LVF 2016:8 Täby Park, Dp2 LUFTKVALITETSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2. Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2016
2
LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Östra Sveriges Luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är TryggHem Bostads AB och Riksbyggen AB [1]. Rapporten har granskats av: Anders Engström Nylén Uppdragsnummer: 2016110 Daterad: 2016-05-10 Handläggare: Lars Burman, 08-508 28 922 Status: Granskad Miljöförvaltningen i Stockholm Box 8136 104 20 Stockholm www.slb.nu 3
Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Beräkningsförutsättningar... 7 Planområde och trafikmängder... 7 Spridningsmodeller... 9 Emissioner... 9 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål... 10 Partiklar, PM10... 11 Kvävedioxid, NO 2... 11 Hälsoeffekter av luftföroreningar... 12 Resultat... 13 Halter av partiklar, PM10 vid utbyggnad av Täby Park, Dp2... 13 Halter av kvävedioxid, NO 2 vid utbyggnad av Täby Park, Dp2... 14 Exponering av luftföroreningar... 15 Osäkerheter i beräkningarna... 15 Kvävedioxid (NO 2) och utsläpp från dieselbilar... 16 PM10 och dubbdäcksandelar... 16 Bullerskärmar, träd och nivåskillnader... 16 Referenser... 19 4
LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby Sammanfattning SLB-analys har på uppdrag av TryggHem Bostads AB och Riksbyggen AB utrett luftkvalitén för planområdet Dp2 i Täby Park, Täby. Syftet med utredningen är att kartlägga luftföroreningshalterna med tanke på människors hälsa och bedöma om det finns risk för att miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids och om miljökvalitetsmål kommer att klaras. I utbyggnadsprojektet Täby Park tillkommer bebyggelse med lägenheter, kontor, service, förskolor och skolor. Miljökvalitetsnormen för partiklar klaras i planområdet Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, klaras i hela detaljplaneområdet år 2025-2030 då projektet är genomfört. Inom beräkningsområdet sker överskridande av partikelnormen endast i närheten av väg E18. De högsta partikelhalterna i planområdet har beräknats vid den nya bebyggelsen längst söderut som ligger relativt nära väg E18. Halterna uppgår till ca 30-35 µg/m 3, vilket kan jämföras med normvärdet 50 µg/m 3. I gaturummet längs Boulevarden, liksom invid fasader som vetter mot Bergtorpsvägen och E18 närmast Bergtorpsvägen, uppgår beräknad PM10-halt till 25-30 µg/m 3. I stora delar av Täby Park, Dp2 är halterna ca 20-25 µg/m 3, vilket är nära bakgrundshalter. Miljökvalitetsmålet 30 µg/m 3, beslutat av Sveriges riksdag, klaras i stora delar av planområdet. Endast vid den nya bebyggelsen längst söderut närmast väg E18 klaras inte målvärdet. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras i planområdet Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO 2, klaras i hela detaljplane- och beräkningsområdet år 2025-2030 då projektet är genomfört. De högsta kvävedioxidhalterna i planområdet har beräknats i gaturummet längs Boulevarden, ca 25-30 µg/m 3, vilket kan jämföras med normvärdet 60 µg/m 3. Vid nya bebyggelsefasader som vetter mot E18 och Bergtorpsvägen är kvävedioxidhalten beräknad till 18-24 µg/m 3. I de inre delarna av Täby Park, Dp2 är kvävedioxidhalten låg ca 12-15 µg/m 3, vilket är nära bakgrundshalter. Exponeringen av luftföroreningar ökar på vissa platser Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet är det viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som kommer att bo och vistas i området. I jämförelse med nuläget blir halterna i planområdet generellt sett lägre, vilket också innebär att exponeringen av luftföroreningar minskar. Detta kan tillskrivas fordonsparken som väntas bli renare p.g.a. skärpta avgaskrav. I jämförelse med ett nollalternativ år 2025-2030 utan ny bebyggelse enligt Dp2 kommer exponeringen längs Boulevarden att öka med ca 20-30 % på grund av att gaturummet försämrar utvädringen av luftföroreningar. Längs ny bebyggelse längs Bergtorpsvägen och E18 kommer luftföroreningshalter och exponering öka med ca 20-40 % i jämförelse med ett nollalternativ. På innergårdar och bakom bebyggelsen som vetter mot trafiken kommer däremot exponeringen av luftföroreningar att minska eftersom sammanhängande bebyggelse skyddar mot att förorenad luft tränger in. 5
Osäkerheter för beräkningarna I beräkningarna finns osäkerheter vad gäller prognoser för trafikflöden och framtida utsläpp från vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av olika bränslen, motorer och däck. Vad gäller sammansättning av olika fordonstyper och utveckling av andelen dieselfordon följer beräkningarna Trafikverkets prognoser. För framtida däckanvändning har antagits en dubbdäcksandel vintertid på ca 50-60 %, vilket är de andelar som har uppmätts senaste vintrarna i Stockholmsregionen. Utöver detta finns osäkerheter vid beräkningar av icke-symmetriska gaturum eftersom gaturumsmodellen som används är utvecklad för ideala gaturum. Det finns även osäkerheter hur planerade bullerskärmar och träd längs E18 påverkar halterna samt att delar av planområdet ligger högre än vägen. 6
LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby Inledning Täby kommun planerar en utbyggnad av området Täby Park, beläget mellan väg E18 och Täby centrum. Denna utredning omfattar luftkvalitetsberäkningar för ny bebyggelse i detaljplaneområdet Dp2 i Täby Park. Syftet med utredningen är att kartlägga luftföroreningshalter i utomhusmiljön med tanke på människors hälsa och bedöma om det finns risk för att miljökvalitetsnormer överskrids och om miljökvalitetsmål klaras. I rapporten redovisas spridningsberäkningar för partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2, för ett utbyggnadsalternativ år 2025-2030 då bebyggelsen står färdig och människor och verksamheter har flyttat in. PM10 och NO 2 är de luftföroreningar som har de högsta nivåerna i Stockholmsregionen relativt de miljökvalitetsnormer som finns definierade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Halterna av PM10 och NO 2 presenteras i rapporten som medelvärdet för det 36:e värsta dygnet respektive det 8:e värsta dygnet under ett kalenderår, vilka är de normvärden som i dagsläget är svårast att klara i regionen. Enligt Plan- och bygglagen ska hänsyn tas till miljökvalitetsnormerna och planläggning får inte medverka till att normerna överträds. Utöver att de lagreglerade miljökvalitetsnormerna följs är det också viktigt att se till att människor utsätts för så låga luftföroreningshalter som möjligt för att undvika negativa hälsoeffekter hos framförallt känsliga personer. Utifrån beräknade halter har även en bedömning gjorts för hur människors exponering av luftföroreningar kommer att påverkas med den nya bebyggelsen. Bedömningen görs utifrån länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med tanke på luftkvalitet 2. Utredningen är en uppföljning av tidigare beräkningar i Täby Park (Galoppfältet), se LVF-rapport nr 2014:11 (juni 2014). Beräkningsförutsättningar Planområde och trafikmängder Täby Park och avgränsningen av aktuellt planförslag Dp 2 framgår av Figur 1. Detaljplaneområdet gränsar till E18-Norrtäljevägen i söder och Bergtorpsvägen i öster. I Figur 2 redovisas prognoser för trafikflöden i området år 2030 då Täby Park är fullt utbyggd [3]. Den tunga trafikens andel uppgår till 10 % på E18 och Bergtorpsvägen. För gatorna inom Dp 2 är den tunga trafiken 3-5 % [3]. På Bergtorpsvägen är skyltad hastighet 50 km/h i nuläget, men förslag finns att höja till 60 km/h, vilket också är den skyltade hastighet beräkningarna baseras på. För E18 förbi planområdet gäller 70 km/h under dubbdäcksäsongen (variabel hastighet under året). 7
Bergtorpsvägen Täby Allé Dp2 E18 Figur 1. Utbyggnadsområdet Täby Park. Aktuell plan i denna utredning är Dp2 längst ned till höger. Bergtorpsvägen Boulevarden Stora Marknadsvägen E18 Figur 2. Prognoser för trafikmängder år 2030 vid en utbyggnad av Täby Park. Angivna trafikmängder avser årsmedeldygn [3]. 8
LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby Spridningsmodeller Beräkningarna av luftföroreningshalter har gjorts med SMHI-Airviro gaussmodell [4] och med OSPM-modellen [5] integrerad i SMHI-Airviro. SMHI-Airviro vindmodell har använts för att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens beräkningsområde. SMHI-Airviro vindmodell Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningshalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara representativa för ett normalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod (1993-2011). De meteorologiska mätningarna är hämtade från en 50 meter hög mast i Högdalen i södra Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferens mellan tre olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. SMHI-Airviro gaussmodell SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell har använts för att beräkna den geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan taknivå. En gridstorlek, dvs. storlek på beräkningsrutorna, på 10 meter x 10 meter har använts för beräkningsområdet. För att beskriva haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har beräkningar gjorts för hela Storstockholm. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. OSPM-modell I tätbebyggda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i taknivå. För att beräkna halterna nere i gaturum kompletteras därför gaussberäkningarna med beräkningar med gaturumsmodellen Airviro-OSPM. Förutsättningarna för ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt höga, än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. OSPM-modellen används vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse. Emissioner Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna med gaussmodellen har Östra Sveriges Luftvårdsförbunds emissionsdatabas använts [6]. I den finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den största källan till utsläpp av luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider och avgaspartiklar är beskrivna med emissionsfaktorer år 2025 för olika fordons- och vägtyper enligt HBEFA-modellen version 3.2 [7]. Det är en gemensam europeisk emissionsmodell för vägtrafik som 9
har anpassats till svenska förhållanden Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad (olika euroklasser) gäller för år 2025. Sammansättning av olika fordonstyper och bränslen, t ex andel dieselpersonbilar gäller enligt Trafikverkets prognoser för scenario BAU ( Business as usual ). Fordonens utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider kommer att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. Den förväntade ökade dieselandelen kommer dock att dämpa minskningen. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäckslitaget vara 80-90 % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar utifrån olika dubbdäcksandelar har bestämts utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [8]. För beräkningarna är dubbdäcksandelarna 50-60 % för personbilar och lätta lastbilar, vilka har registrerats i Stockholmsregionen av SLB-analys och Trafikverket Region Stockholm under de senaste vintrarna [9,10]. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är juridiskt bindande föreskrifter som har utarbetats nationellt i anslutning till miljöbalken. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och vägledande värden. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är definierat av Sveriges riksdag och har strängare nivåer än miljökvalitetsnormerna. Halterna av luftföroreningar ska inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Miljökvalitetsnormerna fungerar som rättsliga styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande för myndigheter, kommuner och andra aktörer. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly [11] Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, partiklar (PM2,5), arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [12-15]. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål innehåller värden för halter av luftföroreningar både för lång och kort exponeringstid. Från hälsosynpunkt är det viktigt att människor har en låg genomsnittlig exponering av luftföroreningar under längre tid, t ex vid bostäder, vilket motsvarar normens årsmedelvärde. Men det är också viktigt att minimera antalet tillfällen då människor exponeras för höga halter 10
LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby under kort tid, vilket motsvarar dygns- och timmedelvärden. För att en miljökvalitetsnorm ska klaras får inget av normvärdena överskridas. I Luftkvalitetsförordningen [11] framgår att miljökvalitetsnormerna gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Partiklar, PM10 Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10 till skydd för hälsa [11, 16]. Värdena anges i enheten g/m 3 (mikrogram per kubikmeter) och omfattar ett årsmedelvärde och ett dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholmsregionen har dygnsmedelvärdet av PM10 varit svårare att klara än årsmedelvärdet. Även 2010 års kartläggning av PM10-halter i Stockholms- och Uppsala län visade detta [18]. I beräkningarna som följer redovisas det 36:e högsta dygnsmedelvärdet av PM10 under beräkningsåret, vilket alltså inte får vara högre än 50 g/m 3 för att miljökvalitetsnormen ska klaras och inte högre än 30 g/m 3 för att miljökvalitetsmålet ska klaras. Tabell 2. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [11, 16]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Målvärde ( g/m 3 ) Anmärkning Kalenderår 40 15 Värdet får inte överskridas 1 dygn 50 30 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår Kvävedioxid, NO2 Tabell 3 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2 till skydd för hälsa [11, 16]. Normvärden finns för årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Målvärden finns för årsmedelvärde och timmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 7 gånger under ett kalenderår. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms- och Uppsala län har dygnsmedelvärdet av NO 2 varit svårare att klara än årsmedelvärdet och timmedelvärdet. Detta bekräftades även i kartläggningen av NO 2-halter i Stockholms- och Uppsala län år 2010 [18]. I beräkningarna som följer redovisas det 8:e högsta dygnsmedelvärdet av NO 2 under beräkningsåret, vilket alltså inte får vara högre än 60 g/m 3 för att miljökvalitetsnormen ska klaras. För dygnvärde finns det inget miljömål preciserat. 11
Tabell 3. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa [11, 16]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Målvärde ( g/m 3 ) Anmärkning Kalenderår 40 20 Värdet får inte överskridas 1 dygn 60 - Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per kalenderår 1 timme 90 60 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per kalenderår Hälsoeffekter av luftföroreningar Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och effekter på människors hälsa 19, 20. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna underskrider gränsvärdena enligt miljöbalken [21, 22]. Att bo vid en väg eller gata med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex. lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken [20]. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärtoch kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 12
LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby Resultat Halter av partiklar, PM10 vid utbyggnad av Täby Park, Dp2 Figur 5 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet vid en utbyggnad av Täby Park, Dp2 år 2025-2030. Halterna gäller 2 m ovan mark/gata för ett meteorologiskt normalt år. För att miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa ska klaras får PM10-halten inte överstiga 50 µg/m 3. För att miljökvalitetsmålet ska klaras får halten inte vara högre än 30 g/m 3. Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, klaras i hela detaljplaneområdet. Inom beräkningsområdet sker överskridande av partikelnorm i närheten av väg E18. Med avståndet från vägen avklingar halterna. De högsta partikelhalterna i planområdet Dp 2 har beräknats vid den nya bebyggelsen längst söderut, ca 30-35 µg/m 3, vilket innebär att miljökvalitetsmålet 30 µg/m 3 inte klaras. I övriga delar av planområdet klaras dock målet. I gaturummet längs Boulevarden uppgår beräknad PM10-halt till 25-30 µg/m 3, liksom invid fasader som vetter mot Bergtorpsvägen och E18 närmast Bergtorpsvägen. I stora delar av Täby Park, Dp2 är halterna ca 20-25 µg/m 3, vilket är nära bakgrundshalter. Figur 5. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet vid en utbyggnad av Täby Park, Dp2 år 2025-2030. Normvärdet som ska klaras är 50 µg/m 3. Målvärdet är 30 µg/m 3. 13
Halter av kvävedioxid, NO2 vid utbyggnad av Täby Park, Dp2 Figur 6 visar beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO 2 under det 8:e värsta dygnet vid en utbyggnad av Täby Park, Dp2 år 2025-2030. Halterna gäller 2 m ovan mark/gata för ett meteorologiskt normalt år. För att miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa ska klaras får NO 2-halten inte överstiga 60 µg/m 3. Motsvarande miljökvalitetsmål finns inte definierat. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO 2, klaras i hela detaljplane- och beräkningsområdet. NO 2-halterna väntas minska kraftigt i framtiden beroende på förväntad teknikutveckling, dvs. en större andel fordon med låga utsläpp av kväveoxider. De högsta kvävedioxidhalterna i planområdet Dp 2 har beräknats i gaturummet längs Boulevarden, ca 25-30 µg/m 3, vilket är under normnivån 60 µg/m 3. Vid fasader som vetter mot E18 och Bergtorpsvägen är kvävedioxidhalten beräknad till 18-24 µg/m 3. Att påverkan från de trafikerade vägarna inte blir större vid den nya bebyggelsen beror på att avståndet är relativt stort vilket gör att utsläppen hinner spädas i relativt hög grad. I de inre delarna av Täby Park, Dp2 där biltrafiken är ringa är kvävedioxidhalterna låga ca 12-15 µg/m 3, vilket är nära bakgrundshalter. Figur 6. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet vid en utbyggnad av Täby Park, Dp2 år 2025-2030. Normvärdet som ska klaras är 60 µg/m 3. 14
LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby Exponering av luftföroreningar Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet Dp2 i Täby Park är det viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som kommer att bo och vistas i området. Det beror på att det egentligen inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människor som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller blodkärl. I jämförelse med nuläget blir halterna i planområdet Dp2 generellt sett lägre framförallt för kvävedioxid, vilket också innebär att människors exponering av luftföroreningar minskar. Den lägre exponeringen beror på att fordonsparken väntas bli renare p.g.a. skärpta avgaskrav som bland annat reglerar kväveoxider och avgaspartiklar. I jämförelse med ett nollalternativ utan ny bebyggelse enligt Dp2 kommer exponeringen längs Boulevarden att öka med ca 20-30 % på grund av att gaturummet försämrar utvädringen av luftföroreningar. Längs ny bebyggelse längs Bergtorpsvägen och E18 kommer luftföroreningshalter och exponering öka med ca 20-40 %. På innergårdarna och längs fasader som vetter från trafiken kommer däremot exponeringen av luftföroreningar att minska eftersom sammanhängande bebyggelse skyddar mot att förorenad luft tränger in. För att förbättra luften i Boulevardens gaturum och vid planerade byggnader längs E18 kan bebyggelsen brytas upp så att luften ventileras bättre. Även om hushöjderna minskar och gaturummets bredd (eller avstånd från väg) ökar blir luften bättre. För att klara miljökvalitetsmålet för partiklar, PM10 kan bebyggelsen längst söderut i planområdet Dp2 flyttas tiotalet meter längre ifrån väg E18. Från exponeringssynpunkt för hela detaljplaneområdet finns det dock fördelar med att bebyggelsefasader närmast Bergtorpsvägen och E18 är helt slutna och skärmar mot de stora trafikströmmarna. Viktigt är då att tilluften för ventilation inte tas från fasader som vetter mot trafiken, utan från taknivå eller från andra sidan av byggnaderna. Osäkerheter i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången dvs. emissionsberäkningar, vindoch stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar jämförs modellberäkningarna fortlöpande med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i regionen [24]. Jämförelserna visar att beräknade halter av NO 2 och PM10 mycket väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft 25. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar till regionen utifrån mätningar vid bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje. Osäkerheterna i de beräknade halterna är större för ett framtidsscenario jämfört med nuläget. Detta beror på att det i dessa beräkningsscenarier tillkommer 15
osäkerheter vad gäller prognostiserade trafikflöden och framtida utsläpp från vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av bränslen, motorer och däck. Kvävedioxid (NO2) och utsläpp från dieselbilar Under de senaste tio åren har de dieseldrivna fordonen ökat kraftigt i Stockholmsregionen. Huvudskälet till ökningen är miljöbilsklassningen som har gynnat bränslesnåla dieselfordon i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Mätningar i verkliga trafikmiljöer har visat att emissionsmodeller kan underskatta de dieseldrivna fordonens utsläpp av kväveoxider och kvävedioxid. Det gäller både för personbilar, lätta och tunga lastbilar samt för bussar. För den tunga trafiken tycks skillnaden i utsläpp vara störst i stadstrafik där dieslarna inte kan köras effektivt. Skillnaden är också större för nyare fordon med strängare avgaskrav. NO 2-halterna i trafikmiljö beror till stor del på den dieseldrivna trafiken. I jämförelse med motsvarande bensinfordon har dieslar både högre utsläpp av kväveoxider, NO x (NO+NO 2) och en högre andel av kvävedioxid (NO 2 av NO x), vilket betyder att direktutsläppen av NO 2 är större. Osäkerheter finns för framtida dieselandelar men enligt Trafikverkets prognoser kommer den kraftiga ökningen att fortsätta och andelen bensinfordon väntas minska i motsvarande grad. Andelen NO 2 av NO x längs gatorna kommer därmed att fortsätta öka. I denna utredning använder vi en förenklad beräkningsmetod som inte fullt ut tar hänsyn till den ökande andelen NO2 i utsläppen. Sammantaget innebär ovanstående osäkerheter sannolikt att halterna av kvävedioxid underskattas något i framtidsscenarier. PM10 och dubbdäcksandelar PM10-halterna i trafikmiljö består främst av partiklar som har orsakats av dubbdäckens slitage på vägbanan. Andelen dubbdäck bland de lätta fordonen låg länge på ca 70 % under vinterperioden i Stockholmsregionen, men har minskat sedan mitten av 2000-talet [9, 10]. Minskningen beror på att regeringen har beslutat om olika åtgärder för att minska partikelutsläppen från vägtrafiken. Kommunerna har t.ex. getts möjlighet att i lokala trafikföreskrifter förbjuda fordon med dubbdäck att köra på vissa gator. Regeringen har också beslutat om att minska dubbdäcksperioden med två veckor på våren. För dubbdäck tillverkade efter den 1 juli 2013 genomförs också en begränsning av antalet tillåtna dubbar vilket enligt Transportstyrelsen ger en minskning av antalet dubbar med ca 15 % och en motsvarande minskning av vägslitage och partiklar [26]. Det finns dock en alternativ godkännanderegel, vilket innebär att det finns nytillverkade däck med ca 190 dubb per meter rullomkrets som uppfyller de nya regelverken. Trafikverket och Statens Vegvesen i Norge har låtit VTI genomföra en studie på partikelgenerering med olika dubbdäck som uppfyller de nya reglerna. Studien visar att de däck som godkänts enligt den alternativa regeln med upp mot 200 dubbar per meter rullomkrets förefaller generera mer slitagepartiklar än dubbdäcken med mindre antal dubb [27]. Detta innebär att det finns en stor osäkerhet om det nya regelverket kommer innebära lägre eller högre partikelgenerering framöver. Bullerskärmar, träd och nivåskillnader Mellan E18 och den nya bebyggelsen i kvarter 3 och 4 kommer en bullerskärm att uppföras, se Figur 7 nedan. Eventuella effekter på luftföroreningshalterna av denna har inte beaktats i beräkningarna. Med tanke på avståndet mellan bullerskärmen 16
LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby och de nya fasaderna samt bullerskärmens höjd, kommer den största haltförbättringen förmodligen att ske närmare skärmen och inte vid fasaderna där halten har beräknats. Bullerskärmen kommer däremot medföra att luftföroreningarna från E18 kommer ta en något längre väg fram till fasaderna och att de därmed hinner spädas ut mer. Effekter av träd har inte heller beaktats i beräkningarna för Täby Park, Dp 2. Att luftföroreningar, både partiklar och gaser fastnar på eller tas upp av träd och annan vegetation är känt sedan länge. Vetenskapliga studier med teoretiska beräkningsmodeller visar också att omfattande trädplanteringar i städer kan reducera partikelhalterna. Däremot är det osäkert om trädplanteringar längs gator och vägar som kantas av höga byggnader minskar halterna. Träd kan nämligen också leda till att luftomblandningen försämras, vilket motverkar effekten av partikelupptaget på träden. I värsta fall kan halterna t.o.m. öka med trädplantering. Det finns även osäkerheter i beräkningarna vad gäller spridningen av luftföroreningar från väg E18 då delar av planområdet ligger högre än vägen. Högre och mer öppen terräng innebär högre vindhastigheter och därmed bättre utspädning av luftföroreningar. Figur 7. Sektioner vid kvarter 3 och 4 med ny bebyggelse och bullerskärm mot E18. 17
18
LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby Referenser 1. TryggHem Bostads AB, Box 55527, 102 15 Stockholm (Jens Nordin). Riksbyggen AB, Box 9051 102 71 Stockholm (Johan von Matérn). 2. Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län 2005. 3. Täby Park. Trafikprognos 2030. Tobias Thorsson, WSP Analysis & Strategy. 4. SMHI Airviro Dispersion: http://www.smhi.se/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846. 5. Operational Street Pollution Model (OSPM): http://envs.au.dk/en/knowledge/air/models/ospm/ 6. Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Utsläppsdata för år 2012. Östra Sveriges Luftvårdsförbund, LVF-rapport 2015:12. 7. HBEFA, http://www.hbefa.net/e/index.html 8. Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet, SLB-Analys, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Väg och transportforskning institutet (VTI). SLB rapport 2:2008. 9. Andel personbilar med dubbade vinterdäck. Dubbdäcksandelar på rullande trafik under vintersäsongen 2014/2015 vid Hornsgatan, Södermälarstrand, Ringvägen, Folkungagatan, Sveavägen, Fleminggatan, Valhallavägen och Nynäsvägen. SLBrapport 5:2015. 10. Undersökning av däcktyp i Sverige vintern 2015 (januari mars). Trafikverket, rapport 2015:096. 11. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010:477. 12. Luften i Stockholm. Årsrapport 2014, SLB-analys, SLB-rapport 2:2015. 13. Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVFrapport 2004:14. 14. Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF-rapport 2009:5. 15. Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF-rapport 2008:25. 16. http://www.miljomal.se/ 17. Kartläggning av partikelhalter (PM2,5) i Stockholms och Uppsala län- jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVFrapport 2010:23. 18. Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2011:19. 19. Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVFrapport 2007:14. 19
20. Miljöhälsorapport 2013, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, ISBN 978-91-637-3031-3, Elanders, Mölnlycke, Sverige, april 2013. 21. World Health Organization (WHO), Air quality and Health, Fact sheet no 313, September 2011, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs313/en/ 22. World Health Organization (WHO), Air quality guidelines for particulate matter, ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide, Global update 2005 - Summary of risk assessment, WHO Press, World Health Organization, Geneva, Switzerland, 2006. 23. http://www.miljomal.se/ 24. Exposure - Comparison between measurements and calculations based on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, 2006. LVF-rapport 2006:12. 25. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2013:11. 26. Samlad lägesrapport om vinterdäck Redovisning av ett regeringsuppdrag. Vägverket rapport FO 30 A 2008:68231. 27. Emission of inhalable particles from studded tyre wear of road pavements. A comparative study. Mats Gustafsson and Olle Eriksson. VTI rapport 867A, 2015. SLB- och LVF-rapporter finns att hämta på www.slb.nu/lvf/ 20
Östra Sveriges Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 50 kommuner, två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker även med länsstyrelserna i länen. Målet med verksamheten är att samordna övervakning av luftkvaliteten inom samverkansområdet. Systemet för luftövervakning består bl a av mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av luftvårdsförbundet. POSTADRESS: Box 38145, 100 64 Stockholm BESÖKSADRESS: Södermalmsallén 36 TEL. 08 58 00 21 01 Iwww.slb.nu/lvf