KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Relevanta dokument
Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Atomer och det periodiska systemet

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

LPP Energi och elektricitet År 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal pedagogisk plan

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Lokal pedagogisk plan

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Lokal pedagogisk plan

Livets myller Ordning i myllret

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Ämnesplanering Levande organismer 7H

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Pedagogisk planering kemi åk 4

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Ämnesplan i Kemi Treälven

Förmågor och Kunskapskrav

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Mål för arbetsområdet

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

NO: KEMI. Årskurs

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Statens skolverks författningssamling

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Vem är du att bestämma över mig

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Kemi Kunskapens användning

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Ljud njutning eller plåga

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Fysiken i naturen och samhället

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Ekologi Så fungerar naturen

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8A

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Naturorienterande ämnen

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

Krafter märkbara men osynliga

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Begrepp vem hör ihop med vem?

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Förslag den 25 september Fysik

Pedagogisk planering

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Transkript:

7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska undersökningar i kemi Vi kommer att jobba med följande saker: Material, symboler ordningsregler i kemisalen Enkla laborationer utifrån ibland givna instruktioner ibland egna planeringar Hur man skriver en laborationsrapport med korrekta rubriker, se första hjälpen häftet Atomens byggnad samt grunderna för det periodiska systemet Namn kemiska formeln för några vanliga grundämnen kemiska föreningar Namnen på några kända vetenskapsmän inom kemiområdet samt hur deras upptäckter påverkat människan Aktuella samhällsfrågor som rör kemi Lösningar blandningar Vilka de olika aggregationstillstånden är Några olika separationsmetoder Arbetssätt: Genomgångar Film Instuderingsfrågor Diskussioner Demonstrationer Laborationer BOKTIPS: Kemispektrum kapitel 1-3 + anteckningar stenciler från genomgångar Bedömning: Formativt- dvs. hela tiden i det vardagliga arbetet både teoretiskt genomgångar diskussioner praktiskt arbete samt i skriftliga inlämningar typ laborationsrapporter, läxuppgifter, förhör samt skriftligt prov. Du kommer att bedömas utifrån hur väl du behärskar förmågorna som anges ovan.

Tidsperiod: vecka 35 39 Planering Vecka Måndag (55) Tisdag lab (60) 35 Forts.vad är NO. Intro.Voltarenartikel Klippa ut presentera artiklar Intro.LPP samt KEMI- AVTAL Lab. Sortera identifiera olika ämnen Onsdag lab (60) LIKA Onsdag (40) Fredag (55) LÄXA Uppföljning av laboration FILM: Livets kemi G:Säkerhet, material symboler Påskrivit kemiavtal tillbaka senast fredag v.35 36 G:Atomer grundämnen samt aggregationstillstånd FILM 37 G:Lösningar blandningar FILM 38 G:Olika separationsmetoder 39 Frågestund inför prov, ev. planera lab.prov G: Brännaren LAB. När kokar vatten? LAB.Vad påverkar ämnens löslighet LAB. Separera olika ämnen LIKA LIKA LIKA Uppföljning av laboration + insamling av lab.rapport Uppföljning av laboration + G:Lika löser lika Uppföljning av laboration + LÄXFÖRHÖR Material, symboler ordningsregler G:Fysikaliska förändringar kemiska reaktioner DEMO:Mgband G:Instudering sfrågor LAB.PROV LAB.PROV Teoriprov Utvärdering + uppföljning lab.prov Läs på material ordningsregler Jobba med instuderin gsfrågor Göra klart alla instud. frågor till fredag v.38 Läsa på inför teoriprov lab.prov OBS! Instuderingsfrågorna ska du alltid ha med till lektion, dessa jobbar vi med när vi är klar med genomgång eller laboration. De frågor du inte gör i skolan behöver du göra hemma så att de är klara till fredag v.38

INSTUDERINGSFRÅGOR Spektrum Kemi kapitel 1-3 1.) Förklara med en mening några exempel vad kemi handlar om? 2.) Ge exempel på några naturliga ämnen några konstgjorda ämnen 3.) Vilka var allkemisterna vad ville de helst av allt göra? 4.) Svensken Georg Brandt fransmannen Antoine Lavoiser ansågs som två banbrytare vad gjorde de egentligen? ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5.) Ge några exempel på egenskaper som ett ämne kan ha 6.) Varför ska man inte lukta smaka på okända ämnen? 7.) Vad är vanligast, rena ämnen eller blandningar? 8.) Vad menas med ett ämnes smältpunkt? kokpunkt fryspunkt? 9.) Är smält-, kok- fryspunkten lika för alla ämnen? Varför/varför inte? 10.) Hur ska du göra för att få socker i te att lösa sig så snabbt som möjligt? 11.) Vad är en blandning, uppslamning en lösning för något? Är det någon skillnad mellan dessa? 12.) Vad menas med ett lösningsmedel? 13.) Vad menas med en mättad lösning? 14.) Ge exempel på några sätt man kan separera ämnen åt 15.) Hur framställer man salt ur havsvatten? ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 16.) Rita en bild av en atom 17.) Hur stor är ungefär en atom? 18.) Vad menas med ett grundämne? 19.) Vilka är de två huvudgrupperna av grundämnen? 20.) Vad har gjort Demokritos Dalton berömda? 21.) Nämn några egenskaper som alla metaller har 22.) Vad menas med en legering? 23.) Hur fungerar kemins egna språk vem kom på det? 24.) Skriv det kemiska tecknet för 10 valfria ämnen- tag gärna hjälp av det periodiska systemet 25.) Vad är en molekyl? 26.) Vad är det för skillnad på hur molekylerna rör sig i fast- flytande gasform? 27.) Vad menas med en fysikalisk förändring?

Vi kommer att jobba med följande centrala innehåll: - Partikelmodell för att beskriva förklara materiens uppbyggnad samt fasers egenskaper fasövergångar - Kemiska föreningar - Vanliga kemikalier i hemmet samhället samt hur de påverkar hälsan miljön (t.ex. voltarenartikel) - Hur man hanterar farliga brandfarliga ämnen på ett säkert sätt (bl.a. material, symboler regler) - Aktuella samhällsfrågor som rör kemi (t.ex. artikel om voltaren, samt sjukdomsbehandling med neurosedyn) - Historiska nutida upptäckter inom kemiområdet - (t.ex. allkemister, Nils Bohr mm) - Systematiska undersökningar - Separations- analysmetoder - Dokumentation av undersökningar

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa samhälle skiljer då fakta från värderingar formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor framför bemöter åsikter argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information använder då olika källor för enkla till viss del underbyggda resonemang om informationens källornas trovärdighet relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner för att skapa enkla texter andra framställningar med viss anpassning till syfte målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givnaplaneringar även bidra till att formulera enkla frågeställningar planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder skriftliga rapporter. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa samhälle skiljer då fakta från värderingar formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor framför bemöter åsikter argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information använder då olika källor för utvecklade relativt väl informationens källornas trovärdighet relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner för att skapa utvecklade texter andra framställningar med relativt god anpassning till syfte målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar även formulera enkla frågeställningar planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller teorier. Eleven för utvecklade Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa samhälle skiljer då fakta från värderingar formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor framför bemöter åsikter argument på ett sätt som för diskussionerna framåt fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information använder då olika källor för välutvecklade väl informationens källornas trovärdighet relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner för att skapa välutvecklade texter andra framställningar med god anpassning till syfte målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar även formulera enkla frågeställningar planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet omvandlingar andra kemiska sammanhang visar det genom att ge exempel på beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller teorier. Eleven kan föra enkla till viss del kemiska processer i levande organismer, mark, luft vatten visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier kemiska processer används i vardagen samhället beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband ger exempel på energiomvandlingar materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi naturresurser påverkar miljön visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter deras betydelse för människors levnadsvillkor. resonemang kring resultatens rimlighet ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet omvandlingar andra kemiska sammanhang visar det genom att förklara visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller teorier. Eleven kan föra utvecklade relativt väl kemiska processer i levande organismer, mark, luft vatten visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier kemiska processer används i vardagen samhället beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband förklarar visar på samband mellan energiomvandlingar materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi naturresurser påverkar miljön visar på fördelar begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara visa på samband mellan några centrala välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet omvandlingar andra kemiska sammanhang visar det genom att förklara visapå samband inom dessa något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller teorier. Eleven kan föra välutvecklade väl kemiska processer i levande organismer, mark, luft vatten visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier kemiska processer används i vardagen samhället beskriver då komplexa kemiska samband förklarar generaliserar kring energiomvandlingar materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi naturresurser påverkar miljön visar ur olika perspektiv på fördelar begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter deras betydelse för människors levnadsvillkor.

naturvetenskapliga upptäckter deras betydelse för människors levnadsvillkor.