PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-03 Tillgänglighetsrådet Tid Torsdagen den 3 mars, kl. 15:00 17:15 Plats KS-salen, Stadshuset, Östra Sjögatan 18 Kalmar Omfattning 1-11 Beslutande Dzenita Abaza (S) Per Dahl (M) Kajsa Hedin (C) Roger Holmberg (S) Lars Holmberg (V) gick kl.17.00 Lasse Johansson (S) Fredrik Persson (S) Elisabeth Gustavsson (S) Björn Melin Allan Johansson Krister Ekström Roland Vigersved Barbro Eldhagen Marie Torstensson Anna-Carin Birgersgård gick kl.16.00 Ersättare Inger Hilmansson (L) Kerstin Edvinsson (M) Christoffer Dywik (K) Gunnel Persson Urban Algotsson ordförande, kommunstyrelsen omsorgsnämnden servicenämnden socialnämnden samhällsbyggnadsnämnd barn- och ungdomsnämnden överförmyndarnämnden Södermöre kommundelsnämnd Reumatikerföreningen SRF FSO FSO FSO FSO FSO oppositionsråd socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Reumatikerföreningen Synskadades förening (SRF) Övriga närvarande Peter Johansson 4 Jonas Andersson 4 Lars Axelsson 5 Christina Erlandsson 5 Ann-Sofie Lagercrantz 7 regionförbundet/landstinget regionförbundet/landstinget supportchef omsorgsförvaltningen verksamhetschef omsorgsförvaltningen strateg social hållbarhet kommunledningskontoret
Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-03 2 (6) Björn Strimfors 8 Tomas Lexinger 8 Åhörare Henrik Nilsson 4 Stefan Johnson 4 stadsarkitekt samhällsbyggnadskontoret enhetschef serviceförvaltningen kommunikationschef turistchef Sekreterare Louise Weidolf Justeras Dzenita Abaza ordförande Anna-Carin Birgersgård FSO Lasse Johansson barn- och ungdomsnämnden
Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-03 3 (6) 1 Inledning Ordförande Dzenita Abaza förklarar sammanträdet öppnat och hälsade alla välkomna. 2 Val av justerare Beslut Anna-Carin Birgergård, FSO, utsågs att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Efter kl. 16:00 Lasse Johansson, barn- och ungdomsnämnden. 3 Fastställande av föredragningslista Beslut Upprättat förslag till föredragningslista godkändes med tillägg för att några punkter anmäldes under Övrigt. 4 Regional webbaserad tillgänglighetsguide Jonas Andersson och konsult Peter Johansson berättade om förstudien som görs om en tillgänglighetsguide för framför allt besökare men även invånare i Kalmar län. Arbetet initierades redan 2013 av Primärkommunala nämnden och först nu är den igång och beräknas bli klar i april 2016. Diskussion fördes om Västra Götalands tillgänglighetsguide och om varför uppfinna hjulet en gång till? Konstateras kan att denna guide är väldigt detaljerad och svår att hålla uppdaterad. Arbetet som förstudien inriktar sig på är någon form av app och/eller hemsida och att detta kopplas ihop med Visit Småland. Beslut Ordförande tackade för informationen som bifogas handlingarna. Ordförande poängterar också vikten av att förstudien sänds på remiss till kommunerna så att det finns möjlighet att yttra sig. 5 Hjälpmedelcentralen angående uthyrning av hjälpmedel Lars Axelsson och Christina Erlandsson från omsorgsförvaltningen var inbjudna för att berätta om möjligheterna till att ex. hyra rullstol för barn och permobiler. Christina presenterar hur det ser ut utifrån riks- Stockholms- och Kalmarperspektiv. Det ser väldigt olika ut i olika delar av landet och på olika platser. Just nu pågår en utredning om vad som ska klassas som hjälpmedel och syftet är att få till en gemensam definition. Detta för att tydliggöra och kvalitetssäkra. Stockholms län är ett gott exempel att lära av. De arbetar med priorteringstrappor för hjälpmedelsbehov.
Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-03 4 (6) I Kalmar län går det idag att, som turist, att hyra dyrare hjälpmedel om man är föreskriven det i hemkommunen. Hjälpmedelscentralen har en del hjälpmedel även för barn men det är framför allt barnrehabiliteringen på landstinget som har ansvaret för den gruppen Beslut Dzenita Abaza tackade för informationen. Presentationen bifogas protokollet. 6 Serviceplan 2016-2020 Beslut Punkten bordlades på grund av sjukdom. 7 Trygghetsmätning 2015 Ann-Sofie Lagercrantz, social strateg på kommunledningskontoret, informerade om Polisens senaste trygghetsmätning. Resultatet visar på att Kalmar är en trygg plats att leva och bo på. Faktiskt är Kalmar kommun topp tre vad gäller landets kommuner! Däremot korrelerar inte exempelvis mätningarna av utsatthet för brott och oron för att utsättas för brott. Kalmarborna oroar sig mer än vad det finns anledning till. Att minska upplevelsen av otrygghet är ett viktigt utvecklingsområde. Beslut Dzenita Abaza tackade för informationen. Presentationen bifogas protokollet. 8 Information från 1. Samhällsbyggnadskontoret om aktuell stadsplanering Björn Strimfors, stadsarkitekt, berättar lite om var Kalmar är på väg och det kan konstateras att det händer mycket! Idag är det bostadsbrist, precis som i övriga landet. För att få lägenhet genom KalmarHem är det fyra års kö. MEN, det byggs mycket just nu, mer än det har gjorts på många år. Samtidigt växer Kalmar kommun och en ökad inflyttning innebär att ex. fler förskolor/skolor byggas, fler jobb behövs och likaså ökad fritidsverksamhet. Det är alltså inte bara bostäder som behöver byggas. Under 2015 har vi byggt 295 lägenheter och under 2016 har vi planlagt för 800. Det blir en rejäl byggboom. 2. Serviceförvaltningen om aktuella utvecklingsarbeten Tomas Lexinger, enhetschef på serviceförvaltningen, informerar om ett axplock av utvecklingsarbeten: - Kustnära projekt, som en ny brygga i Vita sand. Där är tillgängligheten mycket viktig och inom området finns en ökad kunskap utifrån tidigare arbete som Kalmarsundsparkens brygga. - Gångstråk och busshållplatser arbetas det mycket med. - Lekplatser är ett område där tillgängligheten är viktig och där kraven är tydliga. På gång är lekplats i Smedby och Trollbacken. - Beslysningar här finns stort renoveringsbehov. Snart är ett nytt Belysningsprogram antaget av politiken. - Busskurerna ska bli fler. En ny upphandling är snart klar och ett samarbete med KLT om detta ska börja i höst.
Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-03 5 (6) - Arbetet med Enkelt Avhjälpta Hinder fortsätter med t.ex. kantstenssänkningar. - Trygghetsvandring är gjord som pekar ut vidare behov av insatser. - Elisabeth Gustavsson, ordförande Södermöre kommundelsnämnd, undrade vilka planerna på lekplatser det är för landsbyggden samt om belysningen på dessa. Detta är en Samhällsbyggnadsfråga och dialog får föras vidare med dem. - Kerstin Edvinsson lyfte belysningsbehov i Rinkabyholm och att Ekö behöver utvecklas. - Christoffer Dywik undrade om Vattentornsparken ska vara inhägnad? Tomas poängterade att det är viktigt med säkerheten men att det ska inhägnas med måtta. - Mari Torstensson tackade för staketet på Tullbroskolan och berättade om hur glada de var för det. Beslut Dzenita Abaza tackade för informationerna vilka fördes till protokollet. Dzenita framförde önskemål om att det vore bra om att någon från Tillgänglighetsrådet var med vid Trygghetsvandringarna. Beslut tog om att bjuda in Samhällsbyggnadskontoret för att presentera Belysningsprogrammet på nästa Tillgänglighetsråd. 9 Val av representanter till möten med restauranger samt rapportering från Restaurangmöte 2 mars 2016 Beslut Krister Ekström valdes till representant för Tillgänglighetsrådet. Eventuell information bordlades till nästa möte. 10 Övrigt Organisationerna lyfte följande frågor: - Marie Torstensson framförde önskemål om en fritidsgård på nya Brofästeskolan där särskolan kan finnas med bl.a utifrån deras behov av korttidstillsyn. Önskemål finns också att den ska vara öppet hela dagar och skollov. Detta vore lämpligt även för gymnasiesärskolans elever. Lasse Johansson, ordförande i barn och ungdomsnämnden, svarar att han och Marianne Dahlberg, ordförande i kultur- och fritidsnämnden, har diskuterat detta och att en utredning på kultur- och fritidsförvaltningen är på gång om detta samt att denna behöver in i den stora utredningen om Brofästet. Marie framförde också viss kritik mot hur informationen inför en eventuell flytt till Brofästet gick till vid föräldramötet på särskolan. En SWOT-analys gjordes och föräldrarna var inte medvetna om att denna skulle vara underlag i utredningen. - Anna-Carin Birgersgård berättade att FSO har blivit tillfrågade om att vara delaktiga i golfklubbens ombyggnationsarbete. Tummen upp tycket rådet!
Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-03 6 (6) Anna-Carin informerar också om det integrationsarbete som Kalmar Rotaryklubb har tillsammans med Arbetsförmedlingen och lyfter särskilt deras önskan om att vara mentorer. - Angående brevet till KLT om trafikomläggning som skickats sedan förra rådet så informerade Louise Weidolf om att en påminnels ha skickats men inget svar erhållits. Det har inte heller kommit någon bekräftelse på att brevet har mottagits. 11 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är torsdagen den 9 juni. Samling kl. 13.45 utanför huvudbyggnaden på Skälby gård. Organisationerna samlas kl.13.15 i Konferensrummet i huvudbyggnaden på Skälby gård. För mer information se under Bilagor. 12 Avslutning Ordförande tackade alla och förklarade sammanträdet avslutat. Bilagor: Förstudie Tillgänglighetsguide, regionförbundet/landstinget Hjälpmedelcentralens uthyrning Trygghetsundersökning 2015 Studiebesök i samband med sammanträde 9 juni
Förstudie: Tillgänglighetsguide för besöksnäringen i Småland och Öland Presentation, upplägg & prel. resultat 3 mars 2016
Förstudie: Tillgänglighetsguide Tillgänglighetsguide för besöksnäringen i Småland och Öland, bakgrund I december 2013 initierade primärkommunala nämnden i Kalmar län att besöksnäringen ska erbjuda en för Småland och Öland länsgemensam tillgänglighetsguide. Regionförbundets arbetsutskott gav kansliet i uppdrag att initiera en förstudie. Påbörjades november 2015 och pågår till och med april 2016.
Förstudie: Tillgänglighetsguide Syftet med förstudien, fyra övergripande målsättningar: Förstudien huvudsakliga avsikt är att utreda förutsättningarna att etablera en genomförandefas, med intentionen att implementera en länsövergripande nätbaserad tillgänglighetsguide med tillhörande mobil webblösning. Att kartlägga hur tillgänglig länens kultur- och besöksmål är. Förankra arbetet mellan intressenter och kommuner. Genomföra en kartläggning om, och så fall vilka, kompetensbehov som finns inom ramen för tillgänglighet bland målgruppen.
Förstudie: Tillgänglighetsguide Effektintentioner Ökad konkurrenskraft inom turistnäringen för Småland och Öland. Ökat antalet besökare/turister med funktionsnedsättning, då målgruppen på ett enkelt sätt ska kunna erhålla information i vilken grad turistnäringen är anpassad för funktionsnedsättningar.
Förstudie: Tillgänglighetsguide Ansvarsfördelning/Styrgrupp Regionförbundet i Kalmar län Representeras av Jonas Andersson, kulturhandläggare, jonas.andersson@rfkl.se och Karin Ekebjär, turismsamordnare, karin.ekebjar@rfkl.se Smålands Turism AB Representeras av Lena Larsson, VD, lena.larsson@smalandsturism.se AB Destination Småland Har precis bytt VD, tillträde ej skett, föregående ansvarig var Lena S lena.stavmo@destinationsmaland.se VOK i Västsverige AB I styrgruppen ingår också representanter från utföraren. Dessa är med och ger information om förstudiens fortgång och resultat men saknar beslutanderätt. Representeras av: Valter Persson, valter.persson@vok.se och Peter Johansson, peter.johansson@vok.se
Förstudie: Tillgänglighetsguide Förstudiens aktivitetsplan, 6 delmål Ta fram kriterier och avgränsningar för tillgänglighetsguiden inkl. kartlägga webblösningar Aktivitet: Kartlägga applikationer Ta fram riktlinjer och information på webben Metod för inventering av tillgänglighet Förslag på kompetensutveckling Skriva projektansökan av en nätbaserad tillgänglighetsguide
Förstudie: Tillgänglighetsguide Resultat såhär långt Ta fram kriterier och avgränsningar för tillgänglighetsguiden inkl. kartlägga webblösningar Genomförts kommit fram till en s.k. guide. innehållande ett antal symboler som vardera uppfyller särskilda skallkrav. Aktivitet: Kartlägga applikationer Genomförts Har kartlagts och funnit exempel. Beslut om att dessa inte ska användas har tagits p.g.a. kostnaden. Kommer troligtvis utveckla en egen app eller alternativt bygga vidare på Smålandsappen. Ta fram riktlinjer och information på webben Vi har kommit fram till att använda oss av ett begränsat antal symboler per kategori. Följande är aktuella: Fråga: Er syn på valda symboler för guiden?
Förstudie: Tillgänglighetsguide Resultat såhär långt Inventering av tillgänglighet Genomförts bland länens 33 kommuner Kartläggningen har kontrollerat följande: Mätbara mål 45,45 procent har det, 39,39 procent har det inte och 15,15 procent var osäkra. Uppföljning senast 2014 36,36 procent har det, 30,30 procent har det inte och 33,33 procent var osäkra. Handlingsplan för att öka fysisk tillgänglighet 45,45 procent har det, 39,39 procent har det inte och 15,15 procent var osäkra. Tillgänglighetsguide (ur ett besöksperspektiv) 12,12 procent har det, 78,79 procent har det inte och 6,06 procent var osäkra 12,5 procent går vidare med tillgänglighetsdatabasen (2 kommuner). Utbildning 48,80 procent har fått utbildning under de senaste 3 åren.
Förstudie: Tillgänglighetsguide Sammanfattning Avgränsningar för tillgänglighetsguiden till ett antal symboler har tagits App eller mobil applikation, utgår troligtvis från Smålandsappen Kommer att presenteras på Visit Småland Informationen behöver dock hämtas in och kommer i sådana fall ske successivt genom de ordinarie inventeringarna. Utbildningsbehovet är stort
Förstudie: Tillgänglighetsguide Frågor och funderingar?
Handläggare Datum Louise Weidolf 2016-03-02 0480-45 06 10 Studiebesök i samband med Tillgänglighetsrådet 9 juni 2016 Skälbyträdgården på Skälby gård Hålltider: Organisationerna samlas kl.13.15 i Konferensrummet i huvudbyggnaden på Skälby gård. Samtliga samlas kl.13.50 utanför huvudbyggnaden för gemensam förflyttning till Skälbyträdgården. Guidning av Skälbyträdgården av Nicholas Murigu, Studiefrämjandet, kl.14.00. Förflyttning tillbaka till huvudbyggnaden kl.14.45. Samling för rådsmöte kl.15.00 i Stora salen i huvudbyggnaden. Det blir fika i samband med att rådsmötet börjar. Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx louise.weidolf@kalmar.se
Polisens trygghetsundersökning 2015 1
Fakta kring undersökningen Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år Slumpmässigt stratifierat urval Bruttourval 5 700 enkäter fördelade på 300 enkäter per geografiskt område (kommun eller stadsdel) Svarsfrekvens 68 %, mellan 55-74% i de olika delområdena. 2
Trygghetsindexmodell Nivå Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Benämning/definition Närmast obefintligt problem Inte alls påtagligt problem Inte särskilt påtagligt problem Ganska påtagligt problem Påtagligt problem Mycket påtagligt problem Alarmerande påtagligt problem 4
Hur definierar vi trygghet i enkäten Totalt problembild Ordningsstörningar Utemiljö Missbruksproblem Utomhusstörningar Utsatthet för brott Våld Stöld Skadegörelse Oro att utsättas för brott Inbrott i bostad, förråd Stöld/skadegörelse på fordon Överfall/misshandel Trygg/otrygg ute sen kväll Trygg otrygg Rädd för speciella personer Avstått aktivitet Restaurang, bio, disco, sportevenemang, åka buss eller tåg Bryr sig polisen om de lokala problemen 5
Total problembild 2005 2008 2009 2012 2014 2015 Emmaboda 2 2 2 1 1 2 Hultsfred 2 2 1 2 1 2 Högsby 2 2 2 2 1 2 Mönsterås 2 2 2 1 1 2 Vimmerby 1 1 1 1 1 2 Nybro 2 2 2 1 1 1 Torsås 2 2 2 2 1 1 Västervik 1 1 1 1 1 1 Kalmar 2 1 1 1 1 1 Oskarshamn 2 2 1 1 1 1 Mörbylånga 1 1 1 1 1 1 Borgholm 1 1 1 1 1 1 6
Utemiljö: nedskräpning och skadegörelse 2005 2008 2009 2012 2014 2015 Emmaboda 1 1 2 1 1 1 Hultsfred 2 2 1 1 1 1 Högsby 1 3 2 3 1 1 Kalmar 2 2 1 1 1 1 Mönsterås 2 1 2 1 1 1 Nybro 1 1 1 1 1 1 Oskarshamn 1 2 1 1 1 1 Torsås 1 2 3 1 1 1 Vimmerby 1 1 1 1 1 1 Västervik 1 1 1 1 1 1 Borgholm 1 1 1 1 1 1 Mörbylånga 1 1 1 1 0 1 7
Missbruksproblem: utomhus och bostäder 2005 2008 2009 2012 2014 2015 Emmaboda 3 2 3 3 2 3 Hultsfred 2 2 2 1 1 2 Högsby 2 4 3 2 2 2 Mönsterås 1 1 2 1 2 2 Vimmerby 1 1 1 1 1 2 Nybro 2 2 2 1 1 1 Borgholm 1 1 1 1 1 1 Kalmar 2 1 1 1 1 1 Oskarshamn 2 2 1 1 1 1 Torsås 2 2 2 1 1 1 Västervik 2 2 2 1 2 1 Mörbylånga 1 1 1 1 1 1 8
Utomhusstörningar: ungdomsgäng, folk som bråkar, trafikrelaterat 2005 2008 2009 2012 2014 2015 Vimmerby 2 2 2 2 2 2 Emmaboda 2 2 2 2 2 2 Hultsfred 2 2 2 2 2 2 Högsby 2 2 2 2 2 2 Mönsterås 2 3 3 2 2 2 Nybro 2 2 2 1 2 2 Torsås 2 3 3 2 2 1 Västervik 2 2 2 1 1 1 Borgholm 1 2 2 1 1 1 Kalmar 2 2 2 1 1 1 Oskarshamn 2 2 2 1 1 1 Mörbylånga 1 2 2 1 1 1 9
Utsatthet för brott: stöld, våld, skadegörelse 2005 2008 2009 2012 2014 2015 Emmaboda 1 1 1 1 1 1 Högsby 1 1 1 1 1 1 Västervik 1 1 1 1 1 1 Hultsfred 1 1 1 1 1 1 Kalmar 2 1 1 1 1 1 Nybro 2 1 1 1 1 1 Torsås 1 1 1 1 1 1 Mönsterås 2 1 1 1 1 1 Oskarshamn 2 1 1 1 0 1 Mörbylånga 1 1 1 0 1 0 Vimmerby 1 1 1 0 1 0 Borgholm 1 1 1 1 0 0 10
Total oro att utsättas för brott: misshandel, stöld, skadegörelse 2005 2008 2009 2012 2014 2015 Emmaboda 3 2 3 2 1 3 Hultsfred 2 1 1 2 1 3 Högsby 1 1 1 2 1 2 Kalmar 2 1 2 1 1 2 Mönsterås 1 1 2 1 1 2 Nybro 2 1 2 1 1 2 Torsås 2 1 2 2 1 2 Vimmerby 1 1 1 2 1 2 Mörbylånga 1 0 0 0 0 1 Oskarshamn 1 1 1 1 1 1 Västervik 1 1 1 1 1 1 Borgholm 1 1 1 1 1 1 11
Otrygg ute sen kväll 2005 2008 2009 2012 2014 2015 Mönsterås 11,8 16,8 16,7 14,5 17,3 25,1 Nybro 19,1 18,5 19,8 18,6 17,9 24,7 Hultsfred 13,5 14,7 10,0 14,8 17,6 22,1 Vimmerby 10,6 9,0 13,7 15,1 18,8 22,1 Högsby 18,1 17,7 17,5 17,1 18,8 21,0 Emmaboda 17,4 15,8 15,7 14,8 15,5 20,8 Oskarshamn 16,1 17,2 11,7 11,4 9,9 20,7 Kalmar 22,8 18,5 18,1 18,3 17,4 19,4 Västervik 19,8 17,5 14,1 11,8 13,5 18,8 Torsås 18,1 16,5 15,9 14,6 15,7 12,6 Borgholm 11,8 11,5 10,0 12,5 8,6 12,5 Mörbylånga 8,7 10,4 8,8 5,7 8,5 9,0 12
Total problembild 2,06 1,7 1,3 1,27 1,21 1,21 1,18 Malmö Helsingborg Kristianstad Karlskrona Lund Kalmar Växjö 13
Problem ordningsstörningar 2,21 1,57 1,29 1,21 1,14 1,14 1,07 Malmö Helsingborg Kristianstad Karlskrona Kalmar Växjö Lund 14
Utsatthet för brott 1,25 1 1 1 0,75 0,75 0,75 Malmö Lund Helsingborg Karlskrona Kristianstad Kalmar Växjö 15
Oro att utsättas för brott 1,67 1,33 1,22 1,11 1 1 1 Malmö Lund Karlskrona Helsingborg Kristianstad Kalmar Växjö 16
Känsla av otrygghet 2,67 1,67 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 Malmö Helsingborg Lund Kristianstad Karlskrona Kalmar Växjö 17
70 Oro inbrott i bostaden Oro stöld/skadegörelse fordon Oro inbrott i källare/förråd Oro misshandel/överfall 60 50 40 30 20 10 0 1999 2000 2002 2003 2005 2008 2009 2012 2014 2015 18
20 Utsatthet våld Utsatthet stöld Utsatthet skadegörelse 18 16 14 12 10 8 6 4 7,4 5,2 2 0 1999 2000 2002 2003 2005 2008 2009 2012 2014 2015 0,5 19
80 Total utsatthet för brott Total oro för att utsättas för brott 70 74,1 71 60 65 50 40 30 27 20 10 11 0 1999 2000 2002 2003 2005 2008 2009 2012 2014 2015 20
80 Trygg ute sen kväll Otrygg ute sen kväll 70 67 68 60 50 40 30 20 20 22,8 19 10 0 1999 2000 2002 2003 2005 2008 2009 2012 2014 2015 21
Total problembild (index) Kalmar Växjö 1,53 1,25 1,21 1,18 1,21 1,34 1,34 1,25 2015 2014 2012 2009/2010 22
Trygg ute sen kväll (%) Kalmar Växjö 68 70 70 71 69 68 68 64 2015 2014 2012 2009/2010 23
Otrygg ute sen kväll (%) Kalmar Växjö 24 19 17 18 20 18 18 21 2015 2014 2012 2009/2010 24
Utsatthet för brott (%) Kalmar Växjö 21 18 16 11 14 14 13 12 2015 2014 2012 2009/2010 25
Oro att utsättas för brott (%) Kalmar Växjö 74 74 71 67 67 68 70 70 2015 2014 2012 2009/2010 26
Ej utsatt för brott (%) Kalmar Växjö 85 82 83 83 81 80 78 76 2015 2014 2012 2009/2010 27
Trygg ute sen kväll 2015 (2.3) 2014 (2.1) 2012 (1.8) 2009 (2.2) Kalmar - Ljungbyholm Södra kommundelen 80 (1) 81 (1) 80 (1) 77 (1) Kalmar - Södra stadsdelarna Rinkabyholm 74 (2) 70 (2) 74 (1) 76 (1) Kalmar - Lindsdal Norra kommundelen 73 (2) 76 (1) 75 (1) 74 (2) Kalmar - Smedby 69 (2) 74 (2) 76 (1) 70 (2) Kalmar 68 (2) 70 (2) 71 (2) 69 (2) Kalmar - Kvarnholmen Malmen 66 (2) 67 (2) 70 (2) 74 (1) Kalmar - Oxhagen Getingen 63 (3) 66 (2) 62 (3) 64 (3) Kalmar - Norrliden 62 (3) 62 (3) 59 (3) 56 (4) Kalmar - Funkabo 51 (4) 55 (4) 59 (3) 54 (4) 28
Otrygg ute sen kväll 2015 (1.0) 2014 (1.0) 2012 (1.1) 2009 (1.1) Kalmar - Funkabo 32 (2) 30 (2) 28 (2) 25 (1) Kalmar - Norrliden 24 (1) 23 (1) 26 (2) 30 (2) Kalmar - Smedby 23 (1) 16 (1) 14 (1) 20 (1) Kalmar - Kvarnholmen Malmen 22 (1) 22 (1) 22 (1) 16 (1) Kalmar 19 (1) 17 (1) 18 (1) 18 (1) Kalmar - Oxhagen Getingen 18 (1) 19 (1) 22 (1) 24 (1) Kalmar - Lindsdal Norra kommundelen 16 (1) 11 (1) 15 (1) 14 (1) Kalmar - Södra stadsdelarna Rinkabyholm 16 (1) 16 (1) 15 (1) 16 (1) Kalmar - Ljungbyholm Södra kommundelen 10 (0) 7.1 (0) 9.9 (0) 11 (1) 29
Avstått åka buss/tåg 2015 (1.5) 2014 (1.1) 2012 (1.3) 2009 (1.4) Kalmar - Smedby 11 (3) 1.1 (1) 4.6 (1) 7.6 (2) Kalmar - Funkabo 7.8 (2) 5.9 (1) 8.4 (2) 6.2 (2) Kalmar - Lindsdal Norra kommundelen 6.4 (2) 2.5 (1) 4.8 (1) 1.7 (1) Kalmar 6.2 (2) 3.5 (1) 4.8 (1) 4.4 (1) Kalmar - Södra stadsdelarna Rinkabyholm 5.8 (1) 1.7 (1) 2.0 (1) 2.7 (1) Kalmar - Norrliden 5.6 (1) 8.9 (2) 9.5 (2) 6.8 (2) Kalmar - Oxhagen Getingen 5.0 (1) 4.0 (1) 7.8 (2) 6.1 (2) Kalmar - Kvarnholmen Malmen 4.8 (1) 2.7 (1) 3.9 (1) 3.4 (1) Kalmar - Ljungbyholm Södra kommundelen 4.7 (1) 2.3 (1) 1.4 (1) 5.3 (1) 30
Kvinnor som antastas 2015 (1.2) 2014 (0.8) 2012 (1.0) 2009 (1.0) Kalmar - Kvarnholmen Malmen 7.5 (2) 4.9 (1) 6.1 (1) 5.3 (1) Kalmar - Smedby 7.0 (2) 3.3 (1) 3.0 (1) 5.7 (1) Kalmar - Funkabo 5.7 (1) 5.9 (1) 4.2 (1) 5.2 (1) Kalmar - Norrliden 5.6 (1) 6.3 (1) 4.2 (1) 3.6 (1) Kalmar 4.2 (1) 3.3 (1) 3.5 (1) 3.8 (1) Kalmar - Södra stadsdelarna Rinkabyholm 3.8 (1) 2.8 (1) 4.5 (1) 3.1 (1) Kalmar - Oxhagen Getingen 2.7 (1) 2.8 (1) 2.7 (1) 4.6 (1) Kalmar - Lindsdal Norra kommundelen 1.9 (1) 2.0 (1) 2.4 (1) 1.3 (1) Kalmar - Ljungbyholm Södra kommundelen 1.9 (1) 0.4 (0) 1.4 (1) 3.5 (1) 31
Uthyrning av hjälpmedel Tillgänglighetsrådet 2016-03-03
Uthyrning av hjälpmedel förekommer bl.a. i Stockholm Företaget Sodexo ansvarar enligt avtal för hjälpmedelsverksamheten i norra Stockholm Till skillnad mot KHS, som är en kommunal hjälpmedelsverksamhet, kan Sodexo hyra ut och sälja hjälpmedel Ex hyreskostnader Standardrullstol, inkl. dyna: 650 kr per månad Mobil lyft: 825 Sängryggstöd: 450 Hygienstol: 350
Försäljning av hjälpmedel I Kalmar finns Team Olmed, som säljer vissa hjälpmedel Tidigare fanns företaget Högtryck som sålde elrullstolar och planerade för uthyrning. Detta företag finns inte kvar i Kalmar Företag som Varsam, m.fl. säljer hjälpmedel både i butik i storstäderna och via postorder
Hjälpmedel är en viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera i sin miljö och för att vara aktiva och delta i samhällslivet. Det finns 3 olika vägar att få tillgång till hjälpmedel: 1. Hjälpmedel för aktiviteter och delaktighet i dagligt liv, såsom hjälpmedel för personlig vård och förflyttning. Regleras enligt HSL 2. Hjälpmedel till stöd för utbildning är skolhuvudmannens ansvar 3. Hjälpmedel på arbetsplatsen är arbetsförmedlingens/ arbetsgivarens ansvar
Hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen HSL Hälso- och sjukvården ska ha hög patientsäkerhet, god vårdkvalitet och vara kostnadseffektiv Kommunen är vårdgivare Socialdepartementet ansvarar bl.a. för funktionshinder- och hjälpmedelsfrågor Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för medicintekniska produkter Hjälpmedel klassas som en medicinteknisk produkt Lagen om medicintekniska produkter ställer krav på sjukvårdshuvudmannen då den förbjuder användning av olämpliga och osäkra produkter och förtydligar ansvaret för underhåll.
Förskrivningsprocessen Förskrivning av hjälpmedel är en del i en habiliterings- eller rehabiliteringsprocess Regler för vilka hjälpmedel som kan förskrivas varierar hos sjukvårdshuvudmännen, som själva bestämmer vad de ska prioritera Enligt hemsjukvårdsavtalet 2007 mellan landstinget och länets kommuner har leg. arbetsterapeut, leg. fysioterapeut och i vissa fall leg. sjuksköterska ansvar för hjälpmedelsförskrivning till personer i ordinärt och särskilt boende Ett hjälpmedel är ett lån till patient som sker utifrån beslutade förskrivningsanvisningar och en ansvarsförbindelse skrivs under.
I Kalmar län finns två hjälpmedelscentraler som organisatoriskt tillhör Kalmar kommun, men arbetar på uppdrag av en gemensam nämnd; hjälpmedelsnämnden, som består av representanter från samtliga kommuner Hjälpmedelscentralerna förmedlar information, konsultation, rådgivning och utbildning samt ansvarar för lagerhållning, service och rekonditionering av hjälpmedel.
De samverkande kommunerna fastställer ett gemensamt sortiment och den gemensamma nämnden fastställer förskrivningsanvisningarna, som därefter helt eller delvis antas av respektive kommun. Rätten att förskriva beslutas av verksamhetsansvarig, vilket avgör vem i berörd verksamhet som har förskrivningsrätt och vilka medicintekniska produkter det avser. Förskrivningsrätt innebär ansvar för behovsbedömning, utprovning/ val av lämplig specifik produkt, information, träning och uppföljning, samt att förskrivningen följer verksamhetens ekonomiska direktiv.
Förskrivningsprocessen består av ett antal faser: 1. Bedömning av den enskildes behov 2. Hjälpmedlet provas ut, anpassas och förskrivs 3. Förskrivaren instruerar, tränar och informerar den som ska använda hjälpmedlet samt dennes närstående och/ eller kontaktperson om hjälpmedlets användning och säkerhet före och efter användning Ex årlig genomgång med all personal avseende funktionskontroll Förskrivaren har ett dokumentationsansvar enligt HSL
Ex från Stockholm Hjälpmedelsguiden med tydliga behovstrappor Varje behovstrappa bygger på ett antal trappsteg som utgår från en fastställd prioriteringsordning Hjälpmedel ska ses ur samma etiska och prioriteringsmässiga principer som för sjukvården i övrigt (Kalmar län) Högst prioritet har de hjälpmedel som är en nödvändig del i en medicinsk åtgärd och hjälpmedel som direkt ersätter eller kompenserar en förlorad kropps- eller sinnesfunktion.
Fortsättning ex Stockholm: Generellt prioriteras brukare med stora behov framför brukare med mindre behov. Livsuppehållande behov tillgodoses först, därefter basfunktioner i hemmet och hjälpmedel för vardagsfunktioner i närområdet. ADL delas in i 4 trappsteg 1. Personlig vård 2. Instrumentella aktiviteter 3. I samhället 4. Fritt valda aktiviteter Steg 1-2 = förskrivning av hjälpmedel Steg 3-4 = inköp/ hyra
Turistlån via KHS När en funktionshindrad patient boende, utanför länet som har hjälpmedel i sin hemkommun, önskar hyra hjälpmedel har denna möjlighet att vända sig till respektive kommuns buffertförråd eller till KHS Personen ansvar då själv för att hjälpmedlet används på rätt sätt då utlåningen inte följer sedvanliga bedömnings-, utprovnings- och uppföljningsrutiner. KHS erbjuder hyra av: rullstol, personlyft, säng och hygienstol på hjul Buffertförråden hyr ut B-hjälpmedel: rollator, toalettförhöjning, duschstol Vid behov av nytt hjälpmedel gäller ny bedömning och sedvanliga förskrivningsanvisningar.
I de fall personen inte är berättigad till hjälpmedel enligt angiven prioriteringsordning och gällande förskrivningsanvisningar finns möjligheten att köpa eller ( i Stockholm också hyra.) Personen ansvarar själv då helt för sina hjälpmedel.