PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Risk och sårbarhetsanalys för Örebro kommun 2015 2016 Örebro kommun 2015 10 19 KS 694/2015 orebro.se
2 TITEL PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av verksamheten. POLICY Uttrycker ett värdegrundsbaserat förhållningssätt och principer för vägledning. STRATEGI Konkretiserar ett program eller en policy och utgör en grund för prioritering. HANDLINGSPLAN Beskriver konkreta mål och åtgärder. RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet vid handläggning och utförande. Beslutad av Kommunstyrelsen, den 19 oktober 2015, 206
TITEL 3 Sammanfattning Enligt 2 kap. 1 lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) ska kommuner analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen i fredstid och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Analysen kallas för risk- och sårbarhetsanalys och fokuserar på händelser som kan leda till samhällsstörningar. Händelser som kan drabba enskilda personer behandlas inte i denna rapport, dessa bearbetas inom verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete eller andra typer av olycksförebyggande insatser inom kommunen. Alla förvaltningar inom Örebro kommun, vissa kommunala bolag och några andra aktörer har identifierat och värderat risker och kritiska beroenden som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Detta har använts som underlag vid arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen för att den i största möjliga utsträckning ska anpassas till Örebro kommuns geografiska och organisatoriska förutsättningar och behov. Örebro kommun har även deltagit i ett länsgemensamt samarbete mellan beredskapssamordnare där samtliga kommuner, Region Örebro län samt Länsstyrelsen i Örebro län har medverkat. Samarbetet har genomförts för att likrikta presentation och sammanställning av risk- och sårbarhetsanalyser i länet i syfte att öka jämförbarheten och skapa en gemensam grund att stå på arbetet med kartläggningen av risker. Inom det geografiska området Örebro kommun har risker som transport av farligt gods, IT-attacker, störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem, störningar i elförsörjningen, störningar i elektronisk information och kommunikation samt terror/våldsbejakande extremism värderats högst. Detta grundar sig i att en händelse av sådant slag med största sannolikhet påverkar ett större geografiskt område, många kommunala och samhällsviktiga verksamheter. Om en störning eller ett avbrott i en levererad tjänst, exempelvis elström, medför att en verksamhet inte kan bedrivas på ett tillfredsställande sätt tre timmar från det att händelsen inträffat bedöms verksamhetens beroende av den levererade tjänsten som kritiskt. Drivmedel, elektroniska kommunikationer, elförsörjning och tillgång till dricksvatten i ledningsnäten är de beroenden som, minst en av kommunens förvaltningar är kritiskt beroende av. Överlag bedöms den samhällsviktiga verksamhetens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse som god inom kommunens geografiska område. Rutiner som exempelvis Effektiv samordning för trygghet Örebro (EST) bidrar till att kommunen kan följa händelseutvecklingar inom kommunens geografiska område. Händelser som inträffat under den senaste mandatperioden visar att kommunen skapar förutsättningar för samverkan mellan berörda parter vid hanteringen av en kris. Däremot finns det vissa brister inom organisationen. Bland annat bör utbildning i den nationella stabsmetodiken ges till anställda på samtliga nivåer, för att kunna hantera en extraordinär händelse inom Örebro kommun på ett bättre och effektivare sätt. Målsättningen med utbildningen är att få en högre och gemensam kompetensnivå inom hela organisationen, samt en kompetens som är likvärdig med den hos andra samhällsaktörer.
4 TITEL Innehåll Sammanfattning... 3 Förord... 6 Inledning... 7 Begrepp och termer... 7 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 8 Kommunens ansvarsområde och uppgifter... 8 Kommunens organisation inklusive hel och delägda bolag och förbundssamarbeten... 9 Aktiva hel och delägda aktiebolag inom Örebro kommun...9 Kommunalförbundet Nerikes Brandkår...10 Stiftelsen Activa...10 Kommuninvest ekonomisk förening...10 Gemensam nämnd för samverkan inom företagshälsovård och tolkservice...10 Vilka författningar som beaktats i redovisningen av risk och sårbarhetsanalysen... 11 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv... 12 Örebro kommun...12 Verksamheten i Örebro kommun...12 Beskrivning av arbetsprocess och metod... 13 Uppdraget... 13 Kommentar om MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk och sårbarhetsanalyser...13 Mål och syfte... 14 Arbetsprocess för risk och sårbarhetsanalysarbetet... 14 Länsgemensamma principer för redovisning av RSA...15 Metoder som använts i arbetet med risk och sårbarhetsanalysen...15 Interna, externa och privata aktörer som deltagit i arbetet...15 Material och underlag som använts för arbetet med risk och sårbarhetsanalysen...17 Gjorda avgränsningar med motiv...17 Sekretess och spridning av material...17 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 18 Tabell över samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 20 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet... 22 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område... 24 Riskidentifiering... 24 Typhändelser... 25 Identifierade typrisker med definitioner... 26
TITEL 5 Naturolyckor och extrema väderhändelser... 26 Andra olyckor... 30 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 35 Antagonistiska hot och social oro... 41 Sjukdomar... 44 Klimatförändringar i kommunen... 47 Sociala risker... 48 Effektiv samordning för trygghet Örebro (EST)...48 Informationssäkerhet... 50 Hot och våld... 50 Inträffade händelser... 51 Riskvärdering... 55 Sannolikhet...55 Konsekvens...55 Riskmatris... 57 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område... 59 Krisberedskapen inom kommunens geografiska område...60 Krisberedskapen inom Örebro kommun...60 Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskapen inom kommunen... 62 Behov av åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat... 67 Behov av utbildning...67 Behov av övning...67 Övergripande och centrala åtgärdsbehov...67 Behov av åtgärder utanför kommunens verksamhet...70 Planerade och pågående åtgärder...70 Genomförda åtgärder...71 Litteraturförteckning... 73 Tryckta källor...73 Elektroniska källor...74 Författningar...75
6 TITEL Förord Örebro kommun arbetar oavbrutet med trygghets- och säkerhetsfrågor. Vi vill skapa en stad som är tryggt utformad för alla människor. Men för att kunna göra det behöver vi ha en tydlig uppfattning om nuläget, ständigt arbeta aktivt med att förebygga problem och ha en hög beredskap för oförutsedda händelser. Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys är att den ska utgöra en grund i Örebro kommuns löpande arbete med att förbättra möjligheten att motstå och hantera händelser som kan leda till en kris eller extraordinär händelse. En viktig del i att vara beredd är att planera för och förbereda för olika saker som skulle kunna hända. Målet med risk- och sårbarhetsanalysen och krisberedskapsarbetet är att ge en grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar i syfte att stärka kommunens förmåga att hantera kriser och minska oönskade händelsers skadlighet på människors liv, hälsa, egendom och miljö. För att kommunen ska kunna ha en god krisberedskap behöver vi vara förberedda på många olika typer av kriser. En sådan beredskap ger en flexibel och stark krisorganisation som snabbt kan anpassa sig efter händelsens storlek, art och omfattning. Risk- och sårbarhetsanalysen kan förhoppningsvis också utgöra en intressant källa för information till medborgare och anställda och en möjlighet för dem att öka sin medvetenhet om de risker som finns i närsamhället, samt förmågan att hantera dem. Örebro kommuns risk- och sårbarhetsanalys uppdateras och utvecklas sida vid sida med kommunens handlingsplan för olyckor samt plan för krisberedskap. Tillsammans lägger dessa dokument grunden för kommunens beredskap för olyckor och kriser.
TITEL 7 Inledning Begrepp och termer Samhällsviktig verksamhet en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 1 Risk en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. Kritiska beroenden beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till nedsättningar i funktioner, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Sårbarhet de egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. Krisberedskap förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Hot omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon, utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Styrel identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare. Sociala risker sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden, som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. Social oro olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning, det skyddsvärda. 1 (MSB, MSBFS 2015:5 Föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, 2015)
8 TITEL Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Kommunens ansvarsområde och uppgifter Genom lagstiftningen har kommuner och landsting ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter. Kommunernas obligatoriska uppgifter: Social omsorg (äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder Frivilliga uppgifter: Fritid och kultur Energi Sysselsättning Näringslivsutveckling Sverige är indelat i 290 kommuner. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens egna frågor. Kommunfullmäktige utser i sin tur kommunstyrelsen, som leder kommunens verksamhet. 2 I Örebro kommun finns också tre programnämnder (Barn och utbildning, Social välfärd och Samhällsbyggnad) samt 14 så kallade driftsnämnder med ansvar för olika sakområden. Dessa nämnder tillsätts av Kommunfullmäktige. Kommunen har också en förvaltningsorganisation, se nedan. Verksamheten finansieras genom kommunalskatter, statsbidrag och avgifter, och regleras främst i kommunallagen. Andra viktiga lagar för kommunerna är socialtjänstlagen, plan- och bygglagen och skollagen. 3 2 (Regeringen.se Så styrs Sverige- den lokala nivån, 2015) 3 (Regeringen.se Så styrs Sverige- den lokala nivån, 2015)
TITEL 9 Kommunens organisation inklusive hel och delägda bolag och förbundssamarbeten Under 2015 gjordes vissa förändringar i kommunens organisation. Bilden ovan beskriver organisationen som den ser ut sedan den 2/2 3016. Aktiva hel och delägda aktiebolag inom Örebro kommun Örebro Rådhus AB är moderbolag i koncernen för kommunens aktiebolag. Övriga bolag är: Futurum Fastigheter i Örebro AB Kumbro Utveckling AB Dotterbolag: Kumbro Stadsnät AB, Kumbro Vind AB, Biogasbolaget i Mellansverige AB och Frotorp Vind AB Länsmusiken i Örebro AB Länsteatern i Örebro AB Örebro läns Flygplats AB Örebro läns Trädgårds AB (direktägt av kommunen, tillhör inte koncernen Örebro Rådhus) Örebrobostäder AB Dotterbolag: ÖBO Omsorgsfastigheter, ÖBO Husaren, Fastigheten Bottenhavet i Örebro AB och Bixia Gryningsvind AB Örebrokompaniet AB Örebroporten Fastigheter AB Dotterbolag och dotterdotterbolag: Örebroporten Förvaltning AB, Västerporten Fastigheter i Örebro AB, Gustavsviks Utvecklingsbolag AB, Marieberg Utvecklings AB, Gustavsvik Resorts AB och Örebroläktaren AB Örebroregionen Science Park AB
10 TITEL Kommunalförbundet Nerikes Brandkår Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund där Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lindesberg och Nora samverkar om räddningstjänst och olycksförebyggande verksamhet. Stiftelsen Activa Stiftelsen Activa stöttar människor med funktionsnedsättning att komma i arbete. Kommuninvest ekonomisk förening Kommuninvest ekonomisk förening har 90 procent av Sveriges kommuner, landsting och regioner som medlemmar. Kommuninvest ägs och styrs helt av medlemskommuner och landsting. Gemensam nämnd för samverkan inom företagshälsovård och tolkservice Den gemensamma nämnden för samverkan ansvarar för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice gemensamt för Region Örebro län, Kumla kommun och del av Örebro kommun.
TITEL 11 Vilka författningar som beaktats i redovisningen av riskoch sårbarhetsanalysen Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; MSBFS 2015:5 Övriga: Epizootilagen (1999:657) Lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Lag (2006:263) om transport av farligt gods Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare
12 TITEL Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv Örebro kommun Örebro kommun ligger centralt i Sverige med cirka 20 mil till Stockholm och 30 mil till Göteborg. Cirka 70 procent av Sveriges befolkning bor inom en radie av 30 mil. Örebro är befolkningsmässigt landets sjunde största kommun. Vid årsskiftet 2014/2015 bodde 142 618 personer här på en yta av 1 380,1 km² (landareal). I kommunen finns invånare från cirka 160 olika länder. Staden Örebro är cirka 750 år gammal. I Örebro finns drygt 10 000 registrerade företag. Stora privata arbetsgivare är Atlas Copco Rock Drills AB, Nobina Sverige AB, Suzuki Garphyttan AB (Garphyttan) och DHL i Örebro. Andra stora arbetsgivare är Örebro kommun, Region Örebro län, Örebro universitet, SCB och Polismyndigheten. Logistik, handel, avancerad tillverkningsindustri och måltid är viktiga områden inom näringslivet. Örebro universitet har cirka 17 000 studenter. Örebro är ett logistikcentrum med flyg, järnväg, Europavägar och godspendel till Göteborg. Genom Örebro passerar tåg på Mälarbanan, Svealandsbanan, Bergslagsbanan och tåg på väg söderut till bland annat Göteborg. Kommunen korsas också av europavägarna E 18 och E 20 samt bland annat riksväg 50. Flygplatsen är en av Sveriges största charter- och fraktflygplatser. Det finns många platser för naturupplevelser i Örebro kommun. Några av dem är naturreservaten Oset och Rynningeviken intill Hjälmaren (Sveriges fjärde största sjö), fågelparadisen Tysslingen och Kvismaren samt Kilsbergen med skogar, sjöar och skidspår/vandringsleder. I Örebro finns cirka 22 mil cykelvägar. Örebro kommun har flera gånger utsetts till årets friluftskommun och 2015 var kommunen värd för SM-veckan vinter. Verksamheten i Örebro kommun Det är Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna som efter valet 2014 styr Örebro kommun tillsammans. Organisationen Örebro kommun har cirka 11 000 anställda och är under Kommunstyrelsen indelad i tre programområden: Barn och utbildning, Samhällsbyggnad och Social välfärd. Örebro fick utmärkelsen Sveriges kvalitetskommun 2013 för sitt framgångsrika utvecklingsarbete som gett lägre kostnader med bibehållen god kvalitet i verksamheten.
TITEL 13 Beskrivning av arbetsprocess och metod Uppdraget Kommunen ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser som kan inträffa i fredstid och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. 4 I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området, samt att bedöma hur sårbar verksamheten är mot dessa. Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och övriga förutsättningar. 5 Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys som redovisas skriftligen till länsstyrelsen. 6 Kommentar om MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har regeringens uppdrag att skriva föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Kommuner och landsting i Örebro län har som ambition att alltid följa dessa föreskrifter och allmänna råd i sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Inför redovisningen i oktober 2015 har detta dock varit oerhört svårt att leva upp till, eftersom de nu gällande föreskrifterna och allmänna råden trädde i kraft först den 1 mars 2015. Arbetet med insamling av underlag och material till riskbedömningar i kommuner och landsting i Örebro län inleddes redan under sommaren 2014, och de flesta kommuner färdigställer sina dokument under våren 2015 eftersom de sedan behöver behandlas av de politiska beslutsorganen. Att hinna anpassa materialet efter föreskrifter som kom ut i mars samma år blir då mycket svårt. I den utsträckning det i denna rapport finns avvikelser från MSB:s föreskrifter och allmänna råd för kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, beror det mer på den snäva tidsramen än på en bristande ambition att följa dem. 4 (Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.) 5 (MSB, MSBFS 2015:5 Föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, 2015) 6 (Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.)
14 TITEL Mål och syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska utgöra en grund i Örebro kommuns löpande arbete med att förbättra möjligheten att motstå och hantera händelser som kan leda till en kris eller extraordinär händelse. Analysen syftar också till att sammanställa kunskap om vad som kan hända och kommunens förmåga att hantera olika händelser, samt vilka konsekvenser händelserna kan få, så att det förebyggande arbetet och beredskapsarbetet kan ges rätt fokus. Risk- och sårbarhetsanalysen är även en del i det övergripande arbetet att bygga upp en god krishanteringsförmåga i samhället och skapa en samlad bild av risker och krishanteringsförmåga. Målet med risk- och sårbarhetsanalysen och krisberedskapsarbetet är att det ska ligga till grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar i syfte att stärka kommunens förmåga att hantera kriser och minska oönskade händelsers skadliga inverkan på människors liv, hälsa, egendom och miljö. Risk- och sårbarhetsanalysen kan förhoppningsvis också utgöra en intressant källa för information till medborgare och anställda och en möjlighet för dem att öka sin medvetenhet om de risker som finns i närsamhället och förmågan att hantera dem. Arbetsprocess för risk och sårbarhetsanalysarbetet Sammanställningen av Örebro kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på inventering och identifiering av risker och sårbarheter i de olika förvaltningarnas verksamheter. Arbetet har skett i projektform under framförallt hösten 2014 och våren 2015. Varje förvaltning har med stöd av Säkerhetsavdelningen inventerat tänkbara risker, sårbarheter och beroenden. Dessa har sedan sammanställts i förvaltningsvisa rapporter som utgör en stor del av grunden till denna rapport. Erfarenheter och lärdomar som gjorts vid övningar, seminarier och skarpa händelser, både inom den egna verksamheten och andras verksamheter har också vägts in i sammanställningen. Som en del i grunden för denna sammanställning ligger också tidigare genomförda risk- och sårbarhetsanalyser. Dispositionen är baserad på de gemensamma riktlinjer som tagits av kommunerna i Örebro län 7 samt på MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. 8 7 (Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro läns gemensamma stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser, 2015) 8 (MSB, MSBFS 2015:5 Föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, 2015)
TITEL 15 Länsgemensamma principer för redovisning av RSA I början på 2014 startades en process inom arbetsgruppen för arbete med riskoch sårbarhetsanalyser (RSA) i Örebro län för att likrikta presentation och sammanställning av risk- och sårbarhetsanalyser i länet. Syftet var att öka jämförbarheten och skapa en gemensam grund att stå på i arbetet med kartläggningen av risker. Alla länets kommuner deltog med beredskapssamordnare. I gruppen fanns också beredskapssamordnare från Region Örebro län samt krisberedskapshandläggare från Länsstyrelsen i Örebro län. Flera mindre arbetsgrupper bildades för att bland annat titta på, disposition i en RSA, vad som ska ingå i varje riskområde, gemensamma typhändelse, definitioner av typhändelser, riskmatriser, skalor för sannolikhet och konsekvens samt osäkerhetsbedömning. Respektive arbetsgrupp träffades ett flertal gånger och vid träffar där alla deltog presenterades resultatet. Slutprodukten blev ett länsgemensamt stöd i form av beskrivna dokument. Det länsgemensamma stödet för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser är ett levande dokument som ständigt utvecklas i samverkan mellan länets kommuner, Region Örebro län samt länsstyrelsen. Målet är att dokumentet ska vara anpassat efter rådande rekommendationer och föreskrifter från MSB samt anpassat efter länets aktuella förutsättningar. Ambitionen är att revidering ska ske några gånger per mandatperiod samt cirka ett år före kommuner och landstings återkommande redovisning av RSA till länsstyrelsen. Metoder som använts i arbetet med risk och sårbarhetsanalysen Det finns en uppsjö av mer eller mindre standardiserade metoder för att identifiera och värdera risker. De flesta metoder är dock svåra att löpande tillämpa utan anpassning, på en så stor och bred verksamhet som Örebro kommun med geografiskt områdesansvar. Örebro kommuns risk- och sårbarhetsarbete utgår i grunden från den så kallade FORSA-modellen men har i vissa delar anpassats efter verksamheten. Interna, externa och privata aktörer som deltagit i arbetet En rad olika aktörer har varit med i arbetet med att ta fram underlag till bedömning av risk- och sårbarheter. Samtliga förvaltningar inom Örebro kommun har deltagit i arbetet. Kommunens organisation senare har ändrats till viss del. Förvaltningen för funktionshindrade - Boenden - Daglig verksamhet - Mobilt stöd Förvaltningen förskola och skola - Centralt skolstöd - Förskola - Grundskola Gymnasieförvaltningen
16 TITEL - Karolinska gymnasiet - Kvinnerstagymnasiet med gymnasiesärskola - Riksgymnasiet för döva och hörselskadade med Riksgymnasiesärskola för döva och hörselskadade - Risbergska gymnasiet - Rudbecksgymnasiet - Tullängsgymnasiet med gymnasiesärskola - Virginska gymnasiet med gymnasiesärskola Kommunledningskontoret - Kommunikationsavdelningen - Överförmyndarkansliet - Övriga avdelningar Kultur och fritidsförvaltningen Miljökontoret Socialförvaltningen Stadsbyggnad Tekniska förvaltningen - Avfall - Fordonsteknik - IT-avdelningen - Ledningsnät (vatten och avlopp) - Park och Gata - Reningsverket (vatten och avlopp) - Vattenverket (vatten och avlopp) Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen - Arbete och försörjning - Utbildning Vård och omsorgsförvaltningen - Hemvården - Förebyggande verksamhet - Vård- och omsorgsboenden Vidare har arbete skett tillsammans med bolagen Kumbro/Stadsnät, Örebrobostäder, Örebroporten och Futurum fastigheter. Rapporten har också tagits fram i nära dialog med Nerikes brandkår.
TITEL 17 Material och underlag som använts för arbetet med risk och sårbarhetsanalysen Analysen utgår i huvudsak från de föreskrifter och allmänna råd kring risk- och sårbarhetsanalyser som MSB 9 publicerat samt Örebro läns gemensamma stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser 10. Även Örebro kommuns föregående risk- och sårbarhetsanalys samt Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalyser för 2013 och 2014 har funnits med som underlag. En rad fackrapporter enligt bifogad litteraturlista, statistik och händelserapporter från kommunens tjänstemän i beredskap. Andra relevanta verksamheter som till exempel Nerikes brandkår har också använts som källor och underlag. En del av materialet är baserat på lärdomar som gjorts hos andra myndigheter, kommuner och samhällsaktörer i samband med övningar, seminarier, utbildningstillfällen och skarpa händelser. Gjorda avgränsningar med motiv Förvaltningarna har pekat brett på händelser som kan innebära kriser för dem. I detta dokument har vi valt att främst fokusera på händelser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun 11. Händelser som är av sådan art att de påverkar enskilda grupper och personer men inte antas få någon konsekvens för samhällets funktionalitet har därför sorterats bort ur detta dokument. Den typen av händelser täcks av andra regelverk som till exempel systematiskt arbetsmiljöarbete, systematiskt brandskyddsarbete, handlingsplan för olycksförebyggande verksamhet 12 och liknande. Sekretess och spridning av material Denna risk- och sårbarhetsanalys är en offentlig handling. Det finns ingen sekretessbelagd bilaga. Risk- och sårbarhetsanalysen publiceras på Örebro kommuns webbplats orebro.se. 9 (MSB, MSBFS 2015:5 Föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, 2015) 10 (Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro läns gemensamma stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser, 2015) 11 (Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.) 12 (Nerikes Brandkår, Handlingsplan Olycksförebyggande verksamhet, 2011)
18 TITEL Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet utgår från nedanstående sektorer och funktioner. Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. 13 Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. 14 Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser. 15 13 (MSB, MSBFS 2015:5 Föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, 2015) 14 (MSB, MSBFS 2015:5 Föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, 2015) 15 (MSB, MSBFS 2015:5 Föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, 2015)
TITEL 19 Samhällssektor Energiförsörjning bränslen och drivmedel Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk Försörjning Livsmedel Offentlig Förvaltning Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter Exempel på viktiga samhällsfunktioner per samhällssektor Produktion och distribution av el, fjärrvärme, Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning Lokal regional och nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik 16 16 (MSB, MSBFS 2015:5 Föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, 2015)
20 TITEL Tabell över samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Energiförsörjning Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Eon, Vattenfall, Linde Energi Örebro kommun, Tekniska förvaltningen El- och värmeproduktion och distribution Biogasproduktion och distribution, reservkraft Information och kommunikation Socialförsäkringar och trygghetssystem Hälso- och sjukvård /omsorg Förvaltning/extern part SVT, TV4, SR NA Tele2, Telia, 3, m.fl. Posten Stadsnät Örebro kommun, Kommunledningskontoret Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Förvaltning/extern part Försäkringskassan Örebro kommun, Socialförvaltningen Förvaltning/extern part Örebro läns landsting (USÖ/primärvård) Örebro kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Örebro kommun, Förvaltningen för funktionshindrade Externa vårdgivare Örebro kommun, skolförvaltningarna Friskolor Exempel på verksamhet Lokala tv/radio/webbsändningar Lokal tidning/webb Telekom/ISP ISP Brev och paket Fiberleverantör Kundtjänst, webbplats, WIS, Rakel IT-drift, Tele-drift Exempel på verksamhet Socialförsäkring Försörjningsstöd, POSOM, Socialjouren Exempel på verksamhet Sjukvård Vård- och omsorgsboenden och hemtjänst Gruppboenden Gruppboenden, vård- och omsorgsboenden Förskola och barnomsorg Förskola och barnomsorg
TITEL 21 Skydd och säkerhet Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Polismyndigheten i Örebro län Polisiär verksamhet Nerikes brandkår Räddningstjänst Tingsrätten i Örebro Domstolsverksamhet Bevakningsföretag Egendomsbevaking, ordningshållning, larmövervakning Kriminalvården Häktesverksamhet SOS Alarm Alarmering Försvarsmakten Militär verksamhet/samhällsstöd Frivilligorganisationer Frivilliga resursgrupper Transporter Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Drivmedelsföretag Drivmedelsdistribution Örebro Flygplats, LFV Transportstyrelsen Reglering av transportaktörer Trafikverket Väghållning statligt vägnät, järnväg, underhåll Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Väghållning kommunalt vägnät, industrijärnväg Kommunalteknisk försörjning Förvaltning/extern part Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Exempel på verksamhet Vatten, avlopp, avfall Livsmedel Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Dagligvaruföretag Försörjning och distribution av livsmedel Örebro kommun, Centralkök, storkök skolförvaltningarna, Gymnasieförvaltningen, Vård- och omsorgsförvaltningen Örebro kommun, Miljökontoret Tillsyn av livsmedelshantering Örebro läns landsting Centralkök, storkök Handel och industri Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Banker, finansinstitut, värdetransporter Betalningstjänster och kontanthantering
22 TITEL Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Ett kritiskt beroende definieras av MSB som något som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till nedsättningar i funktioner, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. 17 Örebro kommun har identifierat följande kritiska beroenden: Drivmedel Elektroniska kommunikationer Elförsörjning Farbara vägar Vattenförsörjning (otjänligt som livsmedel/inget vatten att tillgå i ledningsnätet) Personal och kompetens Värmeförsörjning Kylsystem Samtliga kommunens förvaltningar har värderat sina beroenden kring dessa områden utifrån hur lång tid respektive verksamhet kan bedrivas på en acceptabel nivå om de helt saknar tillgång till något av ovanstående. Deras svar har delats in tre tidsrymder som definierar om de klarar ett avbrott kortare tid än 3 timmar, kortare tid än 24 timmar och kortare tid än 1 vecka. Tidsintervallerna och metoden för bedömning är hämtade från MSB:s vägledning för identifiering av kritiska beroenden 18 Bedömningen är baserad på kommunens egna verksamheters beroenden och hanterar inte beroenden hos andra verksamheter inom kommunens geografiska område. Bedömningen är gjord i ett förstaled och identifierar vilka beroenden respektive kommunal verksamhet har. Det har inte funnits möjlighet att titta på vilken typ av beroenden de för kommunen kritiska leverantörerna har. Under 2015 gjorde kommunen några förändringar i sin förvaltningsstruktur. Denna bedömning är gjord under vintern 2015 och resultaten redovisas därför enligt den förvaltningsstruktur som fanns som grund då bedömningen gjordes. 17 (MSB, MSBFS 2015:5 Föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, 2015) 18 (MSB, Vägledning för samhällsviktig verksamhet, 2014)
TITEL 23 En svårighet i bedömningen har varit att det inom vissa kommunala verksamheter kan finnas en otydlighet kring vad som är en acceptabel lägsta nivå. Färgerna anger antalet timmar innan en störning medför att verksamhet inte kan bedrivas på ett tillfredsställande sätt. <3timmar, 24timmar, 1 vecka. 19 19 (MSB, Vägledning för samhällsviktig verksamhet, 2014)
24 TITEL Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Örebro kommun har tillsammans med övriga kommuner i Örebro län och Region Örebro län gemensamt kommit fram till att utgå från följande ramar vid identifiering och analys av risker för respektive kommun och dess geografiska område. 20 Urvalet är baserat på rekommendationer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 21 samt historiska erfarenheter och framtidsprognoser för länet. Riskidentifiering Riskidentifiering syftar till att identifiera extraordinära händelser och förhållanden inom kommunens egen verksamhet och det geografiska området som innebär ett hot eller en risk. Resultatet av riskidentifieringen är riskkällor eller grovt beskrivna riskscenarier som omfattar risker och hot för exempelvis naturolyckor andra olyckor teknisk infrastruktur och försörjningssystem antagonistiska hot och social oro sjukdomar. I följande kapitel beskrivs det hur ofta de identifierade riskerna anses påverka Örebro kommuns geografiska område och vilka konsekvenser en sådan händelse skulle kunna få. I nästa kapitel beskrivs inträffade händelser som Örebro kommun dragit lärdomar av och i vissa fall vidtagit åtgärder. 20 (Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro läns gemensamma stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser, 2015) 21 (MSB, Vägledning för kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, 2011)
TITEL 25 Typhändelser Naturolyckor och extrema väderhändelser 1. Värmebölja 2. Storm 3. Snöoväder 4. Översvämning till följd av höga flöden 5. Skyfall 6. Ras och skred 7. Skogsbrand 8. Åska* Andra olyckor 9. Anläggningar med hantering av farliga ämnen 10. Transport av farligt gods 11. Allvarlig händelse i publikt område 12. Stor trafikolycka (tåg/väg/flyg/båt) 13. Brand i särskilda objekt 14. Händelse på annan plats med stor konsekvens för kommunen* 15. Dammbrott* 16. Kärnteknisk olycka* Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 17. Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem 18. Störningar i livsmedelsförsörjningen 19. Störningar i finansiella system 20. Störningar i elförsörjningen 21. Störningar i elektronisk information och kommunikation** 22. Störningar i värmeförsörjningen 23. Störningar i drivmedelsförsörjningen 24. Störningar i transportsystemet Antagonistiska hot och social oro 25. Vansinnesdåd och pågående dödligt våld 26. Terror/våldsbejakande extremism 27. Social oro 28. Subversiv verksamhet* 29. IT-attacker** Sjukdomar 30. Pandemi/epidemi 31. Epizooti/zoonos * De typhändelser som är markerade med * har varit valfritt för länets kommuner att bedöma 22. Örebro kommun har valt att bedöma samtliga risker. ** Örebro kommun har valt att dela upp den typhändelse som i Örebro läns gemensamma stöd formuleras som störningar i de elektroniska kommunikationerna i två olika typrisker för att skapa en bredare bedömning. 22 (Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro läns gemensamma stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser, 2015)
26 TITEL Identifierade typrisker med definitioner Naturolyckor och extrema väderhändelser Det finns olika sorters extrema väderhändelser, en del är kraftfulla i förlopp och händelseutveckling, till exempel ett skyfall eller en storm. Andra byggs upp genom att en viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller att det är ovanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden. 23 En av de väntade effekterna av klimatförändringarna är en ökad förekomst av extrema väderhändelser som höga flöden, skyfall, stormar och värmeböljor 24. Alla dessa väderhändelser är av sådan art att de kan få effekter på samhällsviktiga verksamheter i länet. Värmebölja Värmebölja definieras av SMHI som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. 25 Extrema och långvariga värmeböljor medför olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper som äldre, sjuka och barn som löper störst risk. Statens folkhälsoinstitut, FHI, konstaterar att det redan efter två dygn med medeltemperaturer på över 22 grader går att se effekter av värmen på de mest utsatta grupperna. 26 Det kan även innebära problematiska effekter på miljö, ekonomi och infrastruktur eftersom värmen kan medföra torka, skogsbränder, algblomning och grundvattensänkning. Sammantaget kan det innebära sårbarhet för viktiga samhällsfunktioner som tillgång och kvalitet på vatten samt stora ekonomiska förluster i jord- och skogsbruket. 27 Med ett varmare klimat ökar också problemen med skadegörare, växtsjukdomar och ogräs. 28 Värmebölja inträffar oftast sommartid vilket också kan innebära en begränsad tillgång på personal på grund av semestertider. Historiskt sett har en värmebölja drabbat Örebro län vartannat år och frekvensen antas öka. Sommaren 2014 började SMHI använda ett nytt system med varningsmeddelanden. Sommaren var varm och torr och flera varningsmeddelanden utfärdades för Örebro län. 29 Detta ledde dock inte till några kända ökningar av sjukdomsfall, dödsfall, skador på egendom, miljö eller någon ökning i antalet skogsbränder. 23 (SMHI, SMHI extremt väder, u.d.) 24 (FOI, Hälsopåverkan av ett varmare klimat- en kunskapsöversikt, 2008) 25 (SMHI, Värmeböljor i Sverige, faktablad nr 49-2011, 2011) 26 (Länsstyrelsen i Örebro län, Värmeböljor i Örebro län, 2011) 27 (Länsstyrelsen i Örebro län, Värmeböljor i Örebro län, 2011) 28 (Jordbruksverket, Rapport 2012:10 Vässa växtskyddet för framtidens klimat, 2012) 29 (Länsstyrelsen i Örebro län, Värmeböljor i Örebro län, 2011)
TITEL 27 Storm Örebro kommuns geografiskt gynnsamma läge, med avståndet till kusterna, innebär att stormar som drabbar landet ofta hinner bedarra innan de når Örebroområdet. Likväl har kommunen ibland drabbats av stormar som medfört vissa konsekvenser, exempelvis stormen Gudrun 2005, Per 2007 och Dagmar 2011. 30 Stormarna har främst påverkat elförsörjningen, telefonin, person- och godstrafiken, vägar som blir ofarbara samt att skogsbruket påverkats och med långvariga konsekvenser. 31 Vintertid kan stormar orsaka drivbildning på järnvägar och vägar som då måste plogas samt att snömängder på tak kan förflyttas och orsaka ras på större byggnader. Det senare inträffade på Trängens ishall den 24 februari 2010 32, ingen person skadades i samband med händelsen. Snöoväder Snömängderna som kom över södra och mellersta Sverige under vintern 2009 2010 är enligt SMHI historiskt återkommande ungefär vart tionde år. SMHI utfärdade en klass 2-varning för kraftigt snöfall över bland annat Örebro län i februari 2010. Vintern 2010 2011 var också snörik. Mycket snö kan leda till störningar i samhällsviktig verksamhet eftersom de påverkar framkomligheten på järn- och riksväg vilket i sin tur kan leda till att transporter och leveranser påverkas negativt. Elförsörjning och ibland vattenförsörjning påverkas också och tak kan kollapsa. 33 I Örebro var dygnen 20 24 februari 2010 en period med rekordstora snödjup och snömängder 34 som bland annat ledde till att taket rasade in på Trängens ishall 35. Översvämning till följd av höga flöden När vatten i sjöar och vattendrag stiger och täcker ytor som normalt inte står under vatten kallas detta för översvämning. Med ett förändrat klimat finns det skäl att tro att vi kan få det mildare och blötare i Sverige, vilket ökar risken för översvämningar. Detta måste kommunen ta hänsyn till i sin planering för att förhindra skador. 36 I Sverige uppstår översvämningar oftast genom att sjöar och vattendrag svämmar över efter perioder med riklig nederbörd eller i samband med snösmältning och isproppar. I sådana lägen spelar också avrinningsområden, topografi och geologi roll för hur översvämningen utvecklas. Översvämningar kan också orsakas av brustna dammar och fördämningar eller i samband med kraftiga skyfall, risken för detta diskuteras i respektive underrubrik längre fram i denna rapport. 30 (Länsstyrelsen i Örebro län, Stormar i Örebro län, 2011) 31 (SOU, SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna- hot och möjligheter, 2007) 32 (Örebro kommun, Trängens historia i korthet, 2011) 33 (MSB, Redovisning av regeringsuppdrag att analysera och utvärdera hur krisberedskapen fungerat under perioder med stora snömängder vintern 2009-2010, 2010) 34 (SMHI, Klimatdata: vintersäsongen 2009-2010 i siffror, 2010) 35 (Örebro kommun, Trängens historia i korthet, 2011) 36 (Örebro kommun, Vårt framtida Örebro- översiktsplan för Örebro kommun, 2010)
28 TITEL Vattenansamlingarna har en förmåga att på kort tid orsaka stora skador på fastigheter och infrastruktur (framförallt vägar och banvallar), samt påverka sanitet och hygienförutsättningar genom att störa vattenrening och skapa grogrund för smittspridning. Antalet översvämningar väntas också kunna öka i ett framtida klimat. 37 Vid värderingen av risken för översvämning har den kartläggning som MSB tagit fram använts som stöd. Örebro är en av de 18 tätorter i Sverige som MSB har pekat ut med betydande översvämningsrisk 38. Översvämningsrisken och de områden som särskilt skulle drabbas enligt MSB:s rapport, är sedan länge kända av kommunen. De tidsintervall som används i kartläggningen (50, 100, 200 och ca10 000 år) anses vara alltför stora för att kunna göra en värdering med en låg osäkerhetsbedömning. De kritiska platserna i Örebro är främst låglänta områden längs Svartån och Lillån där åarna rinner genom staden. Skyfall Med ett förändrat klimat kommer troligen skyfallen bli kraftigare och öka i antal. I samband skyfall, kan även områden som inte gränsar till vattendrag bli översvämmade. Varje år drabbas delar av länet av översvämningar till följd av skyfall som kan orsaka lokala problem på exempelvis vägar, jordbruk och tätorter. Sommaren 2010 översvämmades delar av E18 i Örebro kommun på grund av ett skyfall 39 och sommaren 2011 översvämmades flera platser i centrala Örebro tillfälligt. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort, vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omledningar av trafiken. 40 El-, gas- och teleavbrott på de fasta näten och de mobila tele- och datanäten kan inträffa på grund av skyfall eller åsknedslag. 41 De kommunala ledningsnäten kan påverkas och även avloppsreningsverken. 42 Till kritiska platser hör också vissa så kallade instängda områden, dvs. områden varifrån dagvatten inte kan avledas i markytan med självfall. Skebäcks reningsverk är hotat av översvämning och invallningen skulle kunna kompletteras. 43 Örebro kommun har varit modellkommun i ett pilotprojekt som myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomförde och har igenom det fått en skyfallskartering att utgå ifrån vid stadsplanering och byggnation. 37 (Länsstyrelsen i Örebro län, Översvämningar i Örebro län, 2011) 38 (MSB, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk, 2009) 39 (Länsstyrelsen i Örebro län, Skyfall i Örebro län, 2011) 40 (Länsstyrelserna, Händelsescenario för risk- och sårbarhetsanalys, skyfall i nutid och framtid, 2011) 41 (Länsstyrelserna, Händelsescenario för risk- och sårbarhetsanalys, skyfall i nutid och framtid, 2011) 42 (Länsstyrelserna, Händelsescenario för risk- och sårbarhetsanalys, Skyfall i nutid och framtid, 2011) 43 (Örebro kommun, Vårt framtida Örebro- översiktsplan för Örebro kommun, 2010)
TITEL 29 Ras och skred Risken för ras och skred påverkas av vilka jordarter som finns i vilken koncentration i marken, samt områdets lutningsförhållanden och belastningen på det. Ras eller skred kan orsaka stora skador på bebyggelse och viktig infrastruktur som vägar, järnvägar, elledningar och broar. Ett förändrat klimat kan påverka risken för ras och skred genom att mildare vintrar kan ge gynnsammare vårflodsförhållanden eller genom förändrade nederbördsmönster. 44 Ras har inträffat i länet i samband med höga flöden i vattendrag. Klimatanalyser för Örebro län visar på en risk för en ökad nederbörd som skulle kunna påverka jordars stabilitet negativt, vilket i sin tur öka risken för ett ras eller skred. De flesta ras och skred inträffar under vår och höst då trycket i markens porer är högt till följd av till exempel intensiv nederbörd och snösmältning. De geologiska förhållandena inom Örebro kommun är stabila vilket medför en låg sannolikhet för ras och skred, men mindre ras har inträffat i Svartåns avrinningsområden. Därför värderas risken för ras och skred med en medelhög osäkerhetsbedömning. Skogsbrand En skogsbrand får framförallt konsekvenser för den skog där den härjar, med ekonomiska konsekvenser för markägaren. Enstaka fristående byggnader kan också drabbas. Vid bränder är ofta brandröken det största hotet mot människor och djur. 45 Skogsbränder kan också ha en oroande effekt i sitt närområde och innebära ett ökat informationsbehov. Skogsbränder kan uppstå som följd av naturfenomen som blixtnedslag, men vanligast är att de orsakas av någon typ av mänsklig aktivitet. Störst andel är brand anlagd med uppsåt eller en följd av eldning av gräs. Brand kan också orsakas av grillning eller felande teknik 46. Sommaren 2008 brann 113 hektar skog ned (en yta som motsvarar 160 fotbollsplaner) i Tivedens nationalpark, på gränsen mellan Örebro län och Västra Götalands län. Den 31 juli till den 11 september 2014 härjade den största skogsbrand som Sverige upplevt i modern tid, i Västmanland 47. Totalt brandhärjades cirka 13 100 hektar (en yta som motsvarar 18 715 fotbollsplaner) och brandområdets omkrets var cirka 65 km. 48 Örebro kommun bidrog med personal i krisberedskap och kommunikation och har kunnat dra lärdomar av skogsbranden i Västmanland. Samtidigt startade även en skogsbrand vid sjömossen utanför Gusselby norr om Lindesberg, som ingår i räddningstjänstförbundet Nerikes Brandkår tillsammans med bland annat Örebro kommun. Räddningstjänsten lyckades begränsa brandens framfart och räddningsinsatsen avslutades inom ett dygn. 44 (Frampton, Chaffey, Hardwick, & McNaught, 2000) 45 (Räddningsverket, Riskhantering i översiktsplaner- en vägledning för kommuner och länsstyrelser, 2004) 46 (MSB, Orsaker till bränder i skog eller mark, 2005-2014, u.d.) 47 (Olycksutredning Skogsbrand Västmanland, Anna Henningsson och Ulf Jacobsen, 2014) 48 (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2015)