Sveriges Television AB 2011

Om alla. För alla.

Sveriges Television AB 2011 Foto: Peter Ahlendahl (omslag), Mårten Levin (sid 4 5), Knut Koivisto (sid 16 17 och 24 25), Anna-Maria Ahlén (sid 52 53), Bo Håkansson/Bilduppdraget (sid 64 65) och Roger Lundsten/BLR (sid 70 71) Grafisk form: MacGunnar Information & Media svt 11.02

Innehåll Inledning 6 SVT är annorlunda 6 Medielandskapet 2020 9 Ett moderniserat public service 11 I. SVT:s oberoende och ansvar 18 Oberoendet 18 SVT:s ansvar 21 II. Innehållet 26 SVT och svensk kultur 26 SVT och demokratin 28 SVT och Kunskapssverige 30 SVT Om alla och för alla 33 SVT:s innehåll på internet 47 III. Att nå ut till hela Sverige 54 Öppna internet är en kärnplattform för public service 56 Marksändningarnas framtid 57 SVT:s tv-kanaler på andra plattformar än marknätet 59 SVT:s tjänster hos andra 61 IV. SVT:s roll på mediemarknaden 66 V. Ett effektivt public service 72 Sponsring och andra intäkter 72 Samarbete mellan bolagen 74 Rationaliseringar och uppräkning 75 I n n e h å l l 3

4 o m a l l a. f ö r a l l a.

I n l e d n i n g 5

Inledning SVT är annorlunda Svensk public service har genom åren kunnat utvecklats i takt med sin tid. Inte minst tack vare en gemensam övertygelse tvärs igenom riksdagspartierna om vikten av oberoende programföretag. Nu står vi inför ännu en ny tillståndsperiod då medievanorna verkar förändras snabbare än någonsin tidigare. Inför den kommande tillståndsprocessen är ett antal frågor som rör public service på väg att växa sig stora. Det är frågor om hur vi når ut med våra tjänster till alla i hela landet. Det är hur vi garanterar finansieringen av svenskt kvalitetsinnehåll framöver. Och det är inte minst frågor om hur vi, bolag och uppdragsgivare, moderniserar public service-uppdraget så att public service är relevant även i framtidens Sverige som inte har många likheter med Sverige 1956 då tv-sändningarna startade. Hur ser då medielandskapet ut i vilket det nya tillståndet ska formas? På något konstigt sätt så lever vi i den bästa av världar: Såväl public service som de kommersiella tv-bolagen går bra. SVT har stärkt sin ställning. Många minns när monopolet bröts. Konkurrensen har lett till bättre tv, inte minst från SVT. Under hela 2000-talet har synen på SVT hos publiken blivit alltmer positiv, inte minst bland unga. Förtroendet för SVT är rekordhögt. Andelen som tycker att någon av SVT:s kanaler är bästa kanal ökar varje år. Alltfler betalar radio- och tv-avgiften. Tittandet är rekordstort. Svenska folket lägger idag i genomsnitt nästan en timme var per dag på SVT:s program. SVT når en genomsnittlig vecka över 91 procent av tv-tittarna och det finns nästan ingen gräns för publikens uppskattning av SVT Play. I år kommer SVT Play med all sannolikhet att nå mer än en halv miljard programstarter. Så det går bra för SVT. Men intressant nog går även de kommersiella kanalerna bra. Reklamintäkterna på tv-marknaden har aldrig varit så höga som nu. De stora mediebolagen har trots utmaningen från internet växt så det knakar och det är inte minst intäkterna från 6 o m a l l a. f ö r a l l a.

webben som ökar. SVT har visserligen ett stort genomslag och är en del av de allra flesta människors vardag, men ekonomiskt omsätter hela public service-koncernen idag bara cirka 5 procent av mediemarknaden. Resten av omsättningen hanteras av kommersiella företag. Att genomslaget för SVT är större än storleken på mediemarknaden beror på att SVT är annorlunda, ett alternativ till de kommersiella tvbolagen på mediemarknaden. Dessa utformar sina program primärt till målgruppen 12 59 år, eftersom reklamköparna inte betalar för annan publik. SVT är till för alla. Programmen har sin utgångspunkt i vad som är viktigt för allmänintresset och inte vad som är kommersiellt lönsamt. Skillnaden ligger därför inte i genrer utan i attityd. Det kan förekomma program i SVT, som även skulle ha kunnat förekomma i kommersiella kanaler. Men utbudet som helhet särskiljer sig innehållsmässigt och de värderingar som genomsyrar programmen är sådana som är till nytta för allmänintresset och stärker demokrati, kunskap och kultur i Sverige. Program- och klippstarter i SVT Play 450 000 000 400 000 000 350 000 000 300 000 000 250 000 000 200 000 000 150 000 000 100 000 000 50 000 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Sitestat/SVT Publik- och utbudsanalys I n l e d n i n g 7

Andel som har mycket/ganska positivt intryck av SVT1 respektive SVT2 Procent av bedömare av respektive kanal 15 85 år 80 75 70 65 60 55 SVT1 SVT2 50 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: SOM-undersökningarna Andel med mycket eller ganska stort förtroende 80 70 60 50 40 30 20 10 0 SR SVT DN TV4 Aftonbladet TV3 Källa: Medieakademins förtroendebarometer 2010 8 o m a l l a. f ö r a l l a.

Medielandskapet 2020 I vår antas direktiven för en ny public service-utredning. Det nya sändningstillståndet kommer sannolikt att sträcka sig sex år in i framtiden, vilket betyder att det löper ut 31 december 2019. Beslut som tas idag behöver därför vara så öppna att de kan stå sig nästan tio år framåt. Vilket medielandskap kommer SVT att möta? Ingen kan veta, men det kan vara rimligt att anta några saker. Internet kommer att växa än mer i betydelse. Internet penetrerar snart varje samhällssektor och har på medieområdet helt förändrat verkligheten. I princip alla kommer sannolikt att ha tillgång till högkvalitativa bredbandsuppkopplingar, såväl per tråd som trådlöst. Sätten att ta emot tv och SVT:s andra tjänster kommer att öka. Det kommer att finnas slutna lösningar och öppna lösningar, kommersiella och icke-kommersiella och många olika typer av mediebeteenden. I stora grupper, inte minst generationer av unga, kommer mediebeteendet att bli än mer avancerat. Tekniken kommer att bli enklare vilket medför att fler kan använda den. Samtidigt spelar kanalerna och de vanliga tv-sändningarna fortfarande en mycket stor roll, inte minst för äldre generationer. Och det kommer fortfarande att vara en jakt på bra innehåll. De kommersiella kanalerna kommer att växa sig än starkare. Det finns ingen anledning att tro att tillväxten på tv-marknaden skulle avstanna. Internetannonseringen har hittills inte hotat tv-kanalernas intäkter och när webb-tv-annonseringen växer är det i hög grad samma företag som gynnas. Internationell konkurrens kommer att utmana svensk orginalproduktion, mer än idag. Även om mediemarknaden växer så är det bara en mindre del av de kommersiella intäkterna som går till nytt svenskt innehåll. I hög grad handlar tillväxten om att det erbjuds allt fler ompaketeringar av importerade program. Vi har fått över 200 kanaler, men bara ett tiotal med svensk originalproduktion och då oftast endast till en mycket liten del. Alla dessa trender måste ett nytt public service-uppdrag ta hänsyn till. Men även om medielandskapet förändras är syftet med verksamheten konstant. Svensk demokrati behöver fortfarande stödet av oberoende I n l e d n i n g 9

Innehav av Internet Procent av tv-befolkningen 3 99 år 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: MMS Basundersökningar Tv:s reklamintäkter 1995 2011 Utfall 1995 2009, prognos 2010 och 2011, Netto 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010p 2011p Källa: IRM 10 o m a l l a. f ö r a l l a.

medier. Svensk kultur kräver bolag som investerar i svensk dramatik och andra program i en lång rad genrer. Skolor och människor som bara vill utvecklas behöver fortfarande program som bildar, skapar sammanhang och fördjupar. Svenska folket behöver fortfarande program som överbryggar klyftor. Program och innehåll om alla, för alla. Ett moderniserat public service Om public service ska kunna följa med sin tid måste verksamheten själv ha förmåga att förnya sig. Förnyelsen av public service kan inte vara beroende av politiserade, fleråriga tillståndsprocesser som sträcker sig över lång tid. Till stor del är därför moderniseringen av public service något för bolagen att löpande besluta om. I det här dokumentet redogör SVT för hur företaget ser på uppdragets centrala byggstenar och hur vi avser att utveckla verksamheten. En del av de konkreta exempel som lyfts fram genomförs redan 2011, andra under de närmsta åren. Till stor del handlar det om att öka lyhördheten mot publiken och att noga följa samhällets strömningar. Men det handlar också om externa förutsättningar. Det är ytterst riksdagen som beslutar om ramarna för public service. SVT ser fem förutsättningar som kan bidra till ett modernare public service. 1. Stärk svensk kultur och samhällsdebatt genom att öppna SVT:s arkiv I SVT:s arkiv finns en kulturskatt av svenska program, som påbörjades på 50-talet och som fylls på varje dag av nya produktioner. Det finns en stor efterfrågan från publiken att kunna se både gammalt och nytt innehåll, men av rättighetsskäl är detta idag inte möjligt. Flera steg är dock tagna för att i framtiden kunna öppna upp arkivet för publiken. SVT har digitaliserat de flesta av programmen. Lagstiftarna har beslutat om ändringar i upphovsrättslagen, vilket skapar möjligheter att lättare klarera rättigheterna. Men fortfarande saknas finansieringen. Det krävs en grundfinansiering och nivåhöjning av anslaget för att finansiera distribution och lagring, lösa retroaktiva och nya rättighetskostnader, göra programmen sökbara och i så hög grad som möjligt tillgängliga för funktionshindrade. Sammantaget skulle det kunna ge svenska folket möjlighet att titta på de mest relevanta programmen från dåtid och nutid. I n l e d n i n g 11

Produktionen av programmen i SVT:s arkiv har alla en gång finansierats av publiken. Genom en gemensam finansieringsinsats kan en stor del av dessa program bli mer tillgängliga för tittarna. Det kan finnas flera sätt att finansiera denna satsning. Exempelvis finns ett visst överskott för detta ändamål att tillgå på Rundradiokontot: Pengar som redan har betalats av tv-tittarna för programtjänster. SVT har inlett sonderande förhandlingar med rättighetshavarna om möjligheten att publicera arkivprogram på SVT:s fritt tillgängliga domäner på öppna internet och avser att återkomma med ett mer specificerat underlag under våren. 2. Gör SVT:s tjänster på öppna internet till en del av kärnverksamheten Internets genomslag är den enskilt största förändringen på mediemarknaden under senare år. Innehållet på SVT.se och i SVT Play är bland det mest populära innehållet på internet. SVT:s innehåll kommer att fylla och fyller till stor del redan idag en lika viktig funktion för samhället på internet som i tv-rutan. Även nyhetsbevakning på internet kräver redaktioner med starka resurser vilket public service har. Tack vare webben är den kulturintresserade inte längre beroende av fasta sändningstider för att se drama, konserter och föreställningar. Bolibompa, som inte bara erbjuder barnen tv utan även interaktivitet i en skyddad miljö är idag den största sajten för barn i Sverige. SVT:s nyhets-, samhälls- och faktaprogram används med hjälp av internet redan idag i hög grad i skolorna. Samhällsutbudet kan via internet ge utrymme för fler röster, till exempel på debattsidor. Sportutbudet har kunnat utvecklas med exempelvis parallella sändningar av mindre sporter i samband med de stora evenemangen som OS. Funktionshindrade möter allt större hinder att via olika operatörer och boxar utnyttja SVT:s tillgänglighetstjänster. Samma tjänster, erbjudna på webben, skulle nå alla på ett enkelt sätt. SVT är beroende av ett öppet internet och kan bidra till att öppenheten upprätthålls. Genom SVT:s allmänt populära innehåll bidrar SVT dessutom till att bredda efterfrågan på bredband till andra grupper än de allra mest teknikorienterade, vilket skapar möjligheter för operatörerna att påskynda bredbandsutbyggnaden. SVT är härigenom en drivkraft i digitaliseringen av Sverige. 12 o m a l l a. f ö r a l l a.

Internet når idag fler än sändningarna i marknätet som utgör grunden för SVT:s reglering. Alla med tillgång till internet kan avgiftsfritt ta del av SVT:s tjänster. I ett modernt public service-uppdrag bör därför tjänsterna på öppna internet vara en självklar del av kärnverksamheten och det bör bekräftas i regleringen. 3. Öka anslagen med minst dagens två-procentiga uppskrivning Public service ska liksom all offentlig verksamhet utsättas för ett löpande rationaliseringstryck. SVT har under 2009 2010 dragit ned var femte tjänst, det vill säga 450 medarbetare och sänkt löpande kostnader med 250 mkr. Det har varit nödvändigt för att hantera kostnadsökningar, främst löner och rättigheter, samt för att utveckla nya tjänster som SVT Play. Den årliga 2-procentiga uppräkningen bör minst bibehållas. Även detta kommer att leda till betydande besparingar inom verksamheten. För att möjliggöra utveckling kan det dock krävas engångsinsatser där nivån utökas, till exempel för att öppna SVT:s arkiv. 4. Inför en teknikneutral public service-avgift Finansiering vid sidan om statsbudgeten är i de allra flesta länder med starka public service-bolag en grundläggande sten i oberoendet. SVT, SR och UR finansieras idag genom en apparatavgift. Den fungerar väl och allt fler betalar radio- och tv-avgiften, så det finns ingen omedelbar anledning för förändring. Men det har samtidigt blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. Idag är exempelvis många mobiltelefoner avgiftspliktiga, vilket bland annat innebär att en stor del av de företag som idag inte betalar tv-avgift faktiskt är skyldiga att göra det. I ett antal länder har man tagit bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådana modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. En fördel som lyfts fram i dessa länder är att den nya modellen uppfattas som mindre integritetskränkande än dagens, som bland annat innebär kontroll av tv-innehav. I n l e d n i n g 13

Public service-utredningen bör överväga om tv-avgiften kan göras teknikneutral genom att kopplingen till tv-mottagaren tas bort. 5. Öppna dörren till fler externa samarbeten genom att låsa upp momsproblematiken SVT:s möjligheter att agera professionellt i relation till andra aktörer begränsas idag av momsproblematiken. I valet mellan extern och intern produktion tillkommer i praktiken en extra kostnad på extern produktion, då SVT inte, som andra företag, har möjlighet att göra avdrag för moms. SVT bör kunna agera konkurrensneutralt i valet mellan olika tjänster. Detta vore den enskilt viktigaste åtgärden för att ytterligare öka samarbetet med externa tekniska aktörer, upphovsmän och produktionsbolag. SVT har visat på en lösning som fortsatt garanterar public servicebolagens oberoende och som skulle innebära marginella skillnader vad gäller att garantera staten samma skatteintäkter som idag. 14 o m a l l a. f ö r a l l a.

I n l e d n i n g 15

16 o m a l l a. f ö r a l l a. I

S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 17

I. SVT:s oberoende och ansvar Oberoendet All makt utgår från folket. Därför är det ytterst riksdagen som avgör vilket public service vi ska ha i samhället. Samtidigt ska SVT självständigt och oberoende granska den politiska makten. Den paradoxen kräver en praktisk lösning. För att minska risken för otillbörligt politiskt, ekonomiskt eller annat inflytande över programverksamheten finns ett antal byggstenar i konstruktionen av public service. Dessa byggstenar är i allt väsentligt gemensamma för hela Nordvästeuropa. Institutionen. En grundförutsättning för oberoende är ägandet och ägarnas roll och befogenheter. Public service är i alla nordeuropeiska länder organiserad genom sedan länge etablerade institutioner. Allt sedan AB Radiotjänst år 1925 fick ensamrätten till radiosändningar i allmänhetens tjänst har public service-företagen i Sverige bedrivit sin verksamhet i aktiebolagsform och har haft privaträttslig status. Staten har aldrig varit aktieägare i de svenska public service-bolagen. Att verksamheten är knuten till en historisk, oberoende institution innebär kontinuitet. SVT har en historia av publicistisk verksamhet och ett sedan länge uppbyggt förtroende hos folket. Att just bolagsformen har valts hör samman med att det därigenom finns ett tydligt regelverk för vem som kan och får bestämma vad. Nuvarande ägarstiftelse har som enda syfte är att främja självständigheten hos programbolagen. Programbolagens styrelser måste enligt aktiebolagslagen arbeta för företagens bästa (och inte till exempel politiska eller andra egenintressen) och har det slutliga ansvaret för att programverksamhetens inriktning står i överensstämmelse med bolagens uppdrag. Finansiering vid sidan om statsbudgeten. Public service finansieras idag vid sidan om statsbudgeten genom en apparatavgift. En viktig aspekt av den särskilda finansieringen är att den är frikopplad från de löpande budgetdiskussionerna. De övergripande besluten om nivåerna 18 o m a l l a. f ö r a l l a.

av finansieringen av public service tas i särskild ordning i samband med besluten om riktlinjerna för verksamheten. Det har blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. I flera länder har man infört nya modeller. I ett par länder, däribland Holland och Island har skattefinansiering införts. I båda fallen har konsekvensen blivit en alltmer politiskt infekterad debatt om public service med snabba växlingar mellan nedskärning och uppväxling av anslagen. Det är problematiskt inte bara ur ett oberoendeperspektiv. Det försvårar även långsiktig planering och skadar därmed effektiviteten. I de flesta länder behålls dock den särskilda finansieringen av public service, just med hänvisning till att det skapar en större långsiktighet och stärker oberoendet. Däremot tar man i flera av dessa länder bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådan modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. I övriga Europa dominerar fortsatt tv-avgiften som finansieringsform. Regleringen. Innehållet i public service-uppdraget regleras i allt väsentligt i SVT:s sändningstillstånd. Sändningstillståndet är giltigt för ett antal år och detta ger verksamheten en långsiktighet som innebär ett oberoende. Riktningen har varit mot allt mindre detaljreglering, något SVT ser som positivt. Utöver hur pengarna får användas, regleras i anslagsvillkoren de delar av uppdraget som inte får regleras i sändningstillståndet, däribland de krav som finns vad gäller organisationen. Eftersom SVT:s utbud på webben inte får regleras i sändningstillståndet regleras gränserna för detta i anslagsvillkoren. Anslagsvillkoren är till sin form ett-åriga, men det övergripande beslutet om innehållen i anslagsvillkoren fattas samtidigt som beslutet om sändningstillståndet i anslutning till processen. Oberoendet är även reglerat genom det direkta innehållet i tillståndet. Till skillnad från kommersiella medier har SVT ett krav på opartiskhet inskrivet i tillståndet. Att opartiskheten är reglerad i tillståndet innebär att den som anser att SVT agerat partiskt har rätt att få saken prövad av Granskningsnämnden. Om SVT fälls måste SVT redogöra för det- S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 19

ta så snart som möjligt. Skulle dessutom SVT agera partiskt under en längre tid kan sändningstillståndet återkallas av Mediemyndigheten. Inför nästa tillståndsperiod SVT anser att institutionen public service bör bibehållas, i aktiebolagsform och utan statligt ägande. Det är den modell som leder till mest långsiktighet, störst oberoende och störst professionalism i utförandet. Regeringen bör låta utreda om oberoendet kan stärkas ytterligare, exempelvis genom en översyn av principerna för hur ägarstiftelsens ledamöter utnämns eller genom förändringar i regleringsformen. SVT anser att regeringen bör låta utreda en teknikneutral tv-avgift. Det så kallade public value-testet är ett hinder för public servicebolagen att utveckla sin verksamhet i allmänhetens tjänst. SVT anser principiellt att testet inte är anpassat för svenska förhållanden och bör avskaffas. SVT vill så länge det kvarstår betona vikten av att tolkningsföreträdet till vad som ska testas ligger hos bolagen och att trösklarna för vad som ska testas bibehålls höga. Antalet betalande tv-innehavare 3 500 3 450 3 400 3 350 3 300 3 250 3 200 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010* Källa: RIKAB * Reduktion i antalet betalande beroende på förändringar i avgiftsskyldighet för företag. Antalet betalande hushåll ökade 2010 med närmare 15 000. 20 o m a l l a. f ö r a l l a.

Inför en teknikneutral tv-avgift Finansiering vid sidan om statsbudgeten är i de allra flesta länder med starka public service bolag en grundläggande sten i oberoendet. SVT, SR och UR finansieras idag genom en apparatavgift. Den fungerar väl och allt fler betalar radio- och tv-avgiften, så det finns ingen omedelbar anledning för förändring. Men det har samtidigt blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. Idag är exempelvis många mobiltelefoner avgiftspliktiga, vilket bland annat innebär att en stor del av de företag som idag inte betalar tv-avgift faktiskt är skyldiga att göra det. I ett antal länder har man tagit bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådana modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. En fördel som lyfts fram i dessa länder är att den nya modellen uppfattas som mindre integritetskränkande än dagens, som bland annat innebär kontroll av tv-innehav. Public service-utredningen bör överväga om tv-avgiften kan göras teknikneutral genom att kopplingen till tv-mottagaren tas bort. SVT:s ansvar SVT är tv med samhällsansvar. Att verksamheten är gemensamt finansierad innebär att det ska vara synligt hur det ansvaret förvaltas. SVT har ett särskilt ansvar för programområden som är av stor betydelse för allmänintresset. Jämfört med de kommersiella kanalerna prioriterar SVT idag verksamheten inom nyheter, barn, kultur, kunskap och fakta, drama, minoritetsspråksprogram och program för funktionshindrade. Detta illustreras bland annat av Granskningsnämndens årliga mätningar, som entydigt visar att SVT:s utbudsprofil är betydligt tyngre på de områdena än de kommersiella kanalerna, medan utbudet av exempelvis underhållning och sport är mindre. S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 21

SVT:s program ska präglas av demokratiska värderingar. Svenska folket ägnar över en timme per dag åt SVT:s program och tjänster. SVT har härigenom möjlighet att bidra till att påverka värderingarna i samhället. Att SVT lyckas nå en stor publik i alla åldrar och med vilken människosyn man gör det, betyder verkligen något. SVT:s uppdrag är att göra program som utgår från demokratins grundidéer, principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. SVT gör detta bland annat genom att göra program som inkluderar människor med olika bakgrund. Möjlighet för publiken att utkräva ansvar. Det ska vara möjligt att utkräva ansvar av SVT för hur vi utför uppdraget. Den återkommande tillståndsprocessen är den yttersta prövningen. Granskningsnämnden prövar årligen om bolagen har uppfyllt uppdraget. Resultatet av prövningen ingår i beslutsunderlaget inför den kommande tillståndsprocessen. Publiken har också möjligheter att anmäla enskilda program till Granskningsnämnden. Eftersom SVT:s reglering är mer omfattande än kommersiella kanalers finns fler prövningsgrunder, exempelvis är det bara SVT, SRs och URs program som kan fällas för opartiskhet. Vid sidan Granskningsnämndens bedömningar har publiken också rätt att få sina synpunkter i det enskilda fallet besvarade och tagna på allvar. Detta sker i dagsläget dels genom direktkontakter mellan tittare och redaktioner, men också via SVT:s tittarservice. SVT avser att Bedriva ett intensivt utvecklingsarbete med publiken i fokus, utöka dialogen med publiken, öka möjligheterna att få synpunkter bemötta och öka möjligheterna att bidra med innehåll. Utöka utbildningarna för såväl interna som externa producenter och andra i SVT:s riktlinjer och regelverk. Utforma verksamheten på nya plattformar med utgångspunkt i de värderingar och principer som varit vägledande för SVT under mer än femtio år, däribland opartiskhet och saklighet, mångfald och mångsidighet, kvalitet och tillgänglighet. 22 o m a l l a. f ö r a l l a.

Programsammansättning i svenska kanaler Övervikt informationsinriktat programutbud U T B U D P Å B Ä S T A S Ä N D N I N G S T I D Övervikt underhållningsinriktat programutbud + 100 KK +8 0 +6 0 +4 0 +2 0 ±0 +2 0 +4 0 +6 0 +8 0 +1 00 2006 SVT2 SVT1+2 SVT1 SVT24 TV8 TV4 TV4+ TV3 TV6 Kanal 5 Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud 2009 Inför nästa tillståndsperiod SVT ser det som önskvärt att Granskningsnämndens mätningar av utbudet fortsätter även i nästa tillståndsperiod, så att riksdagen och andra aktörer kan se hur SVT valt att prioritera utbudet i förhållande till kommersiella kanaler. S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 23

24 o m a l l a. f ö r a l l a. II

I n n e h å l l e t 25

II. Innehållet SVT och svensk kultur Vi bor i ett litet land i världen. Därför har SVT ett extra stort ansvar. Ingen annan tv-kanal gör så många program på svenska. Ingen annan producerar heller svensk tv på finska, samiska och teckenspråk. Men det handlar lika mycket om ta in världen i tv-rutan och öppna dörrar för andra kulturer. Kultur har en unik förmåga att skapa förståelse mellan människor med olika bakgrund. SVT:s kulturprogram ska genomsyras av att Sverige består av människor med olika etniska och kulturella bakgrunder och med olika trosuppfattningar och erfarenheter. Inte minst viktigt är detta på barnkulturens område. Det är som barn vi bildar våra grundläggande föreställningar om världen. Kulturen får människor att växa, oavsett ålder. Den kan utmana och underhålla. Att se på tv är den största kulturaktiviteten i Sverige, en daglig rutin i de allra flesta människors liv. SVT har en unik uppgift att erbjuda ett brett kulturutbud från konstkultur som opera och balett i Veckans föreställning till populärkultur i Allsång på Skansen. SVT är en kulturskapare, med internationellt rykte för högkvalitativt drama. SVT ska vara en av Europas ledande producenter av originalidéer, det första valet som partner för de främsta upphovspersonerna och de bästa externa producenterna. Det moderna mediesamhället skapar nya vanor och mönster för hur man görs delaktig och vilka möjligheter man har att ta del av kulturutbudet. För att vara en viktig aktör i samhällsutvecklingen måste SVT kunna tillhandahålla kultur på olika plattformar, anpassade för just dessa. SVT avser att Upprätthålla nivåerna av svenskt originalinnehåll. Öka det internationella samarbetet med andra dramaaktörer för att få större genomslag för svenska produktioner i utlandet. Detta gäller inte minst barndramatiken. 26 o m a l l a. f ö r a l l a.

Andel svenskt tv-innehåll i de stora tv-kanalerna Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 SVT24 SVT1 SVT2 KK TV4 SVTB TV4+ TV8 Kanal 5 TV3 TV6 Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud 2009 Fortsatt göra stor plats i SVT:s kanaler för det nordiska utbudet. Utöka kulturbevakningen över året. Särskilt utveckla kulturutbudet i SVT1. Inför nästa tillståndsperiod För SVT:s utbud är det viktigt att den svenska filmproduktionsmarknaden står stark och programbolaget ser det därför som självklart att ingå i diskussionerna om hur den ska regleras. SVT utgångspunkt i dessa diskussioner är att SVT:s insats i svensk filmproduktion till största del bör ske genom garantibelopp eller i liknande former. Principerna för SVT:s deltagande bör enligt SVT vara desamma som i nuvarande system. SVT bör fortsatt ha ekonomiska möjligheter att erbjuda ett brett kulturutbud. Riksdag och regering bör överväga en ökning av tilldelningen i syfte att tillgängligöra programbolagens arkiv för publiken. I n n e h å l l e t 27

Stärk svensk kultur och samhällsdebatt genom att öppna SVT:s arkiv I SVT:s arkiv finns en kulturskatt av svenska program, som påbörjades på 50-talet och som fylls på varje dag av nya produktioner. Det finns en stor efterfrågan från publiken att kunna se både gammalt och nytt innehåll, men av rättighetsskäl är detta idag inte möjligt. Flera steg är dock tagna för att i framtiden kunna öppna upp arkivet för publiken. SVT har digitaliserat de flesta av programmen. Lagstiftarna har beslutat om ändringar i upphovsrättslagen, vilket skapar möjligheter att lättare klarera rättigheterna. Men fortfarande saknas finansieringen. Det krävs en grundfinansiering och nivåhöjning av anslaget för att finansiera distribution och lagring, lösa retroaktiva och nya rättighetskostnader, göra programmen sökbara och i så hög grad som möjligt tillgängliga för funktionshindrade. Sammantaget skulle det kunna ge svenska folket möjlighet att titta på de mest relevanta programmen från dåtid och nutid. Produktionen av programmen i SVT:s arkiv har alla en gång finansierats av publiken. Genom en gemensam finansieringsinsats kan en stor del av dessa program bli mer tillgängliga för tittarna. Det kan finnas flera sätt att finansiera denna satsning. Exempelvis finns ett visst överskott för detta ändamål finns att tillgå på Rundradiokontot: Pengar som redan har betalats av tv-tittarna för programtjänster. SVT har inlett sonderande förhandlingar med rättighetshavarna om möjligheten att publicera arkivprogram på SVTs fritt tillgängliga domäner på öppna internet och avser att återkomma med ett mer specificerat underlag under våren. SVT och demokratin Public service har många uppgifter i samhället. En av de viktigaste är att granska, skapa debatt och få fler att bry sig, både om samhället och om varandra. Genom public service förmåga att samla landet finns en möjlighet att bygga broar mellan människor med olika bakgrund och förmedla gemensamma upplevelser och insikter. Utbudet sträcker sig därför från dagliga nyheter till dokumentärer, flera gånger per vecka. Nyhetsambitionen sträcker sig från den lokala vardagen i 19 regionala sändningar, till Sverige och världen. Utrikesbevakningen har ökat i betydelse och inte minst i och med EU-inträdet finns det anledning 28 o m a l l a. f ö r a l l a.