Bedömning i ett NTA-perspektiv Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se 0708-99 16 05
Min bakgrund Mamma till 3 barn Lärare i matematik/fysik/teknik/data på högstadiet i 16 år Lärarutbildare sedan 1986 Attityder/könsskillnader - Disputerade 2003 vid Göteborgs universitet Samhällsfrågor i naturvetenskaplig utbildning Forskningsprojekt 2007-2010 Bedömning - DiNO och Nationella prov sedan 2009 Bedömningsmateriel från Queensland
Något kan vara Tidigare egen prestation Andra elevers prestationer Kunskapskrav
För urval För omdömen och betygsättning För att kontrollera vad eleven lärt sig SUMMATIVT SYFTE För att stötta elevens lärande FORMATIVT SYFTE
Kursplan SYFTE BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV
Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? Omdöme Betyg S u m m a t i v
MÅL: Vart är jag på väg? BEDÖMNING: Var befinner jag mig i förhållande till målet? ANVÄND INFON: Kör så här!
FEEDBACK: Gör så här! BEDÖMNING: Var befinner jag mig i förhållande till målet?
Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL Återkoppling Undervisning F o r m a t i v BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? S u m m a t i v KUNSKAPS- KRAV Omdöme Betyg
SAMMANFATTNING
Att tydliggöra målen syfte Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att A. använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle, B. genomföra systematiska undersökningar i NO och C. använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen.
Att tydliggöra målen syfte och kunskapskrav Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att A. använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle, B. genomföra systematiska undersökningar i NO och C. använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen. beskriver vad eleverna ska kunna hur de ska visa det hur elevens prestation bedöms KUNSKAPS- KRAV innehåller 3 aspekter för förmåga A 4 aspekter för förmåga B 4-5 aspekter för förmåga C
Att tydliggöra målen syfte och kunskapskrav Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle, Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör ( ) genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som / till viss del för samtalen och diskussionerna framåt / för samtalen och diskussionerna framåt / för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för / enkla / utvecklade / välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med /viss anpassning / relativt god anpassning /god anpassning till sammanhanget.
Att tydliggöra målen centralt innehåll Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Åk 1-3 gemensamt för alla NOämnena Åk 4-6 för ämnena var för sig Innehållet är inte kopplat till en viss förmåga En förmåga att genomföra systematiska undersökningar - är också ett centralt innehåll
EXEMPEL
Diagnoser i NO innehåller en text om formativ bedömning Att bedöma för lärande är uppdelat utifrån kursplanernas tre förmågor att kommunicera att undersöka att använda begrepp varje del innehåller bedömningsmatris kompetensprofil uppgifter varje uppgift innehåller Elevblad Lärarblad med förklaringar och bedömningsexempel www.skolverket.se/dino
Du är här Processinriktad Beskriver vad eleven kan Visar vad eleven kan göra bättre
Kvalitativa nivåer Skillnad i kvalitet inte kvantitet
Förmågan att KOMMUNICERA Söka och granska information Ta ställning och motivera Samtala och diskutera Presentera och kommunicera
Del 1 Samla argument Köpa läsk! Vilka miljömässiga för- och nackdelar det kan finnas med de olika typerna av förpackningar? Vilka andra för- och nackdelar som det kan vara rimligt att ta hänsyn till vid val av läskförpackning? Skriv ner alla argument för och emot de olika förpackningarna. Sortera dem i miljömässiga argument och andra. Del 2 Ta ställning och motivera Tänk dig in i att du sitter nu i festkommittén. Vilken typ av läsk vill du att ni ska köpa? Förklara varför du tycker så. Ta hjälp av de argument som du har antecknat. Tänk på att du också kan ta nytta av argument från de alternativ som du inte valt.
För att kunna diskutera läskförpackningar bör du ha kunskaper om - hur aluminium, glas och plasten tillverkas från början. Vilka är råvarorna? Var finns råvarorna? Hur tillverkas aluminium, glas och plast i stora drag? - de retursystem som finns för förpackningarna. - vad producentansvar innebär. Hitta information Hur tillverkning av materialen aluminium, glas och plast går till finns i olika läroböcker och uppslagsverk. Information om retursystem och producentansvar hittas t ex på följande hemsidor: Returpack AB: http://www.returpack.se Information om aluminiumburkar och petflaskor Returpack AB: Pantamera.nu Information om retursystem för aluminiumburkar och petflaskor Svensk glasåtervinning: http://www.glasatervinning.se Information om gals och glasåtervinning Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se Vad innebär producentansvar?
Cykla eller åka bil? Del 1 Samla argument Skriv ner alla skäl (argument) du kommer på för att Anna ska cykla till skolan. Skriv ner alla skäl (argument) du kommer på för att Anna ska åka bil med Fridas förälder till skolan. Vilka av dessa argument bygger på kunskaper i NO? Del 2 Ta ställning och motivera Tänk dig in i Annas situation. Vad tycker du att hon ska välja? Förklara varför du tycker så. Ta hjälp av de argument som du har antecknat. Tänk på att du också kan ta nytta av argument från det alternativ som du inte valt.
Förmågan att UNDERSÖKA Observationer Förmåga att observera Förmåga att sortera Experimentellt arbetssätt Förmåga att ställa frågor Förmåga att ställa hypoteser Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning
Kan någon hitta mitt frö? - Elevsvar Den är miniliten. Den har svarta streck Cirka en centimeter lång. Vit med svarta streck. Ganska tunt. En spetsig och en trubbig sida. På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm.
Hållplats 1 Hållplats 2 Hållplats 3 Eleven kan identifiera tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras. Eleven kan identifiera även mindre tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras. Eleven kan använda flera olika egenskaper för att beskriva ett objekt. Eleven kan använda flera väsentliga egenskaper för att beskriva ett objekt och kan ta hjälp av olika sinnen eller hjälpmedel. Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning Den är miniliten. Den har svarta streck. Eleven identifierar tydliga och uppenbara egenskaper hos ett frö och beskriver dessa med ord. Egenskaperna omfattar både storlek och färg. Eleven identifierar endast tydliga och uppenbara egenskaper. Vid en mer noggrann observation skulle även mindre uppenbara likheter/skillnader kunna identifieras.
Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm. Eleven identifierar flera olika och väsentliga, däribland även mindre tydliga och uppenbara, egenskaper hos det egna fröet och lyfter fram egenskaper som gör det möjligt att särskilja det från andra frön. Eleven har dessutom använt ett hjälpmedel (linjal) för att göra en mer exakt beskrivning av fröets längd. Elevens svar ligger på Nivå 3 för den här uppgiften. Eleven kan prövas på fler uppgifter med motsvarande svårighetsgrad, alternativt uppgifter som är något svårare.
Likheter och skillnader Observationsuppgift Du har fått två föremål av din lärare. Beskriv några skillnader mellan föremålen. Beskriv också några likheter mellan föremålen.
Sytematiska undersökningar Observationer Förmåga att observera Förmåga att sortera Experimentellt arbetssätt Förmåga att ställa frågor Förmåga att ställa hypoteser Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning
Beskriva och förklara
Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Vilken hållplats? Först: Oscar (mjukisbyxor) Sist: Johannes (regnbyxor) Oscar hade mjukisbyxor på sig dom är mjuka och då glider dom bra. Johannes hade regnbyxor på sig dom glider inget bra. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.
Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Vilken hållplats? Först: Oscar (mjukisbyxor) Sist: Johannes (regnbyxor) Gummi mot plast har mycket hög friktion. Mjukt tyg däremot har ganska låg friktion. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.
Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Vilken hållplats? Först: Liam (jeans) Sist: Johannes (regnbyxor) För jag tror att inte regnbyxor kommer först och jag tror att jeans kommer först. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.
Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Vilken hållplats? Först: Johannes (regnbyxor) Sist: Liam (jeans) Jag tror att Johannes kommer ner först för att regnbyxor glider bra. Jag tror att Liam kommer ner sist för att jeans går trögt. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.
Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Vilken hållplats Först: Oscar (mjukisbyxor) Sist: Johannes (regnbyxor) Mjukisbyxor är nästan som flis och därför glider mjukisbyxor fortare och regnbyxor är gummi och gummi glider inte bra. Men om man skulle ha vatten på banan så skulle han (Johannes med regnbyxor) vinna.
Materialets delar Skolverkets hemsida Text om bedömning Matriser, en för varje förmåga i kursplanens syfte Uppgifter med lärarblad med info och bedömningsanvisningar Kunskapsprofil
Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6 Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6
Likvärdighet Likvärdighet=alla elever ska ha lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografiska, ekonomiska och sociala förhållanden Likvärdig bedömning/betygsättning Med likvärdig bedömning menas att måttstocken för bedömningen är densamma för alla elever (Skolverket 2004)
Vår tolkning är att prov och bedömningsanvisningar som ska hjälpa läraren att bedöma och betygsätta rättvist proven ska hjälpa läraren att utvärdera sin undervisning nationella prov är inte examensprov utan en bedömning bland alla andra proven har ett formativt så väl som summativt syfte
Lpo94 (Kp 2000) Lgr 11 Kp 2000 definierade uppnående mål (godkänt) Lgr11 beskriver syfte och centralt innehåll Kp 2000 Betygskriterierna beskrev tillägg för högre betyg Lgr11 alla förmågor på alla nivåer men högre kvalité för högre betyg enkla utvecklade - välutvecklade
SYFTE och långsiktiga mål Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att A. använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet/ energi, teknik, miljö och samhälle/ energi, miljö, hälsa och samhälle, B. genomföra systematiska undersökningar i ämnena och C. använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen och samhället/ naturen och samhället/ samhället, naturen och inuti människan.
Kunskapskraven beskriver vad eleverna ska kunna hur de ska visa det hur elevens prestation bedöms innehåller 3 aspekter för förmåga A 4 aspekter för förmåga B 4-5 aspekter för förmåga C
A. Kommunicera Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet/ energi, teknik, miljö och samhälle/ energi, miljö, hälsa och samhälle.
Förmåga A1: Samtala och diskutera Vad ska eleven kunna? Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör Hur visar eleven detta? Genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter Hur bedöms förmågan? Om samtalen och diskussionen E till viss del förs framåt C förs framåt A förs framåt och fördjupas eller breddas.
Förmåga A2: Söka information och använda olika källor Vad ska eleven kunna? Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använda olika källor Hur visar eleven detta? Genom att föra resonemang om informationens och källornas användbarhet. Hur bedöms förmågan? Om resonomangen är E enkla C utvecklade A välutvecklade
2. Vattenkraft (uppgift i fysik) Att använda vattenkraft är ett sätt att producera elektricitet (ström). Vissa människor tycker att vi ska bygga fler vattenkraftverk, medan andra inte tycker så. På nästa sida finns Post-It-lappar med information om vattenkraft. Läs först noga igenom texten på alla lapparna!
Förmåga A3: Använda information Vad ska eleven kunna? Eleven kan använda information Hur visar eleven detta? I diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar Hur bedöms förmågan? Om eleven gör det med E viss anpassning C relativt god anpassning A god anpassning till sammanhanget.
3. Måltid - Skriv en vinnande text! (uppgift i kemi) Tänk dig att matföretaget GODMAT utlyser en tävling som går ut på att du så bra som möjligt ska beskriva en näringsriktig och bra måltid. Texten vill företaget senare kunna använda i en reklamkampanj riktad till ungdomar. Läs först igenom texten på lösbladet som du fått. Du ska sedan se en film. För att lättare komma ihåg vad du ser och hör på filmen kan du dra streck mellan näringsämnen, mat och deras betydelse för kroppen. Två streck finns redan dragna som visar hur du kan göra. Du kommer att få se filmen två gånger. < http://www.ur.se/produkter/168196-fatta-fakta-naring>
Ger snabb energi. Skyddar kroppens organ. Är kroppens energireserv. Muskler t ex hjärtat är uppbyggt av detta. Bygger upp antikroppar i kroppens försvar. Ger bränsle till kroppens celler. Hjälper kroppen att kunna ta upp näringsämnen kolhydrater proteiner fett vitaminer
Nedan ser du tre förslag på måltider. Välj den måltid du tycker är bäst. 1. Spagetti med pastasås (vegetarisk eller köttfärs), riven ost, knäckebröd med lättmargarin, muffins 2. Potatis och fisk, broccoli, grovt bröd med smör, bärpaj med vaniljsås. 3. Burgare (vegetarisk eller kyckling) pommes frites, ketchup, morotsstavar.
B. Undersöka Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi/ fysik /kemi
I kunskapskraven för denna förmåga kan man räkna till åtta olika delförmågor. Dessa har grupperats i fyra kategorier som innefattar ett antal delförmågor. Kategorierna är: Planera Formulera frågor och planera en undersökning Genomföra Genomföra en undersökning efter given planering och använda utrustning Värdera Jämföra resultat, resonera om resultaten samt föreslå förbättringar Dokumentera
C. Beskriva Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen och samhället/ naturen och samhället/ samhället, naturen och inuti människan.
Exempelproven och 2013-års prov finns på http://npno6.se
TIMSS åk 4 www.skolverket.se/timss