REMISSFÖRSLAG! Ej för användning eller tillämpning! Regler för Automatiskt vattensprinklersystem 2016 Information för remissutskicket: I detta remissutskick är ny text i förhållande till SBF 120:7 markerat med röd text. Text som har utgått är inte markerad. Textavsnitt med skrivningen (komplettering till SS-EN 12845) är avsedda att tillämpas tillsammans med texten i standarden. Textavsnitt där denna skrivning saknas är avsedda att användas i stället för texten i standarden. OBS! Detta dokument anger de regler som gäller vid publiceringstillfället. Regelverket uppdateras regelbundet genom revideringar och/eller kompletteringar. Efter publicering utgör dessa en integrerad del av regelverket och de görs tillgängliga via Brandskyddsföreningens uppdateringsabonnemang.
Innehållsförteckning FÖRORD... 5 0 ORIENTERING (KOMPLETTERING TILL SS-EN 12845)... 6 1 OMFATTNING (KOMPLETTERING TILL SS-EN 12845)... 6 2 REFERENSER (KOMPLETTERING TILL SS-EN 12845)... 7 3 TERMER OCH DEFINITIONER (KOMPLETTERING TILL SS-EN 12845:2015)... 9 4 KONTRAKTSFÖRBEREDELSER OCH DOKUMENTATION... 10 4.1 ALLMÄNT... 10 4.2 INLEDANDE ÖVERVÄGANDE... 10 4.3 FÖRBEREDANDE ELLER BEDÖMNINGSSKEDE... 10 4.4 PROJEKTERINGSSTADIET... 10 4.5 PROJEKTERINGSGRANSKNING... 11 5 SPRINKLERSYSTEMETS OMFATTNING... 12 5.1 BYGGNADER OCH UTRYMMEN SOM SKA SKYDDAS... 12 5.2 LAGRING I DET FRIA... 12 5.3 BRANDTEKNISK AVSKILJNING... 12 5.4 DOLDA UTRYMMEN... 12 5.5 HÖJDSKILLNAD MELLAN HÖGST RESPEKTIVE LÄGST PLACERADE SPRINKLER... 12 6 RISKKLASSIFICERING AV VERKSAMHETER... 13 6.1 ALLMÄNT... 13 6.2 VERKSAMHETSKLASSER... 13 6.3 LAGRING... 14 7 DIMENSIONSBESTÄMMANDE DATA... 15 7.1 LH, OH OCH HHP... 15 7.2 HÖG RISKKLASS LAGRINGSRISK HHS... 15 7.3 TRYCK OCH FLÖDESKRAV FÖR SCHABLONBERÄKNADE SYSTEM... 15 7.4 SPRINKLERSYSTEM MED SKUMINBLANDNING... 15 7.5 EC-SPRINKLER... 15 8 VATTENFÖRSÖRJNING... 16 8.1 ALLMÄNT... 16 8.2 HÖGSTA TILLÅTNA VATTENTRYCK... 16 8.3 ANSLUTNINGAR FÖR ANDRA ÄNDAMÅL... 16 8.4 UTRYMME FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGSUTRUSTNING... 16 8.5 UTRUSTNING FÖR KAPACITETSPROVNING... 16 8.6 KAPACITETSPROV... 17 9 TYP AV VATTENTILLOPP... 18 9.1 ALLMÄNT... 18 9.2 ALLMÄN VATTENLEDNING... 18 9.3 MAGASIN (BASSÄNG, TANK)... 18 9.4 OUTTÖMLIGA VATTENKÄLLOR SEDIMENTERINGSKAMMARE OCH SUGKAMMARE... 19 9.5 HYDROFOR... 19 9.6 VAL AV VATTENTILLOPP... 19 9.7 ISOLERING AV VATTENTILLOPP... 19 9.8 TRYCKTANK MED GASDRIVNINGSPAKET... 19 December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 1
10 PUMPAR... 20 10.1 ALLMÄNT... 20 10.2 ANLÄGGNING MED FLERA PUMPAR... 20 10.3 PUMPCENTRAL... 20 10.4 VATTENKÄLLANS HÖGSTA TEMPERATUR... 20 10.5 VENTILER OCH TILLBEHÖR... 20 10.6 SUGFÖRHÅLLANDE... 21 10.7 TRYCK OCH FLÖDESKRAV PÅ PUMP... 21 10.8 ELEKTRISKT DRIVEN PUMP... 21 10.9 DIESELDRIVNA PUMPAGGREGAT... 21 11 INSTALLATIONSTYP OCH STORLEK... 22 11.1 VÅTRÖRSYSTEM... 22 11.2 TORRÖRSYSTEM... 22 11.3 KOMBINERADE SYSTEM... 23 11.4 FÖRUTLÖSNINGSSYSTEM... 23 11.5 FÖRLÄNGNINGSSYSTEM FÖR TORRÖR- ELLER KOMBINERADE SYSTEM... 23 11.6 FÖRLÄNGNINGSSYSTEM MED VATTENSPRAYSYSTEM... 23 11.7 VATTENSPRAYSYSTEM (GRUPPUTLÖSNINGSSYSTEM)... 24 11.8 SPRINKLERSYSTEM MED SKUMINBLANDNING... 24 12 SPRINKLERNAS PLACERING... 25 12.1 ALLMÄNT... 25 12.2 MAXYTA PER SPRINKLER... 25 12.3 MINIMIAVSTÅND MELLAN SPRINKLER... 25 12.4 PLACERING AV SPRINKLER I FÖRHÅLLANDE TILL BYGGNADSKONSTRUKTION... 25 12.5 NIVÅSPRINKLER I HÖG LAGRINGSRISK... 26 12.6 EC-SPRINKLER... 26 13 RÖRDIMENSIONERING OCH RÖRFÖRLÄGGNING... 27 13.1 ALLMÄNT... 27 13.2 BERÄKNING AV TRYCKFÖRLUSTER I RÖRNÄT... 27 13.3 SCHABLONBERÄKNANDE SYSTEM... 27 13.4 FULLSTÄNDIGT HYDRAULISKT BERÄKNADE ANLÄGGNINGAR... 27 13.5 INSTALLATION... 27 14 SPRINKLERDIMENSIONERING OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE... 29 14.1 ALLMÄNT... 29 14.2 SPRINKLERTYPER OCH PLACERING... 29 14.3 FLÖDE FRÅN SPRINKLER... 29 14.4 SPRINKLERTEMPERATUR... 29 14.5 SPRINKLERKÄNSLIGHET... 30 14.6 SPRINKLERSKYDD... 30 14.7 STÄNKSKYDD FÖR SPRINKLER... 30 14.8 SPRINKLERBRICKOR... 30 14.9 ROSTSKYDD AV SPRINKLER... 30 14.10 KOMPONENTKRAV SPRINKLER... 31 15 VENTILER... 32 15.1 LARMVENTILER... 32 15.2 AVSTÄNGNINGSVENTIL... 32 15.3 VENTILER PÅ RINGMATADE LEDNINGAR... 32 15.4 DRÄNERINGSVENTILER... 32 15.5 PROVNINGSVENTILER... 32 15.6 SPOLANSLUTNINGAR... 32 15.7 MANOMETRAR... 33 December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 2
16 LARM OCH LARMANORDNINGAR... 34 16.1 LARM VID VATTENFLÖDE... 34 16.2 ELEKTRISKA LARMGIVARE FÖR FLÖDE OCH TRYCK... 34 16.3 FÖRBINDELSE MED RÄDDNINGSTJÄNSTEN OCH/ELLER ANNAN CENTRAL LARMMOTTAGARE... 34 16.4 FÖRBINDELSE MED LOKAL LARMORGANISATION... 34 17 RÖRLEDNINGAR... 35 17.1 ALLMÄNT... 35 17.2 RÖRHÅLLARE... 36 17.3 RÖRLEDNINGAR I DOLDA UTRYMMEN... 36 17.4 PLASTRÖR... 37 18 SKYLTAR, MEDDELANDEN OCH INFORMATION... 38 18.1 ORIENTERINGSRITNING... 38 18.2 SKYLTAR OCH MEDDELANDEN... 38 19 DRIFTSÄTTNING... 39 19.1 DRIFTSÄTTNINGSPROVNINGAR... 39 19.2 INTYG OCH DOKUMENTATION... 39 19.3 LEVERANSBESIKTNING... 40 20 UNDERHÅLL... 41 20.1 ALLMÄNT... 41 20.2 ANVÄNDARENS PROGRAM FÖR SKÖTSEL OCH PROVNING... 42 20.3 SERVICE OCH UNDERHÅLL... 42 20.4 ÄNDRING AV ANLÄGGNING... 42 20.5 INVÄNDIG KONTROLL AV RÖRNÄT... 43 20.6 KONTROLL AV SPRINKLER... 44 20.7 KONTROLL AV FLEXIBEL SLANG... 44 21 TREDJEPARTS BESIKTNING (KOMPLETTERING TILL SS-EN 12845:2015)... 45 21.1 BEHÖRIGHET... 45 21.2 REVISIONSBESIKTNING... 45 BILAGA A KLASSIFICERING AV TYPISKA VERKSAMHETER... 46 BILAGA B METOD FÖR KLASSIFICERING AV LAGRAT MATERIAL... 47 BILAGA C FÖRTECKNING ÖVER LAGRADE PRODUKTER OCH KATEGORIER I ALFABETISK ORDNING 48 BILAGA D ZONINDELNING AV SPRINKLERSYSTEM... 49 BILAGA E SÄRSKILDA KRAV FÖR ANLÄGGNINGAR I HÖGA HUS... 50 BILAGA F TILLÄGGSÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA SYSTEMETS TILLFÖRLITLIGHET OCH TILLGÄNGLIGHET... 51 BILAGA G SKYDD AV SÄRSKILDA RISKER... 52 BILAGA H ÖVERVAKNING AV SPRINKLERSYSTEM... 53 BILAGA I ÖVERFÖRING AV LARM... 54 BILAGA J ANVISNINGAR OCH RUTINER NÄR SYSTEMET ÄR TAGET UR NORMAL DRIFT... 55 BILAGA K TJUGOFEMÅRSINSPEKTION... 56 BILAGA L SÄRSKILD TEKNIK... 57 December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 3
BILAGA M OBEROENDE CERTIFIERINGSORGAN... 58 BILAGA N CONTROL MODE SPECIFIC APPLICATION SPRINKLERS: CMSA... 59 BILAGA O EXEMPEL PÅ FLÖDESSCHEMA MED KOMPONENTFÖRTECKNING... 60 BILAGA P ESFR-SPRINKLERSKYDD... 61 BILAGA 120-01 KAPACITETSPROV... 64 BILAGA 120-02 HYDRAULISK BERÄKNING... 67 BILAGA 120-03 ORIENTERINGSRITNING... 71 BILAGA 120-04 ANLÄGGARINTYG... 75 BILAGA 120-05 BESIKTNINGSINTYG... 76 BILAGA 120-06 ANLÄGGNINGSSKÖTARE... 77 BILAGA 120-07 ÄNDRINGSRAPPORT... 78 BILAGA 120-08 PLACERING AV SPRINKLERCENTRAL... 79 December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 4
Förord Ett automatiskt vattensprinklersystem är ett viktigt system som upptäcker och släcker begynnande bränder eller håller dem under kontroll så att släckningsåtgärder kan vidtas eller så att en betryggande utrymning kan ske. Ett korrekt utfört vattensprinklersystem bidrar till att såväl rädda liv som att reducera brandskadekostnaderna. Regelverk för vattensprinklersystem har utgivits av försäkringsbranschen i Sverige sedan 1920-talet och sedan 2001 har dessa getts ut av Brandskyddsföreningen. År 2003 publicerade CEN den första utgåvan av Europastandard för vattensprinklersystem och Brandskyddsföreningen har därefter anpassat sitt regelverk till standarden. Regelverket hänvisar till, och ska läsas tillsammans med standarden SS-EN 12845. Brandskyddsföreningen är en ideell medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Brandskyddsföreningen ger ut regelverk och normer avseende olika brandskyddsanordningar och av dessa berörda fysiska eller juridiska personer. I dessa anges egenskaper som anses vara av betydelse för funktion och tillförlitlighet. Avsikten med regelverken och normerna är att lägga fast kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig. Denna utgåva till regelverk är framtagen av Brandskyddsföreningen i samarbete med Svensk Försäkring, VVS Företagen, Besiktning.org, Sprinklerfrämjandet och Sveriges Brandkonsultförening. Detta regelverk gäller från 2016-04-01. Föregående utgåva dras in 2016-12-31. Ett regelverk avser inte att inkludera alla nödvändiga förbehåll eller bestämmelser som kan förekomma i en överenskommelse eller i ett kontrakt. Överensstämmelse med ett regelverk medför inte i sig själv att krav eller skyldigheter enligt lag, förordning eller offentlig föreskrift automatiskt uppfylls. Stockholm xxxxxxx 2016 Brandskyddsföreningen December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 5
0 Orientering (komplettering till SS-EN 12845) Målsättningen är att detta regelverk tillsammans med SS-EN 12845 och övriga refererade dokument ska bidra till att säkerställa att vattensprinklersystem utförs med tillfredställande kvalitet och tillförlitlighet. Ett vattensprinklersystem ska projekteras, installeras och fungera enligt aktuella lagar och bestämmelser. Installation av ett vattensprinklersystem kan i vissa fall vara ett krav från myndighet eller utgöra ett byggnadstekniskt byte för annan brandskyddsåtgärd. Funktion, underhåll och besiktning av vattensprinklersystem ska redovisas i det systematiska brandskyddsarbetet respektive i brandskyddsdokumentationen. Överensstämmelsen med detta regelverk visas genom intyg från anläggarfirman samt genom leverans- och revisionsbesiktningsintyg. 1 Omfattning (komplettering till SS-EN 12845) Detta regelverk anger krav för projektering, installation och underhåll av vattensprinklersystem och ska tillämpas tillsammans med SS-EN 12845. Endast de regelpunkter i standarden (exempelvis 4.4.2) som har en komplettering har tagits med i SBF 120. För de underkapitel (exempelvis 4.1) i SS-EN 12845 där det inte finns någon komplettering står detta angivet i SBF 120 med Inga krav utöver SS-EN 12845. Textavsnitt med skrivningen (komplettering till SS-EN 12845) är avsedda att tillämpas tillsammans med texten i SS-EN 12845. Textavsnitt där denna skrivning saknas är avsedda att ersätta texten i SS-EN 12845. Regelverket omfattar de sprinklertyper som anges i kapitel 14. Regelverket anger även krav för vattensprinklersystem med skuminblandning och för vattenspraysystem. Ett vattensprinklersystem är endast en del av en byggnads brandskydd. Det är väsentligt att brandskyddets helhet beaktas och att även andra åtgärder vidtas gällande byggnadstekniskt brandskydd, tekniska installationer och personalens utbildning. Regelverket omfattar inte dessa åtgärder. Regelverket anger miniminikrav. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 6
2 Referenser (komplettering till SS-EN 12845) I denna norm finns referenser till följande dokument. Senaste utgåva ska tillämpas (inklusive ändringar och tillägg) om inte daterad utgåva anges: ASTM 135 ASTM 795 BBR FM 1635 ISO 4200 LPS 1260 NFPA 13:2016 NT FIRE 049 SBF 60 SBF 110 SBF 141 SBF 142 SBF 1003 SBF 1018 SBF 1020 SBF 1030 Standard Specification for Electric-Resistance-Welded Steel Pipe Standard Specification for Black and Hot-Dipped Zinc- Coated (Galvanized) Welded and Seamless Steel Pipe for Fire Protection Use Boverkets byggregler Approval Standard for Plastic Pipe and Fittings for Automatic Sprinkler Systems Plain end steel tubes, welded and seamless -- General tables of dimensions and masses per unit length Requirements for testing plastic pipes and fittings for sprinkler systems Installation of Sprinkler Systems Commodity Classification Fire Test Procedure Norm för komponenter i vattensprinkleranläggning Regler för brandlarmanläggning Anvisningar för besiktningsman Anvisningar för anslutning av vattensprinklersystem till allmänt vattenledningsnät Norm för besiktningsfirma brandskyddsanordning Norm för behörig ingenjör vattensprinkler Norm för anläggarfirma vattensprinkler Norm för Datorprogram för hydrauliska beräkningar SIS-CEN/TS 14816 Brand och räddning Vattenspray Utförande, installation och underhåll SS 3603 SS-EN 10217-1 Oorganiska ytbeläggningar - Zinkbeläggning på stålrör DN 15 - DN 80 - Varmförzinkning på stålrör för installationsändamål Svetsade rör av stål för tryckändamål Tekniska leveransbestämmelser Del 1: Olegerade stål med fordrade rumstemperaturegenskaper SS-EN 10255-M Stålrör - Olegerade stålrör för svetsning eller gängning - Tekniska leveransbestämmelser SS-EN 10305-3 Precisionsstålrör - Tekniska leveransbestämmelser - Del 3: Kallbearbetade kalibrerade svetsade precisionsstålrör December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 7
pren 12259-9 SS-EN 12845 Brand och Räddning Fasta släcksystem Komponenter för sprinkler- och vattenspraysystem Del 9: Grupputlösningsventiler Brand och räddning Fasta släcksystem Automatiska sprinklersystem Utförande, installation och underhåll SS-EN 13565 Brand och räddning Fasta släcksystem Skumsystem Del 2: Utförande, installation och underhåll SS-EN 54-21 SS-EN ISO 1461 UL 1821 Brand och räddning Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 21: Utrustning för larm- och felöverföring Oorganiska ytbeläggningar - Beläggningar bildade genom varmförzinkning på järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder Thermoplastic Sprinkler Pipe and Fittings for Fire- Protection Service December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 8
3 Termer och definitioner (komplettering till SS-EN 12845:2015) Anläggarfirma företag som är certifierat som anläggarfirma vattensprinklersystem enligt SBF 1020. Anläggarintyg ett intyg där en anläggarfirma specificerar anläggningen och intygar att regelverket är uppfyllt. Behörig ingenjör enskild person som är certifierad som behörig ingenjör vattensprinklersystem enligt SBF 1018. Besiktningsfirma företag som är certifierat som besiktningsfirma enligt SBF 1003. Besiktningsintyg ett intyg där en besiktningsfirma intygar att regelverket är uppfyllt. Besiktningsman enskild person som är utsedd av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003. CMSA-sprinkler Control Mode Specific Application sprinkler, en spraysprinkler som kan producera stora vattendroppar och är godkänd för sin förmåga att kontrollera bränder i speciellt krävande brandrisker. Flexibel slang anslutning mellan rörsystem och vägg- eller undertaksmonterat sprinklermunstycke i form av flexibel slang. Färdigställandekontroll samtliga provningar och kontroller, omfattande installation och funktion, som erfordras för att verifiera att en anläggning uppfyller ställda krav. Installatör den juridiska person som utför installationen. Kravställare den (eller de) organisation(er) som har krävt eller begärt installationen av vattensprinklersystemet och/eller ska godkänna utförandet av det, till exempel byggherre, fastighetsägare, nyttjanderättshavare, försäkringsbolag, räddningstjänst eller byggnadsnämnd. Lagringshöjd höjden från golv till överkant lagrat gods. NPSH Net Positive Suction Head; erforderligt tillrinningstryck vid nedre gräns för kavitation (anges med linje för flöde och absolut tryck i pumpens inlopp). Projektör den enskilde person som ansvarar för projekteringen, det vill säga utformning och framtagning av ritningar, beräkningar och andra erforderliga uppgifter. Delar av projekteringen kan utföras av person som arbetar under överinseende av projektören. Sprinklercentral sammanfattande benämning för huvudavstängningsventil (en eller flera) och tillhörande larmventiler och de anordningar i övrigt för sprinkleranläggningens reglering, kontroll och skötsel som är placerade på samma plats som huvudavstängningsventil(erna). December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 9
4 Kontraktsförberedelser och dokumentation 4.1 Allmänt 4.2 Inledande övervägande 4.2 Kravställaren avgör om Bilaga F ska tillämpas och är alltid den som fastställer riskklassificeringen. (komplettering till SS-EN 12845) 4.3 Förberedande eller bedömningsskede 4.4 Projekteringsstadiet 4.4.2 h) Högst belägen sprinkler är inte nödvändig att redovisa i den sammanfattande beskrivningen enligt 4.4.2 i SS-EN 12845. 4.4.3.1 h) Placering av rörhållare (upphängningar) behöver inte anges på arbetsritningar. 4.4.3.1 r) typ av flexibla slangar, längd på slang och antal böjar (komplettering till SS- EN 12845:2015) 4.4.3.2 Samtliga system ska ha en fullständig hydraulisk beräkning. Schablonberäkningar godtas inte. 4.4.3.3 d) 8) Arbetsritning för fullständigt hydraulisk beräknat rörsystem kan vara måttsatt eller skalenlig och försedd med skalstock. (komplettering till SS-EN 12845) 4.4.3.3 d) 8) iii) Bästa verkningsyta ska redovisas enligt följande: För anläggningar med bassäng ska alltid bästa verkningsytan redovisas. För samtliga anläggningar med pump(ar) ska beräkning för bästa verkningsyta redovisas för att visa att krav på hastighet i sugledning uppfylls. För kommunal matning med pump ska alltid bästa verkningsytan beräknas, detta för att tillse att det kommunala trycket inte understiger tillåtna 1,0 bar vid anslutningspunkten samt att pump inte kaviterar vid aktuellt driftfall. För anläggningar med enbart kommunal matning utan pump erfordras normalt ingen beräkning av bästa verkningsytan. Tydlig redovisning med en förbrukningskurva ska alltid göras, antingen genom ett godkänt beräkningsprograms redovisning (om sådan finns), eller genom en att separat utföra så kallad förbrukningsberäkning eller användning av en logaritmisk skala. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 10
4.4.5 Projektering ska utföras av en behörig ingenjör. Projektören ska kvalitetssäkra att ritningsunderlag och övrig dokumentation uppfyller kraven i regelverket. Projektören ska anmäla till kravställaren eller dennes ombud när projekteringen är färdig. Kravställaren bör granska och bedöma dokumentationen genom att utföra en projekteringsgranskning enligt 4.5. 4.5 Projekteringsgranskning 4.5.1 En projekteringsgranskning av ett automatiskt vattensprinklersystem innebär en kompentent opartisk tredjepartskontroll av projekteringens riktighet. Projekteringsgranskaren ska vara behörig ingenjör. 4.5.2 Projekteringsgranskningen bör genomföras i god tid innan installationen påbörjas. 4.5.3 Projekteringsgranskningen ska minst omfatta kontroll av följande punkter: - Riskklassificeringen (verksamhet, typ av gods, typ av lagring och så vidare.) - Fastställande av erforderlig vattentäthet och verkningsyta - Val av sprinklertyper och andra komponenter - Installationsritning - Hydraulisk beräkning - Vattenkällans kapacitet 4.5.4 Projekteringsgranskaren ska dokumentera granskningen på lämpligt sätt. Samtliga upptäckta brister gentemot regelverket ska tydligt framgå och i övrigt ska projekteringsgranskaren notera faktorer som kan vara av betydelse för systemets riktighet. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 11
5 Sprinklersystemets omfattning 5.1 Byggnader och utrymmen som ska skyddas 5.1.2 d) Våtänden i papperstillverkningslokal ska förses med sprinklerskydd. 5.1.3 d) Rum eller utrymme avsett uteslutande för elektriska kopplingsutrustningar (ställverk) för elkraftfördelning >400 V och som är avskiljt med mekaniskt motståndskraftig vägg i minst brandteknisk klass EI60. Hissmaskinrum enbart avsett för eldrift får ej sprinklas. Rummet ska vara avskiljt i minst brandteknisk klass EI60. Hydraulikhissmaskinrum bör sprinklas under förutsättning att personskaderisk på grund av vattenbegjutning elimineras. Detta innebär bland annat att åtgärder ska vidtas så att den elektriska manöverutrustningen skyddas mot skadlig vattenbegjutning. (komplettering till SS-EN 12845) 5.2 Lagring i det fria 5.3 Brandteknisk avskiljning 5.4 Dolda utrymmen Utrymme mellan obrännbart bjälklag och tätt, obrännbart undertak behöver inte förses med sprinkler under förutsättning att utrymmet saknar brännbart material förutom kablar. Kabelstegar med kablar i lägre klass än C ca -s1,d1 ska dock förses med punktskydd enligt nedan om avstånd mellan kabelstegar understiger 3 meter eller om bredden på kabelstegen överstiger 300 mm. I klassade utrymningsvägar (t.ex. avskilda trapphus och korridorer i hotell) ska sprinklerskydd ske oavsett bredd på kabelstege. Sprinklerskydd ska ske med konventionella sprinklerhuvuden (RTI<50) i varje korsning (t.ex. t-stycke) av kabelstegen samt c/c 10 m längs kabelstegen. Om utrymme mellan bjälklag och undertak överstiger 1,5 meter ska särskild utvärdering göras av skyddets utformning och utförandet ska godkännas av kravställaren. 5.5 Höjdskillnad mellan högst respektive lägst placerade sprinkler December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 12
6 Riskklassificering av verksamheter 6.1 Allmänt 6.1 Riskklassificeringen utgörs av en sammanvägning av verksamheten och brandbelastningen. Det är alltid kravställaren som fastställer riskklassen. (komplettering till SS-EN 12845) 6.1.1 För EC-sprinkler (Extended Coverage) som används i riskklass LH och OH enligt SS-EN 12845 ska riskklassificering ske enligt kapitel 5 i NFPA 13-2016. Kravet på utsträckning av riskklass till närliggande område ska tillämpas enligt NFPA 13-2016. 6.1.2 För EC-sprinkler som används i riskklass HH enligt SS-EN 12845 ska lager- och godsklassificering ske enligt kapitel 5 i NFPA 13-2016. Kravet på utsträckning av riskklass till närliggande område ska tillämpas enligt NFPA 13-2016. 6.2 Verksamhetsklasser Affärer (komplettering till SS-EN 12845) Köpcentra, varuhus och andra försäljningsställen hör till riskklass OH3 enligt Bilaga A, men ofta ska riskklassen ökas till HHS. När lagringshöjden överstiger de högsta tillåtna lagringshöjderna, eller när blockytan överstiger största tillåtna yta, enligt Tabell 1 i avsnitt 6.2.2 i SS-EN 12845, ska riskklassen alltid vara HHS. Sågverk (komplettering till SS-EN 12845) Det rekommenderas att sågverk alltid utförs i HH. Sorteringsdelarna i sågverken ska hänföras till HHS. Tray-sorter ska förses med förstärkt skydd och utförandet ska godkännas av kravställaren i varje enskilt fall. Anmärkning: Med sågverk avses de produktionsdelar där dammbildande verksamhet förekommer. Observera att det i såghusens sista produktionsdel ofta förekommer ströläggning av virke, vilket ska hänföras till HHS. Anmärkning: För juster- och sorteringsverk ska lagringshöjd räknas från golv till överkant gods, oavsett om gods finns på golvnivå eller inte. Klassificering av gods (komplettering till SS-EN 12845) Klassificering av gods ska göras enligt Bilaga B, C och G i SS-EN 12845. Klassificering av gods kan också utföras enligt NT FIRE 049. Produktion av plast Vid tillverkning av varor med Materialfaktor 4 enligt SS-EN 12845 ska verksamheten klassificeras i lägst HHP4. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 13
Pappersmaskiner (komplettering till SS-EN 12845) Pappersmaskiners torkparti (i tak och respektive mellanplan) ska dimensioneras enligt riskklass OH3. Verkningsytans bredd antas vara lika med torkhuvens bredd för planen utsugningshuv, tak och stativ, övre del. För källaren uppdelas verkningsytan i två delar, vardera med bredden lika med avståndet mellan stativpelarnas insidor och begränsningsväggarna. Verkningsytans bredd för stativ, nedre del antas vara lika med avståndet mellan stativpelarna. Verkningsytan placeras i den hydrauliskt mest ofördelaktiga positionen. För dimensionering antas att en hel verkningsyta (216 m 2 ) löser ut på någon nivå och att 20 procent av verkningsytan (43 m 2 ) på vardera av övriga sprinklade nivåer samtidigt löser ut. Lägsta tillåtna sprinklertryck är 0,5 bar. Sprinklerinstallationen inom torkpartiet ska utgöra egen sektion. 6.3 Lagring December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 14
7 Dimensionsbestämmande data 7.1 LH, OH och HHP 7.1.1 Det är inte nödvändigt att räkna med sprinkler i flera nivåer, förutom sprinkler i pallställ och för ESFR-sprinkler. (komplettering till SS-EN 12845) 7.2 Hög riskklass lagringsrisk HHS 7.2.3.4 ANM. Minsta tillåtna tryck i sprinkler är 1,00 bar för K 115 sprinkler och 2,00 bar för K 80 sprinkler. 7.3 Tryck och flödeskrav för schablonberäknade system 7.3.1 Schablonberäkning är inte tillåten. Kapitel 7.3 i SS-EN 12845 ska inte tillämpas. 7.3.2 Schablonberäkning är inte tillåten. Kapitel 7.3 i SS-EN 12845 ska inte tillämpas. 7.4 Sprinklersystem med skuminblandning 7.4.1 Anvisningarna i SS-EN 13565-2 ska följas. 7.5 EC-sprinkler 7.5.1 EC-sprinkler i LH och OH ska dimensioneras i enlighet med SBF 120 med följande undantag: - Verkningsytan ska innehålla minst 5 sprinkler. - Specifika krav och villkor som anges för respektive sprinklerhuvud i dess projekterings- och installationsanvisning samt UL-listning (Underwriters Laboratories Inc.). Detta gäller inte generella hänvisningar till NFPA eller andra regelverk. 7.5.2 EC-sprinkler i HH ska dimensioneras i enlighet med SBF 120 med följande undantag: - NFPA 13-2016 kap 12. - NFPA 13-2016 kap 13 kap 21 i berörda delar. - Specifika krav och villkor som anges för respektive sprinklerhuvud i dess projekterings- och installationsanvisning samt UL-listning (Underwriters Laboratories Inc.). Detta gäller inte generella hänvisningar till NFPA eller andra regelverk. För NFPA 13 finns även tillhörande råd med kommentarer i Bilaga A. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 15
8 Vattenförsörjning 8.1 Allmänt 8.2 Högsta tillåtna vattentryck 8.3 Anslutningar för andra ändamål a) anslutning får göras med större dimension än tabell 8, dock ska sannolikt flöde alltid beaktas i den hydrauliska beräkningen. c) anslutning får göras i höga hus om en särskild riskbedömning utförts av kravställaren d) anslutning får göras i flervåningsbyggnad (komplettering till SS-EN 12845) 8.4 Utrymme för vattenförsörjningsutrustning 8.5 Utrustning för kapacitetsprovning 8.5.1 d) För hydrauliskt beräknade system anslutna till kommunal eller outtömlig vattenskälla, ska kapaciteten för flödesmätarutrustningen väljas så att den sämsta verkningsytan kan mätas. För hydrauliskt beräknade system anslutna till bassäng, hydrofor eller motsvarande ska kapaciteten för flödesmätarutrustningen väljas så att både den sämsta och bästa verkningsytan kan mätas. När erforderligt flöde erhålls från mer än en pump som arbetar parallellt, kan flödesmätarutrustningen väljas för kapaciteten på den största pumpen. I dessa fall kan de enskilda avläsningarna adderas när utformningen på sug- och trycksidan inte påverkar resultatet. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 16
8.6 Kapacitetsprov 8.6.1 Följande typer av kapacitetsprov kan utföras: - Förberedande kapacitetsprov. Om allmän vattenledning avses användas som vattentillopp ska vattenavtappningsprov göras för att se om den kan leverera erforderligt tryck och flöde, antingen direkt eller med tryckförhöjningspump. - Fullständigt kapacitetsprov ska visa om tryck och flöde vid avtappningen uppfyller reglernas krav. Följande behörighet gäller för utförandet av kapacitetsprov: - Förberedande kapacitetsprov kan utföras av anläggarfirma eller besiktningsman. - Fullständigt kapacitetsprov ska utföras av anläggarfirma eller besiktningsman. Anläggarfirma och besiktningsfirma kan utföra prover med egen eller extern personal. Följande intervaller gäller för utförandet av kapacitetsprov: - Förberedande kapacitetsprov ska utföras i samband med projektering för att få underlag för bedömning av tillgängliga vattenkällors kapacitet. - Fullständigt kapacitetsprov ska utföras i samband med leveransbesiktningen samt därefter varje år. Om det på ett entydigt sätt framgår att vattentilloppet är fullt tillräckligt och funktionsdugligt samt om avsevärda svårigheter föreligger att utföra fullständigt kapacitetsprov, kan kravställaren medge uppskov med detta. Uppskovet ska omprövas varje år och efter samråd med besiktningsman. Utförande och redovisning av kapacitetsprov ska följa Bilaga 120-01. (komplettering till SS-EN 12845) December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 17
9 Typ av vattentillopp 9.1 Allmänt 9.1.1 Vattenförsörjning ska utgöras av en eller flera av följande: a) Allmän vattenledning i enlighet med 9.2 b) Magasin (bassäng, tank) i enlighet med 9.3 c) Outtömliga vattenkällor (sjö eller annat naturligt vattendrag) i enlighet med 9.4 d) Hydrofor i enlighet med 9.5 e) Trycktank med gasdrivning i enlighet med 9.8 9.2 Allmän vattenledning Anslutning till allmän vattenledning ska utformas så att kraven i SBF 142 uppfylls. Vid anslutning till allmän vattenledning ska sil och stenfälla installeras före larmventil och backventil. Erforderligt flöde ska ökas med 50 procent, dock högst med 1000 l/min. Anmärkning: Efter samråd med kravställaren kan tillägget minskas i den mån utredning i det enskilda fallet visar att tilloppet kommer att ge anläggningen erforderlig vattentillförsel. Tillägget avser dels att kompensera eventuell framtida försämring av tillförseln, dels att ha en reserv för räddningstjänstens behov. Utredning enligt stycket ovan ska beakta båda synpunkterna. (komplettering till SS-EN 12845) 9.3 Magasin (bassäng, tank) 9.3.2.1 Vattenmagasin ska även utrustas med larm för låg temperatur i magasinet. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 9.3.4 a) påfyllningen ska ske från allmän vattenledning och vara automatisk, via minst två mekaniska flottörer. Påfyllningen ska inte påverka pumpens sugfunktion negativt. Misslyckad funktion av en flottör ska inte försämra det erforderliga påfyllningsflödet. Alternativa påfyllningsarrangemang med elektriskt styrd påfyllningsventil accepteras under förutsättning att ventilfunktion övervakas och funktion säkerställs även vid kraftbortfall. Rutiner för provning av sådan ventil ska finnas; 9.3.4 b) effektiva bassängvolymen får inte vara mindre än vad som anges i tabell 11, dock ska bassängvolymen för HHP och HHS ej vara mindre än enligt tabell 9.3.4. Påfyllning till bassängen ska ske från allmän vattenledning matad från två håll. Bassäng med reducerad volym som utgör en av de två vattenkällorna till ett dubblerat vattentillopp ska ha påfyllning som är oberoende av den andra vattenkällan. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 18
Tabell 9.3.4 Riskklass Minsta effektiva vattenmängd, m 3 HH 2/3 av erforderlig volym 9.4 Outtömliga vattenkällor sedimenteringskammare och sugkammare 9.4.2 Intag på rör eller ledning ska placeras minst 0,5 m under lägsta kända isfria vattennivå. (komplettering till SS-EN 12845) 9.5 Hydrofor 9.6 Val av vattentillopp 9.6.1 Enkelt vattentillopp är endast godtagbart vattentillopp i LH och OH1. Trycktank med gasdrivningspaket utformad enligt 9.8 kan användas som enkelt vattentillopp. Trycktank med dubbelt gasdrivningspaket utformad enligt 9.8 kan användas som förbättrat vattentillopp. (komplettering till SS-EN 12845) 9.6.2 För förbättrat vattentillopp som utgörs av allmän vattenledning matad med erforderligt flöde från två håll (ringledning) varav enbart den ena ger erforderligt tryck, så erfordras endast en pump för det andra hållet.(komplettering till SS-EN 12845) 9.7 Isolering av vattentillopp 9.8 Trycktank med gasdrivningspaket 9.8.1 Vattenmängden från trycktank ska beräknas enligt 9.3 i SS-EN 12845 samt i SBF 120. 9.8.2 Trycktank och gasdrivningspaket ska placeras i uppvärmt utrymme alternativt förses med erforderlig uppvärmning för att förhindra frysrisk. 9.8.3 Gasdrivningen ska ha erforderlig volym och tryck för att upprätthålla full funktion under hela varaktigheten. Detta ska vara dokumenterat. 9.8.4 Samtliga väsentliga funktioner ska vara övervakade, till exempel vattennivå i trycktank och tryck i gasdrivningspaket. Samtliga ventiler ska vara säkrade i rätt läge med rem och lås eller på motsvarande sätt samt övervakade enligt Bilaga H och Bilaga I i SS-EN 12845. 9.8.5 Ett dubbelt gasdrivningspaket ska konstrueras så att vardera gasdrivningspaket oberoende av varandra, kan driva ut vattnet från trycktanken med erforderligt tryck och flöde under hela varaktigheten. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 19
10 Pumpar 10.1 Allmänt För att förhindra att det totala trycket överstiger 12 bar i anläggningen kan pumparna förses med varvtalsreglering. För att säkerställa att dess funktion är korrekt och att pumparna inte ger ett övertryck ska systemet förses med övertrycksventil. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 10.2 Anläggning med flera pumpar Pumpar ska ha likvärdiga egenskaper och ska kunna arbeta parallellt oavsett flöde. Där två pumpar är installerade ska vardera pump oberoende av den andra kunna leverera vatten med erforderligt tryck och flöde. Där tre pumpar är installerade ska bortfall av en pump innebära att två pumpar tillsammans ska kunna leverera vatten med erforderligt tryck och flöde. Där mer än en pump är installerad i ett förbättrat enkelt eller dubblerat vattentillopp får inte mer än en pump vara elektriskt driven. Två elektriskt drivna pumpar kan dock accepteras under förutsättning att det i objektet finns ett fast installerat reservelverk, till exempel dieseldrivet, enligt följande:. 10.3 Pumpcentral a) Reservelverket ska ha automatisk start och tankvolym för minst 24 timmars drift, övervakningssystem som automatiskt för över signal för utebliven start, låg batterispänning och bränslenivå till ständigt bemannad plats eller jourpersonal. b) Batterikapaciteten ska medge drift i larmläge 30 minuter efter reservdrifttidens slut. c) Övriga krav på funktion, övervakning, provning och underhåll i enlighet med kraven för dieseldriven pump. d) Kravställaren avgör alltid om två elektriskt drivna pumpar kan accepteras. 10.3.1 d) ett separat utrymme med säkert tillträde i händelse av brand (till exempel via brandtekniskt avskiljt trapphus), se SBF 120-08. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 10.3.2 Larm från flödesvakt i pumpcentral ska överföras som A-larm, se Bilaga I.(komplettering till SS-EN 12845:2015) 10.4 Vattenkällans högsta temperatur 10.5 Ventiler och tillbehör December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 20
10.6 Sugförhållande 10.6.2.2 Hastighet upp till 2,5 m/s i ledning med självtryck kan accepteras om vattenhastigheten i rörledning inom ett avstånd uppströms pumpen om max 10 gånger rörets diameter, inte överstiger 2,5 m/s. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 10.6.2.3 Hastighet upp till 2,5 m/s i sugledning kan accepteras om vattenhastigheten i rörledning inom ett avstånd uppströms pumpen om max 10 gånger rörets diameter, inte överstiger 2,5 m/s. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 10.7 Tryck och flödeskrav på pump 10.7.5.1 Antal pressostater Två pressostater ska finnas för start av varje pumpaggregat. Rörledning till pressostaterna ska vara minst 15 mm. De ska kopplas på så sätt att vardera pressostat kommer att starta pumpen. För start av tryckhållningspump erfordras endast en pressostat. 10.8 Elektriskt driven pump 10.9 Dieseldrivna pumpaggregat 10.9.13.1 Leverantörens provkörning kan göras innan eller efter installation. Provkörningen ska göras utan avbrott. (Komplettering till SS-EN 12845) December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 21
11 Installationstyp och storlek 11.1 Våtrörsystem 11.1.1 Våtrörsystem ska utföras så att onödiga larm undviks vid normala tryckstegringar. Används fördröjningsanordning för detta ska larmgivning till larmcentralen fördröjas högst 60 sekunder från det att larmventilen öppnar. Vid aktiverad sprinkler ska larmgivning erhållas inom 5 minuter. Återställning av larmpressostat ska ske på kortare tid än 10 sekunder. Vid larmpressostat ska finnas anordning för anslutning av kontrollmanometer. Används fördröjningskärl som tryckutjämningsanordning ska detta tömmas helt inom 10 minuter. 11.2 Torrörsystem 11.2.1 System som för sin funktion kräver tryckluft ska ha ständig tillgång till sådan av lämplig kvalitet, kvantitet och tryck. För att hålla rörnätet fyllt med tryckluft ska finnas kompressor, vilken ska vara försedd med säkerhetsventil som hindrar trycket i systemet att överstiga det högsta tillåtna. Kompressorn ska ha tillräcklig kapacitet att på högst 60 minuter höja trycket i det största systemet från atmosfärtryck tili erforderligt arbetstryck. Mellan kompressorn och torrörsystemet ska det finnas ett tryckkärl som buffert för att förhindra alltför täta starter och stopp hos kompressorn. Tryckkärlet ska ha en minsta volym om 15 dm 3 för vanliga system och 5 dm 3 för torrörförlängningssystem. Trycket i sprinklerrören ska ligga mellan 0,5 och 2 bar över det lufttryck vid vilket torrörslarmventilen öppnar. Systemet ska vara så tätt att lufttrycket inte sjunker mer än 1 bar under en vecka. Erforderligt lufttryck i rörnätet ska upprätthållas automatiskt. Felsignal (se bilaga I) ska avges när skillnaden mellan förekommande lufttryck och ventilens öppningstryck understiger 0,3 bar. Tryckluft från industritryckluftnät får användas om detta ger minst samma säkerhet som separat, automatiskt kompressorarrangemang. Vid behov installeras särskild vattenavskiljare. (komplettering till SS-EN 12845:2015) December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 22
11.2.2 Storleken på rörnätet ska antingen kontrolleras genom att värdena i tabell 18 i SS-EN 12845:2013 uppfylls, eller genom att rörnätets nettovolym uppfyller tabell 11.2.2. Tabell 11.2.2 Maxstorlek för respektive sektion Installationstyp Största tillåtna rörvolym m 3 LH och OH Utan snabböppnare 1,5 - Med snabböppnare 4,0 3,0 HH (komplettering till SS-EN 12845:2015) 11.3 Kombinerade system 11.4 Förutlösningssystem 11.4.1.2 Förutlösningssystem som aktiveras av brandlarmsystem som är utfört i enlighet med SBF 110 behöver inte fungera som ett vanligt torrörsystem vid fel i brandlarmsystemet. Rutiner ska då finnas för att vidta lämpliga åtgärder vid inträffat fel. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 11.4.2 Ett förutlösningssystem ska aktiveras av en automatisk brandlarmanläggning som uppfyller kraven i SBF 110. Andra typer av automatiska detekterings- och/eller aktiveringssystem kan användas efter särskild utvärdering och godtagande av kravställaren. Vid användning av värmekänsliga element (så kallade detektorsprinkler och liknande) ska dessa placeras med en övervakningsyta som inte överstiger de värden som gäller för det aktuella systemet enligt Tabell 19 i SS-EN 12845. 11.5 Förlängningssystem för torrör- eller kombinerade system 11.6 Förlängningssystem med vattenspraysystem December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 23
11.7 Vattenspraysystem (Grupputlösningssystem) 11.7.1 Vattenspraysystem ska utformas i enlighet med SIS-CEN/TS 14816, inklusive de däri angivna hänvisningarna till SS-EN 12845 och tillhörande kompletterande krav i SBF 120. 11.7.2 Vattenspraysystem ska dimensioneras enligt kapitel 5 och Bilaga A i SIS-CEN/TS 14816. För andra risker kan SIS-CEN/TS 14816 användas som vägledning och utformningen ska då fastställas av kravställaren. 11.8 Sprinklersystem med skuminblandning 11.8.1 Sprinklersystem med skuminblandning ska utformas i enlighet med kraven i SS-EN 13565-2. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 24
12 Sprinklernas placering 12.1 Allmänt 12.1.2 Om skärmande hinder förekommer inom det fria utrymmet ska sprinkler placeras på ett avstånd från hindret om 3 gånger hindrets maximala bredd eller höjd, vilket som är störst. För hinder placerade lägre eller mitt emellan två sprinkler gäller 12.4.10. (komplettering till SS-EN 12845:2015) Eventuellt ny figur som visar frihöjd avstånd mellan spridarplatta och ovankant gods eller fast inredning. 12.2 Maxyta per sprinkler 12.3 Minimiavstånd mellan sprinkler 12.4 Placering av sprinkler i förhållande till byggnadskonstruktion 12.4.1 Exponerat bjälklag avser endast utrymmen med trä- och stålbalkar som saknar passivt skydd för att uppnå erforderlig klass i bärande avseende (till exempel beklädnadsskivor eller brandskyddsmålning). (komplettering till SS-EN 12845:2015) 12.4.2 När innertak eller liknande takkonstruktion är utförda i olika nivåertakfickor utförda i obrännbart material behöver sprinkler ej installeras i takfickor när samtliga nedanstående kriterier är uppfyllda: - Den totala volymen i den oskyddade takfickan för ej överstiga 30 m3. - Höjden i den oskyddade fickan får ej överstiga 1,0 m. - Hela golvytan under den oskyddade takfickan ska vara skyddad av sprinkler i den lägre nivån. - Varje oskyddad takficka ska ha ett horisontellt avstånd om minst 3,0 m till andra oskyddade takfickor - Sprinkler ska vara quick response (komplettering till SS-EN 12845:2013) December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 25
12.4.4 I det fall innertak eller liknande takkonstruktion är utförda i obrännbart material med nivåskillnad om max 1,0 meter kan sprinklerplacering utföras som om ytan är plan under förutsättning att krav på maximal avstånd mellan sprinkler uppfylls enligt 12.2, tabell 19 SS-EN12845:2015 I det fall innertak eller liknande takkonstruktion är utförda med nivåskillnad överstigande 1,0 meter ska nivåändring betraktas som vägg med uppfyllande av krav enligt 12.4.1 SS-EN12845:2015. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 12.4.10 Hinder som ligger närmare varandra än det största hindrets bredd ska räknas som ett hinder. (komplettering till SS-E 12845:2015) 12.4.11 Förtätad placering av sprinkler erfordras inte för öppningar som är större än 90 m 2 och alla sidor i öppningen är minst 6 m. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 12.4.14 Öppningarnas minsta bredd kan vara minst 6 mm. Rasterundertak tillåts i HH med tilläggskraven: - minst 1,0 m fritt utrymme ska upprätthållas mellan spridarplatta och ovankant undertak. - flat spray sprinkler tillåts ej. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 12.5 Nivåsprinkler i Hög Lagringsrisk 12.5.1 Från bärbalkar eller andra konstruktionsdetaljer i luftschakt ska minst 75 mm avstånd finnas till sprinklerhuvud. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 12.6 EC-sprinkler 12.6.1 EC-sprinkler (Extended Coverage) ska installeras i enlighet med SBF 120 med följande undantag: - NFPA 13-2010 kap 8.4.3. - NFPA 13-2010 kap 8.5. - NFPA 13-2010 kap 8.8 resp 8.9. - Specifika krav och villkor som anges för respektive sprinklerhuvud i dess projekterings- och installationsanvisning samt UL-listning (Underwriters Laboratories Inc.). Detta gäller inte generella hänvisningar till NFPA eller andra regelverk. Ovanstående inkluderar även tillhörande råd och kommentarer i NFPA 13-2010 Annex A. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 26
13 Rördimensionering och rörförläggning 13.1 Allmänt Rördimensionering ska alltid ske med en fullständig hydraulisk beräkning. Schablonberäknande system godtas inte. Datorprogram för hydraulisk beräkning ska uppfylla kraven i SBF 1030. Hydraulisk beräkning med datorprogram ska utföras av den beräkningsansvarige enligt SBF 1031, eller under överinseende av denne. 13.2 Beräkning av tryckförluster i rörnät 13.2.1 För plaströr ska C-värde 140 användas, dock kan annat C-värde användas om det kan verifieras av ackrediterat provningslaboratorium. För flexibla slangar ska tryckförlust enligt listning från UL eller FM användas. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 13.2.4 Värden för ekvivalent rörlängd i Tabell 23 i SS-EN 12845 kan interpoleras för dimensioner som inte är medtagna i tabellen. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 13.2.5 Yta enligt Tabell 24 i SS-EN 12845 kan anges med en noggrannhet om 0,1 m 2. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 13.3 Schablonberäknande system Schablonberäkning är inte tillåten. Kapitel 13.3 i SS-EN 12845 ska inte tillämpas. 13.4 Fullständigt hydrauliskt beräknade anläggningar 13.4.3.1 a) För enkelmatade och loopade grenrör ska verkningsytan vara 1,2 gånger kvadratroten ur verkningsytan plus i förekommande fall den minsta längd därutöver som fordras för att långsidorna ska börja och sluta mitt emellan två intilliggande sprinkler respektive vid en vägg. 13.4.3.2 Bästa yta behöver endast redovisas enligt 4.4.3.3 8)iii). (komplettering till SS-EN 12845:2015) 13.5 Installation 13.5.1 Installation av ett automatiskt vattensprinklersystem ska utföras av en anläggarfirma. 13.5.2 Sprinklersystemets rörnät ska installeras på installationsplatsen av anläggarfirma. Prefabricering (förtillverkning) av delar av rörnätet får ske på följande villkor: Prefabricering kategori 1 Prefabricering av raka gängade rör (med gängade rördelar) upp till en maximal längd av 8 m får utföras av anläggarfirma eller av annat företag. Prefabricering kategori 2 Prefabricering av rörmontage utöver kategori 1 får utföras av anläggarfirma eller av underleverantör till anläggarfirma som uppfyller kraven i 13.5.3. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 27
Prefabricering kategori 3 Fogning av rör och rör/rördelar (till exempel anslutningsmuffar) vid dimensioner < DN 50 med svetsrobot eller motsvarande standardiserad svetskvalitet. Företag som utför prefabricering enligt kategori 3 ska vara anläggarfirma eller underleverantör till anläggarfirma och uppfylla kraven i 13.5.3. 13.5.3 Företag som utför prefabricering enligt kategori 2 och/eller 3 ska ha dokumenterat kvalitetssystem som inkluderar följande moment: - använt materiel (rör, rördelar, kopplingar och så vidare) ska uppfylla krav enligt SBF 120. - allmänna installationsföreskrifter enligt SS-EN 12845 ska följas. - svenska föreskrifter och standarder för svetsar och svetsning ska uppfyllas. - invändig renhet för (sammansatta) rörsektioner ska säkerställas. - rörsektioner ska utföras i enlighet med tillhandahållet ritningsunderlag. - system för teknisk uppdatering i samband med regelrevideringar och liknande ska finnas. - prefabriceringsmetoden får inte förminska rörets innerdiameter. Anläggarfirman ansvarar för att underleverantör de anlitar uppfyller ovanstående krav. Anläggarfirman ansvarar även för ritningsunderlag enligt ovan och ska ange på anläggarintyget vilka delar av systemet som omfattas av prefabricering. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 28
14 Sprinklerdimensionering och användningsområde 14.1 Allmänt 14.1.1 Detta regelverk omfattar sprinkler som finns förtecknade i SS-EN 12259-1 samt CMSA-sprinkler, EC-sprinkler, ESFR-sprinkler och Sprinkler med förhöjd K-faktor. 14.2 Sprinklertyper och placering 14.2.1 Sprinkler ska användas för de olika riskklasserna i överensstämmelse med Tabell 37a och Tabell 14.2.1 samt enligt vad som anges i 14.2.2 till 14.2. För CMSA-sprinkler, se Bilaga N. För ESFR-sprinkler, se Bilaga P. Tabell 14.2.1 Riskklass Sprinklertyp Nominell K-faktor (l/min)/bar ½ Anslutning (DN) Anm LH EC 80 / 115 / 160 15, 20 OH EC 80 / 115 / 160/ 15, 20 1, 2, 200 / 240 / 360 3 HH Spray med förhöjd K-faktor EC-17 EC-25 200 / 240 240 360 20 20 25 3 3 Anm 1: EC-sprinkler som används i OH1 (enligt SS-EN 12845) ska vara UL-listad för Light eller Ordinary Hazard (enligt NFPAs klassificering). Anm 2: EC-sprinkler som används i OH2 (enligt SS-EN 12845) ska vara UL-listad för Ordinary Hazard (enligt NFPAs klassificering). Dessutom gäller att verksamheten ska omfattas av NFPA 13-2010 klassifikation av Ordinary Hazard Occupancies. Anm 3: EC-sprinkler som används i OH3, OH4, HHP eller HHS (enligt SS-EN 12845) ska vara UL-listad för aktuell verksamhet (enligt NFPAs klassificering). 14.2.2 Indragna, infällda och dolda sprinkler kan användas i OH4, HHP och HHL om de är listade för dessa riskklasser. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 14.2.5 Andra sprinklertyper ska benämnas specialsprinkler. De får endast installeras efter särskild utvärdering och efter kravställarens godtagande. Specialsprinkler ska uppfylla kraven i 14.10.3. 14.3 Flöde från sprinkler 14.4 Sprinklertemperatur December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 29
14.5 Sprinklerkänslighet 14.5.1 Sprinklerhuvuden från olika RTI-kategorier ska aldrig blandas inom ett och samma utrymme. Vid ombyggnader av äldre system får nya sprinkler installeras med ett avvikande RTI-värde. Om förhållandet mellan RTI-värdena skiljer sig åt mer än en faktor om 1,5 inom ett och samma utrymme ska särskilda åtgärder vidtagas i samråd med kravställaren. Anmärkning: Exempel på särskilda åtgärder är utökning av verkningsytan med 25 procent eller anordnande av avskärmning mellan sprinkler i olika RTI-grupper. (komplettering till SS-EN 12845:2015) Känslighetsklass Tabell 38 Sprinklerkänslighet Ställage I tak ovan ställagesprinkler Torrör förutlösningssystem typ A Personskyddsanläggning Alla andra Standard A Nej Ja Ja Nej Ja Special Nej Ja Ja Nej Ja Quick Ja Ja Nej Ja Ja Anmärkning 1: När komplettering med nya sprinkler utförs i en befintlig sprinklerinstallation kan det bli nödvändigt att beakta de olika känsligheterna för att undvika överflödig aktivering Anmärkning 2: Om en sprinklerinstallation är avsedd för personskydd bestäms av kravställaren vid riskklassificeringen, se kapitel 6. 14.6 Sprinklerskydd 14.7 Stänkskydd för sprinkler 14.8 Sprinklerbrickor 14.9 Rostskydd av sprinkler December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 30
14.10 Komponentkrav sprinkler 14.10.1 Sprinklerhuvuden ska uppfylla kraven i SS-EN 12259-1. 14.10.2 CMSA-sprinkler, EC-sprinkler, ESFR-sprinkler samt Sprinkler med förhöjd K-faktor ska vara listade av UL. När dessa sprinklertyper är inkorporerade i SS-EN 12259 och eventuell övergångstid har passerat ska de kraven uppfyllas. 14.10.3 Specialsprinkler ska uppfylla kraven i NFPA 13-2010 kap 8.4.8 eller annat vedertaget regelverk och dimensioneras och installeras enligt specifika krav och villkor som anges för respektive sprinklerhuvud i dess projekteringsoch installationsanvisning samt UL-listning (Underwriters Laboratories Inc.) och/eller godkännande av FM Global. December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 31
15 Ventiler 15.1 Larmventiler 15.1.1 Vattensprinklersystem kan även vara försedda med larmventil som uppfyller kraven i pren 12259-9. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 15.2 Avstängningsventil 15.2 Kraven för avstängningsventiler gäller även larmavstängningsventiler. Se även krav på ventilindikeringslarm i Bilaga H.2.2. Avstängningsventiler ska uppfylla kraven från LPCB (LPS 1185), VdS, FM eller UL. (komplettering till SS-EN 12845:2015) 15.3 Ventiler på ringmatade ledningar 15.4 Dräneringsventiler Figur 15.4 Exempel på utformning av anordning för dränering (komplettering till SS-EN 12845:2015) 15.5 Provningsventiler 15.6 Spolanslutningar 15.6.1 Avluftningsventil ska finnas för att i anläggningens högsta punkt kunna släppa ut luft när rörsystemet fylls med vatten. I gridsystem ska även alla gridrör kunna avluftas. Avluftningsventil får placeras högst 3 meter ovan golv eller annat lättillgängligt gångplan samt ska skyddas mot mekanisk skada. (komplettering till SS-EN 12845:2015) December 2015 Brandskyddsföreningens Service AB 32