725 1408455 H4 nedstr. ARV 8042746 2008-12-11 nedstr. utflöde från bäck från ren.verket 6528765 1408400 H5 nedstr. ARV 8042740 2008-12-11 nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp 6529158 1408281 128

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Provtagningspunkter i Hovaån vid 2008 års specialundersökning. Utsläppet från Hova reningsverk sker mellan H1 och H2. 15 80 temp syre syre% x 10 ph alk/10 kond f kond l toc 60 40 10 20 5 0 H1 2000 H2 H3 NO23-N x 10 Tot-N x 10 NH4-N 1500 H4 H5 H1 Kj-N x 10 Tot-P/10 1000 500 0 H1 H2 H3 H4 H5 129 H2 H3 H4 H5

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Krokabäcken Anmärkningsvärda resultat är inramade. Plats* Provnr Datum Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Älgarås ren.verk, Krokabäcken K1 uppstr. ARV 8005419 2008-02-21 2,1 12,7 94 6,7 0,19 7,7 7,5 26 240 760 1000 41 80 K2 nedstr. ARV 8005426 2008-02-21 2,1 12,7 94 6,9 0,30 10,5 10,1 25 270 1500 1800 59 960 K3 nedstr. ARV 8005424 2008-02-21 2,0 13,1 96 6,8 0,24 8,6 8,6 26 260 1100 1400 48 490 K4 nedstr. ARV 8005423 2008-02-21 2,0 12,9 95 6,8 0,25 8,5 9,0 27 270 1300 1600 85 580 K5 nedstr. ARV 8005421 2008-02-21 2,0 13,1 97 6,8 0,26 8,9 9,0 24 270 1300 1600 77 590 K1 uppstr. ARV 8011624 2008-04-14 5,2 12,5 100 7,0 0,32 8,7 9,0 36 290 810 1100 64 50 K2 nedstr. ARV 8011625 2008-04-14 5,3 12,4 99 7,0 0,43 10,3 11,0 29 350 1200 1600 73 530 K3 nedstr. ARV 8011626 2008-04-14 5,6 12,3 100 7,1 0,45 11,4 11,9 32 400 1500 1900 72 680 K4 nedstr. ARV 8011627 2008-04-14 5,5 12,4 100 7,0 0,38 10,0 10,5 29 340 1300 1600 74 500 K5 nedstr. ARV 8011628 2008-04-14 5,5 12,7 103 6,8 0,20 6,4 6,6 32 170 690 860 60 50 K1 uppstr. ARV 8020378 2008-06-13 11,7 3,6 53 7,7 2,7 38,1 39,7 20 190 1000 1200 94 20 K2 nedstr. ARV 8020379 2008-06-13 11,3 3,1 45 7,4 3,4 69,6 72,1 23 42 23000 23000 320 20000 K3 nedstr. ARV 8020376 2008-06-13 13,0 4,3 62 7,5 1,0 18,7 20,5 9,5 19 620 640 73 270 K4 nedstr. ARV 8020377 2008-06-13 13,1 3,0 56 7,5 1,2 21,4 22,3 8,9 21 1700 1700 110 1200 K5 nedstr. ARV - - - - - - - - - - - - - - - K1 uppstr. ARV 8024558 2008-07-22 13,8 7,7 78 7,4 1,1 22,0 22,7 17 340 1100 1400 110 20 K2 nedstr. ARV 8024570 2008-07-22 13,7 6,9 67 7,5 1,7 41,0 42,4 14 770 11000 12000 110 9500 K3 nedstr. ARV 8024561 2008-07-22 14,6 7,5 74 7,0 0,37 10,6 11,4 21 79 1000 1100 94 20 K4 nedstr. ARV 8024560 2008-07-22 14,5 7,2 72 7,4 1,4 26,1 26,4 12 740 2700 3400 78 1800 K5 nedstr. ARV 8024569 2008-07-22 14,2 7,6 77 7,6 1,4 22,5 23,4 11 720 680 1400 73 230 K1 uppstr. ARV 8028296 2008-08-19 13,8 9,4 93 7,0 0,36 10,7 10,8 27 540 1200 1700 100 30 K2 nedstr. ARV 8028292 2008-08-19 13,4 9,1 90 7,0 0,48 13,6 13,7 27 830 1800 2600 91 800 K3 nedstr. ARV 8028293 2008-08-19 13,7 9,5 94 6,0 0,07 7,0 7,2 50 190 1200 1400 61 50 K4 nedstr. ARV 8028297 2008-08-19 13,6 9,0 91 7,1 0,49 12,2 12,3 35 470 1200 1700 110 130 K5 nedstr. ARV - - - - - - - - - - - - - - - K1 uppstr. ARV 8035368 2008-10-14 9,9 10,0 90 7,1 0,39 8,9 9,8 27 580 1000 1600 65 10 K2 nedstr. ARV 8035384 2008-10-14 10,0 9,9 89 7,2 0,49 12,5 12,5 26 810 1600 2400 74 660 K3 nedstr. ARV 8035387 2008-10-14 10,0 9,4 84 6,4 0,12 6,6 6,6 38 43 1100 1100 42 20 K4 nedstr. ARV 8035365 2008-10-14 10,0 8,6 78 7,3 0,70 14,8 14,7 23 1100 900 2000 70 70 K5 nedstr. ARV - - - - - - - 14,7 - - - - - - - K1 uppstr. ARV 8042735 39793 0,9 13,5 95 6,4 0,10 6,7 6,7 31 260 840 1100 39 60 K2 nedstr. ARV 8042733 39793 1,1 13,3 94 6,6 0,17 7,6 7,9 29 290 1300 1600 64 240 K3 nedstr. ARV 8042731 39793 0,8 13,4 93 5,9 0,04 5,4 5,5 26 160 680 840 32 50 K4 nedstr. ARV 8042728 39793 0,8 13,5 94 6,4 0,11 6,8 6,9 28 250 850 1100 43 120 K5 nedstr. ARV - - - - - - - - - - - - - - - Årsmedelvärden Plats* Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Älgarås ren.verk, Krokabäcken K1 uppstr. ARV 8,2 9,9 86 7,0 0,74 14,7 15,2 26 349 959 1300 73 39 K2 nedstr. ARV 8,1 9,6 83 7,1 1,0 23,6 24,2 25 480 5914 6429 113 4670 K3 nedstr. ARV 8,5 9,9 86 6,7 0,34 10,0 10,4 29 177 1053 1234 62 236 K4 nedstr. ARV 8,5 9,5 84 7,0 0,64 14,1 14,4 23 443 1397 1834 80 619 K5 nedstr. ARV 7,2 11,1 92 7,1 0,62 13,1 13,0 22 387 890 1287 70 290 * Observera att platserna är "relativa" och kan ändras mellan provomgångarna, antingen p.g.a. förändrad påverkan från ARV som är mätbar i fält eller som en planerad ändring för att bättre kunna utreda påverkan. 130

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Plats* Provnr Datum Anmärkning Koord. Koord. X Y Älgarås ren.verk, Krokabäcken K1 uppstr. ARV 8005419 2008-02-21 uppstr. reningsverk 6522545 1409700 K2 nedstr. ARV 8005426 2008-02-21 nedstr. reningsverk (5m) 6522550 1409685 K3 nedstr. ARV 8005424 2008-02-21 nedstr. reningsverk (10m) 6522555 1409675 K4 nedstr. ARV 8005423 2008-02-21 nedstr. reningsverk (25m) 6522565 1409645 K5 nedstr. ARV 8005421 2008-02-21 nedstr. reningsverk (200m) 6522600 1409540 K1 uppstr. ARV 8011624 2008-04-14 uppstr. reningsverk 6522538 1409740 K2 nedstr. ARV 8011625 2008-04-14 nedstr. reningsverk 6522553 1409711 K3 nedstr. ARV 8011626 2008-04-14 uppstr. Nolkärrsb.? Kan ej avgöras från koord. 6522631 1409470 K4 nedstr. ARV 8011627 2008-04-14 nedstr. Nolkärrsb.? Kan ej avgöras från koord. 6522630 1409453 K5 nedstr. ARV 8011628 2008-04-14 Nolkärrsbäcken? Går ej att avgöra från koord. 6522629 1409472 K1 uppstr. ARV 8020378 2008-06-13 uppstr. reningsverk 6522535 1409744 K2 nedstr. ARV 8020379 2008-06-13 nedstr. reningsverk 6522549 1409699 K3 nedstr. ARV 8020376 2008-06-13 Nolkärrsbäcken - - K4 nedstr. ARV 8020377 2008-06-13 nedstr. Nolkärrsb. 6522637 1409245 K5 nedstr. ARV - - Hovaån, nedstr. Krokabäcken - - K1 uppstr. ARV 8024558 2008-07-22 uppstr. reningsverk 6522535 1409744 K2 nedstr. ARV 8024570 2008-07-22 nedstr. reningsverk 6522549 1409699 K3 nedstr. ARV 8024561 2008-07-22 Nolkärrsbäcken 6522635 1409505 K4 nedstr. ARV 8024560 2008-07-22 nedstr. Nolkärrsbäcken 6522610 1409440 K5 nedstr. ARV 8024569 2008-07-22 Hovaån, nedstr. Krokabäcken 6522625 1409260 K1 uppstr. ARV 8028296 2008-08-19 uppstr. reningsverk 6522535 1409744 K2 nedstr. ARV 8028292 2008-08-19 nedstr. reningsverk 6522549 1409699 K3 nedstr. ARV 8028293 2008-08-19 Nolkärrsbäcken 6522635 1409505 K4 nedstr. ARV 8028297 2008-08-19 nedstr. Nolkärrsbäcken 6522610 1409440 K5 nedstr. ARV - - - - K1 uppstr. ARV 8035368 2008-10-14 uppstr. reningsverk 6522535 1409744 K2 nedstr. ARV 8035384 2008-10-14 nedstr. reningsverk 6522549 1409699 K3 nedstr. ARV 8035387 2008-10-14 Nolkärrsbäcken 6522635 1409505 K4 nedstr. ARV 8035365 2008-10-14 nedstr. Nolkärrsbäcken 6522610 1409440 K5 nedstr. ARV - - Hovaån, nedstr. Krokabäcken 6522625 1409260 K1 uppstr. ARV 8042735 39793 uppstr. reningsverk - - K2 nedstr. ARV 8042733 39793 nedstr. reningsverk - - K3 nedstr. ARV 8042731 39793 Nolkärrsbäcken - - K4 nedstr. ARV 8042728 39793 nedstr. Nolkärrsbäcken - - K5 nedstr. ARV - - - - 131

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Provtagningspunkter i Krokabäcken vid 2008 års specialundersökning. Utsläppet från Älgarås reningsverk sker mellan K1 och K2. 15 80 temp syre syre% x 10 ph alk/10 kond f kond l toc K3 K4 60 40 10 20 0 5 K1 K2 K3 K4 K1 K5 4670 2000 NO23-N x 10 Tot-N x 10 NH4-N 1500 Kj-N x 10 Tot-P/10 1000 500 0 K1 K2 K3 K4 K5 132 K2 K5

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Skagersholmsån Anmärkningsvärda resultat är inramade. Plats* Provnr Datum Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Finnerödja ren.verk, Skagersholmsån S1 uppstr. ARV 8005425 2008-02-21-13,2 98 6,2 0,06 4,7 4,9 13 190 350 540 9 20 S2 nedstr. ARV 8005420 2008-02-21 2,2 13,2 98 6,2 0,06 5,1 4,9 13 190 420 610 12 40 S3 nedstr. ARV 8005428 2008-02-21 2,2 13,4 99 6,2 0,06 4,8 4,9 12 190 350 540 8 30 S4 nedstr. ARV 8005427 2008-02-21 2,2 13,2 98 6,4 0,08 5,0 5,6 14 220 540 760 12 200 S5 nedstr. ARV - - - - - - - - - - - - - - - S1 uppstr. ARV 8011636 2008-04-14 6,3 11,2 90 6,6 0,08 4,6 4,9 11 120 360 480 13 20 S2 nedstr. ARV 8011637 2008-04-14 6,2 11,0 89 6,7 0,12 6,5 6,5 13 140 580 720 20 370 S3 nedstr. ARV 8011638 2008-04-14 6,2 11,1 90 6,6 0,10 5,5 5,6 11 140 580 720 25 190 S4 nedstr. ARV 8011639 2008-04-14 6,3 11,3 91 6,6 0,11 5,9 6,2 13 130 530 660 16 170 S5 nedstr. ARV - - - - - - - - - - - - - - - S1 uppstr. ARV 8020370 2008-06-13 12,7 5,5 81 7,1 0,29 7,0 7,5 14 30 600 630 27 40 S2 nedstr. ARV 8020367 2008-06-13 12,5 5,5 85 7,2 0,51 15,9 16,7 15 480 3600 4100 67 3200 S3 nedstr. ARV 8020368 2008-06-13 13,4 4,1 61 7,1 0,57 16,2 16,9 17 340 3800 4100 65 3000 S4 nedstr. ARV 8020369 2008-06-13 14,7 - - 7,1 0,55 16,1 16,8 14 400 2900 3300 55 2200 S5 nedstr. ARV 8020366 2008-06-13 14,0 - - 7,2 0,45 14,7 15,5 14 720 1400 2100 48 950 S1 uppstr. ARV 8024562 2008-07-22 15,1 8,5 86 7,1 0,23 6,3 6,6 14 97 600 700 27 50 S2 nedstr. ARV 8024563 2008-07-22 15,0 8,3 85 7,1 0,25 7,1 7,3 15 140 800 940 32 220 S3 nedstr. ARV 8024565 2008-07-22 15,1 7,3 74 6,9 0,25 9,0 9,6 15 260 1200 1500 41 530 S4 nedstr. ARV 8024566 2008-07-22-7,9 81 7,0 0,26 9,4 9,8 16 340 860 1200 40 420 S5 nedstr. ARV 8024568 2008-07-22 15,4 8,0 81 7,1 0,28 10,1 10,6 15 570 1100 1700 42 420 S1 uppstr. ARV 8028295 2008-08-19 14,5 9,8 99 6,3 0,07 4,9 5,1 89 43 780 820 25 20 S2 nedstr. ARV 8028299 2008-08-19 14,4 9,8 99 6,3 0,08 5,0 5,1 29 48 780 830 28 30 S3 nedstr. ARV 8028294 2008-08-19 14,3 9,4 93 6,1 0,07 5,9 6,0 28 120 790 910 27 30 S4 nedstr. ARV 8028298 2008-08-19 14,5 9,3 93 6,2 0,07 5,8 6,1 31 100 650 750 31 100 S5 nedstr. ARV 8028290 2008-08-19 14,5 9,7 96 6,1 0,07 5,9 6,1 27 110 770 880 31 40 S1 uppstr. ARV 8035366 2008-10-14 9,9 10,1 91 6,5 0,10 4,8 4,9 21 51 660 710 22 20 S2 nedstr. ARV 8035390 2008-10-14 9,9 10,1 91 6,6 0,12 6,7 6,7 20 440 960 1400 47 270 S3 nedstr. ARV 8035385 2008-10-14 9,9 9,6 86 6,5 0,11 6,1 6,1 22 130 690 820 26 80 S4 nedstr. ARV 8035389 2008-10-14 9,9 10,3 92 6,6 0,11 6,1 6,1 23 140 700 840 28 60 S5 nedstr. ARV - - - - - - - - - - - - - - - S1 uppstr. ARV 8042732 2008-12-11 1,1 13,9 99 5,6 0,02 4,1 4,2 18 120 430 550 8 40 S2 nedstr. ARV 8042734 2008-12-11 1,2 13,9 99 5,7 0,02 4,3 4,3 18 140 440 580 8 70 S3 nedstr. ARV 8042730 2008-12-11 1,0 13,8 97 5,7 0,03 4,8 4,9 42 130 450 580 10 50 S4 nedstr. ARV - - - - - - - - - - - - - - - S5 nedstr. ARV - - - - - - - - - - - - - - - Årsmedelvärden Plats* Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Finnerödja ren.verk, Skagersholmsån S1 uppstr. ARV 11,7 9,7 91 6,6 0,14 5,4 5,7 27 89 558 647 21 28 S2 nedstr. ARV 10,0 9,7 91 6,7 0,19 7,7 7,9 18 240 1190 1433 34 688 S3 nedstr. ARV 10,2 9,2 84 6,6 0,19 7,9 8,2 18 197 1235 1432 32 643 S4 nedstr. ARV 9,5 10,4 91 6,7 0,20 8,1 8,4 19 222 1030 1252 30 525 S5 nedstr. ARV 14,6 8,9 89 6,8 0,27 10,2 10,7 19 467 1090 1560 40 470 * Observera att platserna är "relativa" och kan ändras mellan provomgångarna, antingen p.g.a. förändrad påverkan från ARV som är mätbar i fält eller som en planerad ändring för att bättre kunna utreda påverkan. 133

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Plats* Provnr Datum Anmärkning Koord. Koord. X Y Finnerödja ren.verk, Skagersholmsån S1 uppstr. ARV 8005425 2008-02-21 uppstr. reningsverk 6535535 1420270 S2 nedstr. ARV 8005420 2008-02-21 nedstr. reningsverk 6535550 1420260 S3 nedstr. ARV 8005428 2008-02-21 nedstr. reningsverk (15m) 6535535 1420250 S4 nedstr. ARV 8005427 2008-02-21 nedstr. reningsverk (100m) 6535603 1420203 S5 nedstr. ARV - - - - S1 uppstr. ARV 8011636 2008-04-14 uppstr. reningsverk 6535558 1420263 S2 nedstr. ARV 8011637 2008-04-14 nedstr. reningsverk 6535571 1420259 S3 nedstr. ARV 8011638 2008-04-14 nedstr. reningsverk (?) (6535536) (1420286) S4 nedstr. ARV 8011639 2008-04-14 bron 6535990 1419800 S5 nedstr. ARV - - - - S1 uppstr. ARV 8020370 2008-06-13 uppstr. reningsverk 6535554 1420268 S2 nedstr. ARV 8020367 2008-06-13 nedstr. reningsverk 6535563 1420256 S3 nedstr. ARV 8020368 2008-06-13 bron 6535990 1419800 S4 nedstr. ARV 8020369 2008-06-13 Bro Krakensdal 6536835 1419180 S5 nedstr. ARV 8020366 2008-06-13 Bro Skagersholm 6537755 1418490 S1 uppstr. ARV 8024562 2008-07-22 uppstr. reningsverk 6535555 1420270 S2 nedstr. ARV 8024563 2008-07-22 nedstr. reningsverk 6535564 1420260 S3 nedstr. ARV 8024565 2008-07-22 bron 6535990 1419800 S4 nedstr. ARV 8024566 2008-07-22 bro Krakensdal 6536835 1419180 S5 nedstr. ARV 8024568 2008-07-22 bro Skagersholm 6537755 1418490 S1 uppstr. ARV 8028295 2008-08-19 uppstr. reningsverk 6535555 1420270 S2 nedstr. ARV 8028299 2008-08-19 nedstr. reningsverk 6535564 1420260 S3 nedstr. ARV 8028294 2008-08-19 bron 6535990 1419800 S4 nedstr. ARV 8028298 2008-08-19 bro Krakensdal 6536835 1419180 S5 nedstr. ARV 8028290 2008-08-19 bro Skagersholm 6537755 1418490 S1 uppstr. ARV 8035366 2008-10-14 uppstr. reningsverk 6535555 1420270 S2 nedstr. ARV 8035390 2008-10-14 nedstr. reningsverk 6535564 1420260 S3 nedstr. ARV 8035385 2008-10-14 bron 6535990 1419800 S4 nedstr. ARV 8035389 2008-10-14 bro Krakensdal 6536835 1419180 S5 nedstr. ARV - - bro Skagersholm 6537755 1418490 S1 uppstr. ARV 8042732 2008-12-11 uppstr. reningsverk 6535555 1420270 S2 nedstr. ARV 8042734 2008-12-11 nedstr. reningsverk 6535564 1420260 S3 nedstr. ARV 8042730 2008-12-11 bron 6535990 1419800 S4 nedstr. ARV - - - - S5 nedstr. ARV - - - - 134

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Provtagningspunkter i Skagersholmsån vid 2008 års specialundersökning. Utsläppet från Finnerödja reningsverk sker mellan S1 och S2 (S1 är dold bakom S2). 15 80 temp syre syre% x 10 ph alk/10 kond f kond l toc 60 40 10 20 0 5 S1 S2 S3 NO23-N x 10 Tot-N x 10 NH4-N 2000 S4 S1 S5 Kj-N x 10 Tot-P/10 1500 1000 500 0 S1 S2 S3 S4 S5 135 S2 S3 S4 S5