Informationsbroschyr
Broschyren är framtagen i samarbete med docent Viveca Odlind Kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm och leg barnmorska Ingrid Ottenbring, Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset, Uppsala. Janssen-Cilag AB 2002. Denna broschyr har producerats av Janssen-Cilag i samarbete med dpn (Digital Printing Network). Grafisk formgivning: Lotta Johansson. Broschyren är konfidentiell och får ej citeras. 2
Vad är en spiral? Spiral, eller livmoderinlägg, är en av världens mest använda preventivmetoder. Gyne-T 380A är ett livmoderinlägg av polyetenplast på vilket man lindat koppartråd och dessutom satt på två manschetter med ren koppar på spiralens armar. Detta innebär att den totala kopparytan blir 380 mm 2. Kopparytans storlek har betydelse för effektiviteten. Dessutom innehåller plastskelettet bariumsulfat som gör att man kan se spiralen på röntgen. På spiralen finns en tunn tråd av polyeten, som ska hänga ut från livmodertappen och möjliggöra uttag av spiralen vid behov. Kopparmanschetter Koppartråd Livmoder Livmoderhals Trådar från spiralen Livmodertappen Slidan 3
Hur fungerar spiralen? Den viktigaste verkningsmekanismen för spiralen är att förhindra befruktning. Detta sker genom förändring av miljön i livmodern, dels på grund av att spiralen sitter där samt genom att en liten mängd koppar frigörs från spiralen. Dessa effekter gör att spermierna får svårt att passera igenom livmodern och kommer inte i närheten av ägget. En spiral förhindrar också ett befruktat ägg från att fastna i livmoderns slemhinna i de sällsynta fall där en befruktning ändå skett. Hur effektiv är en spiral? Moderna kopparspiraler är ungefär lika effektiva som p-piller. Risken att bli gravid med Gyne-T 380A är knappt 1% per år. Spiralen är verksam direkt efter insättning i livmodern och verkan kvarstår hela spiralens livslängd. En Gyne-T 380A kopparspiral är effektiv i upp till 10 år och bör därefter bytas ut. Vilka kvinnor kan använda spiral? Spiral kan användas av de flesta kvinnor som önskar en långvarig och effektiv preventivmetod. Eftersom spiralen inte skyddar mot att en sexuellt överförbar sjukdom (STD) går upp i livmoder/ äggledare, rekommenderas spiral endast till kvinnor som lever i en stabil relation. 4
Kan man få underlivsinfektion av spiral? Risken för infektioner i samband med spiralanvändning har i alla studier visat att spiralen i sig inte ger upphov till infektioner. Risken för infektion sammanhänger med risken att få en sexuellt överförbar sjukdom (STD) och inte med spiralen. En spiral utgör dock ingen barriär mot att en STD-infektion sprids till livmodern och äggledaren. När bör man inte sätta in spiral? Om du är osäker, fråga din barnmorska/gynekolog. Du bör inte sätta in spiral i följande situationer: 1. Om du är eller misstänker att du är gravid. 2. Om du har eller misstänker att du har en pågående underlivsinfektion. 3. Om du löper risk att få en sexuellt överförbar sjukdom (STD). 4. Om du har en sjukdom eller står på läkemedelsbehandling bör du informera din barnmorska/gynekolog. Kan man använda spiral om man har myom? Ett myom (muskelknuta) i livmodern behöver inte vara ett hinder för spiralanvändning, men individuell bedömning av gynekolog är ofta lämplig innan man väljer att sätta in en spiral. 5
När kan en spiral sättas in? Spiral kan sättas in när som helst under menstruationscykeln om man är säker på att en graviditet inte föreligger. Vanligen görs insättningen direkt efter menstruationen när blödningen upphört. Efter förlossning kan spiral sättas in så snart livmodern återtagit sin normala storlek, vilket brukar ta 8-12 veckor. Amning är inget hinder för spiralinsättning. Även efter okomplicerat kejsarsnitt kan man sätta in spiralen efter 8-12 veckor. Efter ett kejsarsnitt med komplikation bör individuell bedömning av gynekolog göras inför eventuell insättning. Spiral kan också sättas in i direkt anslutning till en tidig kirurgisk abort. När man gjort en medicinsk abort (abortpiller) brukar man vänta med insättning till efter första spontana mensen. 6 Hur sätts en spiral in? Spiralen sätts in av barnmorska/gynekolog efter gynekologisk undersökning. Spiralen förs in i livmodern med en smal införingshylsa och när spiralen kommit på plats i livmodern dras hylsan ut och spiralen blir kvar. Man kortar trådarna som hänger ut från livmodertappen till ungefär 2 cm så att det blir lätt att ta ut spiralen. Efter spiralinsättning bör man avstå från bad, samlag och tampong under 7-10 dagar.
Gör insättningen ont? I de flesta fall är spiralinsättning ett enkelt och nästan smärtfritt ingrepp som inte brukar kräva någon bedövning. Smärta som påminner om lätt mensvärk kan förekomma under några timmar efter insättningen, men brukar därefter gå över. Hur vet jag att spiralen är kvar? Du kan inte känna själva spiralen, men du kan enkelt kontrollera att den ligger kvar i livmodern genom att känna efter trådarna. Sitt på huk och för in ett finger i slidan. Du kan då känna livmodertappen längst upp i slidan och spiralens trådar som sticker ut från livmodertappen. Det finns ingen risk att spiralen ska hamna fel när du kontrollerar om den ligger kvar. Om du inte kan känna trådarna, kontakta din barnmorska/gynekolog. 7
Vanliga problem när du har spiral. Mensvärk En del kvinnor kan få lite mer mensvärk. Däremot är det inte normalt att känna mensliknande värk under andra perioder än under själva menstruationen. Blödning En måttlig ökning av antalet blödningsdagar och blödningsmängd vid mens brukar förekomma och detta är helt normalt. Småblödningar kan förekomma under de första dagarna efter insättningen, men om de fortsätter längre än en vecka eller återkommer senare bör du kontakta din barnmorska/gynekolog. Hur ofta behöver man kontrollera sig när man har spiral? Gör helst ett återbesök hos din barnmorska/ gynekolog cirka 3 månader efter insättningen. Därefter behöver kontroll endast göras om du får problem med din spiral. 8
När ska en spiral tas ut? Spiralen ska förstås tas ut när användningstiden är slut. Den kan då ersättas med en ny omedelbart vid samma besök. Om du skulle bli gravid under pågående spiralanvändning bör spiralen snarast tas ut, då risken för missfall eller för tidig förlossning är högre med spiralen kvar i livmodern under graviditeten. Spiralen kan inte orsaka fosterskada. Hur tas spiralen ut? Din barnmorska/gynekolog tar ut spiralen genom att dra i trådarna som hänger ut från livmodertappen. Uttagningen är oftast enkel och nästan smärtfri. Enkel uttagning genom att man drar i trådarna 9
Måste man avstå från vissa aktiviteter när man har spiral? Alla aktiviteter, t ex bad, simning och idrott går bra eftersom spiralen inte kan hamna fel p g a fysisk ansträngning. Kan man använda tampong? Ja, tampong kan användas utan att spiralen påverkas eller hamnar fel. Finns det några risker med spiral? I sällsynta fall har problem/risker rapporterats i samband med spiralanvändning: 1. Skada på livmodern kan förekomma, speciellt när spiral sätts in hos en kvinna som inte fått tillbaka sin mens efter förlossningen. 2. En spiral kan i enstaka fall stötas ut, speciellt i anslutning till en riklig mens. 3. Risken för graviditet när man använder spiral är mycket liten. Om en graviditet trots allt skulle uppstå finns en liten risk för att graviditeten är belägen utanför livmodern (utomkvedsgraviditet). Den är dock mycket liten och hos spiralanvändare avsevärt lägre än hos kvinnor som inte använder någon preventivmetod. 10
Ökar risken för livmodercancer med spiral? Nej. Många studier har visat att det inte föreligger någon ökad cancerrisk ens efter mycket lång tids spiralanvändning. 11
12 Din personliga blödningskalender Markera dagligen ev blödningar: Anteckna X för de blödningsdagar du behöver menstruationsskydd och S för dagar med stänkblödningar.
13
Datum för insättning:... Insättare:... Datum för återbesök:... Din Gyne-T 380A skall bytas senast:... Berätta alltid för din läkare att du har spiral! 14
15
Janssen-Cilag AB Box 7073 192 07 Sollentuna Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se JC-0392 0201