Rev. dec 2015 1 (6) Information om tillstånd för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde samt instruktioner till ifyllning av blankett för ansökan Användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde Inom Uppsala kommun finns följande vattenskyddsområden: Uppsala-Vattholmaåsarna, Gunsta, Knutby, Gåvsta och Järlåsa. Karta över vattenskyddsområdena finns på www.uppsala.se, klicka på pilen vid miljö & trafik. Inom vattenskyddsområden krävs tillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Kravet på tillstånd finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel, NFS 2015:2 och i vissa fall i skyddsföreskrifterna för respektive vattenskyddsområde. Generella villkor vid kemisk bekämpning inom vattenskyddsområden Det är av största vikt att minsta möjliga mängd växtskyddsmedel används inom skyddsområdet. Om möjligt bör brukaren styra mot grödor som endast fordrar liten insats av växtskyddsmedel. Vid de tillfällen då bekämpning sker inom vattenskyddsområden ska följande generella skyddsåtgärder uppfyllas. På jordarter med hög genomsläpplighet tillåts ingen kemisk bekämpning. Som genomsläpplig mark räknas; åsmaterial, morän och i vissa fall sand. Lerlager som är mäktigare än 3 meter bedöms vara täta oavsett torksprickor i ytjorden. Alla leror tunnas ut mot höjder och åkerholmar av berg, morän och isälvsmaterial. Där är jordlagren för tunna för att ge tillräckligt skydd. Bekämpningsfri zon ska därför hållas mot genomsläpplig mark (åsmaterial, morän, berg och i vissa fall sand). Den bekämpningsfria zonens bredd beror av när på året bekämpning sker. Vid spridning t.o.m. 31 juli ska zonen vara 25 meter, vid höstspridning fr.o.m. 1 augusti ska zonen vara 50 meter. Tillstånd kan ges till användning av lättrörliga ämnen om jordlagren bedöms ge tillräckligt skydd 1. Normalt bedöms områden med postglacial lera (mörkgul färg på jordartskartan) ha en mäktighet på över 3 meter och bedöms därmed ge tillräckligt skydd. Glacial lera och glacial silt kan ha mäktighet över 3 meter, men ofta är lagren tunnare. Tillstånd till lättrörliga ämnen ges endast om det finns uppgifter om mäktigheten. Miljöförvaltningen använder listan över lättrörliga ämnen som är framtagen av CKB. Lättrörliga ämnen är de som fått utlåtandet lättrörligt i kolumn F och G. Bekämpning tillåts inte inom inre vattenskyddsområde. Undantag görs för de inre skyddszonerna i Gunsta och Storvad, där tillstånd för bekämpning kan ges på postglacial lera. Bekämpningsfri zon på 50 meter ska hållas mot grövre mark (glacial lera, silt, morän, sand och isälvsmaterial). Dosnycklar ska användas för minimering av spridningsdoserna. De anvisningar och begränsningar som anges i de olika preparatens informationsblad vad gäller dosering, tillredning, applicering, behandlingstidpunkt försiktighetsåtgärder etc. ska följas. Sprutan ska funktionstestas minst vartannat år av ackrediterad funktionstestare. Om sprutan körs mer än 25 ha per meter spridarbom ska den testas varje år. Vid spridning ska mark- och vindanpassade skyddsavstånd hållas till skydd för vattentäkter, sjöar och vattendrag samt omgivande mark och annans egendom. Därtill kan besprutningsfria zoner krävas för tillstånd i anslutning till genomsläpplig mark, där lerlagren inte ger tillräckligt skydd. Vid bestämning av vind- och markanpassade skyddsavstånd ska foldern Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom användas. 1 Se mer information under Simulering av rörlighet och mätning av lerlagrens tjocklek. * När du lämnar uppgifter på blanketten medger du att miljöförvaltningen databehandlar personuppgifter om dig för administration av ärendet. Enligt personuppgiftslagen (SFS 1998:204) har du rätt att på skriftlig begäran, en gång per år, få information om dina personuppgifter som behandlas. Upptäcker du felaktigheter har du rätt att begära rättelse. Personuppgiftsansvarig är miljöförvaltningen, Uppsala kommun, 753 75 Uppsala, tel. 018-727 40 00. Postadress: Uppsala kommun, miljöförvaltningen, 753 75 Uppsala Besöksadress: Kungsängsvägen 27 Telefon: 018-727 40 00 Fax: 018-727 43 14 E-post: miljoforvaltningen@uppsala.se www.uppsala.se
2 (6) Hänsyn ska tas till: o rådande vind och temperaturförhållanden o spridningsområdets utbredning i vindriktningen o jordart och markstruktur samt markens lutning mot skyddsobjektet o växtskyddsmedlets egenskaper o omgivningens känslighet för medlet De markanpassade minimiavstånden som ska tillämpas mot skyddsobjekt är följande: o 2 meter till dräneringsbrunnar och diken (räknat från dikets kant) o 6 meter till sjöar och vattendrag o 12 meter till dricksvattenvattentäkter Sprutjournal ska föras vid varje spridningstillfälle och innehålla följande information: o Block/skifte, datum och klockslag o Gröda, preparat och dos o Syfte med bekämpningen o Blommande vegetation o Temperatur, vindstyrka och vindriktning o Markanpassat och vindanpassat skyddsavstånd o Påfyllnings- och rengöringsplats o Sprutförare Sprutjournalen ska sparas i tre (3) år och kunna visas upp för miljöförvaltningen vid inspektion. Exempel på sprutjournal finns hos Greppa växtskyddet www.greppa.nu. Tillredning av växtskyddsvätska samt påfyllning och rengöring av spridarutrustning inom vattenskyddsområde ska ske på något av följande underlag o I fält o På biobädd o På hårdgjord yta med uppsamling Vid tillredning av växtskyddsvätska samt påfyllning och rengöring av spridarutrustning ska ett skyddsavstånd på 30 meter hållas till dräneringsbrunnar, diken, sjöar och vattendrag samt dricksvattenvattentäkter. Avstånden kan behöva utökas om markförhållanden på platsen är sådana att risken för marktransport ökar (marken lutar eller är mer genomsläpplig, preparatet är särskilt skadligt för vattenlevande organismer, etc.). Påfyllning och rengöring får inte förekomma på asfalt, grus eller hårdgjord yta utan uppsamling. Vid olyckor i samband med hantering och spridning, om en större mängd växtskyddsmedel har läckt ut eller befaras läcka ut, ska räddningstjänsten och miljöförvaltningen omedelbart underrättas. Räddningstjänsten tfn. 112 Miljöförvaltningen tfn. 018-727 00 00 fax: 018-727 43 14 e-post: miljoforvaltningen@uppsala.se Alt. fyll i formulär på: www.uppsala.se/driftstorning Så kallad kemikalieintensiv odling enligt Naturvårdsverket, bör inte förkomma inom vattenskyddsområdet. Tillstånd ges för maximalt fem år.
3 (6) Simulering av rörlighet och mätning av lerlagrens tjocklek Ibland behövs extra underlag till ansökan Miljöförvaltningen kan endast ge tillstånd utifrån det underlag som finns med i ansökan. På vissa marker bedömer vi att det finns risk att bekämpningsmedel kan tränga ned till grundvatten. Där kan tillståndet innebära en begränsning av vilka preparat som får användas eller till och med innebära att du inte får sprida alls. Du kan genom utökade undersökningar ge oss underlag för en platsanpassad bedömning som kan innebära att tillstånd kan ges. Lättrörliga preparat Miljöförvaltningen använder den så kallade CKB-listan över bekämpningsmedelspreparat. I listans kolumn F och G anges vilka substanser som kan vara lättrörliga. På mark som enligt SGUs jordartskarta utgörs av glacial lera eller glacial silt ger vi generellt inte tillstånd till spridning av preparat som innehåller lättrörliga substanser. Vi ger dock tillstånd till användning av sådana preparat på postglacial lera, eller där lantbrukaren kunnat visa att den glaciala lerans mäktighet är minst tre meter. Kontakta en rådgivare eller oss på miljöförvaltningen om du är osäker på hur listan över lättrörliga substanser ska tolkas. Hör av dig till oss så skickar vi dig en utskrift från SGUs jordartskarta över dina marker! Gör en datorsimulering i MACRO-DB Om du har behov av att använda lättrörliga preparat på glacial lera eller glacial silt så kan du låta göra en datorsimulering av hur preparatet fungerar utifrån jordens sammansättning på platsen, den dos du kommer att använda och när på säsongen du sprider preparatet. Resultatet av simuleringen bifogar du till din ansökan. Vi gör bedömningen om preparatet är lättrörligt eller inte utifrån simulerad medelkoncentration i dräneringsvatten vid fältkant. Preparat som i simuleringen visar sig ha koncentrationer som ligger under 0,1 mikrogram per liter vatten definieras som icke lättrörliga och kan användas på platsen under förutsättning att dos och spridningstidpunkt stämmer med vad som har simulerats. Vi anser att simuleringen gäller även om spridningstidpunkten blir senare än simulerat när det gäller vårspridning. Markkartering som underlag till datorsimuleringen För att göra en simulering behövs en markkartering. De uppgifter som behövs i simuleringen är mullhalt och jordart. I jordartsbestämningen ska ingå lerhalt, sand och silt (silt kallas ibland grovmo eller mo). Om du inte har en heltäckande markkartering kan du välja att kartera bara de delar av jordbruksmarken som utgörs av glacial lera eller glacial silt. Välj provtagningspunkter som är representativa för både hög lerhalt och mer sandigt material, respektive hög och låg mullhalt. Normalt tar man ett jordprov per hektar. Vid mycket varierande förhållanden kan provtätheten behöva ökas. Följande information om simuleringen ska bifogas ansökan Resultatet från simuleringen, gärna som en sammanställning. Det ska framgå vilka uppgifter som matats in vid simuleringen. Resultat från markkarteringen med provpunkternas läge på karta. Beskrivning av hur markkarteringspunkterna valts om en fullständig markkartering inte har gjorts. Ange (på karta) om delar av block undantas från spridning på grund av att marken är särskilt genomsläpplig.
4 (6) Bestämning av lerlagrets tjocklek När är det aktuellt att mäta lertjocklek? När den ytliga jorden utgörs av glacial lera och glacial silt vet vi att skyddet för grundvattnet är sämre än när det är postglacial lera. Under de glaciala jordarterna finns väldigt genomsläppliga jordarter: sand, morän eller isälvsmaterial. Glaciallerans tjocklek är ofta mindre än tre meter. När lerlagret är mindre än tre meter bedömer vi att det finns risk att lättrörliga ämnen kan nå grundvattnet. Nära höjder i landskapet, åkerholmar, skogskanter mm tunnas lerlagren ut. Där det är tunna lerlager finns risk att bekämpningsmedel tränger ned till grundvattnet. Därför tillåter vi inte spridning av växtskyddsmedel i närheten av höjder i landskapet. För bedömning av jordart och lerlagrens tjocklek använder miljöförvaltningen jordartskartan som är framtagen av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Bedömning utifrån kartan ger inte en exakt bild av variationen inom ett block. Mätning av lerans mäktighet ger mer detaljerad information och jordsondering kan därför användas för att göra en ny bedömning av lerans mäktighet. Detta kan möjliggöra en ökad yta där lättrörliga preparat får användas eller minska bredden på de bekämpningsfria skyddszonerna. Bekämpningsfri zon ska dock vara minst 12 meter oavsett resultatet från sonderingen. Jordsonden är ett enkelt redskap att använda, men det är svårare att bedöma var provpunkterna bör ligga och även att bedöma resultatet, dvs. lerlagrets tjocklek. Det är därför viktigt att någon med geologisk kunskap är med vid planering av sonderingen och eventuellt även hanterar själva sonden. Kontakta gärna en rådgivare eller liknande för att diskutera var det finns kompetens att anlita. Miljöförvaltningen har en sond att låna ut, men kan inte bistå vid sonderingen. Resultatet av sonderingen ska bifogas ansökan. Resultatet ska redovisas i form av en karta där provpunkterna är markerade samt ett protokoll där lerdjupet och eventuellt andra observationer i varje provpunkt är angivna. Sondering i skyddszon I skyddszoner mot höjder och runt åkerholmar görs sondering på avstånden 25 och 12 meter från höjden/holmen. Då flera holmar ligger intill varandra bör antalet provpunkter utökas. Avståndet mellan provpunkterna parallellt med höjden/holmen får vara högst 50 meter. Sondering på fält Vid sondering på hela eller delar av ett block med glacial lera eller silt, får avståndet mellan provpunkterna vara högst 50 meter. Sammanfattning För att få spruta preparat som är lättrörliga enligt CKB:s lista på glacial lera och silt krävs en datasimulering av aktuellt preparat och att simuleringen visar på ett läckage på under 0,1 mikrogram till dräneringsvatten. För att få spruta på i tillstånden angiven bekämpningsfri zon mot morän, berg och isälvssediment eller på fält som utgörs av glacial lera eller silt, krävs att lerlagret är minst tre meter. Lerdjupet bestäms till exempel med ovan angiven sonderingsmetod. Lantbrukaren lämnar in uppgifterna och miljöförvaltningen bedömer om tillstånd kan ges till spridning med lättrörliga preparat på de aktuella skiftena. Miljöförvaltningen kommer vid tillsyn följa upp villkoren i tillståndet genom bl. a granskning av sprutjournal och stickprovssondering av lerans mäktighet.
5 (6) Såhär fyller du i din ansökan Om inte utrymmet i blanketten räcker fortsätt på tomt blad och bifoga ansökan. 1. Sökande Fyll i namn och adressuppgifter för den som söker (normalt markägaren eller brukaren). 2. Spridning ska utföras av Ange den som ska utföra bekämpningen i denna ruta. Om spridningen ska utföras av flera personer så anges de i separat bilaga. Om en maskinstation eller liknande anlitas och vilken person som ska sprida inte är känd så anges företagsnamnet. 3. Mark där spridning ska ske Ange fastighetsbeteckning och jordbruksblock för de marker som ska bekämpas. Observera att jordarten ska anges enligt SGU:s jordartskarta. Kartan kan du få hos miljöförvaltningen. Exempel: Fastighetsbeteckning Block ID 11 siffror Boländerna 33:2 66366053707 Jordart enligt jordartskarta ph Lättrörligt preparat kommer användas ange aktiv substans Glaciallera 7,1 tribenuronmetyl 4. Lättrörliga preparat Ange vilka lättrörliga preparat eller aktiva substanser som du vill använda (enligt CKB-listan 2 ). Preparat som inte bedöms vara lättrörliga behöver inte anges. Beskriv också varför det inte går att använda ett mindre rörligt preparat. Du kan även ange om du t.ex. enbart behöver använda ett lättrörligt preparat vid ett tillfälle under tillståndsperioden. Ange ph om du vill använda ett preparat vars rörlighet ökar vid högt ph i marken. 5. Sprutan Ange rampbredd på den spruta som används vid behandlingen och hur stor areal den behandlar per år. Ange datum då senaste funktionstest har utförts och när nästa test senast kommer att göras. 6. Övrigt Här kan sökande lägga till sådant som är av betydelse för ansökan men som inte har kommit fram i de övriga punkterna, t. ex resultat av simulering och/eller sondering. Observera att karta måste bifogas för att ansökan ska kunna handläggas. 7. Namnteckning Ansökan undertecknas av sökande 2 En lista över lättrörliga preparat har tagits fram av CKB (Centrum för kemisk bekämpning) (kolumn F och G). Listan finns här: https://www.uppsala.se/foretag-och-arbete/tillstand-och-regler--miljo-och-natur/kemiskavaxtskyddsmedel/, men du kan också kontakta miljöförvaltningen och be att få den utskriven på papper.
6 (6) Ansökan Inre skyddszon Yttre skyddszon Genomsläpplig mark Glacial lera, glacial silt, eller risk att lerlagren är tunna Minst 3 meter postglacial lera Lättrörliga ämnen Ämnen med låg rörlighet Tillstånd med villkor Avslag på ansökan Avslag på ansökan Avslag på ansökan Tillstånd med villkor Figur 1. Schematisk bild över utfall av handläggningen. Lättrörliga ämnen är de ämnen som finns på CKB:s lista och som har simulerats med en koncentration överstigande 0,1 mikrogram per liter.