Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2014-05-19
HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2014-05-09 1(2) Box 153 301 05 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: 035 13 95 92 E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum 2014-05-19 Tid: kl 13.15 Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Pär Henriksson
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2014-05-09 2(2) ÄRENDEN 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 UAN 2014/0003 Ekonomisk rapport 4 UAN 2014/0173 Förslag om tillfällig ändring av överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS 2012/0044 5 UAN 2014/0254 Organisation för mottagande av flyktingar 6 UAN 2014/0244 Ändring av delegationsordning godkännande av avstängning av elev 7 UAN 2014/0212 Måluppfyllelse gymnasieskolan 8 UAN 2014/0265 Preliminär antagning gymnasieskolan per den 15/4 2014 9 UAN 2014/0251 Motion om friskvård och arbetsmiljö 10 UAN 2014/0239 Departementspromemorian En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (KS 2014/453) 11 UAN 2012/0440 DV-tvätten 12 Delegationsbeslut 13 Kontaktpolitisk verksamhet 14 Informationsärenden 15 Övrigt
2013-08-12 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2013/14 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola Totalt Barn- och fritids Pedagogiskt arbete Sture 8 8 programmet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt 54 90 programmet Husbyggnad Praktiska 36 Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Ekonomi Kattegatt 60 88 programmet Juridik Aspero 28 El- och energi Elteknik Kattegatt 32 32 programmet Estetiska Bild och formgivning Sture 121 242 programmet Dans Drottning Blanka 16 Estetik och media Ljud & bild 105 Musik Teater Fordons- och transport Godshantering Kattegatt 42 60 programmet Lastbil och mobila maskiner Praktiska 18 Personbil Transport Handel- och administrations Handel och service Sture 36 36 programmet Hantverksprogrammet Florist Drottning Blanka 20 61 Frisör Praktiska 41 Övriga hantverk Hotell- och Hotell och konferens Sture 32 32 programmet Turism och resor Industritekniska Produkt och maskinteknik Kattegatt 15 15 programmet Svetsteknik International Baccalaureate Sannarp 30 30 Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Kattegatt 12 251 Programinriktat individuellt val Sannarp 76 Yrkesintroduktion Sture 96 Individuellt alternativ Praktiska 46 Språkintroduktion Plönninge 21 Naturbruks Djur Plönninge 116 116 programmet Skog Naturvetenskaps Naturvetenskap Kattegatt 96 160 programmet Naturvetenskap och samhälle Sannarp 64 Restaurang- och livsmedels Kök och servering Sture 37 37 programmet Bageri och konditori Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarp 185 265 programmet Samhällsvetenskap Aspero 56 Drottning Blanka 24 Teknik Design och produktutveckling Kattegatt 64 134 programmet Informations- och medieteknik Ljud & bild 70 Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik Kattegatt 16 44 programmet Vvs Praktiska 28 Vård- och omsorgs Sannarp 60 81 programmet Sture 5 Drottning Blanka 16 1782
1(3) Tjänsteskrivelse 2014-04-25 Diarienummer: UAN 2014/0173 Version: Beslutsorgan: UAN Halmstad kompetens Bodil Ljungberg E-post: bodil.ljungberg@halmstad.se Telefon: Förslag om tillfällig ändring av överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS 2014/0146) Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1 (daterad 2014-04-25). Sammanfattning Halmstad har ett grundavtal med staten genom Länsstyrelsen på att ta emot 80 nyanlända personer årligen. Utfallet på avtalet 2013 blev att det (enligt Länsstyrelsens siffror) anordnades bostad åt 56 personer (ABO), 61 personer kom att fritt bosätta sig i kommunen som EBO samt sekundärer (personer som fått PUT i en annan kommun men som flyttar till Halmstad och uppbär etableringsersättning) 26 personer totalt 143 personer. Oroligheter i omvärlden gör att antalet asylsökande till Sverige har ökat kraftigt under 2012 och beräknas fortsätta att öka under 2013 och 2014. 2012 sökte 44 000 personer asyl i Sverige. Asylsökande till Sverige 2013 var 55 000 personer. Prognosen för 2014 är för närvarande ca 65 000 personer (6000/vecka) där ca 55 000 personer beräknas ha behov av kommunplacering under 2014. Av denna anledning föreslår Länsstyrelsen en förändring av kommunens grundavtal under 2014 där kommunen åtar sig att ordna bostäder åt 90 personer istället för de nuvarande 80. Under 2012 förmedlades totalt 9 lägenheter till de 39 personer som kommunen tog emot enligt anvisning. Under 2013 förmedlades totalt 15 lägenheter. 1
I kommunen bedrivs ett arbete med utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen och HFAB för att möta de signalerade behoven. Den samlade bedömningen är att kommunen står inför en utmaning när det gäller att klara behovet av barnomsorg, skola och SFI och bostäder, för att få en lyckad etablering för nyanlända i Halmstads kommun. Inom utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen pågår ett med att samordna de olika kommunalka insatserna inom kommunen. En ny lokal överenskommelse (LÖK) mellan berörda myndigheter ska vara tecknad senast den 30 juni 2014. En viktig del i kommunens åtagande är tillgången på bostäder. Här behöver dialog åter upprättas med representanter från fastighetsägare såväl kommunala som privata, för att skapa förutsättningar för att kommunen skall leva upp till sitt åtagande inom avtalet. Ärendet Uppdrag Länsstyrelsen har inkommit med en begäran att under 2014 göra en förändring av kommunens grundavtal angående mottagande av flyktingar. Bakgrund Halmstad har ett grundavtal med staten genom Länsstyrelsen på att ta emot 80 nyanlända personer årligen. Utfallet på avtalet 2013 blev att det (enligt Länsstyrelsens siffror) anordnades bostad åt 56 personer (ABO), 61 personer kom att fritt bosätta sig i kommunen som EBO samt sekundärer (personer som fått PUT i en annan kommun men som flyttar till Halmstad och uppbär etableringsersättning 26 personer totalt 143 personer. Oroligheter i omvärlden gör att antalet asylsökande till Sverige har ökat kraftigt under 2012 och fortsätter att öka under 2013 och 2014. 2012 sökte 44 000 personer asyl i Sverige. Asylsökande till Sverige 2013 var 55 000 personer. Prognosen för 2014 är för närvarande 65 000 personer (6000/vecka) där ca 55 000 personer beräknas ha behov av kommunplacering 2014. Av denna anledning föreslår Länsstyrelsen en förändring av kommunens grundavtal under 2014 där kommunen åtar sig att ordna bostäder åt 90 personer istället för de nuvarande 80. Under 2012 förmedlades totalt 9 lägenheter till de 39 personer som kommunen tog emot enligt anvisning. Under 2013 förmedlades totalt 15 lägenheter. Analys, förslag och motivering Efter att ha samrått med berörda förvaltningar och bolag i kommunen görs bedömningen att det förslag till avtal som Länsstyrelsen presenterat är ett möjligt åtagande för Halmstad kommun. 2
Konsekvenser Berörda förvaltningar och bolag har fått ge sin syn på konsekvenser rörande barnomsorg, tillgång till SFI-platser och andra insatser som kommunen ansvarar för inom ramen för Etableringsuppdraget. Den samlade bedömningen i relation till nuvarande flyktingmottagande är att Länsstyrelsens förslag till förändring av kommunens avtal under 2014 är möjligt att göra. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts under våren 2014 då ett flertal möten och informationer med barnoch ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, HFAB samt representant från Stadskontoret och kommunledningen har genomförts. Andra grupper Dialog och kontakter med representanter från Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen samt HFAB förs kontinuerligt. Fackliga organisationer KOMPSAM och HUKSAM kommer att delges information i ärendet den 12/5 respektive den 14/5. Lista över bilagor Bilaga 1 Yttrande förslag om tillfällig ändring av överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS 2014/0146) För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Bodil Ljungberg Sektorschef 3
1(1) Yttrande 2014-04-25 Diarienummer: UAN 2014/0173 Version: Beslutsorgan: UAN Halmstad kompetens Bodil Ljungberg E-post: bodil.ljungberg@halmstad.se Telefon: 0761-99 29 71 Yttrande - förslag om tillfällig ändring av överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare(ks 2014/0146) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inget att erinra mot förslaget att Halmstad enligt föreliggande förslag till avtal åtar sig att ordna bostad åt 90 nyanlända invandrare under 2014. För Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 1
1(4) Tjänsteskrivelse 2014-04-25 Diarienummer: UAN 2014/0254 Version:1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad kompetens Bodil Ljungberg E-post: bodil.ljungberg@halmstad.se Telefon: 070 699 29 71 Ansvar för mottagande av flyktingar Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna en samordningsorganisation för mottagande av flyktingar i Halmstad kommun. Sammanfattning Mot bakgrund av den ökade inströmningen av flyktingar till Halmstads kommun har utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ett behov av att under en organisation samla alla insatser och kompetenser då det gäller mottagandet av flyktingar i likhet med den ordning som gällde före det att AF ensam fick huvudansvaret för etableringen. Ärendet Uppdrag Kommunen har ett stort ansvar då det gäller mottagande av flyktingar och hur detta mottagande ska ske för att vara optimalt för flyktingen och dennes etablering i samhället. Inom kommunen ska det finnas en organisation som samordnar alla de kommunala ansvarsområdena och på så vis underlättar för flyktingens etablering i samhället. Inom förvaltningen är det angeläget att samordna de verksamheter som är knutna till etableringsuppdraget. Kommunen har följande ansvar: Samordningsansvaret Förskola/skola Språkintroduktion och gymnasieskola Insatser vid behov då barn far illa 1
SFI och annan vuxenutbildning Samhällsorientering Ekonomiskt bistånd (möjligheten att ansöka om bistånd) Bostadsförsörjning och placering Ensamkommande flyktingbarn och unga Tillsättning av god man Boendestöd till anhörigkommande Mot bakgrund av ovanstående organiseras handläggare, socialsekreterare och övrig administrativ kompetens för att lösa uppgiften. Bakgrund Fram till 2010 ansvarade Arbetsmarknadsenheten för flykting introduktionen i en samlad organisation i Halmstads kommun. Då varande organisation, metod och kompetens inom den samordningen innebar mycket goda resultat till egen försörjning och flyktingens etablering. Kommunen har ett stort ansvar då det gäller mottagande av flyktingar och hur detta mottagande ska ske för att vara optimalt för flyktingen och dennes etablering i samhället. Kommunen har ett stort ansvar då det gäller mottagande av flyktingar och hur detta mottagande ska ske för att vara optimalt för flyktingen och dennes etablering i samhället. Inom kommunen ska det på sikt finnas en organisation som samordnar alla de kommunala ansvarsområdena och på så vis underlättar för flyktingens etablering i samhället. Halmstads kommun har sedan oktober 2013 haft en mycket hög inströmning av flyktingar. I oktober 2013 hade kommunen 52 flyktingar och i januari var antalet flyktingar 422. Totalt kommunplacerades 110 flyktingar under 2013. Mottagandet har förändrats, redan i mars månad detta år har Halmstads kommun tagit emot 65 flyktingar i eget boende (EBO), I fjol vid samma tidpunkt hade 25 EBO tagits emot. Enligt Länsstyrelsen behövs det idag 740 anvisade platser i Hallands län. I dagsläget finns 340. För att kunna uppfylla sitt ansvar får kommuner som har en överenskommelse med Länsstyrelsen för varje år en grundersättning motsvarande fem prisbasbelopp, 2014 innebär detta 222 000 kr. Överenskommelsen genererar dessutom en prestationsbaserad ersättning vilket innebär att kommunen får 15 000 kr för var flykting som anlänt från ett av Migrationsverkets anläggningsboende. Den första kommun en individ placeras i har rätt till ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd (kostnader som kan uppstå innan den första etableringsersättningen betalats ut till individen). 2014 års initiala ersättning generarer: 3 000 kronor för en person mellan 0-19 år som kommer från ett anläggningsboende. 7 500 kronor för en person 20-64 år som kommer från ett anläggningsboende. 3 000 kronor för en person mellan 0-19 år som anordnat sitt eget boende. 2
4 000 kronor för en person 20-64 år som anordnat sitt eget boende. Baserat på antal flyktingar får Utbildnings och Arbetsmarknadsförvaltningen fördelat på två år en schablonersättning från Migrationsverket. Vilken enligt tjänsteskrivelse 2011-11-29 fördelas mellan BUF, IVIK, SFI, Samhällsorientering och Ekonomiskt bistånd enligt en framtagen modell. Överskjutande del skall täcka kostnader för gemensamma insatser i förvaltningen. 2014 års schablonersättning genererar: - 82 900 kronor för en person under 20 år. - 82 900 kronor för en person mellan 20-64 år. - 51 900 kronor för en person som fyllt 65 år. Analys, förslag och motivering Konsekvenser Förslaget bygger på att samla ihop befintliga resurser i organisationen samt att så snart som möjligt förstärka den.. Det ökade inflödet av flyktingar kommer generera högre intäkter i form av prestationsbaserad ersättning och schablonersättning vilket bedöms täcka utökningen av resurser i organisationen. Förutom kostnad för ovan nämnda organisation, beräknas ersättningarna täcka en skälig del av förvaltningsövergripande kostnader såsom ekonomi och HR, kostnad för de initiala utbetalningarna till flyktingarna i form av ekonomiskt bistånd och övriga kostnader såsom exempelvis lokalhyror och tolkersättningar. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänstemän och chefer på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning på HUKSAM 3
Lista över bilagor --- För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltingen Annika Vannerberg Förvaltningschef Bodil Ljungberg Chef Halmstad Kompetens 4
1(3) Tjänsteskrivelse 2014-04-24 Diarienummer: UAN 2014/0244 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 035-13 75 37 Ändring av delegationsordning godkännande av avstängning av elev Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att nämndens individutskott ges delegation att fatta beslut om godkännande av rektors beslut om avstängning av en elev enligt med skollagen (2010:800) 5 kap. 17-19. Sammanfattning Rektor får enligt skollagen (2010:800) 5 kap. 17 eller 19 besluta om att stänga av en elev. Rektor får själv stänga av en elev max två veckor, dock endast en vecka åt gången. Rektors beslut om avstängning ska prövas av huvudmannen. I nuläget innebär det att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kan behöva inkallas för att fatta beslut om godkännande av rektors beslut. För att undvika detta föreslår förvaltningen istället att ärendet delegeras till nämndens individutskott. Ärendet 1
Uppdrag Se beskrivning under bakgrund. Bakgrund Rektor får enligt skollagen (2010:800) 5 kap. 17 eller 19 besluta om att stänga av en elev om något av följande kriterier är uppfyllda: 1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper, 2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, 3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller 4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero. 5. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen. Rektor får själv stänga av en elev max två veckor, dock endast en vecka åt gången. Rektors beslut om avstängning ska prövas av huvudmannen. I nuläget innebär det att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kan behöva inkallas för att fatta beslut om godkännande av rektors beslut. För att undvika detta föreslår förvaltningen istället att ärendet delegeras till nämndens individutskott, som enkelt kan sammanträda även vid nämndsmöten. Sammantaget med utskottets egna möten gör det att personerna i utskottet är samlade ca varannan vecka. Tidigare har nämndens reglemente dock förhindrat en sådan delegation. På sitt sammanträde den 28 oktober begärde nämnden en ändring av reglementet så att detta skulle vara möjligt. Nämnden begärde följande ändring (se den kursiverade texten): Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd och introduktionsersättning till enskild, samt övriga enskilda individärenden inom utbildnings och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. På sitt sammanträde den 15 april beslutade kommunfullmäktige att godkänna nämndens begäran. Analys, förslag och motivering Enligt kommunallagen får delegation ske av godkännande av rektors beslut om avstängning. Däremot får det inte ske en delegation av beslut om avstängning för en längre period än två veckor. Enligt skollagen (2010:800) 5 kap. 18 får huvudmannen besluta om en avstängning av en elev på max återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår. I de fall som det är aktuellt måste därmed beslut fattas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Anledningen till detta är att det inte finns någon särskild reglering om möjligheten att delegera individärenden i skollagen, på samma sätt som det till exempel finns inom socialtjänstlagen. I de fall det förekommer avstängning av elever är den absolut vanligaste formen att det rör sig om max två veckor, med andra ord det som rektor kan besluta, men som sedan måste godkännas av huvudmannen. Genom att delegera godkännande av rektors beslut 2
till individutskottet möjliggörs en smidigare hantering av dessa ärenden och nämnden slipper sammankallas för extra möten. I samband med några fall av avstängningar av elever under början av 2014 konstaterades att förvaltningen hade bristande rutiner för att hantera detta i enlighet med lagen. Nya rutiner har tagits fram och fastställts av ledningsgruppen för Halmstad Utbildning för att säkerställa att detta går rätt till i fortsättingen. Rutinerna är anpassade efter förslagen i denna tjänsteskrivelse och gäller under förutsättning att nämnden fattar beslut enligt förslagen i tjänsteskrivelsen. Konsekvenser Genom att delegera godkännande av rektors beslut om avstängning av elev till individutskottet säkerställer nämnden att det finns en beredskap att inom den tid som lagen stipulerar (två veckor) hantera dessa ärenden på ett korrekt sätt. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningens kvalitetsutvecklare för gymnasieskolan. Samråd har genomförts med en av stadskontorets kommunjurister. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i HUKSAM i sedvanlig ordning. Lista över bilagor --- För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Jörgen Krantz Sf. Skolchef 3
1(5) Tjänsteskrivelse 2014-04-22 Diarienummer: UAN 2014/0212 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 035-13 75 37 Revisionsrapport - Måluppfyllelse i gymnasieskolan Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att lägga revisionsrapporten Måluppfyllelse i gymnasieskolan till handlingarna. Sammanfattning Halmstad kommuns revisorer har gett PwC i uppdrag att granska om utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden säkerställer att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Revisorerna göra bedömningen att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i allt väsentligt säkerställer att så är fallet. Revisorerna kräver därmed inget yttrande från nämnden utan lämnar mer rapporten som en information. Däremot kommer revisionen med ett antal rekommendationer om hur nämnden vidare kan utveckla sitt arbete med måluppfyllese. Ärendet 1
Uppdrag Halmstad kommuns revisorer har gett PwC i uppdrag att granska utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utifrån revisionsfrågan: Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin person-liga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål? Bakgrund Revisionerna har valt att titta närmare på följande områden: Information till elever och vårdnadhavare Förfarande vid särskilt stöd Betygssättning Systematiskt kvalitetsarbete Garanterad undervisningstid Rektors ansvar enligt läroplanen Analyser i samband med elever hoppar av gymnasieskolan Analys, förslag och motivering Revisorerna göra bedömningen att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i allt väsentligt säkerställer att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Revisorerna kräver därmed inget yttrande från nämnden utan lämnar mer rapporten som en information. Med tanke på revisionsfrågans omfattning får detta ses som ett gott omdöme av nämndens och verksamhetens arbete för att tillgodose en ökad måluppfyllelse för eleverna. Revisorerna lämnar däremot följande rekommendationer till nämnden: Vi rekommenderar att nämnden säkerställer att det verkligen genomförs utvecklingssamtal i enlighet med gällande lagstiftning. Vi anser att en övergripande samordning av rutiner och blanketter för särskilt stöd kan vara till stöd för rektorer och lärare men samtidigt hindra lokala anpassningar. Vi rekommenderar nämnden att närmare undersöka hur stödet till rektorer och lärare kan utvecklas i dessa processer. Vi rekommenderar nämnden att vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet med tydligare ansvarsfördelning mellan förvaltning och rektorer. Vi rekommenderar nämnden utveckla arbetet med att främja elevernas närvaro och motverka frånvaro. Vi rekommenderar att utvecklingsarbetet även utgörs av utbyten mellan skolorna för att utveckla en likvärdig bedömning. Dessa rekommendationen kommenteras var för sig nedan. Vi rekommenderar att nämnden säkerställer att det verkligen genomförs utvecklingssamtal i enlighet med gällande lagstiftning. 2
Alla skolorna genomför utvecklingssamtal. Däremot finns det en utvecklingspotential av innehållet och genomförandet, vilket bland annat kan ses i resultaten i Elevbarometern 2013 och 2014. Flera av programmen har också valt att arbeta med att utveckla just detta område när de rapporterat in vilka åtgärder de planerar att arbeta med. Vi anser att en övergripande samordning av rutiner och blanketter för särskilt stöd kan vara till stöd för rektorer och lärare men samtidigt hindra lokala anpassningar. Vi rekommenderar nämnden att närmare undersöka hur stödet till rektorer och lärare kan utvecklas i dessa processer. En arbetsgrupp med representanter från alla skolor och som inkluderar rektorer, lärare, elevhälsa är tillsatt för att arbeta med att se över arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram. En viktig pusselbit i detta arbete har varit regeringens förslag om ändring av reglerna kring åtgärdsprogram. Nu har den nya propositionen kommit och arbetet pågår med att ta fram en gemensam rutin som ska gälla för alla de kommunala gymnasieskolorna. Denna kommer bland annat att innefatta gemensamma rutiner för särskilt stöd. Rutinen ska börja gälla vid läsårsstart 2014/2015. För att säkerställa inflytande från alla enheterna är dessa representerade i arbetsgruppen. Förslaget kommer att ge möjlighet till vissa lokala anpassningar, men bygger på tanken att eleverna ska känna igen processen kring åtgärdsprogram oberoende på vilken av de kommunala gymnasieskolorna som de går på. Vi rekommenderar nämnden att vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet med tydligare ansvarsfördelning mellan förvaltning och rektorer. Det sker en ständig utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. Just nu sker en dialog mellan rektorerna och förvaltingen hur utvärderingen av de åtgärder som rektorerna beslutar om i samband med resultatrapport och elevbarometer kan förbättras. I övrigt anser förvaltningen och rektorerna att just det nära samarbetet som finns i den gemensamma modellen som man arbetat fram som är styrkan i vårt systematiska kvalitetsarbete. Detta nära samarbete är möjligt på grund av den begränsade storlek Halmstad Utbildning har med tre gymnasieskolor och 13 rektorer. Förvaltningen anser också att det finns en tydlig avgränsning mellan ansvaret mellan förvaltningen och skolorna i modellen. Förvisso sker en första analys tillsammas mellan kvalitetsutvecklare och rektor. Rektor har dock sedan i uppdrag att vidare utveckla denna analys tillsammas med sin personal. Den stora analysen av vad som ligger bakom resultaten sker på skolorna, och lika så vilka åtgärder som ska vidtas för programmens specifika resultat. Förvaltningen anser därför att den ansvarsfördelning som efterfrågas redan finns. Vi rekommenderar nämnden utveckla arbetet med att främja elevernas närvaro och motverka frånvaro. Alla skolorna arbetar med att främja elevernas närvaro. Det finns rutiner på samtliga skolor för hur CSN-hantering ska ske. Kattegattgymnasiet har valt detta som en särskild utvecklingsfråga som en åtgärd med anledning av Resultatrapport för läsåret 2012/2013. Förvaltningen anser i likhet med revisionen att detta är ett utvecklingsområde. 3
Vi rekommenderar att utvecklingsarbetet även utgörs av utbyten mellan skolorna för att utveckla en likvärdig bedömning. På Sannarpgymnasiet finns rutiner för samrättning av nationella prov. Det sker även på Sturegymnasiet och det håller på att utvecklas på Kattegattgymnasiet. Förvaltningen har valt en modell där skolorna först själva ska utveckla en samrättning för att främja en likvärdig bedömning, innan denna utvecklas vidare till att sträcka sig över skolgränserna. Anledningen är framförallt att de största skillnaderna inom svensk skola finns inom skolorna, inte mellan skolorna. Visst utbyte sker dock ändå mellan skolorna. Matematiklyftet har lett till att matematiklärarna från de olika skolorna träffas regelbundet, och en bieffekt har blivit att de till viss mån även diskuterar betyg och bedömning. Konsekvenser Revisionsrapporten pekar på vissa områden som kan integreras i det systematiska kvalitetsarbetet för att utveckla verksamheten vidare, vilket är positivt. Det är samtidigt glädjande att revisionen bedömer att nämnden i allt väsentligt säkerställer att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det pekar på att verksamheten är inne på rätt väg i sitt utvecklingsarbete. Rapportens innehåll kommer hanteras vidare av ledningsgruppen för Halmstad Utbildning. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningens kvalitetsutvecklare för gymnasieskolan. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning på HUKSAM. Lista över bilagor 1. Revisionsrapport Måluppfyllelsen i gymnasieskolan För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltingen Annika Vannerberg 4
Förvaltningschef Jörgen Krantz Sf. Skolchef. 5
file://skynet.halmstad.se/program/adm/ephorte/pdfdocproc/ephorteprod/966_... Sida 1 av 1 2014-03-25 Fra: Vibeke Österblad[vibeke.osterblad@halmstad.se] Dato: 25.03.2014 10:35:45 Til: Diarium KS[ks.diarium@halmstad.se] Tittel: Revision - Måluppfyllelse gymnasieskolan Med vänlig hälsning Christel Eriksson PwC Kommunal Sektor Certifierad kommunal revisor Direkt: +46 (0)10 2129848 Mobil: +46 (0)709 292126 Fax: +46 (0)10 2139848 Email: christel.eriksson@se.pwc.com PwC Sverige Box 850, 301 18 Halmstad Kristian IV:s väg 3 www.pwc.com/se
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Revisionsfråga... 2 2.2. Revisionskriterier... 2 2.3. Urval och metod... 2 2.4. Sakavstämning... 3 3. Iakttagelser... 4 3.1. Information till elever och vårdnadshavare... 4 3.1.1. Allmän information... 4 3.1.2. Information om kunskapsutveckling... 4 3.1.3. Slutsatser och bedömning... 5 3.2. Förfarande vid särskilt stöd... 5 3.2.1. Slutsatser och bedömning... 6 3.3. Betygssättning... 6 3.3.1. Slutsatser och bedömning... 7 3.4. Systematiskt kvalitetsarbetet... 8 3.4.1. Slutsatser och bedömning... 9 3.5. Garanterad undervisningstid... 10 3.5.1. Slutsatser och bedömning... 11 3.6. Rektors ansvar enligt läroplanen... 11 3.6.1. Slutsatser och bedömning... 12 3.7. Analyser i samband med elever hoppar av gymnasieskolan... 12 3.7.1. Slutsatser och bedömning... 13 4. Revisionell bedömning... 14 12 januari 2014 Halmstad kommuns revisorer PwC
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan 1. Sammanfattning Halmstad kommuns revisorer har gett PwC i uppdrag att granska utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utifrån revisionsfrågan: Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål? Utifrån slutsatserna och bedömningarna under respektive revisionskriterium gör vi en revisionell bedömning. Vi bedömer att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i allt väsentligt säkerställer att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Sammanfattningsvis vill vi framföra följande rekommendationer: - Vi rekommenderar att nämnden säkerställer att det verkligen genomförs utvecklingssamtal i enlighet med gällande lagstiftning. - Vi anser att en övergripande samordning av rutiner och blanketter för särskilt stöd kan vara till stöd för rektorer och lärare men samtidigt hindra lokala anpassningar. Vi rekommenderar nämnden att närmare undersöka hur stödet till rektorer och lärare kan utvecklas i dessa processer. - Vi rekommenderar nämnden att vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet med tydligare ansvarsfördelning mellan förvaltning och rektorer. - Vi rekommenderar nämnden utveckla arbetet med att främja elevernas närvaro och motverka frånvaro. - Vi rekommenderar att utvecklingsarbetet även utgörs av utbyten mellan skolorna för att utveckla en likvärdig bedömning. 12 mars 2014 Halmstad kommuns revisorer 1 av 15 PwC
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan 2. Inledning Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar enligt kommunens reglemente för att nationella och kommunala mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Inom ramen för ansvarsområdet ligger bl.a. gymnasieskolan. Revisorerna har i sin riskbedömning kommit fram till att granska hur utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden uppfyller skollagen och läroplanens krav på elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Revisorerna har bl.a. uppmärksammat en positiv totalutveckling vad gäller resultaten men att skillnaden mellan pojkar och flickors resultat har ökat. 2.1. Revisionsfråga Halmstad kommuns revisorer har gett PwC i uppdrag att granska utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utifrån revisionsfrågan: Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål? 2.2. Revisionskriterier Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur skollagen och läroplanen för gymnasieskolan. Med utgångspunkterna från dessa har följande kontrollområden formulerats: Information till elever och vårdnadshavare Förfarande vid särskilt stöd Betygssättning Kvalitetsarbetet Garanterad undervisningstid Rektors ansvar enligt läroplanen Analyser i samband med elever hoppar av gymnasieskolan 2.3. Urval och metod Granskningen avgränsas till att omfatta utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad kommun. Vi har genomfört intervjuer med rektorer från de tre gymnasieskolorna, gymnasiecheferna, verksamhets- och kvalitetsutvecklarna och nämndens ordförande. Vi har 12 mars 2014 Halmstad kommuns revisorer 2 av 15 PwC
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan även genomfört en enkät till lärarna. Av totalt 321 utskickade enkäter har vi fått 154 svar. Det ger en svarsfrekvens på 48 % vilket är för lågt för att dra generella slutsatser. Vi kommer att redovisa vissa resultat i anknytning till övriga observationer. Vidar har vi granskat aktuell dokumentation i form av delegationsordning, rutiner och mallar i samband med särskilt stöd och åtgärdsprogram, rutiner för information till elever och vårdnadshavare samt om betygssättning, rutiner och processer i samband med betygssättning, dokumentation och rutiner i för det systematiska kvalitetsarbetet, eventuell befattningsbeskrivning eller uppdrag för rektor samt uppföljning av den garanterade undervisningstiden. 2.4. Sakavstämning Vi har den 6 mars 2014 sakavstämt rapporten skriftligt med de intervjuade. 12 mars 2014 Halmstad kommuns revisorer 3 av 15 PwC
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan 3. Iakttagelser 3.1. Information till elever och vårdnadshavare 3.1.1. Allmän information Den allmänna informationen om skolorna och verksamheten förmedlas till vårdnadshavarna via föräldramöten, introduktionskvällar, hemsidan och information som skickas hem. Varje elev har en mentor som har ett övergripande informationsoch uppföljningsansvar för eleven. Det finns mentorer som arbetar med vecko- eller månadsbrev till hemmen. Skolorna har även informationsbroschyrer som riktar sig till elever och vårdnadshavare. 3.1.2. Information om kunskapsutveckling Enligt rektorerna får vårdnadshavarna information om sina barns kunskapsutveckling vid utvecklingssamtalen. Det är även möjligt för vårdnadshavarna att få information vid så kallade betygskvällar som några skolor arbetar med. Vidare kontaktas vårdnadshavarna när en elev riskerar att inte nå målen i ett ämne. Lärarna är enligt skollagen skyldiga att fortlöpande informera eleverna om deras studieresultat och kunskapsutveckling. Detta ska enligt rektorerna framför allt ske i samband med utvecklingssamtalen som genomförs en gång per termin. Det finns rutiner för utvecklingssamtalen och det är mentorns ansvar att se till att detta fungerar. Undervisande lärare ska även kontinuerligt informera eleven i samband med olika moment i undervisningen. Det ska under hösten påbörjas en utvecklingsinsats med fokus på återkoppling till eleverna av deras kunskapsutveckling i form av metodiken Bedömning för lärande. Detta har till viss del redan inletts inom ramen för förstelärarnas uppdrag. I enkätsvaren är det 74 % av de svarande lärarna som anser att det finns rutiner på deras skola som anger när och hur eleverna ska informeras om sina resultat och sin kunskapsutveckling. 13 % anser att det inte finns några sådana rutiner och 13 % vet inte. 95 % av de svarande lärarna anser att de ha egna rutiner för när och hur de informerar eleverna om deras resultat och kunskapsutveckling. Informationen till eleverna lämnas framför allt genom regelbundna enskilda samtal med eleverna (89 %) och vid utvecklingssamtalen (81 %). Enligt enkätsvaren förekommer att eleverna får informationen skriftligt (30 %). I fritextsvaren utvecklar några lärare sina svar vad gäller när de informerar eleverna om deras resultat och kunskapsutveckling. Det handlar då om tillfällen i anknytning till ett prov eller test och i samband med återkoppling av inlämningsuppgifter. Flera lärare anger att återkoppling och information lämnas via Fronter 1 På fråga om det finns rutiner på deras skola som anger när och hur vårdnadshavarna ska informeras om deras barns resultat och sin kunskapsutveckling (när eleven 1 Fronter är ett webbaserat system som består av flera olika verktyg/moduler. I Fronter kan lärare och elever bl.a. skapa och spara personliga kontakter, filer, resurser och dokument, och tar del av gemensam information från skolan. Det kan även fungera som en kommunikationsplattform. 12 mars 2014 Halmstad kommuns revisorer 4 av 15 PwC
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan inte är myndig) är det 89 % av de svarande lärarna som svarat Ja. Enkätsvaren anger att vårdnadshavarna framför allt får information i samband med utvecklingssamtalen (95 %). I fritextsvaren framgår att det framför allt är mentorn som har kontakt med vårdnadshavarna och att de informeras om det finns risk att eleven riskerar att få F i betyg i något ämne. 3.1.3. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att vårdnadshavarna och elever har möjlighet att söka information om skolorna på hemsidor och genom broschyrer. Vidare genomförs aktiva informationsmöten i form av föräldramöten, introduktionskvällar och betygskvällar för vårdnadshavarna. Generellt får både elever och vårdnadshavare information om elevens kunskapsutveckling vid utvecklingssamtalen. Vidare får de information från mentor eller undervisande lärare om det finns risk att eleven inte når målen i ett ämne. Utifrån enkäterna och intervjuerna med rektorerna konstaterar vi att eleverna på olika sätt informeras om sin kunskapsutveckling. Utifrån enkätsvaren anser vi att det finns en viss otillräcklighet i att 81 % av de svarande lärarna anser att informationen om elevernas kunskapsutveckling lämnas vid utvecklingssamtalen. Utvecklingssamtalen är lagstadgade och ska ge eleven en samlad information om elevens kunskapsutveckling. Vi bedömer att informationen till elever och vårdnadshavare till stora delar är ändamålenlig. Vi rekommenderar att nämnden säkerställer att det verkligen genomförs utvecklingssamtal i enlighet med gällande lagstiftning. 3.2. Förfarande vid särskilt stöd I första hand är det vid överlämningarna från grundskolan som gymnasieskolorna kan få någon uppfattning om vilka elever som är i behov av stöd. Rektorerna anser att informationen från grundskolorna har varierande kvalitet. Det förekommer att gymnasieskolorna inte får tillräckligt med information om elevernas behov och vilka insatser som grundskolorna har genomfört. När eleven väl har börjat i undervisningen är det framför allt lärare som upptäcker att en elev har behov av stöd. Det exakta förfarandet vid särskilt stöd varierar mellan skolorna och mellan programmen. Det finns generella delar som samtliga skolor utgår från. Skolorna strävar efter att sätta in tidigt stöd för eleverna som läraren organiserar genom t.ex. anpassning av undervisningssituationen, erbjuda fler timmar inom ett ämne eller anpassade läromedel. Undervisande lärare följer upp hur det går för eleven och anmäler vid behov ärendet till rektor för vidare utredning. Samtliga skolor har rutiner för att initiera stödinsatser. Rutinerna stöds av olika blanketter för hela processen, från att läraren uppmärksamma rektor om elevens stödbehov till utvärdering av åtgärdsprogram. Det finns enligt rektorerna en viss problematik med hanteringen av dokumentationen i samband med utredningar och stödinsatser. Mentor har ett övergripande ansvar och är beroende av att berörda lärare bidrar med material och tar till sig av vilka beslut som fattas under processen. Detta försvåras då rutinerna inte är fullt ut implementerade samt att det inte finns 12 mars 2014 Halmstad kommuns revisorer 5 av 15 PwC
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan något övergripande stödsystem för att hantera dokumentationen. I dagsläget arbetar skolorna med olika blanketter och sparar dokumentationen på olika sätt. Några rektorer efterfrågar en övergripande samordning av detta. Enligt enkätsvaren är det 89 % av de svarande lärarna som anser att det finns rutiner/processer för att anmäla till rektor om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven som minst ska uppnås. Vidare är det 92 % respektive 93 % av de svarande som anser att det finns rutiner/processer för att upprätta åtgärdsprogram och att det finns en mall för åtgärdsprogrammen. En övervägande majoritet (90-96 %) av de lärare som svarat på enkäten anser att åtgärdsprogrammen innehåller beskrivningar av elevens behov, vad som uppnås på kort och lång sikt, vilka åtgärder som ska vidtas, ansvarsfördelningen vid genomförandet samt när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. På det övergripande påstående om Eleverna på skolan som är i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till är det 20 % som instämmer helt 43 % som instämmer i huvudsak 30 % som instämmer delvis 7 % som inte alls instämmer. Några lärare utvecklar sina svar i fritextfältet och det anges bl.a. att det saknas resurser att ge ändamålsenligt stöd fullt ut. 3.2.1. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att det finns rutiner och dokumentmallar som stöd för processerna för särskilt stöd. Omkring 90 % av de svarande lärarna anser att de känner till rutinerna. Vi anser att detta visserligen är en hög andel men poängterar samtidigt vikten av ytterligare implementering av de rutiner som finns idag. Vi anser att en övergripande samordning av rutiner och blanketter för särskilt stöd kan vara till stöd för rektorer och lärare men samtidigt hindra lokala anpassningar. Vi rekommenderar nämnden att närmare undersöka hur stödet till rektorer och lärare kan utvecklas i dessa processer. Vi bedömer att det finns ett ändamålsenligt förfarande vid särskilt stöd. 3.3. Betygssättning I Skolverket allmänna råd för bedömning och betygssättning i gymnasieskolan anges att bedömningen av elevprestationer i skolan är nära sammankopplad med undervisningen. När bedömning och återkoppling används på ett medvetet och systematiskt sätt, väl integrerade i undervisningen, ges eleven goda förutsättningar för lärande. Lärarna och rektor har ett stort ansvar i betygssättningen och processerna i samband med betygssättningen. Huvudmannens ansvar är att se till att skolorna fortlöpande arbetar för att bedömningen och betygssättningen ska vara likvärdig med andra skolor. 12 mars 2014 Halmstad kommuns revisorer 6 av 15 PwC
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan Det finns rutiner och system som stöd för att administrera betygen. I detta har rektor och lärare stöd av assistenter på skolorna. Lärarna har bedömnings- och betygsunderlag i pappersform eller egna datorfiler. Inom skolorna finns ämnesgrupper eller ämneslag där lärarna arbetar ihop och diskuterar betyg och bedömning. Grupperna har fasta mötestider med regelbundet utbyte. Rektorerna är i olika omfattning involverade i gruppernas arbete. Samarbetet sker även i samband med de nationella proven. Som stöd har lärarna även Skolverkets material om betyg och bedömning. Det finns idag inget utvecklat utbyte mellan lärarna på de olika skolorna. Förvaltningens tjänstemän och rektorerna anser att arbetet med bedömning för lärande är en viktig och långsiktigt utvecklingsarbete som kommer att förbättra bedömning och betygsprocesserna på skolorna. Utvecklingsarbetet innebär bl.a. att förstelärarna under våren och hösten kommer att inleda sitt arbete som handledare för lärargrupper med fokus på bedömning för lärarande. Fokus kommer att ligga på bedömningens grunder och rektorerna kommer även lyfta hur betyg och bedömning ska utvecklas och hanteras. Betygen följs upp både på program-, skol- och övergripande nivå. I enkäten ombads lärarna att markera vilka underlag de använder när de gör sina bedömningar och sätter betyg. Det var möjligt att markera flera alternativ. I kommentarsfältet framfördes bl.a. att det inte finns nationella prov i alla ämnen och att elevens APL (arbetsplatsförlagt lärande) kan vara en grund. Underlag Procent Nationella prov 41 Dina egna prov 93 Skriftliga inlämningsuppgifter 87 Muntliga presentationer och redovisningar 88 Elevens uppförande 5 Elevens närvaro 8 Elevens prestationer under lektionstid och undervisning 95 Annat - beskriv gärna i kommentarsfältet 14 3.3.1. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att skolorna arbetar på likartade sätt när det gäller betyg och bedömning. Enkätsvaren visar på att en övervägande majoritet av de svarande lärarna använder likartade grunder i sin betygssättning. Vi konstaterar vidare att det under året inleds ett omfattande utvecklingsarbete med bedömning för lärande på sko- 12 mars 2014 Halmstad kommuns revisorer 7 av 15 PwC
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan lorna. Vi rekommenderar att detta arbete även innehåller utbyte mellan skolorna för att utveckla en ökad likvärdig bedömning inom kommunen. I och med att förvaltningen och nämnden har inlett ett utvecklingsarbete med fokus på betyg och bedömning är det svårt att uttala sig om vilka förutsättningar huvudmannen ger lärarna vid betygssättningen och för likvärdig bedömning. 3.4. Systematiskt kvalitetsarbetet För huvudmannens systematiska kvalitetsarbete har förvaltningen tagit fram en modell. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av det sker två rapportingar per år till nämnden. Huvuddragen i det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs genom en årscykel. Rapporten under vårterminen behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. I vårrapporten presenteras uppgifter från en enkät, elevbarometern, som eleverna besvarar. Enkäten riktas till samtliga elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. För 2013 var svarsfrekvensen ca 70 %. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade per kön och per skola. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder finns en kvalitetsgrupp bestående av två rektorer och en administrativ koordinator. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetutvecklaren träffar i maj varje rektor för en analys av resultaten för de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. I hösten resultatrapporten presenteras uppgifter som betygsstatistik, resultat på nationella prov, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på skolnivå, programnivå och i vissa fall på ämnesnivå. Rapporten tas fram av förvaltningskansliet. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder förs diskussioner med rektorerna. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare analysera resultaten och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån rapportresultatet och rektorsenheternas data. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och högre måluppfyllelse. Åtgärderna rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna 12 mars 2014 Halmstad kommuns revisorer 8 av 15 PwC
Måluppfyllelsen i gymnasieskolan åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I intervjuerna framgår att det finns vissa variationer mellan skolorna vad gäller arbetet med det systematisk kvalitetsarbete. På skolorna finns det administrativa koordinatorer som håller ihop den övergripande planeringen av kvalitetsarbetet inom skolan. Skolornas systematiska kvalitetsarbete utgår från huvudmannens modell och årsplanering. Avstämningarna och analyserna mellan rektor och kvalitetsutvecklaren vid resultatrapporten och elevenkätrapporten ligger till grund för det arbete som rektorerna för vidare ut till sina respektive program och arbetslag. Lärarna involveras i de fortsatta analyserna och deltar i framtaganden av åtgärder. Skolorna arbetar med egna undersökningar och uppföljning, utöver förvaltningens två rapporter, i varierande grad. Vidare har två av skolorna ett detaljerade årsschema över flera processer varav några är direkt kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga rektorer anser att stöder till rektorer och till skolan för det systematiska kvalitetsarbetet är tillräckligt. 3.4.1. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå med ett tydligt årshjul och rapportering till nämnden. I resultatrapporten redovisas betygsresultaten för de gymnasiegemensamma ämnena i de olika årskurserna. Vårrapporten redovisar resultatet av elevenkäten och analys av resultaten. Nämnden beslutar till följd av rapporterna vilka åtgärder som ska vidtas. Vi konstaterar att elevbarometern som genomförs under början av året är omfattande. Eleverna åsikter och upplevelser fångas upp inom flera områden och analyseras. Vi konstaterar vidare, precis som förvaltningen gör i rapporten, att svarsfrekvensen behöver öka. Vi anser att elevernas åsikter och upplevelser kan kompletteras med huvudmannens, rektorernas och personalens perspektiv på områdena. Att ha ett för ensidigt fokus på elevernas åsikter och upplevelser räcker inte, då även huvudmannen, rektors och personalens ansvar och utförande ska ligga till grund för verksamheten. Vi konstaterar att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och skolornas systematiska kvalitetsarbete i många delar ligger mycket nära varandra. Det är en styrka att huvudmannens och enheternas system kan arbeta parallellt och stödjer varandra. Vidare anser vi att det systematiska kvalitetsarbetet i stora delar är ändamålsenligt. Det finns en risk att för stora delar av analysen av resultaten sker hos förvaltningens kvalitetsutvecklare och rektorerna. Enheternas planering, uppföljning och utveckling ska genomföras under medverkan av lärare och elever. Det är rektor som ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs. Vi anser att en för stor inblandning av förvaltningen i enheternas systematiska kvalitetsarbete kan begränsa rektors ansvar och möjlighet att bedriva detta arbete samt personalens och elevernas möjligheter till medverkan. Vi har förstått att förvaltningen och skolorna under de senaste åren har drivet en utvecklingsprocess i fråga om systematiskt kvalitetsarbete som är mycket uppskattad hos rektorerna. 12 mars 2014 Halmstad kommuns revisorer 9 av 15 PwC