Antikvarisk kontroll Grevie kyrka Invändig restaurering Förslöv-Grevie församling, Grevie socken i Båstad kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:025
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Antikvarisk kontroll Grevie kyrka Inre restaurering Förslöv-Grevie församling, Grevie socken i Båstad kommun. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:025 Författare: Foto: Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Grevie kyrka ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2007 2 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:025
Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:...Båstad Socken:... Grevie Beställare:... Förslöv-Grevie församling Länsstyrelsens tillstånd:...2007-04-23, dnr 433-20633-07 (Invändiga arbeten på väggar). Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skånes yttrande:... 2007-03-27 Malmö Kulturmiljös yttrande:... 2007-04-23 Kompletterande tillstånd:... 2007-05-15, dnr 433-13477-07 (Förändring av kor) Syn av arbetsområdet:... 2007-04-18 Arbetena påbörjades:...v.17 2007 Slutbesiktning:... 2007-08-01 Generalentreprenör:...Bröderna Bergströms Byggnads AB, Halmstad Konsult:... Ponnert Arkitekter AB Arbetsbeskrivning:...Upprättad av Ponnert Arkitekter AB 2006-06-11, 2007-03-07, 2007-04-17 Antikvarisk kontrollant:..., Malmö Kulturmiljö Historik Grevie kyrka är är ursprungligen medeltida, murrester från den romanska kyrkobyggnaden uppges ingå i långhuset. Kyrkan har under århundradena genomgått stora om- och tillbyggnader. I dag består byggnaden av ett rektangulärt kyrkorum med utbyggd femsidig sakristia i öster. Torn med huvudingång i väster. Ingången till den breda korsarmen på långhusets nordsida användes före tornets tillkomst som huvudingång. En separat ingång finns även till sakristian. Norra korsarmen tillkom 1804. En genomgripande ombyggnad gjordes 1839, då förstorades fönstren och de gamla valven ersattes med trätak. Koret fick ett nytt utseende och två vapenhus med ingångar på södra sidan av långhuset revs. Tornet tillkom 1845, medan det kvarstående långhuset förlängdes mot öster 1855-57 efter ritning av Johan Fredrik Åbom. I samband med utvidgningen mot öster flyttades altaret till den södra långhusväggen. 1861 tillkom läktare och orgel i korsarmen, och 1880 byggdes västläktaren. År 1892 tillkom den nya altaruppställningen med kopia av Carl Blochs Christus Consolator, utförd av Valfrid Nelson. Samma år tillkom en ny predikstol, öppna bänkar samt pärlspontat tunnvalv. 1904 fick kyrkan ett nytt orgelverk. Arkitekt Nils Blancks restaurering 1932 innebar bland annat ett nytt vindfång i korsarmen med nya dörrar samt värmeledning. Några år senare mellan 1936 och 1938 uppfördes på den östra väggen freskomålningen Bergspredikan av konstnären Pär Siegård (1887-1961). 1947 fick kyrkan elektrisk belysning. Vid den stora restaureringen 1964-68, under arkitekt Eiler Graebes ledning, flyttades altare och altarring från sydväggen till östväggen. Predikstolen flyttades från norra till södra väggen. En ny orgel installerades på västra läktaren, och en läktarunderbyggnad tillkom i korsarmen. Vid samma restaureringstillfälle utfördes ommålning, kyrkorummet försågs med en ny öppen bänkinredning, nytt golv samt nytt innertak. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:025 3
Arbetets omfattning 2007 Åtgärderna omfattade i huvudsak flyttning av befintligt altarbord i koret till nykyrkans östra vägg, borttagning och förvaring av knäfall, byggnation av nytt altare, murad med putsade sidor samt med altarskivan i slipad diabas som utfördes av Mats Johansson Dalby Stenhuggeri. Vidare tillverkades nya flyttbara knäfall utförda av smidesjärn och med sockel och överliggare av oljad ek. I valvet mot nykyrkan monterades en äldre träskulptur. När avfärgning med två strykningar av kalkfärg genomfördes under mars 2007 upptäcktes efter kort tid följdskador genom färgspjälkning. Ett kalkfärgsskikt under det yttersta spjälkade på åtskilliga ställen i kyrkorummet från underlaget. Den troliga anledningen var att något av dessa undre kalkfärgsskikt inte bestod av ren kalkfärg utan hade inblandning av något annat bindemedel. Nedtagning av kalkfärgsskikt var därför nödvändigt för att det nya invändiga målningsskiktet på väggarna skulle fästa. Avvikelse från tidigare beslut Det problem som uppstod i samband med den först vidtagna kalkfärgsavfärgningen av väggarna på kyrkan 2007 krävde att något annat färgmaterial kunde användas. Entreprenören föreslog Wibo emulsionsfärg något som också godkändes i länsstyrelsens beslut 2007-04-23. Vid byggmötet 070530 meddelade målaren att han varit i kontakt med Wibo och beskrivit problemet med det blandade putsmaterialet. Wibo rekommenderade då att man skulle grunda med oljefärg för att få emulsionsfärgen att fästa på ett säkert sätt. En diskussion följde om detta förfaringssätt var det lämpligaste. Alternativet var silikatfärg av märket Keim, något som även konservatorerna rekommenderade. Samma dag kontaktade Malmö Kulturmiljö länsstyrelsen som gav ett muntligt tillstånd att använda Keim silikatfärg på kyrkans väggytor. Utförda tillägg, ej medtagna i arbetshandlingar I samband med de förändringar som utfördes i koret med nytt altare mm framförde församlingen ett önskemål att förbättra belysnings, framförallt för körmedlemmarna. En överenskommelse gjordes att utföra test med olika belysningar senare under hösten 2007. Vid nämnda möte som hölls 2007-11-20 visade det sig att den befintliga ljussättningen i koret var tillfredställande och att således ingen förändring av belysningen var nödvändig. Däremot framfördes önskemål att förbättra belysningen på den västra orgelläktaren med två spotlighter likt de befintliga ljuskällorna på orgelläktarens södra sida. Iakttagelser under arbetena I samband med nedtagning av väggarnas färgskikt framkom den östligaste respektive västligaste övre delarna av en draperimålning troligen från 1700-talet. Textilierna är målade olika blå toner med de tvinnande snörena är målade i en gulbrun nyans. Merparten av måleriet ligger bakom den stora oljemålningen Christus Consolator Ett svart/vitt foto, möjligen taget i samband med restaureringen 1932, visar ett praktfullt dekorationsmåleri i form av ett upphängt draperi. Om draperimålningen endast var dold bakom 1800-talstavlan eller om den framkom i samband med putsnedtagning är osäkert Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:025
Konserveringsarbeten I samband med de redovisade arbetena där Malmö Kulturmiljö var antikvarisk kontrollant utfördes även konserveringsarbeten av korets altarfresk målad 1936-1938 av Pär Siegård. Arbetet utfördes av konservator Herman Andersson AB och den antikvariska kontrollen av Regionmuseet i Kristianstad Antikvarisk kommentar Det var troligen i samband med restaureringen 1932 som kalkmålningen i form av draperiupphängning framkom i sin helhet, och fotograferade. De äldre två målningsdetaljer som framkom vid den nu avslutade restaureringen var delar av samma draperimålnings övre östra och västra hörn. Denna typ av dekorationsmåleri var vanlig i skånska kyrkor under 1700-talet men försvann ofta genom övermålning i samband med nya stilideal under 1800-talet Om det har funnits ytterligare dekorationsmåleri i kyrkan är oklart, då eventuella färgrester kan ha knackats bort vid senare renoveringar. Det fanns inget utrymme för arkivstudier inom ramen för den antikvariska kontrollen. Det vore önskvärt att inför framtida restaureringsarbeten möjligheten gavs för fördjupade arkivstudier som förhoppningsvis kan ge kunskap om det framkomna dekorationsmåleriet. Övrigt Fotodokumentation före under och efter arbetenas genomförande har utförts av Malmö Kulturmiljö om inte annat anges. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Kulturmiljös arkiv. Referenser Ebeling, Sandström, Ullén 1989 Katalog. Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 1 Skåne och Blekinge Redaktion: Cinthio, Ellenius, Gustafsson, Unnebäck. Stockholm Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:025 5
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö Stadsteater - Ombyggnadsarbeten 2004-2006. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:002 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Humanitetens Hus Renovering i samband med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 Antikvarisk rapport. Äsphults kyrka Utvändig renovering. Västra Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:004 Olga Schlyter och Maria Lundberg Byggnadsantikvarisk utredning. Eurocs kontorsbyggnad - Dokumentation och riktlinjer inför ombyggnad. Fastigheten Annetorpsgården 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 Antikvarisk rapport. Marsvinsholms kyrka Restaurering av tornspiran. Ljunits församling, Balkåkra socken i Ystad kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:006 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan Restaurering av staket. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:007 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:008 Antikvarisk kontroll. Sofia Albertina kyrka Renovering av yttertak. Landskrona församling i Landskrona kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:009 Carola Lund, Maria Lundberg och Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Varvsstaden - Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan. Fastigheten Hamnen 21:149 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 Antikvarisk kontroll. Hästveda kyrka Utvändig restaurering. Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011 Carola Lund och Olga Schlyter Åtgärdsplan. Frihamnsmagasinet M1. Fastigheten Hamnen 22:192 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:012 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Malmö Centralstation Invändiga ändringar i byggnad 1B. Fastigheten Innerstaden 31:10 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:013 Antikvarisk kontroll. Skabersjö kyrka Invändig restaurering. Värby församling, Skabersjö socken i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:014 Maria Lundberg och Olga Schlyter Antikvarisk kontroll. Malmö Centralstation Ombyggnad av restaurangkök till café. Fastigheten Innerstaden 31:10 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:015 Bo Strömberg och Lars Persson Väg E22 Hörby N Linderöd. Arkeologisk utredning steg 1 inför planerad ombyggnad av europaväg och lokalt vägnät. Skåne, Hörby och Kristianstads kommuner, Hörby, Fulltofta, Äspinge, Södra Rörum och Linderöd socknar. Skåne län. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:016 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården Ändring av befintlig markbeläggning. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:017 Maria Lundberg Arbeten utförda 1997-2006. Katrinetorps gård - Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser på Katrinetorp Fastigheten Lockarp 44:1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:018 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Rosenvingska huset. Invändiga målningsarbeten. Fastigheten Jörgen Kock 3 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:019 Lars Persson Kulturmiljöutredning. Bunkeflo och Vintriepark En landskapshistorisk studie av Bunkeflo socken och utbyggnadsområdet Vintriepark. Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:020 Antikvarisk kontroll. Gamla begravningsplatsen. Ny gångväg genom Gamla begravningsplatsens västra del. Innerstaden 1:14, Malmö stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:021 Johanna Larsson, Carola Lund och Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö. Underlag inför planprogram. Fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö Stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:022 Carola Lund, Anders Reisnert och Joakim Thomasson Antikvarisk och arkeologisk utredning. Klostret i Ystad. Fastigheten Yngve Norra 6, Ystad kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:023 Olga Schlyter Antikvarisk kontroll. Slottet, Alnarp ombyggnad. Fastigheten Alnarp 1:60 i Lomma kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024 Carola Lund Antikvarisk dokumentation. Ängpannecentralen. Dokumantation av byggnad inför rivning. Fastigheten Almänna sjukhuset 7 i Malmö stad. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:025 Antikvarisk kontroll. Grevie kyrka Inre restaurering. Förslöv- Grevie församling, Grevie socken i Båstad kommun. Skåne län.
Fotobilaga Spjälkningsskada. Efter avfärgning med Keim silikatfärg.
Det äldre altarbordet innan den nya placeringen. Äldre altarbord på plats i nykyrkan.
Nytt altare och knäfall.
Dekormålningen skymtar fram till höger bakom skyddsplasten. Detalj av dekormålningen.
Draperimålningen på södra långväggens, troligen framtagen vid restaureringen 1932. Altartavlan från 1892 som döljer det äldre draperimåleriet.
Valvet mellan nykyrkan och långhuset. Skulptur på plats i valvöppningen mellan nykyrkan och långhuset.
Arbetsbilder