2014-04-14 Ert Dnr: NV-04871-13 Vårt Dnr: 2014/0080 Naturvårdsverket Att: registrator Naturskyddsföreningens samlade synpunkter på förslagen till ändrade föreskrifter för nationalparkerna, inklusive några specifika synpunkter rörande Färnebofjärdens nationalpark Naturskyddsföreningen har tagit del av ovanstående remisser. Riksföreningen har valt att delegera till berört länsförbund att avge ett remissvar, eftersom det är i kretsar och länsförbund som den bästa lokala kunskapen finns om förhållandena i respektive park. Riksföreningen vill i detta yttrande lämna nedanstående generella synpunkter, samt några specifika synpunkter som berör Färnebofjärdens nationalpark. Det sistnämnda mot bakgrund av att denna park berörs av två nationella artbevarandeprojekt som riksföreningen driver; havsörn och vitryggig hackspett. ***** Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter: Vi välkomnar att det sker en översyn av föreskrifterna Nationalparkerna ska kunna användas för natur- och friluftsupplevelser, dock på villkor att det sker på ett sådant sätt som inte innebär risk för negativ påverkan på naturvärdena, eller på ett sätt som riskerar att störa eller försämra andra parkbesökares möjlighet till upplevelser. Det är bra att begreppet kommersiell verksamhet tas bort som grund för förbud. Föreskrifterna bör utformas så att tillståndsplikt krävs för all naturturism. Där det finns behov av det bör en enkel anmälningsplikt gälla för övrigt organiserat friluftsliv. Behovet av individuell utformning för respektive park måste dock övervägas noga.
2/9 Specifikt om Färnebofjärdens nationalpark: Förslaget på nya föreskrifter är till stora delar bra och relevanta, se dock generella synpunkter om reglering av organiserad verksamhet. Föreslagna föreskrifter måste sätta områdets mycket höga naturvärden, vildmarksprägel och störningskänsliga fauna före eventuell anpassning till organiserad verksamhet (turism eller andra slags grupper). Jakt på klövviltarter och bäver i syfte att undvika ett betestryck som omöjliggör för biologisk mångfald viktig föryngring av lövträden rönn, sälg, asp och ek är nödvändig och tillstyrks. All jakt under häckningsperioder för havsörn (januari) avstyrks dock, bl a med stöd i hur syftet för nationalparken ska uppnås:..störning av skyddsvärt djurliv förhindras. Åtgärder beskrivna i nationella åtgärdsprogram för hotade arter förutsätts även fortsättningsvis vara fullt genomförbara även med de nya föreskrifterna. Förslagen till de begränsade fågelskyddsområdena i syfte att freda hotade och störningskänsliga fågelarter tillstyrks. En flexibilitet behövs som ger möjlighet att inrätta nya fågelskyddsområden utan att föreskrifter behöver skrivas om. Föreningen avstyrker bestämt förslaget att höja hastighetsgränsen för motorbåtar till 25 knop längs långa stråk på fjärden. Det är viktigt att Naturvårdsverket skyndsamt drar igång det starkt försenade arbetet att omarbeta skötselplanen för nationalparken och därmed ta itu med den viktigaste utmaningen- att vidta åtgärder för att återställa parkens lövområden till sina tidigare värden. ********* Nya föreskrifter för nationalparkerna Generellt välkomnar föreningen att det sker en översyn av föreskrifterna. Omvärldsförändringar, ny kunskap och ändrade förhållande i och vid varje park leder till ett behov av att med jämna mellanrum se över föreskrifterna, så att dessa är aktuella och ändamålsenliga i ljuset av rådande naturvårdspolitik och framför allt syftet med respektive park. Bakgrunden till detta regeringsuppdrag finns att hämta i prop. 2009/10:238 Framtidens friluftsliv. Regeringen betonar i propositionen att Sveriges natur
3/9 utgör en stor tillgång för såväl inhemska som utländska besökare. Friluftsliv och natur-, kultur- och landsbygdsturism har stor och ökande betydelse för ett livskraftigt näringsliv i hela landet, landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat och kulturreservat är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare där så är lämpligt. Vid sidan av skötsel för att bevara natur- och kulturvärden är skötsel och förvaltning inriktad på rekreation och tillgänglighet av stor vikt. Föreningen delar i allt väsentligt det synsättet. Föreningens grundläggande inställning är att nationalparkerna ska kunna användas för natur- och friluftsupplevelser, dock med förbehållet att det sker på ett sådant sätt som inte innebär risk för negativ påverkan på naturvärdena, eller på ett sätt som riskerar att störa eller försämra andra parkbesökares möjlighet till upplevelser. Detta innebär att föreskrifter liksom parkförvaltning måste balansera dessa mål mot varandra. Det är bra att förslaget äntligen tar bort begreppet kommersiell som grund för vad som bör vara tillåtet eller förbjudet. Denna grund för reglering är ålderdomlig. Istället bör det vara företeelsens eller verksamhetens risk för negativ påverkan som bör vara utgångspunkten vid utformning av föreskrifter. Kommersiell verksamhet och ideell dito kan ju ha precis samma påverkan och effekter. Föreningen har en i grunden positiv inställning till att utveckla naturturismen i landet, såväl i skyddade områden som utanför dessa. Denna näringsgren har en stor potential, och är en ofta förbisedd alternativ markanvändning som kan bidra till lokal och regional utveckling genom att generera sysselsättning och bidra till ekonomin lokalt. Detta nyttjande inbegriper nationalparkerna, men då måste myndigheterna verkligen ha koll på hur, och på vilket sätt och omfattning, nyttjandet sker. Det är mot denna bakgrund rimligt och bra att det absoluta förbudet mot kommersiell verksamhet ersätts med (lite olika utformning i olika parker) av tillståndsplikt för organiserade aktiviteter. Föreningen inser att det ligger en svårighet inbyggd i att genom tillståndsplikt reglera detta, mot bakgrund av vad det medför av anspråk på myndighetsresurser, och risk för att olika besökare inte hinner få sin tillståndsansökan prövad i tid. Organiserade aktiviteter omfattar ju allt från skolklasser till grupper som besöker i föreningsregi, till företag som bedriver naturturism i större eller mindre skala. Föreningen anser att det bör finnas kvar någon form av tillståndsförfarande som ger berörd länsstyrelse möjlighet att följa utvecklingen beträffande organiserade aktiviteter i parken. Ett annat skäl till detta är att ha möjligheten att stänga av oseriösa aktörer, eller verksamheter som över tid leder till en sådan påverkan att
4/9 nationalparkens syften äventyras. Ett sätt är att utforma föreskrifterna så att tillståndsplikt krävs för all naturturism, och att en enkel anmälningsplikt skall gälla för övrigt organiserat friluftsliv; när det finns behov av det. Detta borde vara den framkomliga vägen i de flesta parkerna, men behovet av individuell utformning för respektive park måste övervägas noga. Ett tillstånd kan meddelas för den tidsperiod som länsstyrelsen bedömer lämplig. Med andra ord behöver inte tillståndsförfarandet upprepas varje år. Detta gäller särskilt beträffande operatörer som länsstyrelsen har lång erfarenhet av. Vid sidan av frågan om föreskrifterna vill föreningen framhålla att det är viktigt att Naturvårdsverket säkerställer resurser för att tillsammans med bransch, lokala miljöorganisationer, markägare och andra berörda parter, arbeta fram en långsiktig nationell strategi för hållbar naturturism, inklusive i skyddade områden. I ljuset av ovan vill föreningen även framhålla vikten av att parkerna även i framtiden hålls så bullerfria som möjligt. Detta berör såväl överflygning av luftfarkoster som motortrafik inne i parkerna. Det finns t.ex. ingen anledning att öppna upp parkerna för ökad möjlighet att köra motorfordon in i parkerna. På motsvarande sätt måste faciliteter som rör boende etc. givetvis förläggas utanför parkerna. Det har under senare år förekommit en del idéer och förslag från olika håll om att öppna upp parkerna för turism genom att tillåta byggnation, biltrafik m.m. inne i parkerna. Detta med hänvisning till just naturturism och lokal utveckling. Föreningen menar att inget vore mer felaktigt. Nationalparkernas stora tillgång är just frånvaron av exploatering och storskalig påverkan av människan. Det renbete som bedrivits av samerna under flera hundra år i parkerna i fjällen är givetvis en påverkan men inte av ett slag som negativt har påverkat värdena. Några specifika synpunkter kring Färnebofjärden Nedre Dalälven i allmänhet och Färnebofjärdens nationalpark i synnerhet hyser mycket höga naturvärden, även i ett globalt perspektiv. Det är också en av anledningarna till att Naturskyddsföreningen under lång tid engagerat sig i traktens bevarande och framtida utveckling. Två av föreningens nationella artskyddsprojekt, havsörn och vitryggig hackspett, har dessutom starka intressen i nationalparken. Därutöver är nationalparken ett viktigt område för flera andra arter med nationella åtgärdsprogram, däribland strandskinnlav, älvängslöpare, cinnoberbagge, insekter på asp m fl. Färnebofjärdens nationalpark inrättades 1998 för att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick.
5/9 Naturskyddsföreningen initierade år 1972 frågan om skydd för det s.k. Tinäsområdet, ett stort sammanhängande skogs- och myrområde i den nuvarande nationalparkens södra del. År 1975 lade föreningen fram ett förslag till nationalpark för hela området kring Färnebofjärden, vars gränser är snarlika de som parken fick 23 år senare. I många år var det bara Sandvikens kommun som stödde förslaget, men så småningom tog Naturvårdsverket med förslaget i sin första nationalparksplan år 1987. Föreningen deltog sedan i den arbetsgrupp som åren 1990-1998 tog fram gränser, föreskrifter och skötselplan för nationalparken. Sedan år 1998 har föreningen varit representerad i parkens skötselråd. Det är mot denna bakgrund som riksföreningen vill lämna några specifika synpunkter om just denna park. I stort sett anser Naturskyddsföreningen att de nu föreslagna föreskrifterna är relevanta. Vi har dock följande specifika synpunkter. Om inskränkningar i rätten att använda mark och vatten inom nationalparken a) Nr 16 med lydelsen: plantera in eller sätta ut växter, djur eller andra organismer.. Förslaget till ny lydelse riskerar att innebära onödig byråkrati i anslutning till den utplantering av vitryggiga hackspettar som regelbundet skett i nationalparken sedan år 1998. Denna byråkrati undveks med den tidigare lydelsen om främmande arter. b) Nr 17 med lydelsen: bedriva jakt, förutom efter älg, rådjur eller mink. Jakt efter älg eller rådjur får inte bedrivas under perioden 1 februari 1 oktober.. Generellt anser Naturskyddsföreningen att jakt i skyddade områden måste avgöras från fall till fall, utifrån syftet med skyddet. I många fall finns goda skäl att inte tillåta någon jakt alls i skyddade områden. I andra kan jakt tvärtom vara nödvändig. Om syftet med ett skyddat området är föråldrat bör det ses över av länsstyrelsen, inklusive behovet av reglering av jakt. Föreskrifterna ska bland annat säkerställa att bevarandemål nås, men får inte vara mer omfattande än vad syftet kräver. Jakt i nationalparker och andra skyddade områden kan vara och upplevas som störande och principiellt fel. I en del skyddade områden, däribland Färnebofjärdens nationalpark, finns dock uttalade behov av jakt på klövviltarter
6/9 och bäver, för att undvika ett betestryck som omöjliggör för biologisk mångfald viktig föryngring av lövträden rönn, sälg, asp och ek. Naturskyddsföreningen anser att nationalparkens syfte förutsätter en bibehållen jakt på klövvilt och bäver. Naturskyddsföreningen anser att i denna park bör även bäver lyda under allmän jakt under tiden 1 oktober - 31 december. Bävern har ökat kraftigt sedan den först dök upp i området i mitten av 1980-talet och har hittills fällt tusentals av de mest värdefulla asparna i nationalparkens svämskogar. Den allmänna bäverjakten skall ses som ett komplement till nuvarande skyddsjakt på våren som hittills inte lyckats decimera bäverstammen. Syftet med denna nationalpark lyder:. för att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. Bäverns expansion medför att de värdefulla skogarna. helt klart riskerar att utarmas på sitt absoluta nyckelträdart; nämligen äldre aspar. Vi menar därför att förslaget ovan är väl i linje med syftet. Vårt förslag har också konsekvenser för utformning av de generella undantagen (för förvaltaren beträffande att jaga bäver). Likaså kan den växande populationen av vildsvin riskera att påverka bland annat skogshönsens häckningsframgång. Vildsvinsstammen i området bör noga följas upp och eventuellt decimeras. Enligt 30 skogsvårdsförordningens Allmänna råd till 7 kap 19 om hänsyn till arter anges att för havsörn och kungsörn börjar den känsliga perioden redan omkring den 1 januari. Under den känsliga perioden skall störande skogsbruksverksamhet undvikas. Naturskyddsföreningen anser att samma period bör gälla även för jakt, vilket på samma sätt som skogsbruk kan utgöra störning för havsörnar under en känslig period av inledande häckning. Fiske för omedelbar konsumtion i samband med vistelse i framför allt stora naturskyddade områden bör, enligt Naturskyddsföreningen, i allmänhet kunna vara förenligt med syftet. Skyddet av fiskfaunan behöver dock uppmärksammas i större utsträckning och bedömning göras från fall till fall om restriktioner även för husbehovsfiske behövs för att skydda vissa arter. Om rätten att färdas och vistas och om ordningen i övrigt inom nationalparken Nr 7. framföra motorbåt eller annan motordriven farkost med högre hastighet än 7 knop, förutom inom ett område som är 50 meter brett och som har markerats på karta i bilaga 1, där högsta tillåtna hastighet är 12 eller 25 knop..
7/9 Naturskyddsföreningens uppfattning är att snabbgående och stora motorbåtar har minskat betydligt i antal i nationalparken under de senaste 20 åren. Att då tillåta 25 knop i flera långa stråk anser vi vara helt fel och skulle öppna för att fler besökare med snabba motorbåtar söker sig till parken med ökade bullerstörningar och ökad påverkan på sjöfåglar, särskilt storlom, som följd. Det skulle också innebära en negativ påverkan beträffande andra parkbesökares möjlighet till naturupplevelse fri från motorbåtsbuller. Föreningen avstyrker sammantaget bestämt förslaget. Riksföreningen vill även tillstyrka förslaget om att behålla förbud mot att...framföra motordrivet fordon eller parkera förutom på vägar avsedda för motortrafik eller parkeringsplatser. Vad som sagts ovan generellt om att ge goda möjligheter till att uppleva värdena i skyddade områden, liksom om naturturism, får inte innebära att nationalparker öppnas upp för ökad biltrafik inne i parkerna. Biltrafik inne i skyddade områden innebär alltid en risk för försämrade möjligheter till naturupplevelse för andra besökare. Vid sidan av det finns även risk för störningar på fr.a. fauna om det ges ökade möjligheter att köra med bil in i parkerna. Se även ovan om föreningen principiella synpunkter rörande detta. Synpunkter om Färnebofjärdens nationalpark vid sidan av föreskrifterna Efterlevnad av nationalparkens ursprungliga syfte Syftet med Färnebofjärdens nationalpark lyder: att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. I syftet ingår: att områdets vegetation och skyddsvärda djurliv så långt möjligt bevaras i sitt naturliga tillstånd, att den naturliga vattenregimen och forssträckorna bibehålls och att vattenmiljön så långt möjligt skyddas från föroreningar, att vissa kulturhistoriskt intressanta miljöer bibehålls, och att allmänhetens möjlighet att uppleva områdets natur underlättas i lämplig grad. Mot bakgrund av ovanstående syfte och de i syftet ingående att-satserna, konstaterar Naturskyddsföreningen att mycket har hänt under den tid som löpt efter att beslutet om nationalpark fattades. Särskilt skrivningarna vegetationens naturliga tillstånd och bibehållen naturlig vattenregim står i stark kontrast till Dalälvens kraftiga reglering och dess negativa inverkan på naturen runt älven. Älvens våröversvämningar har genom successiv utbyggnad av vattenkraft längre
8/9 uppströms minskat i amplitud och varaktighet vilket har lett till en ökad inväxt av gran i parkens viktigaste miljö för rödlistade arter, lövsvämskogarna. Svämskogarna har i accelererande takt vuxit igen med gran på ett sätt som fått uppenbara konsekvenser på både nationalparkens vegetation, lägre fauna och flera fågelarter, i synnerhet vitryggig hackspett som behöver stora sammanhängande lövskogar med gott om död ved. Naturskyddsföreningen vill betona att ovanstående syfte att områdets vegetation och skyddsvärda djurliv så långt möjligt bevaras i sitt naturliga tillstånd, inte är möjligt att nå på grund av rådande vattendomar för Dalälven. Förhållandena när nationalparken bildades 1998 var allt annat än naturliga. Avsaknad av naturliga översvämningar leder till förgraning av områdets värdefulla lövskogar, orsakat av vattenregleringarna. Detta förhållande påverkar kraftigt möjligheterna att bevara vegetation och skyddsvärda djur i naturligt tillstånd. Föreningen yrkar på att kraftfulla restaureringsåtgärder skyndsamt arbetas fram inom ramen för framtagande av ny skötselplan för Färnebofjärdens nationalpark. Det är främst borttagande av inträngande gran i lövskogarna som är ytterst brådskande. Enda realistiska åtgärden för denna typ av restaurering är med maskinella åtgärder, vilket inom ramen för bevarandesyftena behöver prioriteras högst, och ersätta det tidigare orealistiska syftet att, med gällande vattendomar, kunna erhålla ett unikt älvlandskap med omgivande skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. Ovanstående process har accentuerats under senare år och har redan börjat leda till utarmning av arter vilket resulterar i minskad dragningskraft för besökare. Vid sidan av frågan om de specifika föreskrifterna för Färnebofjärden vill vi, mot bakgrunden av syftet med denna park, framhålla vikten av att Naturvårdsverket driver frågan om att få tillstånd en ändrad vattenregim för Nedre Dalälven. Vattenregimen är kanske den viktigaste faktorn som har format och formar denna park. Som framgått ovan sker idag vegetationsförändringar; ja ändringar av hela ekosystem, som inte är naturliga utan är en konsekvens av den reglerade och ändrade vattenregimen. Ansvariga myndigheter kan därför inte betrakta denna park som ekosystem som är i något slags naturligt tillstånd, utan måste ha en adaptiv förvaltning som, i ljuset av den påverkan som sker och har skett, bäst förvaltar de naturvärden som är karakteristiska och unika för denna park; och dit hör just.älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och nyckelarter knutna till dessa ekosystem. Vi vill även i detta sammanhang påpeka skyldigheten för regeringen och dess myndigheter att förvalta de delar av parken som utgör Natura 2000 på ett sätt som medför att arter och naturtyper - som utgjort grund för utpekandet upprätthålls (i förekommande fall restaureras till) gynnsamt tillstånd. Och på så sätt bidrar till att dessa arter och naturtyper
9/9 upprätthålls i gynnsam bevarandestatus i landet. Detta är tvingande bestämmelser som inte kan kompromissas bort och som ytterst bottnar i ett åtagande mot EU. Exempelvis utgör delar av parken s.k. SPA-område (Natura 2000) utpekat för bl.a. vitryggig hackspett. För Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Ordförande riksföreningen Jan Terstad Skogs- och naturvårdschef