Sverige missar direktinvesteringar Jonas Frycklund Maj, 2005
1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 Prognos för direktinvesteringarna... 6 Slutsatser... 9 Appendix: Källbeskrivning... 10
2 Sverige som spetsnation Det är glädjande att vi i Sverige under 1990-talet varit så framgångsrika med att öka inflödet av utländska direktinvesteringar. Sverige uppvisar under denna tid en av de största ökningarna av utländska direktinvesteringar inom hela OECD Handelsminister Leif Pagrotsky, pressmeddelande 9 september 1998 Vi är glada över att hamna högt upp på listan [FN:s direktinvesteringslista]. Sverige är ett av de länder i världen där internationaliseringen går snabbast Handelsminister Leif Pagrotsky, till nyhetsbyrån Direkt 3 oktober 2000 Utländska investeringar tillför värdefull kompetens och teknologi och skapar arbetstillfällen. Arbetet med att främja utländska investeringar är viktigt för Sveriges fortsatta tillväxt, utveckling och välfärd Näringsminister Thomas Östros, i rapporten Utländska investeringar december 2004 För några år sedan upplevde Sverige en boom i direktinvesteringarna. Stora mängder kapital strömmade in i landet. Regeringen var inte sen att ta detta till intäkt för att företagsklimatet i Sverige var utmärkt. Man talade om företagsflykten till Sverige. Efter att IT-bubblan sprack rasade direktinvesteringarna i hela världen. Att direktinvesteringarna gick ner i Sverige bortförklarades först med att det var en del av en tillfällig global svacka. Denna bortförklaring håller inte längre. Direktinvesteringarna i världen har åter börjat öka, samtidigt som Sverige fortsätter att tappa mark i snabb takt. Förra året var inflödet av de utländska direktinvesteringarna negativt i Sverige. Det innebär att utländska investerare förde ut 14 miljarder kronor mer än de förde in.
3 FN:s direktinvesteringsliga FN-organet UNCTAD sammanställer årligen statistik över världens direktinvesteringar. Den senaste rapporten från september 2004 innehåller uppgifter till och med 2003. Statistiken visar att Sverige under senare år har tappat förhållandevis mer direktinvesteringar än andra länder. Särskilt tydligt är det om man ser på direktinvesteringsligan som rankar länderna efter storleken på inkommande direktinvesteringar. Tabell 1 FN:s direktinvesteringsliga 1999-2004 1999 2000 2001 2002 2003 2004* 1. USA 1. USA 1. USA 1. 1. 1. USA 2. Belgien- 2. Tyskland 2. Belgien- 2. USA 2. Kina 2. Storbritannien 3. Storbritannien 3. Storbritannien 3. Storbritannien 3. Kina 3. Frankrike 3. Australien 4. Sverige 4. Belgien- 4. Nederländerna 4. Frankrike 4. USA 4. Kina 5. Tyskland 5. Kanada 5. Frankrike 5. Tyskland 5. Belgien 5. 6. Frankrike 6. Nederländerna 6. Kina 6. Spanien 6. Irland 6. Belgien 7. Nederländerna 7. Hongkong 7. Spanien 7. Storbritannien 7. Spanien 7. Hongkong 8. Kina 8. Frankrike 8. Kanada 8. Nederländerna 8. Storbritannien 8. Frankrike 9. Brasilien 9. Kina 9. Mexiko 9. Irland 9. Nederländerna 9. Brasilien 10. Kanada 10. Spanien 10. Hongkong 10. Kanada 10. Italien 10. Mexiko 11. Danmark 11. Brasilien 11. Brasilien 11. Hongkong 11. Italien 12. Brasilien 12. Tyskland 12. Belgien 12. Tyskland 12. Singapore 13. Irland 13. Singapore 13. Mexiko 13. Schweiz 13. Irland 14. Sverige 14. Italien 14. Italien 14. Singapore 14. Ryssland 15. Schweiz 15. Bermuda 15 Australien 15. Mexiko 15. Spanien 16. Sverige 16. Sverige 16. Brasilien 16. Japan 17. Danmark 17. Hongkong 17. Bermuda 17. Sydkorea 18. Irland 18. Japan 18. Australien 18. Chile 19. Schweiz 19. Tjeckien 19. Österrike 19. Kanada 20. Sydafrika 20. Finland 20. Kanada 20. Polen 21. Japan 21. Indien 22. Caymanöarna 22. Rumänien 23. Indien 23. Schweiz 24. Polen 24. Österrike 25. Sydkorea 25. Finland 26. Israel 26. Malaysia 27. Sverige 27. Tjeckien 28. Azerbadjan 28. Island 29. Chile 29. Kazakhstan 30. Finland 30 Argentina * Baserad på s prognos Källor: World Investment Report 2004; UNCTAD Press release 2005-01-11, se appendix Sedan Sveriges topposition 1999, när vi låg på fjärde plats, har vi fram till 2003 tappat till 27:e plats i världen. År 2003 låg vi strax före Azerbadjan. År 2004 platsar vi inte längre in bland de 30 främsta investeringsländerna. Sverige är ett litet land. Man kan resonera att vi borde nöja oss att hamna långt ned på listan. Man kan även argumentera för att 1999 var ett exceptionellt år. Då upplevde vi både Astra Zeneca-affären och en IT-boom som drog upp direktinvesteringarna. Men faktum är att Sverige låg bättre till i direktinvesteringsligan redan före toppåret 1999 än vad vi gör nu. Direktinvesteringar kan skilja sig mycket åt år från år. Särskilt för mindre länder kan enskilda storaffärer göra att siffrorna sticker iväg ett år och faller i botten ett annat. Den negativa utvecklingen för Sverige kvarstår dock även om man ser på utvecklingen över en längre tid.
4 Tabell 2 FN:s direktinvesteringsliga 1990-talet och hittills under 2000-talet Miljoner USD, genomsnitt per år 1990-talet 2000-talet 1. USA 89064 1. USA 136322 2. Storbritannien 32477 2. Belgien- 104244 3. Kina 28465 3. Storbritannien 60562 4. Belgien- 22710 4. Kina 50888 5. Frankrike 22042 5. Tyskland 45933 6. Nederländerna 15433 6. Frankrike 43224 7. Sverige 12973 7. Nederländerna 31628 8. Tyskland 12462 8. Hongkong 28613 9. Spanien 10631 9. Spanien 27385 10. Kanada 10609 10. Kanada 25691 11. Brasilien 9922 11. Australien 23385 12. Mexiko 9812 12. Irland 20215 13. Hongkong 9033 13. Brasilien 20027 14. Singapore 8059 14. Mexiko 17098 15. Argentina 6814 15. Italien 15078 16. Australien 6216 16. Singapore 13091 17. Malaysia 4816 17. Danmark 10732 18. Schweiz 4442 18. Schweiz 10172 19. Danmark 4261 19. Sverige 9649 20. Italien 3950 20. Bermuda* 8796 *) avser genomsnitt för åren 2000-2003 Anm: Med 2000-talet avses 2000-2004 Källor: World Investment Report 2002-2004, UNCTAD press release 2005-01-11, samt se appendix Om hela 1990-talet räknas samman låg vi då på sjunde plats i FN:s direktinvesteringsliga. Under de fem år som hittills gått av 2000-talet har vi fallit till 19:e plats. I jämförelse med andra länder är Sverige utmärkande eftersom minskningen inte bara är relativ. Även i absoluta tal är direktinvesteringarna lägre i genomsnitt under 2000-talet jämfört med 1990-talet. 1 FN:s direktinvesteringsliga kan kritiseras för att den inte tar hänsyn till storleken på landet. Ett sätt att hantera det är att ställa inflödet av direktinvesteringar i relation till landets BNP. I en riksdagsdebatt förra året menade den dåvarande näringsministern att Sverige fortfarande låg bra till i jämförelse med andra länder om man för det första såg till utvecklingen över en treårsperiod och för det andra relaterade direktinvesteringarna till BNP. 2 I tabell 3 har länderna rankats efter inkommande direktinvesteringar som andel av BNP. För att rensa bort tillfälliga effekter har tre års glidande medelvärde använts. Som framgår av tabellen har Sverige även med denna mätmetod successivt tappat mark jämfört med andra länder. Vi har halkat ner från tredje till 19:e plats på fem år. 1 Detta trots att direktinvesteringarna mäts i löpande priser. 2 Svar på fråga 2003/04:1022 om utländska direktinvesteringar i Sverige, 2004-05-05
5 Tabell 3 Inkommande direktinvesteringar som andel av BNP Rangordning av länder baserad på glidande 3-årsmedelvärde 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1. Belgien- 1. Belgien- 1. Belgien- 1. Belgien- 1. Belgien- 1. Belgien- 2. Singapore 2. Kanada 2. Hongkong 2. Kanada 2. Irland 2. Irland 3. Sverige 3. Hongkong 3. Kanada 3. Hongkong 3. Singapore 3. Hongkong 4. Kanada 4. Irland 4. Singapore 4. Irland 4. Kanada 4. Singapore 5. Irland 5. Singapore 5. Irland 5. Singapore 5. Hongkong 5. Tjeckien 6. Hongkong 6. Sverige 6. Nederländerna 6. Nederländerna 6. Tjeckien 6. Australien 7. Nederländerna 7. Nederländerna 7. Sverige 7. Danmark 7. Nederländerna 7. Kanada 8. Tjeckien 8. Danmark 8. Danmark 8. Tjeckien 8. Spanien 8. Rumänien 9. Danmark 9. Tjeckien 9. Tjeckien 9. Sverige 9. Danmark 9. Kina 10. Malaysia 10. Storbritannien 10. Storbritannien 10. Spanien 10. Kina 10. Finland 11. Storbritannien 11. Schweiz 11. Schweiz 11. Finland 11. Sverige 11. Malaysia 12. Kina 12. Tyskland 12. Tyskland 12. Tyskland 12. Finland 12. Spanien 13. Polen 13. Polen 13. Spanien 13. Storbritannien 13. Frankrike 13. Nederländerna 14. Rumänien 14. Malaysia 14. Finland 14. Schweiz 14. Schweiz 14. Frankrike 15. Schweiz 15. Kina 15. Polen 15. Kina 15. Mexiko 15. Schweiz 16. Mexiko 16. Finland 16. Kina 16. Polen 16. Rumänien 16. Storbritannien 17. Frankrike 17. Spanien 17. Frankrike 17. Frankrike 17. Polen 17. Polen 18. Finland 18. Rumänien 18. Malaysia 18. Mexiko 18. Storbritannien 18. Mexiko 19. USA 19. Frankrike 19. Mexiko 19. Malaysia 19. Malaysia 19. Sverige 20. Spanien 20. USA 20. Österrike 20. Australien 20. Australien 20. Danmark Källor: World Investment Report 2002-2004, UNCTAD press release, egna beräkningar
6 Prognos för direktinvesteringarna FN:s sammanställningsprocedur är relativt långsam. Den samlade världsstatistiken kommer inte förrän i september. har därför genomfört en egen sammanställning av den tillgängliga direktinvesteringsstatistiken från respektive lands centralbank eller statistikmyndighet. Sammantaget samlades statistik in från 58 länder. I vissa fall rör det sig om preliminär statistisk som kan komma att revideras. Resultatet är en prognos för FN:s direktinvesteringsliga för 2004. På basis av den insamlade statistiken förutspås att direktinvesteringarna ökade till omkring 704 miljarder kronor under 2004. Detta innebär att världens samlade direktinvesteringar förra året ökade för första gången sedan den senaste nedgångsfasen inleddes 2001, se diagram 1. Diagram 1 Globalt inflöde av direktinvesteringar 1998-2004 Miljarder USD 1600 1400 1388 1200 1000 1087 800 600 691 817 680 580 704 400 200 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Källor: World Investment Report 2004, UNCTAD press release 2005-01-11, egna beräkningar Ökningen förra året ligger på drygt 20 procent. Detta är en avsevärt större ökning än de sex procent som UNCTAD förutspådde i januari i år. Ökningen har till stor del kommit utvecklingsländer samt Central och Östeuropa till del. Stora vinnare är även USA, Australien och Storbritannien. Däremot skedde förra året fortsatta minskningar i ett antal västeuropeiska länder.
7 Tabell 4 Prognos för FN:s direktinvesteringsliga 2004 Miljoner USD 2004 1. USA 115500 2. Storbritannien 82648 3. Australien 77968 4. Kina 60600 5. 57104 6. Belgien 34429 7. Hong Kong 34107 8. Frankrike 26508 9. Brasilien 18166 10. Mexiko 16602 11. Italien 16176 12. Singapore 16059 13. Irland 14085 14. Ryssland 11672 15. Spanien 9862 16. Japan 8370 17. Sydkorea 8190 18. Chile 7603 19. Kanada 6568 20. Polen 6159 21. Indien 5336 22. Rumänien 5098 23. Schweiz 4942 24. Österrike 4874 25. Finland 4652 26. Malaysia 4624 27. Tjeckien 4463 28. Island 4358 29. Kazakhstan 4269 30. Argentina 4254 Källor: se appendix Som synes kvalar Sverige inte längre in bland de 30 främsta investeringsländerna. Det beror på att inflödet av direktinvesteringar till Sverige var negativt förra året. Ett negativt inflöde av direktinvesteringar innebär att utländska investerare tar ut mer kapital ur sina verksamheter i Sverige än vad de satsar. Som Invest in Sweden Agency (ISA) har konstaterat är detta mycket ovanligt: Det är däremot mycket ovanligt att de sammanlagda flödena av utländska direktinvesteringar resulterar i en desinvestering. Detta har inträffat endast en gång i Sverige under de senaste 20 åren. En sammanlagd desinvestering från utlandet på 0,2 miljarder kronor registrerades under 1992, året då den svenska lågkonjunkturen var som djupast Klimatet för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden Agency, december 2004 Nu kan vi konstatera att det ovanliga har inträffat igen. Samtidigt som vi upplevde en högkonjunktur förra året förde utländska investerare ut 14 miljarder mer ur landet än de förde in.
8 Det är en klen tröst att Sverige under förra året delar sitt öde med tre andra länder. Tabell 5 Länder med negativt inflöde av direktinvesteringar 2004 Miljoner USD 2004 Danmark -926 Sverige -1852 Nederländerna -2885 Tyskland -38628 Källor: se appendix Särskilt i Tyskland har de negativa siffrorna spätt på diskussionen om det bristande investeringsklimatet. 3 Gemensamt för våra tre olycksbröder förra året är att de lättare kan förklara bort minussiffrorna med att det är en tillfällig effekt ett enskilt år. Som framgår av tabell 2 har Danmark, Nederländerna och Tyskland alla dragit till sig avsevärt högre volymer direktinvesteringar under 2000-talet än under 1990-talet. För Sverige är däremot den negativa siffran en bekräftelse på en nedgång som varit tydlig under de senaste fem åren. 3 Economic Briefing, 2005-03-01, Commerzbank Economic Research
9 Slutsatser Regeringens argument att stora utländska investeringar är ett tecken på ett gott företagsklimat har inte klarat tidens tand. Direktinvesteringarna har sjunkit kraftigt i Sverige fem år i rad. Förra året hade vi ett negativt inflöde av utländskt kapital till Sverige. Det har vi inte haft sedan krisåret 1992 och då var det negativa inflödet mindre än det är idag. Direktinvesteringarna i Sverige minskar snabbare än i andra länder. Vi har sjunkit från fjärde plats 1999, till att förra året hamna nära botten i FN:s direktinvesteringsliga, som omfattar 195 länder. Även om man ser på medelvärden över flera år framstår den svenska nedgången i direktinvesteringarna som tydlig. I genomsnitt är direktinvesteringarna per år lägre under 2000-talet än under 1990-talet, detta även om man avstår från att ta hänsyn till inflationen. Också om man ser på direktinvesteringarna som andel av BNP, tappar Sverige mark. Från att i slutet på 90-talet ha legat på tredje plats har vi nu halkat ner till en 19:e plats. Regeringen har länge hävdat att det inte gör något att svenska företag drar ner sin verksamhet i Sverige, eftersom nya utländska företag strömmar in i landet i minst samma takt. Detta resonemang håller inte längre. De utländska företagen har nu också dragit öronen åt sig.
10 Appendix: Källbeskrivning För att få fram uppgifter om inkommande direktinvesteringar för respektive land för år 2004 gjordes sökningar hos i första hand respektive lands centralbank. I vissa länder är det inte centralbanken som ställer samman betalningsbalansen utan uppgifterna fick hämtas in från respektive lands statistikmyndighet eller finansdepartement. Uppgifterna kan komma att revideras och i vissa fall har det varit svårt att säkert fastställa om mätmetoderna följer FN:s definitioner. I en del fall har siffrorna varit angivna i amerikanska dollar, i andra fall har en omräkning gjorts enligt årsgenomsnittskursen. De källor som använts är: Australian Bureau of Statistics Banco Central de Chile Banco Central del Ecuador Banco Central do Brasil Banco Centrale de Venzuela Banco de España Banco de la Republica Colombia Banco de Mexico Bank of Estonia Bank of Greece Bank of Israel Bank of Italy Bank of Korea Bank of Latvia Bank of Lithuania Bank of Portugal Bank of Slovenia Banque centrale du Luxembourg Banque de France Bulgarian National Bank Bureau of Economic Analysis, U.S. Census and Statistics Department, Hongkong Central Bank of Cyprus Central Bank of Hungary Central Bank of Thailand Central Bank of the Republic of Turkey Central Bank of the Russian Federation Central Statistics Office Ireland Croatian National Bank Czech National Bank Danmarks Nationalbank De Nederlandsche Bank Department of Statistics, Malaysia Deutsche Bundesbank Finlands Bank Magyar Nemzeti Bank Ministry of Economy and Production, Argentina Ministry of Finance Japan National Bank of Belgium National Bank of Kazakhstan National Bank of Poland National Bank of Romania National Bank of Serbia
11 National Bank of Slovakia National Bank of Ukraine National Statistics Office Malta National Statistics, UK Norges Bank Oesterreichische Nationalbank Reserve Bank of India Riksbanken Schweizerische Nationalbank Sedlabanki Islands South African Reserve Bank State Bank of Pakistan Statistics Canada Statistics New Zealand Statistics Singapore FN-siffrorna har hämtats från: World Investment Report 2001 World Investment Report 2002 World Investment Report 2003 World Investment Report 2004 UNCTAD press release 2005-01-11