Risk- och sårbarhetsanalys Örebro kommun

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Örebro kommun 1

2 Innehållsförteckning Övergripande beskrivning av kommunen...3 Örebro kommun...3 Verksamheten i Örebro kommun...3 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod...4 Uppdraget...4 Mål och syfte...4 Arbetsprocess och metod...5 Material...5 Avgränsningar...5 Sekretess och spridning av materialet...5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område...6 Samhällsviktig verksamhet...7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område...9 Exempel på inträffade händelser under 2011 med påverkan på Örebro kommun...9 Identifierade och värderade risker inom kommunens geografiska område...11 Riskvärdering...13 Extrema väderhändelser...14 Olyckor...17 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem...20 Antagonistiska hot...25 Sjukdomar...26 Kritiska beroenden...28 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser...30 Personella och materiella resurser...30 Samverkansformer...31 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse...33 Tidigare arbete med förmågebedömning...34 Generell förmågebedömning...34 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse...36 Generell förmågebedömning...37 Extrema väderhändelser...38 Olyckor...41 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem...45 Sjukdomar...49 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat 50 Källförteckning...55 Rapporten har sammanställts av: Helena Carlsson, Kommunledningskontoret Säkerhet 2

3 Övergripande beskrivning av kommunen Örebro kommun Örebro kommun ligger centralt i Sverige med cirka 20 mil till Stockholm och 30 mil till Göteborg. 70 procent av Sveriges befolkning bor inom en radie av 30 mil. Örebro är befolkningsmässigt landets sjunde största kommun. Här bor cirka personer på en yta av 1 380,1 km² (landareal). I kommunen finns invånare från cirka 160 olika länder. Staden Örebro är nästan 750 år gammal. I Örebro finns drygt registrerade företag. Stora privata arbetsgivare är Atlas Copco Rock Drills AB, Nobina Sverige AB, Suzuki Garphyttan AB (Garphyttan) och DHL i Örebro. Andra stora arbetsgivare är Örebro kommun, Örebro läns landsting, Örebro universitet, SCB och Polismyndigheten. Logistik, handel, avancerad tillverkningsindustri och måltid är viktiga områden inom näringslivet. Örebro universitet har cirka studenter. Örebro är ett logistikcentrum med flyg, järnväg, europavägar och godspendel till Göteborg. Genom Örebro passerar tåg på Mälarbanan, Svealandsbanan, Bergslagsbanan och tåg på väg söderut till bland annat Göteborg. Kommunen korsas också av europavägarna E 18 och E 20 samt bland annat riksväg 50. Flygplatsen är en av Sveriges största charter- och fraktflygplatser. Det finns många platser för naturupplevelser i Örebro kommun. Några av dem är naturreservaten Oset och Rynningeviken intill Hjälmaren (Sveriges fjärde största sjö), fågelparadisen Tysslingen och Kvismaren samt Kilsbergen med skogar, sjöar och skidspår/vandringsleder. I Örebro finns cirka 22 mil cykelvägar. Verksamheten i Örebro kommun Det är Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna som styr Örebro kommun tillsammans. Organisationen Örebro kommun har cirka anställda och är under kommunstyrelsen indelad i tre programområden: Barn och utbildning, Samhällsbyggnad och Social välfärd. 3

4 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Uppdraget Kommunen ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys som redovisas skriftligen till länsstyrelsen. 1 Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Mål och syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska utgöra en grund i Örebro kommuns löpande arbete med att förbättra möjligheten att motstå och hantera händelser som kan leda till en kris eller extraordinär händelse. Analysen syftar också till att sammanställa kunskap om vad som kan hända och kommunens förmåga att hantera olika händelser samt vilka konsekvenser händelserna kan få, så att det förebyggande arbetet och beredskapsarbetet kan ges rätt fokus. Risk- och sårbarhetsanalysen är även en del i det övergripande arbetet att bygga upp en god krishanteringsförmåga i samhället och skapa en samlad bild av de risker och den krishanteringsförmåga som finns där. Målet med risk- och sårbarhetsanalysen och krisberedskapsarbetet är att det ska ligga till grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar i syfte att stärka kommunens förmåga att hantera kriser och minska oönskade händelsers skadlighet på människors liv, hälsa, egendom och miljö. Risk- och sårbarhetsanalysen kan förhoppningsvis också utgöra en intressant källa för information till medborgare och anställda och därmed innebära en möjlighet för dem att öka sin medvetenhet om de risker som finns i närsamhället och förmågan att hantera dem. 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 4

5 Arbetsprocess och metod Sammanställningen av Örebro kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på internt arbete med risk- och krishantering i form av övningar, seminarier och träffar som genomförts. Riskidentifieringen utgår från kommunens förutsättningar samt genomgångar av tidigare års risk- och sårbarhetsanalyser, med hänsyn tagen till kända förändringar av förutsättningar och ändrade hot och riskbilder inom vissa områden. Dokumentet har sammanställts centralt och sedan kompletterats av specifika verksamheter med särskild kunskap om olika delar av kommunens risk- och sårbarhetsarbete samt kommunens förmåga att hantera kriser. Dispositionen i denna risk- och sårbarhetsanalys utgår ifrån MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps) föreskrifter om kommuners och landstings riskoch sårbarhetsanalyser. 2 Material Materialet som ligger till grund för denna analys är i huvudsak detsamma som för tidigare års analyser samt en rad externa rapporter och analyser. I materialet ingår även erfarenheter från händelser som inträffat sedan föregående analys. En del av materialet är också baserat på influenser från externa parter i samband med övningar, seminarier och träffar samt en rad externa publikationer på området. Avgränsningar En önskan är att risk- och sårbarhetsanalysen ska ge en så bred bild som möjligt av aktuella risker och förmågan att hantera dessa. Av praktiska skäl är det orimligt att genomföra förmågebedömningar av alla identifierade risker varje år och förmågebedömningen har därför avgränsats. Målsättningen är att de risker och hot som analyseras ska växla från år till år så att flera områden täcks in över tid. Sekretess och spridning av materialet Denna risk- och sårbarhetsanalys är en offentlig handling. 2 MSBFS 2010:6 Föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser 5

6 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Definitionen av en samhällsviktig verksamhet är enligt MSB:s föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 3 Vid en allvarlig kris är det viktigt att samhället fortsätter fungera så normalt som möjligt. Vissa verksamheter i samhället är av sådan karaktär att de är en förutsättning för att andra verksamheter ska kunna bedrivas eller för att upprätthålla liv och hälsa och skydda egendom. Några exempel är farbara vägar, elförsörjning och data- och telekommunikation. Dessa funktioner omnämns ibland med begreppet kritiska infrastrukturer. 4 I händelse av en kris är det viktigt att i förväg ha definierat vilka dessa samhällsviktiga verksamheter och kritiska infrastrukturer är, dels för att kunna prioritera rätt i en krissituation, dels för att redan i förväg kunna stärka dessa verksamheters motståndskraft vid vissa situationer. Vilka verksamheter som klassas som samhällsviktiga kan förändras med tiden, dels eftersom olika verksamheter har olika betydelse beroende på krisens art, dels för att förutsättningarna förändras över tid. Till exempel kan läkemedel och apotek vara väldigt viktiga för att hantera en samhällskris som beror på en pandemi, men de är mindre viktiga i samband med ett långvarigt elbortfall. På samma sätt kan det vara viktigt att inte få störningar i värmeförsörjningen när det är vinter och minusgrader ute, men samma störning går ganska obemärkt förbi om den inträffar mitt i sommaren. Diskussionen om vad som är samhällsviktigt är ständigt levande och bitvis motsägelsefull eftersom tidsfaktorn och krisens art inte är givna på förhand men ändå spelar roll för i vilken ordning man bör skydda eller prioritera olika verksamheter. Den bedömning som gjorts inför denna analys baseras till stor del på det urval som gjordes i samband med kommunens pandemiplan 2007 samt Örebro kommuns del i Styrel-projektet MSBFS 2010:6 Föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser 4 MSB 2011, Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld Publ. Nr MSB 266 dec

7 Samhällsviktig verksamhet Energiförsörjning Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet e-on, Närkes Kil Elektriska, Vattenfall Örebro kommun, Tekniska förvaltningen El- och värmeproduktion och distribution Biogasproduktion och distribution, reservkraft Information och kommunikation Förvaltning/extern part SVT, TV4, SR NA Tele2, Telia, 3, m.fl. Posten Stadsnät Exempel på verksamhet Lokala tv/radio/webbsändningar Lokal tidning/webb Telekom/ISP ISP Brev och paket Fiberleverantör Örebro kommun, Kommunledningskontoret Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Kundtjänst, webbplats, WIS, Rakel IT-drift, Tele-drift Socialförsäkringar och trygghetssystem Förvaltning/extern part Försäkringskassan Örebro kommun, Socialförvaltningen Exempel på verksamhet Socialförsäkring Försörjningsstöd, POSOM, Socialjouren Hälso- och sjukvård /omsorg Förvaltning/extern part Örebro läns landsting (USÖ/primärvård) Örebro kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Örebro kommun, Förvaltningen för funktionshindrade Externa vårdgivare Örebro kommun, skolförvaltningarna Friskolor Exempel på verksamhet Sjukvård Vård- och omsorgsboenden och hemtjänst Gruppboenden, (dagligt stöd, kolla) Gruppboenden, vård- och omsorgsboenden Förskola och barnomsorg Förskola och barnomsorg 7

8 Samhällsviktig verksamhet forts. Skydd och säkerhet Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Polismyndigheten i Örebro län Polisiär verksamhet Nerikes brandkår Räddningstjänst Tingsrätten i Örebro Domstolsverksamhet Bevakningsföretag Egendomsbevaking, ordningshållning, larmövervakning Kriminalvården Häktesverksamhet SOS Alarm Alarmering Försvarsmakten Militär verksamhet/samhällsstöd Frivilligorganisationer Frivilliga resursgrupper Transporter Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Drivmedelsföretag Drivmedelsdistribution Örebro Flygplats, LFV Transportstyrelsen Reglering av transportaktörer Trafikverket Väghållning statligt vägnät, järnväg, underhåll Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Väghållning kommunalt vägnät, industrijärnväg Kommunalteknisk försörjning Förvaltning/extern part Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Exempel på verksamhet Vatten, avlopp, avfall Livsmedel Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Dagligvaruföretag Försörjning och distribution av livsmedel Örebro kommun, skolförvaltningarna, Centralkök, storkök Gymnasieförvaltningen, Vård- och omsorgsförvaltningen Örebro kommun, Miljökontoret Tillsyn av livsmedelshantering Örebro läns landsting Centralkök, storkök Handel och industri Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Banker, finansinstitut, värdetransporter Betalningstjänster och kontanthantering Offentlig förvaltning Förvaltning/extern part Exempel på verksamhet Statliga och kommunala myndigheter Ledningsfunktioner 8

9 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Exempel på inträffade händelser under 2011 med påverkan på Örebro kommun Tjänsteman i beredskap, TIB Under 2011 aktiverades Örebro kommuns tjänsteman i beredskap (TIB) och åtgärder vidtogs för att hantera händelser vid fyra situationer: 1. I samband med en omfattande brand på däckfirman Frasses däck i mars då rökutvecklingen vid branden påverkade verksamheter i närområdet. 2. I slutet av juli när ett mjältbrandsutbrott konstaterades i en nötkreatursbesättning i kommunen. Mjältbrand är en bakteriell infektionssjukdom som i huvudsak drabbar olika djurslag, framförallt gräsätare. Sjukdomen kan under vissa förutsättningar smitta även människor men det är relativt ovanligt. Kommunen informerades eftersom händelsen innebar behov av marksanering, avspärrningar och information. Allt detta skedde i samverkan med andra parter. 3. Örebro kommuns tjänsteman i beredskap var också engagerad i frågor som rörde uttryck för sympatier med Norge i samband med terrorattentaten i Oslo och på Utöya 22 juli. Via tjänsteman i beredskap förmedlades information från länsstyrelsen och regeringen om nationell sorgedag och flaggning. 4. I samband med en explosion i ett avställt kärnkraftverk i Marcoule i södra Frankrike kallades Örebro kommuns tjänsteman i beredskap till informationsmöte om händelsen hos länsstyrelsen. Lärdomarna från arbetet för kommunens tjänsteman i beredskap är att det finns ett stort behov av funktionen och att den kan utvecklas ytterligare. Arbete med detta pågår. Terrorattentaten i Norge 22 juli På eftermiddagen den 22 juli utsattes Norges huvudstad och regeringskvarteren för ett omfattande sprängdåd. Händelsen efterföljdes av en skjutning på AUF:s 5 ungdomsläger på Utöya. Totalt omkom över 70 människor. Händelsen följdes noga av kommunens tjänsteman i beredskap och i kombination med sprängdådet i Stockholm i december 2011 har det lett till att Örebro kommun valt att aktualisera frågan med antagonistiska händelser ytterligare i sina sårbarhetsanalyser och vid övnings- och utbildningstillfällen. Örebro kommun följer också utvärderingarna av krishanteringen och kommunikationen i samband med händelsen, för att se om det går att överföra några lärdomar till det egna krishanteringsarbetet. Jordbävningen och tsunamin i Japan 11 mars 2011 I mars inträffade en kraftig jordbävning i Tôhoku-regionen utanför Japan. Skalvet uppmättes till en magnitud av 9.0. Jordbävningen var den kraftigaste som drabbat Japan sedan mätningarna påbörjades och följdes av en mycket kraftig tsunami som orsakade stor förödelse längs Japans östra kust och långt upp på land. Tsunamin 5 Arbeidernes ungdomsfylking, motsvarande Svenska Socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU 9

10 orsakade problem på några av de kärnkraftverk som ligger längs kusten, framförallt Fukushimareaktorerna med någon brand och ett par explosioner som följd. Olyckan klassades den 15 mars som en sexa (allvarlig olycka) på den sjugradiga INESskalan av den franska kärnkraftsmyndigheten ASN. Händelsen uppmärksammades stort världen över och i Europa och Sverige kunde en oro för kärnkraftsolyckor och radioaktivitet ses i media och bland allmänhet. För Örebro kommun innebar händelsen framförallt en ökad medvetenhet om risken att drabbas av kärntekniska olyckor även om kommunen inte ingår i ett kärnkraftslän, men framförallt uppmärksammades den oro och det informationsbehov som kärnkraftsolyckor väcker hos människor. Avbrott i telefoni och datatrafik Örebro kommun drabbades under hösten 2011 av omfattande avbrott i telekommunikationerna och datatrafik. Avbrottet i telefoni innebar att ingen kunde ringa in till någon av kommunens verksamheter via fast telefoni. Avbrottet i datatrafik innebar problem med ut och ingående korrespondens via internet. Det innebar också att kommunen tappade kontakt med sin egen hemsida varvid uppdatering av denna omöjliggjordes. Avbrotten var relativt kortvariga och skedde under i övrigt lugna perioder, men de kunde fått mycket allvarliga konsekvenser. Efter händelserna har åtgärder vidtagits för att förhindra att de fel som inträffade upprepas, men kommunens robusthet vid störningar i telefoni och datatrafik bör ses över ytterligare. 10

11 Identifierade och värderade risker inom kommunens geografiska område Följande hot och risker har identifierats inom Örebro kommuns geografiska område: Naturolyckor/Extrema väderhändelser Värmebölja Storm Översvämning Ras och skred Skogsbrand Stora nederbördsmängder Åska Olyckor Utsläpp från farliga anläggningar Utsläpp i samband med transport av farligt gods Kärnteknisk olycka Dammbrott Stor trafikolycka (tåg/buss/flyg) Ras, brand eller annan allvarlig händelse i publikt område Händelse på annan plats med stora konsekvenser för Örebro Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störning i dricksvattenförsörjning och avloppssystem Störning i livsmedelsförsörjning Störning i de finansiella systemen Störning i elförsörjning Störning i de elektroniska kommunikationerna Störningar i värmeförsörjning Drivmedelsbrist Störningar i transportsystemet Antagonistiska hot och social oro Våldsbejakande extremism Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Social oro Sjukdomar Pandemi/Epidemi Epizooti och zoonos 6 6 Epizooti -sjukdomar som smittar mellan djur, Zoonos- sjukdomar som smittar mellan djur och människor, mer info s 25 11

12 En övergripande analys av riskerna har gjorts framförallt baserad på tidigare riskoch sårbarhetsanalyser, men också på erfarenheter som gjorts under den senaste mandatperioden samt aktuell forskning. Analysen har sedan kvalitetsgranskats av interna aktörer i kommunen med kunskap om frågorna och de olika typhändelserna. Riskerna har värderats utifrån sannolikheten för att de ska inträffa och förväntade konsekvenser om de skulle inträffa. Värderingen av sannolikhet och konsekvens kan göras enligt flera olika modeller men i detta arbete har en femgradig skala använts. Sannolikhet att en händelse ska inträffa 1 Mycket låg sannolikhet (1gång per år) 2 Låg sannolikhet (1 gång per 100 år) 3 Medelhög sannolikhet (1 gång per 50 år) 4 Hög sannolikhet (1gång per 10 år) 5 Mycket hög sannolikhet (1 gång per 1 år) Konsekvenser om en händelse skulle inträffa 1 Mycket begränsade (små skador eller kortsiktiga förluster) 2 Begränsade (måttliga skador eller förluster på kort sikt) 3 Allvarliga (betydande skador eller förluster på kort eller lång sikt) 4 Mycket allvarliga (mycket stora skador eller förluster på lång sikt) 5 Katastrofala (extremt allvarliga skador eller förluster på långsikt eller permanent) 12

13 Riskvärdering Mycket hög sannolikhet (1gång/år) Hög sannolikhet (1gång/10 år) Medelhög sannolikhet (1 gång/50 år) Låg sannolikhet (1 gång/100 år) Mycket låg sannolikhet (1gång/1 000 år) 10 Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala 1. Värmebölja 2. Storm 3. Åska 4. Översvämning 5. Ras och skred 6. Skogsbrand 7. Stora nederbördsmängder 8. Utsläpp från farliga anläggningar och 9. Olycka i samband med transport av farligt gods 10. Kärnteknisk olycka 11. Dammbrott 12. Stor trafikolycka (tåg/buss) 13. Ras, brand eller annan katastrof i publikt område 14. Händelse på annan plats med stor konsekvens för Örebro 15. Störning i dricksvattenförsörjning 16. Störning i livsmedelsförsörjning 17. Störning i de finansiella systemen 18. Störning i elförsörjningen 19. Störning i de elektroniska kommunikationerna 20. Störningar i värmeförsörjningen 21. Drivmedelsbrist 22. Störningar i transportsystemet 23. Våldsbejakande extremism 24. Vansinnesdåd och pågående dödligt våld 25. Social oro 26. Pandemi 27. Epizooti och zoonos 13

14 Extrema väderhändelser En av de väntade effekterna av klimatförändringarna är att extrema väderhändelser som skyfall, stormar och värmeböljor väntas bli vanligare i framtiden 7. För Örebro kommun innebär detta framförallt ökad förekomst av höga flöden, stormar och värmeböljor. Alla dessa väderhändelser är av sådan art att de kan få effekter på samhällsviktiga verksamheter i länet. Värmebölja SMHI definierar en värmebölja som en period på minst fem dygn där varje dygn har en maxtemperatur på 25 grader eller mer. 8 En långvarig period med höga temperaturer innebär en påfrestning på människor. Olika individer påverkas olika beroende på deras hälsotillstånd. Framförallt är det äldre, sjuka och barn som ligger i riskzonen vid långa perioder med hög temperatur. Statens folkhälsoinstitut, FHI, konstaterar att det redan efter två dygn med medeltemperaturer på över 22 grader går att se effekter av värmen på de mest utsatta grupperna. 9 En konstant hög temperatur under en längre period kan också få konsekvenser på miljö, ekonomi och infrastruktur eftersom värmen kan medföra torka, skogsbränder, algblomning och grundvattensänkning. Tillgången och kvaliteten på vattnet kan påverkas, liksom produktionen inom skogs- och jordbruket. 10 Stormar Stormens effekt på samhällssviktiga verksamheter består i huvudsak av trädfällning som orsakar skador på vägnät, järnvägsnät, elnät och annan infrastruktur. Även andra föremål som rycks loss och träffar egendom, infrastruktur eller människor är en fara vid storm. Stormarna Gudrun 2005 och Per 2007, som drabbade visade också hur det enbart genom enorm trädfällningen kan uppstå stora konsekvenser på framkomlighet för bil och spårtrafik samt konsekvenser för exempelvis el- och teledistribution och skogsbruket. För skogsbruket blev konsekvenserna också mycket långvarig. 11 Stormar i samband med snöfall kan också leda till drivbildning som påverkar framkomligheten på vägar och järnvägar. Örebro kommuns geografiskt gynnsamma läge, med avståndet till kusterna, innebär att stormar som drabbar landet ofta hinner bedarra innan de når Örebroområdet. Likväl har kommunen historiskt ibland drabbats av stormar med 7 FOI, 2008 Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt 8 SMHI 2011, Värmeböljor i Sverige faktablad nr Länsstyrelsen i Örebro län 2011, Värmeböljor i Örebro län 10 Länsstyrelsen i Örebro län 2011, Värmeböljor i Örebro län 11 SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter 14

15 stora konsekvenser för framförallt elförsörjning, telefoni och fjärrtågtrafik. Några exempel är stormen Per 2007 och Dagmar Åska Ungefär 2000 åskväder pågår ständigt runt jordklotet. Eftersom åska gynnas av hög temperatur och fuktig luft är frekvensen högst i tropiska områden. I Sverige kan åska uppträda närsomhelst på året men de flesta åskdagarna inträffar i perioden juni-juliaugusti. Åska är vanligare vid kusterna (västkusten åskdagar/år) och södra eller mellersta Sverige och mindre vanligt i norrland och fjällområdena (lapplandsfjällen 1-3 åskdagar/år). Örebro ligger i ett område som i genomsnitt har runt 20 åskdagar per år. Åska är ett begränsat väderfenomen som normalt inte innebär någon omfattande åverkan eller skador på samhällsviktig infrastruktur. Men åska är ett aktuellt fenomen eftersom dagens elektronik ofta är åskkänslig. 13 Eventuellt kan klimatförändringarna också medföra gynnsammare förutsättningar för bland annat åska i framtiden. 14 Örebro kommun har vid ett par tillfällen påverkats av åska, bland annat vid ett tillfälle då ett blixtnedslag slog ut vissa centrala system i vattenproduktionen. Sommaren 2011 inträffade en så kallad supercell med flera samtidiga åskväder som möttes över Örebro och åskan pågick då i flera timmar mot normalt sett knappt en halvtimme. Under den mest intensiva timmen uppmättes närmare blixtnedslag. 15 Översvämning När vatten i sjöar och vattendrag stiger och täcker ytor som normalt inte står under vatten kallas det översvämning. I samband med kraftiga regn, skyfall, kan även ytor som inte gränsar till vattendrag bli översvämmade. Med ett förändrat klimat finns det skäl att tro att vi kan få det mildare och blötare i Sverige, vilket ökar risken för översvämningar. Detta måste vi ta hänsyn till i planeringen för att se till att skador inte ska uppstå. 16 I Sverige uppstår översvämningar oftast genom att sjöar och vattendrag svämmar över efter perioder med riklig nederbörd eller i samband med snösmältning och isproppar. I sådana lägen spelar också avrinningsområden, topografi och geologi roll för hur översvämningen utvecklas. Översvämningar kan också orsakas av brustna dammar och fördämningar eller i samband med kraftiga skyfall. Vattenansamlingarna har en förmåga att på kort tid orsaka stora skador på fastigheter, infrastruktur (framförallt vägar och banvallar) samt påverka sanitet och hygienförutsättningar genom att störa vattenrening och skapa grogrund för 12 Länsstyrelsen i Örebro län 2011, Stormar i Örebro län 13 SMHI 2010, Åska i Sverige Meteorologi 141, Länsstyrelsen i Örebro län 2011, Stormar i Örebro län 15 SVT Rapport 2011 Supercell med åska drabbade Örebro 16 Örebro kommun 2010, Vårt framtida Örebro- översiktsplan för Örebro kommun 15

16 smittspridning. Frekvensen på översvämningarna väntas också kunna öka i ett framtida klimat. 17 I en nyligen utförd kartläggning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit fram pekas Örebro ut som ett område med betydande översvämningsrisk. 18 Översvämningsrisken och de områden som särskilt skulle drabbas enligt MSB:s rapport är kända sedan länge av kommunen. De kritiska platserna i Örebro är främst låglänta områden längs Svartån och Lillån där åarna rinner genom staden. Till kritiska platser hör också vissa så kallade instängda områden, dvs. områden varifrån dagvatten inte kan avledas i markytan med självfall. Skebäcks reningsverk är hotat av översvämning och invallningen skulle behöva kompletteras. 19 Ras och skred Risken för ras och skred påverkas av vilka jordarter som finns i vilken koncentration i marken, samt områdets lutningsförhållanden och belastningen på det. Ras eller skred kan orsaka stora skador på bebyggelse och viktig infrastruktur som vägar, järnvägar, elledningar och broar. Ett förändrat klimat kan påverka risken för ras och skred genom att mildare vintrar kan få gynnsammare vårflodsförhållanden eller genom förändrade nederbördsmönster. 20 Skogsbrand En skogsbrand får som regel framförallt konsekvenser för i första hand den skog där den härjar, med ekonomiska konsekvenser för markägaren, ibland drabbar den även enstaka fristående byggnader. När röken sprids kan den skapa olägenhet för djur och människor med viss effekt på samhällsviktiga verksamheter. Skogsbränder kan också ha en oroande effekt på människor i sitt närområde och innebära ett ökat informationsbehov. Skogsbränder kan uppstå som följd av naturfenomen, men vanligast är att de orsakas av någon typ av mänsklig aktivitet, som grillning, rökning eller felande teknik. 17 Länsstyrelsen i Örebro län 2011, Översvämmingar i Örebro län 18 MSB 2009, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk 19 Örebro Kommun 2010, Vårt framtida Örebro- översiktsplan för Örebro kommun 20 Frampton, Chaffey, Hardwick, McNaught, Natural hazards 2nd edition 16

17 Stora nederbördsmängder Stora nederbördsmängder i form av regn eller snö på kort tid, kan leda till störningar i samhällsviktig verksamhet. Prognoser kring klimatförändringarna visar på att frekvensen för skyfall kan komma att öka i framtiden, eftersom man väntar sig högre medeltemperaturer finns det också skäl att tro på en viss ökning i nederbörd, men att den i större utsträckning kommer fall som regn än som snö. 21 Sommaren 2011 översvämmades flera platser i centrala Örebro tillfälligt som följd av skyfall. Snömängderna som kom över södra och mellersta Sverige under vintern är enligt SMHI historiskt återkommande ungefär vart tionde år. Snömängderna får effekt framförallt på framkomlighet (transporter), elförsörjning och ibland vattenförsörjning och tak kan kollapsa till följd av stora snölaster. 22 I Örebro var dygnen februari 2010 en period med rekordstora snödjup och snömängder som i förlängningen bland annat ledde till ett takras på en idrottsbyggnad. Olyckor Utsläpp från farliga anläggningar I Örebro kommun finns flera anläggningar som hanterar farliga ämnen och där kan en olycka orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. För sådana anläggningar ställs krav om en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsatser. Ägaren eller verksamhetsutövaren kan också behöva vidta andra nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Dessa åtgärder regleras i lag 23 och i Örebro kommun finns flera objekt som omfattas av lagkraven. Några exempel är: Anläggning Ägare Verksamhet Åbyverket E-on Produktion av fjärrvärme Garphyttan Wire Suzuki Stor ansamling av gasol Universitetssjukhuset Landstinget i Örebro län Helikopterflygplats Örebro Flygplats Örebro läns flygplats AB Flygplats 21 FOI 2008, Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt 22 MSB Perioder med stora snömängder vintern Lag 2003:778 om skydd mot olyckor, Lag (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 17

18 Den största faran till följd av en olycka med farliga ämnen på en anläggning som konstruerats för att hantera sådana, anses ur samhällsperspektiv vara störningar i vattenförsörjningen, exempelvis utsläpp eller bränder som riskerar att leda ner släckvatten och gifter i grundvattentäkten. Avloppsverkets reningsprocesser är också sårbara för utsläpp av exempelvis kemikalier. Framför allt är det den biologiska reningsprocessen som är sårbar. Utsläpp av farliga ämnen kan också få stor påverkan på de människor som vistas i området och får ämnet på sig, i kläderna eller i luftvägarna. Om utsläppet sker på ett sådant sätt att många människor utsätts för ämnet innebär det en ökad belastning på vården och eventuellt stor frånvaro på vissa arbetsplatser. Utsläpp i samband med transport av farligt gods Genom Örebro kommun passerar dagligen många transporter av farligt gods, både med tåg och via vägnätet. Örebro flygplats är den fjärde största i landet vad gäller hantering av farligt gods. Farligt gods definieras som ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö och egendom. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. 24 En farlig godsolycka kan få mycket stora konsekvenser för hälsa, miljö och egendom. Efter som en del av det mest belastade vägnätet (E18/E20) går igenom vattenskyddsområde utgör transporterna också en risk för vattenförsörjningen till centrala Örebro. Räddningsinsatserna kan bli utdragna, saneringen svår och evakueringarna stora. Kärnteknisk olycka Radioaktiva ämnen förekommer i relativt liten utsträckning i Örebro kommun. Det finns ingen direkt närhet till någon kärnkraftsanläggning. Däremot förekommer transporter av radioaktiva ämnen genom kommunen och det finns även verksamheter i kommunen som hanterar sådana ämnen i sin dagliga verksamhet. Strålsäkerhetsmyndigheten pekar också i sin risk- och sårbarhetsanalys från 2010 på brister i beredskapen för händelser med radioaktiva ämnen, i synnerhet kring antagonistiska händelser. Det finns ingen vardaglig hantering av små olyckor med radioaktivitet, varför kunskap och beredskap är låg även hos räddningstjänsten. 25 Erfarenheter från händelserna i samband med jordbävningen i Tohoku, Japan 2011 och de efterföljande konsekvenserna för kärnkraften i framförallt Fukushimaområdet, visar också att det finns en stor oro och informationsbehov hos allmänheten även i områden långt ifrån där händelsen inträffar. 24 MSB 2009, transport av farligt gods, väg och järnväg Strålsäkerhetsmyndigheten 2010, Risk- och sårbarhetsanalys

19 Dammbrott Det finns inga omfattande dammsystem eller fördämningar i omedelbar närhet av Örebro kommun. Men även när mindre anläggningar brister kan detta ge stora konsekvenser. Till skillnad från översvämningar är förvarningstiden för dammbrott ofta mycket kort, ibland sker det helt utan förvarning och kan få stora konsekvenser för samhällen, vägar, järnvägar, mark och broar nedströms. Stor trafikolycka (tåg/buss/flyg) En stor trafikolycka med många skadade eller döda personer eller en flygolycka är ett exempel på en allvarlig händelse som normalt inte får stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Beroende på olyckans natur, vilka personer som är inblandade och andra omständigheter, samt med hänsyn tagen till Örebro kommuns läge som en knutpunkt för många stora vägar och flygtrafik genom Sverige, är det ändå händelser som kräver viss beredskap av kommunen. Erfarenheter från olyckan med långfärdsbussen strax utanför Arboga den 27 januari 2006 visar att det uppstod behov framförallt av psykosocialt omhändertagande. 26 Ras, brand eller annan allvarlig händelse i publikt område Stora publika evenemang som konserter, idrottstävlingar och festivaler äger ofta rum i Örebro kommun. En allvarlig olycka eller en katastrof i samband med ett sådant evenemang kan få stora konsekvenser för kommunen. En av svårigheterna med att samla väldigt många människor på en begränsad yta är att även en liten initial händelse kan leda till en serie av omständigheter som snabbt får allvarliga konsekvenser. Inga publika evenemang är riskfria och olyckor och katastrofer sker fortfarande så gott som årligen. Kraven på den som arrangerar ett sådant evenemang är därför höga, men olyckan kan ändå vara framme. I Örebro finns platser där många människor kan samlas under mera spontana former, till exempel vissa köpcentrum och torg. Ur kommunalt perspektiv finns ett ansvar när det gäller förberedelser kring och tillståndsgivning för olika publika evenemang. Ur ett samhällsperspektiv finns riskerna framförallt i att en stor mängd människor kan komma att påverkas vid en sådan händelse, vilket kan få effekter på personaltillgång och naturligtvis stora psykosociala konsekvenser. Sådana scenarion leder också till en mycket hög belastning på vård, omsorg och informationsflöden. Inom kommunen finns ett antal platser där många personer samlas för större evenemang. Några av objekten ligger i anslutning till stora vägar och järnväg och skulle kunna påverkas av en farligt gods-olycka. 26 SHK 2007, Rapport RO 2007:1 olycka med långfärdsbuss ( ) 19

20 Objekt Behrn arena fotboll, Behrn arena vinter, Idrottshuset, Tybblelundshallen Gustavsvik Conventum Citymässan Marieberg köpcentrum Krämaren Vågen Eurostop Örebro universitet Verksamhet Idrottsanläggningar Badhus/nöjesbad Kongresshall Mässhall Köpcentrum Köpcentrum/bostäder Köpcentrum Köpcentrum Universitet Händelse på annan plats med stor konsekvens för Örebro Erfarenheter från katastrofer som Estonia 1994 och jordbävningen i Sydostasien 2004och i viss mån även vulkanutbrottet på Island 2010 har visat att en händelse på en annan plats kan få konsekvenser i vissa givna lokala geografiska områden. Händelser som de som nämns kan drabba vissa arbetsplatser, nyckelpersoner eller kommundelar särskilt hårt eller påverka transporter och resor, ibland i sådan utsträckning att det får effekt på samhällsfunktioner. Behovet av beredskap för psykosocialt omhändertagande av anhöriga och hemvändande drabbade kan också bli påtagligt. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Till den tekniska infrastrukturen och försörjningssystemen för Örebro kommun hör den kommunaltekniska försörjningen av vatten, avlopp och avfallshantering. Där ingår även försörjning av värme, el och bredband till kommunens hushåll och arbetsplatser samt väg- och järnvägsnätet för transport av bland annat livsmedel och mediciner. Allt detta är en förutsättning för att samhället ska kunna fungera och är mycket känsligt för störningar. Störningar i dricksvattenförsörjning och avloppssystem Människors överlevnad är beroende av att det finns dricksvatten i tillräcklig mängd och kvalitet. I genomsnitt använder vi i Sverige cirka 70 liter vatten per person och dygn enbart för dryck, matlagning och hygien. Det är framförallt kommunala vattenverk som står bakom den storskaliga produktionen av dricksvatten i Sverige. 27 Enligt de resultatmål som MSB under 2011 på regeringens uppdrag föreslagit, finns ett minibehov på 3 5 liter dricksvatten per innevånare och dygn 27 MSB 2011, Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme 20