Kristdemokratiska Ungdomsförbundet EU-politiskt handlingsprogram
Innehåll En alternativ väg framåt 3 En fungerande inre marknad 4 Fri rörlighet och migration 4 Mindre detaljreglering och politisk klåfingrighet 5 Den ekonomiska krisen 6 En slimmad budget 7 Jordbruks och regionalpolitik 8 Kriminalitet stannar inte vid gränserna öka samarbetet mot internationell brottslighet 8 Utrikes och försvarspolitiken 9 Frihandel och bistånd en förutsättning för utveckling 10 EU:s utvidgning 11 Miljö 11 Bilagor 13 2
En alternativ väg framåt Europeiska Unionen (EU) står inför ett vägskäl när Europa nu befinner sig i kris. Ett flertal av EU:s medlemsstater har idag att hantera stora obalanser i statsfinanserna och skyhög arbetslöshet, framförallt bland ungdomar. I ett antal länder står över hälften av ungdomarna utanför arbetsmarknaden. Det kommer ta åratal, kanske decennier, att få vissa av länderna på fötter igen. Detta påverkar givetvis det Europeiska samarbetet och hur vi väljer att utveckla gemenskapen. Åtgärderna kommer även påverka oss som inte deltar fullt ut i det monetära samarbetet och har valt att inte införa euron som valuta. I flera europeiska länder hörs röster från makthavare som påstår att mer av samma politik är svaret. Det finns de som ser krisen som ett sätt att tvinga fram en europeisk superstat med ökande utgifter och mer överstatlighet på flera områden. KDU vill se en annan väg framåt, en väg som är ett tydligt alternativ till de federalistiska tendenserna och som står för realistiska lösningar med subsidiaritetsprincipen i fokus. Vi anser att samarbetet har varit positivt för oss i flera avseenden. För Europa har det varit en nödvändighet ur ett historiskt perspektiv. De fredsambitioner som lade grunden för EU efter andra världskriget är viktiga att framhålla liksom vikten av de fyra friheterna. Nya utmaningar, som den internationella brottsbekämpningen och miljöfrågor, ställer också krav på gränsöverskridande samarbete, där EU är ett bra verktyg. För oss unga kristdemokrater är det dock uppenbart att det är dags för svensk borgerlighet att släppa stoltheten och se realistiskt på samarbetet. Efter att ha stått i frontlinjen för Ja-kampanjerna, i både EU- och EMU-omröstningen, måste vi inse att mer överstatlighet på fler områden inte är lösningen på de problem vi står inför. Det går att vara stolt över vad EU har åstadkommit och fortfarande förespråka omfattande förändringar. EU möter idag flera utmaningar som inte kunde förutspås vid Sveriges inträde 1995. Om inte dessa hanteras på rätt sätt kan EU bidra till söndring och splittring, snarare än det gemensamma bästa. Som EU-vänner tycker KDU att vi har ett större ansvar än dess motståndare att faktiskt ta itu med de problem som unionen har. En viktig åtgärd är att öka medlemsstaternas och de nationella parlamentens inflytande. Transparensen i institutionerna måste också öka. Med anledning av Storbritanniens agerande och fördragsförhandlingar är det aktuellt att diskutera själva grunden iför samarbetet. I dessa diskussioner bör Sverige ta en aktiv roll. Inte ha en europeisk superstat Att EU-medlemskapet ska tas bort ur Sveriges grundlag Att Sverige inte ska införa euron som valuta Se en aktiv diskussion om EU:s fördrag och verka för att stärka medlemsstaternas makt 3
En fungerande inre marknad Frihandel och den fria rörligheten är grunden för det europeiska samarbetet. Detta är också några av de viktigaste fördelarna med unionen. Tyvärr hålls fattiga länder utanför unionen kvar i fattigdom genom EU:s höga tullmurar mot omvärlden och jordbrukssubventioner. KDU vill att EU prioriterar arbetet för frihandel - både inom EU och gentemot omvärlden. De pågående förhandlingarna om frihandelsavtal med USA är något mycket positivt och vi vill se att liknande förhandlingar inleds med fler länder och regioner. Inom EU finns regler som bromsar tillväxten och försvårar nyföretagande. Bland annat gäller det tjänstesektorn som står för 70 % av Europas ekonomi. De flesta tjänsterna omfattas idag inte av den inre marknaden. Enligt tjänstedirektivet ska det råda etableringsfrihet och det ska vara fritt att tillhandahålla tjänster inom EU. Om tjänstedirektivet implementerades fullt ut skulle det enligt flera beräkningar skapas cirka. 600 000 nya jobb. Därför vill vi i snabb takt ta bort de handelshinder som finns på EU:s inre marknad. Vi ser också att det finns ambitioner och tendenser att harmonisera allt i EU. Olikheter i form av institutionell konkurrens, som exempelvis att tillåta olika skattenivåer i medlemsländerna, är sunt för unionen och gör att vi kan hitta vägar framåt där länderna kan konkurrera och lära av varandra. Att tjänstedirektivet implementeras full ut Att tillåta institutionell konkurrens Att EU ska medverka till fler frihandelsavtal Fri rörlighet och migration Den friare rörligheten är viktig för unga personer som idag har möjlighet att studera i andra EU-länder än hemlandet. Vi unga kristdemokrater är mycket positiva till denna typ av utbyten och vill fortsätta utveckla EU:s Erasmusprojekt. Den fria rörligheten är ett mål i sig. Den kan dock innebära påfrestningar för unionen eftersom länder och regioner befinner sig i olika utvecklingsfaser ekonomiskt och socialt. Detta märks till exempel genom att mängden tiggare, ofta från EU:s sydösteuropeiska medlemsländer, har ökat drastiskt. Vi unga kristdemokrater tycker att Sverige har ett ansvar för att ta emot människor som tvingats fly från sina hemländer. För att skapa en långsiktigt hållbar situation bör EU:s 4
medlemsstater i större utsträckning dela på ansvaret. Vi vill därför se över möjligheterna att ha en gemensam migrationsmyndighet. Utveckla Erasmusprojekten Införa gemensamma regler för asyl - inför en europeisk migrationsmyndighet Mindre detaljreglering och politisk klåfingrighet Det låga förtroendet för EU hos medborgarna är ett problem som behöver hanteras. Många känner ett stort avstånd till unionens institutioner. En stor grupp anser att man går bortom det som borde vara dess uppgifter och lägger sig i detaljer i människors liv. KDU inser att detta är ett problem som delvis bygger på en verklig beskrivning av situationen. Storleken på gurkor, smaksättning i snus, hur lekplatser ska se ut och bäst före -datum för ägg är inte det som hör till EU:s främsta uppgifter. På grund av den inkräktande karaktären hos reglerna får dessa regleringar stor uppmärksamhet. För oss kristdemokrater är subsidiaritetsprincipen vägledande i vår syn på politisk beslutsmakt i allmänhet. Beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. Det är exempelvis inte rimligt att Sveriges alkoholmonopol ska hotas av EU eller att rovdjursjakten ska hanteras på europeisk nivå. KDU vill öka medlemsstaternas inflytande över lagstiftningsprocessen inom unionen. I dagsläget är det tänkt att detta ska ske genom den så kallade subsidiaritetsprövningen. Denna innebär att alla medlemsstaters nationella parlament har rätt att pröva om ett EUförslag inom ett icke-exklusivt område bryter emot subsidiaritetsprincipen. Om en tredjedel av medlemsstaternas parlament finner att ett lagförslag bryter emot subsidiaritetsprincipen måste EU-kommissionen ompröva sitt förslag. Det är dock en tandlös prövning eftersom kommissionen kan återkomma med ett identiskt förslag utan justeringer. KDU vill därför skärpa subsidiaritetsprincipen till att det ska räcka med att en tredjedel av medlemsstaternas parlament finner att ett förslag bryter emot subsidiaritetsprincipen så skall förslaget inte behandlas vidare. Istället måste EUkommissionen komma med ett nytt och ändrat förslag. Detta kan sägas vara ett sorts veto för de nationella parlamenten. KDU anser vidare att unionen i större utsträckning behöver bredare förankring för att införa nya regler eller lagstiftning. Vi vill därför också ha ett starkt europeiskt råd för att garantera olika nationella intressen. Ytterligare en viktig fråga för att öka EU:s legitimitet är ett större mått av transparens. KDU vill öka möjligheten att hålla enskilda politiker ansvariga för deras beslut. Vi vill avskaffa möjligheten till hemliga omröstningar i Europaparlamentet. Vi vill också ge parlamentet möjlighet att misstroendeförklara enskilda EU-kommissionärer som visat sig 5
bryta mot sitt förtroende. Idag är det endast möjligt att initiera en misstroendeförklaring mot kommissionen i sin helhet. EU-domstolen har enligt fördragen tolkningsmonopol på EU-regleringar och dess tillämpning. Det stora problemet är att EUdomstolen i dagsläget endast kan se till unionens bästa inte till medlemsländernas eller Europas bästa. Detta har lett till vägledande beslut som fört in EU i en mer överstatlig inriktning. Därför bör EU-domstolens roll och tolkningsprinciper omprövas. Att subsidiaritetsprincipen ska vara vägledande i EU:s lagstiftningsarbete Utöka medlemsstaternas makt genom subsidiaritetsprövningen för att kunna stoppa EU-lagstiftning Införa en möjlighet för europaparlamentet att misstroendeförklara enskilda EUkommissionärer och inte enbart kommissionen i sin helhet. Se en ökande öppenhet och transparens inom EU:s institutioners arbete Avskaffa möjligheten till hemliga omröstningar i EU-parlamentet Att EU-domstolens roll och tolkningsprinciper omprövas Den ekonomiska krisen Europa befinner sig i en ekonomisk och finansiell kris. Ansvaret är delat, men i huvudsak handlar det om politiska misslyckanden och bristande ansvar under flera decennier. Även om det inte går att lägga hela skulden för krisen på euron, har den gemensamma valutan varit dömd att misslyckas från början. Den har förvärrat situationen för flera av de länder som skulle behövt stå fria från samarbetet för att klara en snabbare återhämtning. Sedan tidigare finns en no bailout -policy för länder som befinner sig i en tuff ekonomisk situation. Tyvärr har denna inte följts, liksom flera av de andra gemensamma reglerna för det monetära samarbetet. Få länder har hållit sig till regelverket. Exempelvis var det endast Luxemburg som uppfyllde alla kriterier för att införa Euron när valutan skapades. Det är alltså ett stort problem att EU:s regelverk inte efterlevs. Därför ska hårda sanktioner riktas mot länder och institutioner inom EU som inte följer regelverken. Detta kan exempelvis innebära helt uteblivna bidrag från EU. Många politiker ser den pågående krisen som en anledning till ökad centralisering och reglering av den finansiella marknaden. Exempel på detta är en europeisk bankunion och skatt på finansiella transaktioner (tobinskatt). Men detta är inte lösningen på medlemsländernas problem. 6
Vägen framåt är istället att varje enskilt land tar sitt ansvar för att öka sin konkurrenskraft. Detta måste varje enskilt land ta ansvar för. Vi säger därför nej till både förslagen om att införa en bankunion och att ge EU beskattningsrätt. Öka sanktionerna mot de länder och institutioner som inte håller sig till de gemensamt beslutade regelverken. Inte ge EU beskattningsrätt Inte se någon europeisk bankunion En slimmad budget KDU anser att EU ska fokusera på samarbetets kärnverksamhet. Detta inkluderar att främja de fyra friheterna, internationell brottsbekämpning och miljösamarbete. EU:s budget bör avspegla detta och kan därmed slimmas. Den största möjligheten att minska EU:s budget är att se över jordbruksstödet, Common Agricultural Policy (CAP), som utgör cirka 40 procent av EU:s budget. Att EU tillämpar en protektionistisk politik och via subventioner ger europeiska bönder konstgjord andning, drabbar medborgarna genom höga priser på jordbruksvaror. Det hindrar även utvecklingsländernas tillväxt som hindras att konkurrera på den europeiska marknaden. KDU anser att det finns ett stort antal budgetposter som går att justera och omprioritera. Exempelvis bör inte EU:s informationsarbete vara inriktat på lobbyism och opinionsbildning. Ytterligare en åtgärd är att se över de personal- och löneprinciper som råder i Bryssel. Vi önskar dessutom starta en effektiviseringsprocess för att minska resursslöseriet. Ett första steg i rätt riktning är att besluta att Europaparlamentet bara ska ha ett säte, nämligen i Bryssel. Att EU inte ska ges beskattningsrätt eller ha rätt att besluta om minimiskatter Förlägga Europaparlamentets säte till Bryssel och att stoppa flyttkarusellen till Strasbourg Att EU:s budget fokuserar på kärnverksamheten Minska EU:s informationsbudget då lobbyism inte ska vara prioriterat 7
Jordbruks- och regionalpolitik En av grundtankarna med Europeiska integrationen är att garantera stabilitet och välstånd i hela Europa. KDU anser att detta är en viktig strävan, men att dagens europeiska jordbruks- och regionpolitik inte är rätt medel för detta mål. Dagens jordbrukspolitik skapar protektionism vilket leder till att utomeuropeiska producenter har svårt att ta sig in på marknaden. Detta ger europeiska bönder konkurrensfördelar som är svåra för utomeuropéer att tävla med. Den allra största delen av jordbruksstödet kanaliseras som ett direktstöd till bönder, i form av gårdsstöd. Detta gårdsstöd betalas utan koppling till produktion. Däremot krävs det att lantbrukaren sköta marken och uppfylla ett antal regler om folkhälsa, miljöskydd och djurskydd. Jordbrukspolitiken står för ett av de mest påtagliga problemen i dagens EU. CAP slår effektivt ut jordbruk och matproducenter i Nordafrika genom att det överskott som producerats i Europa exporteras och säljs till låga priser i afrikanska länder. Detta leder till att de inhemska jordbruken inte kan hävda sig i konkurrensen. På så sätt tas försörjningen ifrån stora grupper människor. Det är inte moraliskt försvarbart att hålla människor kvar i fattigdom för att några få producenter i Europa ska slippa anpassa sig till efterfrågan på marknaden. CAP måste avskaffas så snart som möjligt. avskaffa EU:s jordbruksstöd (CAP) Kriminalitet stannar inte vid gränserna - öka samarbetet mot internationell brottslighet Att arbeta mot brottslighet är ytterst en fråga om att värna människovärdet. Vid varje brott mot en medmänniska finns ett brottsoffer och en kränkning av människovärdet på ett eller annat sätt. KDU anser därför att EU bör stärka sina insatser mot den internationella brottsligheten. Gränsöverskridande problem kräver gränsöverskridande lösningar i form av mellanstatligt samarbete. Till följd av öppnare gränser har även brottsligheten blivit mer gränsöverskridande och många länder påverkas idag av organiserad brottslighet. Sverige är inget undantag. Medlemsstaternas bör samarbeta mer för att bekämpa internationell brottslighet, till exempel genom att ytterligare stärka tull, polis och gränsbevakning inom EU och att arbeta emot extremism och terrorism. Medlemsstaterna måste även fortsättningsvis ha det primära ansvaret för att bekämpa kriminaliteten inom sina nationsgränser, men det polisiära samarbetet måste effektiviseras genom smidigare informationsutbyte mellan polis, åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter både inom unionen och med 8
länder utanför. Därför anser KDU att man bör utöka beslutet som togs 2013 och ge ytterligare resurser till tullverksamheten och gränsbevakningen. Kampen mot trafficking och människohandel måste få en mycket högre prioritet inom ramen för EU-samarbetet än i dagsläget. Därtill måste vi öka polisens, tullens och kustbevakningens resurser. Det är viktigt att uppmärksamma sambandet mellan prostitution och människohandel som ett viktigt led i att minska antalet offer. Även kopplingar till pedofili behöver uppmärksammas. I Sverige finns det idag ett förbud mot innehav och spridning av barnpornografi. Inom EU kan vi även ta krafttag mot denna gränsöverskridande brottslighet genom att arbeta för att slå sönder de internationella pedofilnätverken. Brottsförebyggande åtgärder bör vara prioriterat i EU:s brottsbekämpningsarbete. Att ha en europeisk blacklist för dömda brottslingar skulle kunna vara ett verktyg i arbetet med att hindra dömda brottslingar att färdas över gränserna obemärkt och begå nya brott. att samarbetet med bekämpning av internationell brottslighet, exempelvis trafficking mot smuggling av droger och vapen, intensifieras ytterligare. att polis och tull ges ökade resurser och ökade befogenheter införa en intereuropeiska blacklist-register för dömda brottslingar Utrikes och försvarspolitiken KDU anser att den gemensamma utrikespolitiken inom EU, Common Foreign and Security Policy (CFSP) även i fortsättningsvis bör vara ett mellanstatligt samarbete. Vidare bör CFSP endast fokusera på gemensamma säkerhetspolitiska intressen såsom hotet om terrorism och andra säkerhetspolitiska hot emot enskilda medlemsstater eller unionen i stort. Alla beslut rörande den gemensamma utrikespolitiken bör därför tas i konsensus. Varje medlemsstat har olika utrikespolitiska intressen, olika samarbeten med olika länder som måste respekteras. Med anledning av detta säger KDU tydligt nej till krav på mer överstatlig makt åt unionen i utrikespolitiska frågor. Därför avvisar vi också tanken på ett gemensamt EU-försvar. Att koordinera fredsinsatser som medlemsstaterna kommer överens om själva bör vara taket på CFSPs möjligheter inom den gemensamma försvarspolitiken. 9
För att försäkra oss om att medlemsstaterna har det slutgiltiga avgörandet om inriktningen på CFSPs framtid skall den höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik endast vara underställd det Europeiska rådet. Att CFSP ska fortsätta vara ett mellanstatligt samarbete samt fokusera på gemensamma säkerhetspolitiska intressen Inte se ett gemensamt EU-försvar eller ökad makt för CFSP på bekostnad av medlemsstaterna Att den höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik endast ska vara underställd det Europeiska rådet Frihandel och bistånd en förutsättning för utveckling. Handel leder till ökat välstånd och är nyckeln till fattigdomsbekämpning. Att länder tillåts handla fritt med varandra skapar möjlighet för företagande och innovationer, inte minst för utvecklingsländer. På så sätt skapas förutsättningar för alla människor på jorden att leva under drägliga livsvillkor och ryckas upp ur fattigdom För att frihandeln ska få den effekt vi vill så måste EU avveckla handelshinder, avskaffa de inhemska subventionerna inom t.ex. jordbruket för att kunna skapa en rättvis konkurrens och möjlighet till frihandel på lika villkor. KDU är varma vänner av ett resultatbaserat bistånd. Bistånd ska gå till att bygga välfungerande institutioner som skapar goda förutsättningar demokratisk och ekonomisk utveckling. Vi vet även att flera länder inom unionen ger pengar till samma ändamål och länder. KDU anser därför att EU:s viktigaste roll inom biståndsområdet är att koordinera biståndet från medlemsstaterna för att biståndet ska ge absolut bäst resultat och att biståndet kanaliseras dit det behövs. På så sett kan biståndet bli mycket effektivare och vi kan hjälpa fler människor utan att kostnaderna ökar. att EU ska fortsätta verka för frihandel i hela världen att EU ska ha en koordinerade roll när det gäller biståndet 10
EU:s utvidgning De senaste tio åren har EU utvidgats kraftigt från 15 medlemsländer 2003 till dagens 28. KDU anser att utvecklingen i grunden är positiv. Att fler länder vill delta i samarbetet banar väg för en fredlig och demokratisk utveckling i Europa. Detta förutsätter naturligtvis att de nya medlemsländerna uppfyller grundläggande demokratiska rättigheter och ekonomiska kriterier. Utvidgningen måste också ske i en sådan takt att EU:s stabilitet inte hotas och att unionens institutioner klarar av att hantera det växande antalet medlemsländer. I dagsläget förhandlar ett antal länder om medlemskap i EU. En del av dessa kan inom överskådlig framtid förväntas bli fullvärdiga medlemmar, som exempelvis Island och Montenegro. Turkiet ansökte om medlemskap i dåvarande EG redan 1987. Landet förhandlar sedan 2005 om medlemskap. KDU menar att Turkiet inte ska ges inträde i EU. Landet uppfyller inte grundläggande krav på demokratiska fri- och rättigheter. Även Europeiska rådet konstaterade i december 2004 att resultatet av förhandlingarna med Turkiet inte nödvändigtvis måste resultera i fullt medlemskap. KDU menar att priveligerat partnerskap med Turkiet, där handeln och relationerna med landet vårdas och utvecklas, är att föredra. att EU:s utvidgning ska fortsätta i en sådan takt att unionens stabilitet kan garanteras att EU även fortsättningsvis ska ha ett priveligerat partnerskap med Turkiet Miljö Människan måste ta ett långsiktig hänsyn till naturen. Det är en moralisk skyldighet att ge bästa möjliga levnadsvillkor både för nuvarande och för kommande generationer. Vi unga kristdemokrater vill därför sett väl utvecklat samarbete på EU-nivå kring de viktiga globala frågorna om klimat, vatten och livsmedelsförsörjning. Vi vill arbeta emot resursslöseri på alla plan och istället satsa på återvinning och ett gott förvaltarskap. Att bara förbruka jordens resurser är ingen framkomlig väg enligt förvaltarskapstanken. Att pumpa upp och förbruka ändliga resurser som olja, utan att samtidigt satsa på förnybara alternativ, är inte att ta förvaltarskapets ansvar. De senaste decenniernas ökade rörlighet i västvärlden har medfört ökade miljöutsläpp och har bidragit till miljöförstöringar. Vägtrafiken står för en avsevärd del av utsläppen och vi vill därför se en politik som uppmuntrar produktion av bilar som drivs av renare bränslen. Vi vill också ha en politik som uppmuntrar till kraftigt förbättrade system för kollektivt resande, till exempel höghastighetståg. En förutsättning för ett välfungerande resande via tåg inom Europa är att våra järnvägsnät är kompatibla. KDU vill därför se en 11
politik som uppmanar till att det europeiska järnvägsnätet byggs samman och tågen anpassas för att fungera på de olika spårtyperna. Det är viktigt att marknaden får långsiktiga och förutsägbara spelregler att rätta sig efter för att kunna ta fram nya produkter. Också inom EU krävs satsningar på alternativ teknik och forskning kring hållbar energiproduktion. Om inte den rika delen av världen går före och skapar ny teknik så kommer utvecklingsländerna fortsätta att använda gammal teknik och fortsätta belasta miljön under lång tid framöver. För att åstadkomma detta vill KDU satsa på en ökad budget för forskning och utveckling. Handel med utsläppsrätter är ett bra sätt att komma tillrätta med miljöproblemen. Detta innebär att man fastställer en viss mängd tillåtet miljöfarligt utsläpp inom ett visst område. Man låter sedan företagen inom området köpa så många utsläppsrätter de tycker sig behöva. Genom att använda sig av överlåtbara utsläppsrätter kan man se till att man begränsar utsläppen till en maxnivå och att minskningen av utsläppen sker så kostnadseffektivt som möjligt Systemet med utsläppsrätter bör utvecklas vidare. KDU vill även ta ansvar för vår långsiktiga livsmedelsförsörjning och alla arters överlevnad. Trots varningar om farligt låga nivåer har beslutsfattarna inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att rädda olika fiskarter från utplåning. KDU anser att dagens fiskerireglemente kan bli ännu hårdare och att fiskekvoterna sätts på en nivå som är hållbar enligt den vetenskapliga rådgivningen för att rädda hotade fiskarter från utplåning. att det inom EU skapas en gemensam marknad för all utsläppshandel att EU:s fiskekvotssystem ses över och skärps ytterligare att prioritera forskning och utveckling att subventionerna på kolkraft avskaffas att EU inför hårda miljökrav vid offentlig upphandling 12
Bilaga 1 EU:s klåfingrighet exempel där EU gått över politikens gränser. Den 1 januari 2013 blev det förbjudet för restauranger och barer i Europa att servera färdigupphälld olivolja. Beslutet fick rivas upp redan efter ett par dagar på grund av bristande stöd från allmänheten Det fanns under en tid särskilda handelsregler för grönsaker och frukt som bland annat reglerade hur böjda gurkor och morötter fick vara. Efter kritik från allmänheten togs dessa regler bort den 1 juli 2009. Från den 1 juni 2013 är det förbjudet att ha karamellfärger i maltdrycker (ej detsamma som öl), vilket bland annat skapar problem för den svenska julmusten som innehåller både malt och karamellfärg. EU satsade 25 miljoner kronor på att främja insekter i maten 1 Svenskar slänger stora mängder ägg tack vare EU-regler om bäst före datum som inte är baserat på svenska förhållanden 2 Nya EU-regler förbjuder tillsättning av vatten med salttillsattser i kött vilket bland annat hotar den svenska flintasteken 3 EUs nya tobaksdirektiv förbjuder smaksättningar av tobak till exempel mentoltillsatser o.s.v. 4 Snuset fick dock ett undantag tack vare Maria Larsson (KD) 5 http://www.nyteknik.se/popular_teknik/smatt_gott/article3463728.ece http://www.sverigeskonsumenter.se/mat/nyheter/eu-regel-far-oss-slanga- http://www.dn.se/nyheter/sverige/nya-eu-regler-da-kan-flintasteken- http://www.svt.se/nyheter/sverige/eu-vill-forbjuda-vissa-smaktillsatser 1 2 bra-agg-/ 3 forsvinna/ 4 5 http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/svensk-seger-i-slaget-omsnuset_8285122.svd 13
4 miljoner togs från regionstödet för att bygga ett hundgym i Ungern. Det byggdes aldrig, pengarna är dock förbrukade. 6 7,5 miljoner euro av EU:s intäkter går till PR för mer EU-intäkter. Bara i Andalusien. 7 Arrangerar regelbundet fester och mingel för områden som inte har med EU att göra över huvud taget. Bland annat lades närmare 50 000 kr på ett mingel för journalister på en filmfestival i Rom. 8 Särskilt påkostat är det på Europadagen då man årligen lägger över 400.000 kr på cocktailpartyn. Över 4000 EU-tjänstemän tjänar mer än Tysklands förbundskansler, Angela Merkel. Hennes lönekuvert ligger på 142 000 kr i månaden. EU:s tjänstemannafack utlyste strejk när man föreslog att introducera 40-timmars arbetsvecka. 9 De ville också ha höjda minimilöner, på kommissionen är ingångslönen över 20 000 kr i månaden. Långt över genomsnittslönen för en europé. 10 6 Hungarian National Development Agency, Approved Funding, North Hungary, Nograd county, Balassagyarmat municipality, Dregelypalank GOP 1.3.1-08/1, http://www.nfu.hu/content/58 7 http://feder.dipusevilla.es/opencms/export/sites/default/feder/galeriaficheros/normativa/andaluza/plan 8 9 10 : http://ec.europa.eu/beneficiaries/fts/index_en.htm http://www.euractiv.com/socialeurope/strike-eu-institutions-looming-5-news-519979 http://ec.europa.eu/civil_service/job/official/index_sv.htm 14