Elitplan Casting 2012

Elitplan Casting 2012

Förord Arbetet med denna elitplan initierades i samband med Sveriges första elitläger där utövare inom både Flugkastning och Casting träffades för gemensam träning, erfarenhetsutbyte och planeringsarbete vid Bosön, Stockholm 19-20 november 2010. De castingkastare som var med vid elitlägret vid Bosön och som sedan arbetat med att ta fram och uppdatera denna elitplan är: Henrik Österberg, landslagscoach. Gustav Kransberg Linnea Morild Tomas Skörd Lars-Eric Ericsson Mathias Lindquist Fredrik Cederlund Ola Ericsson 2

Innehållsförteckning Historia... 4 Redskap och utrustning... 4 Teknik... 5 Grenprofil precision... 6 Tävlingssystem... 6 Tävlingsprogram... 6 Tävlingsform... 6 Grenbeskrivning precision... 7 Fluga Precision (gren 1)... 7 Haspel Arenberg (gren 3)... 9 Haspel Precision (gren 4)... 10 Spinn Precision (gren 8)... 11 Prestationsnivå för aktiva i världstoppen... 12 Vad karakteriserar de aktiva i världstoppen?... 14 Vad krävs för att kasta i nivå med världstoppen?... 14 Grenprofil plugg längd... 16 Tävlingssystem... 16 Tävlingsprogram... 16 Tävlingsform... 16 Grenbeskrivning plugg längd... 17 Haspel längd enhands (gren 5)... 18 Haspel längd tvåhands (gren 7)... 19 Spinn längd tvåhands (gren 9)... 20 Prestationsnivå för aktiva i världstoppen... 21 Vad karakteriserar de aktiva i världstoppen?... 22 Vad krävs för att kasta i nivå med världstoppen?... 23 Grenprofil fluga längd... 24 Tävlingssystem... 24 Tävlingsprogram... 24 Tävlingsform... 24 Grenbeskrivning fluga längd... 24 Fluga längd enhands (2)... 25 Fluga längd tvåhands (6)... 26 Prestationsnivå för aktiva i världstoppen... 26 Vad karakteriserar de aktiva i världstoppen?... 27 Vad krävs för att kasta i nivå med världstoppen?... 28 Utvecklingstrappa... 29 Elit... 29 Elitsatsning... 30 3

Historia Vid sidan av sportfisket, som redan i mitten av 1800-talet bedrevs i England och hade till syfte att fånga fisk under tävlingsbetingelser, utvecklades casting, ursprungligen bara som träning för att fullända tekniken vid spinn- och flugfiske, senare till en självständig tävlingsgren. Eftersom varje blivande fiskare först måste göra sig förtrogen med handhavandet av sina redskap, d v s lära sig att kasta ut betet träffsäkert och tillräckligt långt, kom för drygt 100 år sedan engelska sportfiskare på idén att gå ut på en äng, att där markera några mål och att kasta mot dem. Dessa föredömen liksom också de första kasttävlingarna bildade snart skola. Regler sattes upp. De precisa avstånden till måltavlorna fastställdes. Kastbanorna bestämdes och de redskap som skulle användas definierades. De första castingtävlingarna i Sverige hölls i Östersund 1910. År 1939 antogs regler för kasttävlingar av Sveriges Riksidrottsförbund och efter andra världskriget hölls tävlingar i Gävle med deltagare från hela Skandinavien. 1961 bildades ett eget förbund, ett utskott i Svenska Sportfiskeförbundet. Svenska Castingförbundet blev då antagit av Riksidrottsförbundet och blev en erkänd tävlingsidrott. År 1957 började det att arangeras VM i casting varje år. Från och med 1978 avhölls VM vartannat år (jämna år). Udda år arrangerades EM. Från 2008 hålls det åter VM varje år. Redskap och utrustning Till castingsporten används ett kastspö av kolfibrer. Avgörande är kastegenskaperna för ett spö, den så kallade spöaktionen. Den uppkommer genom att spöet böjs när kastvikten svängs bakåt och sedan framåt. Viktig är framför allt spöspetsens verkan. För att fastställa spöaktionen måste kastvikten stå i rätt relation till spöet. Sålunda är andra spön nödvändiga för precisionskast med fluga än för precisionskast med vikter. En rulle (haspel-, spinn-, eller flugrulle) på handtaget (greppet) till spöet fungerar som linmagasin. Den måste vara så konstruerad att linan kan löpa av rullen utan friktion. Vid linan är en droppformig plastvikt fäst eller en konstgjord fluga. Flugan består av ett stycke ståltråd med en liten ögla och färgade borst. Fluglinor tillverkas antingen helt av syntetmaterial eller av en kärna av syntetmaterial med överdrag av konstfibrer. Castingutövaren tillverkar för det mesta själv sitt spö för att kunna avstämma den individuella spöaktionen. I varje fall håller man spö och rulle så lätta som möjligt. Tvåhandsspön är avsevärt längre än enhandsspön, de senare är allt efter kastgren 1,37 3 m. Det längsta spö som används är ca. 5 meter långt. Den lina som används rättar sig också efter gren inom sporten, samt efter kroppskraft och väder. Den bör dock, för att bjuda ett ringa friktions- och luftmotstånd, hållas så tunn som reglerna tillåter. För de i enskilda grenar använda spöna, linorna, kastvikterna och flugorna gäller särskilda föreskrifter. 4

Teknik För framgångsrik precisions- och längdkastning med kastvikt eller fluga krävs en noggrann spöföring, riktig kraftinsats av kropp och kastarm och harmonisk kaströrelse. Casting kräver elasticitet, uthållighet, koncentration och skicklighet, snabb reaktionsförmåga, säkert öga, tids- och rörelsekänsla, av de aktiva i sporten hård och intensiv träning. Pluggkastning (haspel eller spinn) motsvarar utkast av delvis blybelastade beten vid spinnfiske, flugkast motsvarar flugfiske med flugan placerad på vattenytan. De olika föreskrivna precisionskasten har framkommit ur de kasttekniker som används i sportfisket. Pendlandet av lina och vikt ögat följer därvid pendelbanan tjänar att sikta in målet eller att uppskatta den distans man ska kasta och koncentration på kastet. Bromsade kast, varvid man kastar något bortom målet och sen bromsar in, ger vid haspel och spinn precision hög träffsäkerhet. En fulländad kastteknik, precisionen och finess i spö- och linföring, liksom när man sätter ner flugan, krävs vid fluga precision. Vid fluglängdkast används dubbeldragteknik. Kastaren måste i alla grenar räkna med vindriktning och luftrörelser och ställa in utkastet på motsvarande sätt. 5

Grenprofil precision Fluga Precision (gren1) Haspel Arenberg (gren 3) Haspel Precision (gren 4) Spinn Precision (gren 8) Tävlingssystem Frekvens Antal VM Varje år 1 st WC Varje år 5 st NM Varje år 1 st Landskamp Varje år 1 st SM Varje år 1 st Internationella tävlingar Varje år Många Nationella tävlingar Varje år 5-6 st Tävlingsprogram Tävling 2011 2012 2013 VM Hluboka, Tjeckien Tallin, Estland SM Halmstad Vallentuna WC 1 Bosön Lenzing, Österrike WC 2 Halle, Tyskland České Budejovice, Tjeckien WC 3 Lenzing, Österrike Szamontuly, Polen WC 4 České Budejovice, Tjeckien Halle, Tyskland WC 5 Sostanj, Slovenien Tävlingsform Gren Grundomgång Final Gren 1 20 kast 20 kast Gren 3 10 kast 10 kast Gren 4 20 kast 20 kast Gren 8 20 kast 20 kast 6

Grenbeskrivning precision Grundomgång Kastarna fördelas på en eller flera banor. Banorna läggs i vindens riktning. För beskrivande bild se fig 3. Maxpoäng i alla precisionsgrenar är 100 poäng, vilket är ett vanligt resultat på större tävlingar. Finaler Antalet kastare i final varierar. På VM är det de 8 bästa från grundomgången och på SM de 6 bästa. Vid lika poäng i grundomgång går den/de med snabbast tid vidare till final. I finalen bör, om möjligt, antalet banor vara detsamma som antalet finalister. Då kastar den med bäst resultat från grundomgången på bana 1 o.s.v. Är antalet banor mindre än antalet finalister sker lottning. I finalen kastar alla en serie, och den med bäst resultat (och eventuellt snabbast tid) vinner. Vid lika resultat och tid sker en ny final mellan de berörda. Fluga Precision (gren 1) Banan består av ett podium och 5 skålar. Kastaren står på ett podium som är 50 cm högt och skall kasta 20 kast mot skålarna. Kasten är uppdelade på 10 torrflugekast och 10 våtflugekast. Skålarna är 60 cm i diameter. Den första och närmaste skålen ligger åtta meter från podiet och den sista skålen 13 meter från podiet. För att en träff skall vara giltig måste flugan träffa i skålen. Varje träff ger 5 poäng, maxpoäng är 100 poäng. Maxtid för en serie är 5½ min. För beskrivande bild se fig 1. 7

Material Kolfiberspö 2,50-2,75 meter med standard flugrulle. Styvheten på spöt varierar beroende på kastteknik, och vad kastaren föredrar. Fluglina godkänd av ICSF, med en minimilängd av 15 meter. Tafsen är ca. 2 meter med ca. 0,80 mm i början och ca. 0,40 mm i spetsen där flugan sitter. Flugan är en speciell tävlingsfluga. Teknik Vid flugkastning skall pöet ska pendla mellan "klockan 10-2" för att hålla upp linan och få en jämn linbåge. Det är viktigt att vänta ut linan både i bakkastet och framkastet för att få en jämn och fin gång på linan. Mycket handlar om timing. Torrflugemomentet är de första 10 kasten. Här måste kastaren hålla flugan i luften med minst ett luftkast mellan nedläggen. Kastordningen på de fem skålarna är 3-1- 4-2-5-3-1-4-2-5. Linans längd justeras när man luftkstar. Det andra momentet är våtfluga och här får inte kastaren luftkasta utan måste lägga ner direkt efter föregående kast. Kastordningen på de fem skålarna är 1-2-3-4-5-1-2-3-4-5. Linans längd justeras när flugan ligger på marken mellan kasten. 8

Haspel Arenberg (gren 3) Banan består av fem avståndsbrädor och en grön flerringad duk, med en svart mittplatta på 75 cm i diameter. Det första avståndet är på 10 m och där ska ett underhandskast göras. Avstånd nummer två är på 12 m och där ska ett högerkast genomföras. Det betyder att spöt ska vara på höger sida av kroppen, och när kastet utförs måste spötoppen vara minst en meter från kroppens mittlinje. Det tredje avståndet är på 18 m och där ska kastet utföras över huvudet, ett s.k. överhandskast. Avstånd nummer fyra är på 14 m och där ska ett vänsterkast genomföras. Det betyder att spöt ska vara på vänster sida av kroppen, och när kastet utförs måste spötoppen vara minst en meter från kroppens mittlinje. Det sista avståndet är på 16 m och där får kastaren utföra valfritt kast. En serie består av två kast i rad på varje avstånd, totalt tio kast. Maxpoängen är 100 poäng 10p för mitträff, 8p för träff i cirkeln närmast plåten, sedan följer 6p, 4p och 2p. Maxtid för en serie är 5 min. För beskrivande bild se fig 2. 9

Material Kolfiberspö, 1,37-1,50 meter med standard haspelrulle. Modifiering av rullen är dock tillåten så att den vevar in snabbare. Styvheten på spöt varierar beroende på kastteknik, och vad kastaren föredrar. Nylonlina ca. 0,18mm och plastplugg 7,5 g. Teknik 10m underhandskast. Ett kast som inte går att variera så mycket, det bör vara så lågt som möjligt för att undvika vindpåverkan. 12m högerkast. Här varierar olika kastares kroppsliga vinkel mot målet, och även armrörelsen varierar. Det är dock viktigt att se en linje mellan pluggen och målet (vid sidan av målet om det blåser), och kasta rakt enligt den. 18m överhandskast. Här finns det två olika kasttekniker, där det ena är ett vanligt överhandskast med kort tamp, s.k. skandinavisk stil. Det andra innebär längre tamp (ungefär till rullen), där kastaren utför ett överhuvudhandskast med pendelrörelse, s.k. centraleuropeisk stil. Majoriteten på internationella tävlingar använder teknik nummer två. 14m vänsterkast. Här varierar olika kastares kroppsliga vinkel mot målet, och även armrörelsen varierar. Det är dock viktigt att se en linje mellan pluggen och målet (vid sidan av målet om det blåser), och kasta rakt enligt den. 16m valfritt. Standard är överhandskast. Haspel Precision (gren 4) 10

Banan består av fem avståndsbrädor på rad med en gul platta framför varje bräda. Avstånden till plattorna är i 10m, 12m, 14m, 16m och 18m. Kastteknik är valfri. En serie består av totalt 20 kast först två kast i rad per avstånd, och sedan upprepning med två kast till per avstånd. Maxpoängen är 100 poäng, fem poäng för varje träff. Maxtid för en serie är 8 min. För beskrivande bild se fig 5. Material Kolfiberspö 1,37-1,50 meter med standard haspelrulle. Modifiering av rullen är dock tillåten så att den vevar in snabbare. Styvheten på spöt varierar beroende på kastteknik, och vad kastaren föredrar. Nylonlina ca. 0,18 mm och plastplugg 7,5 g. Teknik Majoriteten kastar överhandskast på alla avstånd, och då använder de sig av en av de två olika teknikerna. Det ena är ett vanligt överhandskast med kort tamp, s.k. skandinavisk stil. Det andra innebär längre tamp (ungefär till rullen), där kastaren utför ett överhandskast med pendelrörelse, s.k. centraleuropeisk stil. Majoriteten på internationella tävlingar använder teknik nummer två. En del kastar underhandskast på det första avståndet, 10m. Spinn Precision (gren 8) 11

Bananbestår av fem avståndsbrädor på rad, med en gul platta framför varje bräda. Avstånden till plattorna är 12m, 14m, 16m, 18m och 20m. Kastteknik är valfri. En serie består av totalt 20 kast - först två kast i rad per avstånd, och sedan upprepning med två kast till per avstånd. Maxpoängen är 100 poäng, fem poäng för varje träff. Maxtid för en serie är 10 min. För beskrivande bild se fig 6. Material Kolfiberspö 1,50-1,70 meter med standard spinnrulle. Styvheten på spöt varierar beroende på kastteknik, och vad kastaren föredrar. Nylonlina ca. 0,25 mm och plastplugg 18 g. Teknik Här kastas överhandskast. Längden på tampen är kort, den kan variera från några centimeter till ett par decimeter. Viktigt är att trycka på med handleden och att vara bestämd. Prestationsnivå för aktiva i världstoppen Världsrekord Gren Världsrekord År Gren 1 Existerar ej - Gren 3 Existerar ej - Gren 4 Existerar ej - Gren 8 Existerar ej - Resultat herrar gren 1 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 100/100 85/80 80/75 100 Tid 02:30 /01:55 02:06 /03:00 03:59 /01:21 02:24 SM 2010 95/100 75/95 80/85 80 Tid 02:12 /02:00 02:06 /01:50 02:11 /01:31 02:42 VM 2011 100/100 100/100 100/100 95 Tid 02:36 /01:45 02:08 /01:50 02:36 /02:29 01:55 SM 2011 100/95 90/90 100/85 85 Tid 02:03 /01:37 01:18 /01:06 02:29 /02:08 04:17 Resultat damer gren 1 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 90/100 100/95 100/95 90 Tid 01:54 /01:44 02:50 /02:24 03:14 /03:04 03:11 SM 2010 65/75 90/55 20/0 20 Tid 03:43 /04:17 04:24 /05:10 05:30 /05:15 05:30 VM 2011 95/100 100/100 100/100 95 Tid 01:59 /01:54 03:10 /02:21 03:54 /02:31 02:28 SM 2011 60/70 80/70 50/45 50 Tid 02:29 /02:28 03:59 /03:41 04:52 /04:19 05:30 12

Resultat herrar gren 3 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 100/98 100/98 98/96 98 Tid 03:14 /02:39 03:29 /03:36 02:19 /01:18 02:20 SM 2010 96/96 98/92 98/100 96 Tid 01:42 /01:41 02:23 /02:30 02:07 /01:56 02:23 VM 2011 98/100 100/100 98/98 98 Tid 01:37 /01:18 02:23 /01:36 02:01/ 01:40 02:01 SM 2011 100/98 96/96 94/96 94 Tid * * * * *annan tävlingsform utan tid Resultat damer gren 3 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 98/98 96/96 96/94 96 Tid 01:39 /01:35 02:46 /02:27 03:10 /02:20 03:10 SM 2010 82/88 82/70 72 -- Tid -- /04:35 -- /03:13 -- VM 2011 96/100 98/98 96/96 94 Tid 01:48 /01:53 02:02 /01:43 02:14 /02:00 02:46 SM 2011 84/96 96/88 72/64 72 Tid * * * * *annan tävlingsform utan tid Resultat herrar gren 4 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 90/100 95/95 90/95 90 Tid 03:25 /04:41 03:25 /03:11 04:04 /03:20 04:04 SM 2010 85/95 75/95 80/85 65 Tid 04:01 /03:48 05:07 /06:34 03:43 /03:23 04:09 VM 2011 100/100 95/95 95/95 95 Tid 04:42 /03:29 03:20 /02:17 02:47 /02:38 03:20 SM 2011 90/95 90/95 90/90 60 Tid 02:51 /02:48 03:54 /03:49 05:06 /03:10 03:29 Resultat damer gren 4 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 90/95 90/95 80/95 80 Tid 04:07 /03:24 04:53 /04:03 03:37 /04:21 03:37 SM 2010 65/80 90/70 45/40 45 Tid 05:31/05:25 05:05/04:59 06:04/05:23 06:04 VM 2011 100/100 95/95 95/95 95 Tid 03:26 /02:47 03:21 /02:55 03:22 /03:21 05:19 SM 2011 70/90 70/85 65/60 65 Tid 03:25 /03:26 05:38 /05:25 04:56 /04:52 04:56 13

Resultat herrar gren 8 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 90/95 85/85 90/85 80 Tid 04:42 /04:10 06:04 /04:53 04:43 /05:00 04:56 SM 2010 95/95 80/85 85/85 45 Tid 04:26/03:30 05:04/03:30 04:57/04:59 05:51 VM 2011 90/95 90/95 85/90 85 Tid 03:59 /03:29 04:53 /03:34 03:04 /02:45 03:40 SM 2011 90/90 85/85 70/80 70 Tid 04:08 /03:30 05:10 /03:46 08:30 /07:22 08:30 Resultat damer gren 8 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 80/80 55/65 55/65 50 Tid 04:51 /03:55 04:46 /04:59 06:59 /08:05 05:55 SM 2010* - - - - Tid - - - - VM 2011 80/95 90/85 90/85 Tid 04:01 /03:45 03:46 /03:08 03:56 /03:31 SM 2011* * * * - Tid * * * - *ingen damklass 14

Gren 1, 3, 4 och 8 är inte så materialberoende, utan resultatet beror mer på träningsmängd och mental förmåga. Många i eliten har dock modifierade rullar i gren 3 och 4, s.k. snabbrullar som går fortare att veva in. Detta för att få bättre tid, vilket kan vara av stor betydelse på internationella tävlingar där de bästa ofta har högsta möjliga poäng. Då vinner, som sagt, den med snabbast tid. Om man tittar på resultatutvecklingen så har inte resultatnivån höjts de senaste åren, tvärtom det är färre kastare med höga poäng. Om 5-6 år så ligger nog resultaten på dagens nivå i gren 1, 3 och 4. I gren 8 så blir nog det fler kastare med högre poäng i toppen. Vad karakteriserar de aktiva i världstoppen? Allmänt Alla precisionskastare i världseliten har börjat med casting i relativt tidig ålder (10-15 år) De har en mycket stor mängdträning bakom sig, som har gjort att kasten blivit automatiserade. Mängdträningen har också flyttat poängnivån uppåt efter hand. Åldern på kastaren har ingen betydelse. Det finns världsmästare från 18-60 år. Vad krävs för att kasta i nivå med världstoppen? Teknikträning Det är viktigt att anpassa tekniken efter de individuella förutsättningarna. Det finns två olika kaststilar i gren 3 och gren 4, den nordiska stilen och den centraleuropeiska stilen. Vilken stil man vill använda är individuellt men man kan se att den europeiska stilen används av de flesta i världstoppen. Tekniken i sig är inte avgörande för resultatet utan resultatet beror på hur väl du kan hantera tekniken. Mängdträning Mängdträningen har som uppgift att automatisera tekniken samt att maximera kastarens kontroll över kasten. Mängdträningen är också viktigt för muskelminnet. Mängdträning under varierade förhållanden ger också kastaren kunskap om hur man ska anpassa tekniken efter vilket förhållande som råder. Därför måste man träna i olika förhållanden för att vara så förberedd som möjligt inför tävling. Mängdträning är en av de mest centrala faktorerna för grenarna 1, 3, 4 och 8. Detta dels för att överhuvudtaget komma upp i en hög poängnivå och dels för att kunna prestera bra under olika förhållanden (med avseende på väder, vind och miljö). Fysisk träning Styrketräning är inget som kategoriserar de aktiva i världseliten i gren 1, 3, 4 och 8. Styrka och explosivitet är inte av stor betydelse i dessa grenar. Möjligtvis för att man ska kunna träna mycket i långa perioder. Bra kondition kan vara av betydelse för att man ska kunna vara koncentrerad och fokuserad under en hel serie, eller ännu viktigare under en hel tävlingsdag. 15

Mental träning Mental förmåga spelar en stor roll i precisionsgrenarna. Det gäller att kunna vara fokuserad genom hela serien, utan att tappa på slutet eller att låta nervositeten påverka negativt. Det är således viktigt att kunna hantera sin nervositet, så att varje kast är kontrollerat. På ett mästerskap kastar den tävlande i en grundomgång där man måste prestera ett resultat som kvalificerar till final. Vidare är det på stora mästerskap ofta många deltagare varför det kan gå lång tid mellan grundomgång och finalkastning. Därför kan det även behövas någon form av mentala övningar. Detta för att kunna prestera som bäst när det verkligen gäller kastaren måste kunna känna sig säker och inte tvivla på sin förmåga. Även för det mentala kan det vara bra att träna under olika väderleksförhållanden, så att man vet att man mentalt kan klara av olika situationer. Det är även bra att få så stor tävlingserfarenhet som möjligt, för att dels känna sig säker med de rutiner som råder under tävlingar och dels för att träna upp förmågan att handskas med nervositet e.d. Material Grenarna är inte så materialberoende, utan det är viktigare att ha utrustning som man trivs med och kan hantera. Vilken teknik man använder sig av påverkar dock valet av spö kastar man enligt skandinavisk stil har man i regel ett mjukare spö än om man kastar enligt centraleuropeisk stil. För att nå toppen är det dock bra att ha en modifierad rulle i gren 3 och 4, som vevar in snabbare än normalt. Detta för att det ofta är tiden som avgör på internationella tävlingar, och då kan varje sekund vara av betydelse. Det är även viktigt att ha egen kunskap om sin utrustning, så att man kan hantera eventuella problem som uppstår. Ett bra tips är att ha en extraspole med inkastad lina på, ifall det skulle hända något innan en tävling. Det är även viktigt att vara konsekvent i vilket material man använder, exempelvis alltid samma tjocklek på linan och alltid samma mängd på spolen. Detta eftersom det påverkar hur lätt linan löper ut, vilket i sin tur påverkar hela kastet. 16

Grenprofil plugg längd Haspel längd enhands (gren 5) Haspel längd tvåhands (gren 7) Spinn längd tvåhands (gren 9) Tävlingssystem Frekvens Antal VM Varje år 1 st WC Varje år 5 st NM Varje år 1 st Landskamp Varje år 1 st SM Varje år 1 st Internationella tävlingar Varje år Många Nationella tävlingar Varje år 4-5 st Tävlingsprogram Tävling 2011 2012 2013 VM Hluboka, Tjeckien Tallin, Estland SM Halmstad Vallentuna WC 1 Bosön Lenzing, Österrike WC 2 Halle, Tyskland České Budejovice, Tjeckien WC 3 Lenzing, Österrike Szamontuly, Polen WC 4 České Budejovice, Tjeckien Halle, Tyskland WC 5 Sostanj, Slovenien Tävlingsform Gren Grundomgång Final Gren 5 3 kast 3 kast Gren 7 3 kast 3 kast Gren 9 3 kast 3 kast 17

Grenbeskrivning plugg längd Grundomgång Kastarna fördelas på en eller flera banor som består av en startbräda med tillhörande kastsektor. Kastsektorn läggs i vindens riktning. För beskrivande bild se fig 3. Totalt tre kastomgångar där varje kastare har en minut på sig efter upprop att genomföra ett kast. Varje kast mäts och det längsta räknas, antingen för direkt placering eller som kvalificeringsresultat för eventuell final. Finaler Antalet kastare i final varierar. På VM är det de 8 bästa från grundomgången och på SM de 6 bästa. I finalen rangordnas de tävlande efter resultatet i grundomgången varvid den med det bästa resultatet kastar sist. Till finalen används endast en bana. Totalt tre kastomgångar där varje kastare har en minut på sig efter upprop att genomföra ett kast. Varje kast mäts och det längsta räknas. Vid lika resultat tillämpas omkast för att särskilja de tävlande, varvid ett kast var utförs. 18

Haspel längd enhands (gren 5) Material Styvt kolfiberspö ca 2,45-2,50 meter med standard haspelrulle kompletterad med specialtillverkad spole i aluminium. Nylonlina med minsta tillåtna diameter 0,18 mm och 0,25 mm slaglina (tafs). Plastplugg 7,5 g. Teknik Antingen så kallat pendelkast eller någon form av rotationsteknik. Troligen är det optimala en rotationsteknik. Hänsyn bör tas till aktuell vindstyrka. Hård medvind höga kast. 19

Haspel längd tvåhands (gren 7) Material Styvt kolfiberspö ca. 3,30-3,50 meter med standard haspelrulle av surfcastingmodell kompletterad med specialtillverkad spole i aluminium. Nylonlina med minsta tillåtna diameter 0,25 mm och 0,35 mm slaglina (tafs). Plastplugg 18 g. 20

Teknik Antingen så kallat pendelkast eller någon form av rotationsteknik. Troligen är det optimala en rotationsteknik, men den är ofta svårare att kontrollera och kräver stor styrka för att bryta spöet i utkastet. Viktigt vid samtliga tekniker är att vänsterarmen (den nedre) drar spöets bottendel in mot kroppen och att tillslaget är bestämt och kontrollerat så att spöet inte slår över. Hänsyn bör tas till aktuell vindstyrka. Hård medvind höga kast. Spinn längd tvåhands (gren 9) Material Styvt kolfiberspö ca. 3,30-4,00 meter. Utvecklingen har de senaste åren gått mot längre spön. Standard spinnrulle som modifierats med förstärkt stativ, ultralätta aluminium-spolar och keramiska kullager. Nylonlina med minsta tillåtna diameter 0,25 mm och 0,35 mm slaglina (tafs). Plastplugg 18 g. Teknik Antingen så kallat pendelkast eller någon form av rotationsteknik. Världsrekordet slaget med pendelteknik men eventuellt är det optimala en rotationsteknik. Viktigt vid samtliga tekniker är att vänsterarmen (den nedre) drar spöets bottendel in mot kroppen och att tillslaget är bestämt och kontrollerat så att spöet inte slår över. Tekniken måste anpassas för den typ av rulle och det rulltrim som kastaren har och hänsyn bör tas till aktuell vindstyrka. Hård medvind höga kast. 21

Prestationsnivå för aktiva i världstoppen Världsrekord Gren Världsrekord År Gren 5 herrar 82,81 m 1996 Gren 5 damer 73,41 m 2000 Gren 7 herrar 119,41 m 1996 Gren 9 herrar 116,32 m 2008 Gren 9 damer 98,22 m 2000 Resultat herrar gren 5 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 76,29/77,53 77,22/75,63 76,38/73,55 76,05 SM 2010 82,54 78,15 77,94 - VM 2011 81,45/81,44 81,72/80,43 80,97/79,24 78,11 SM 2011 70,11 68,88 68,71 - Resultat damer gren 5 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 66,46/73,31 67,46/69,19 69,01/63,15 66,46 SM 2010 62,38 42,68 40,40 - VM 2011 71,68/73,11 71,18/70,40 67,48/66,48 67,48 SM 2011 58,14 56,43 55,50 - Resultat herrar gren 7 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 125,73/128,76 117,25/124,68 121,03/114,33 116,98 SM 2010 107,23 99,30 98,65 - VM 2011 110,41/111,28 109,20/109,88 107,29/107,88 107,29 SM 2011 105,52 98,64 98,23 - Resultat herrar gren 9 Gren 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 117,64/116,87 116,01/116,67 116,55/115,54 113,24 SM 2010 99,75 99,01 98,41 - VM 2011 101,95/108,10 101,90/106,20 103,79/104,30 100,93 SM 2011 106,79 101,87 97,04 - Det går egentligen inte att jämföra längdresultat från olika tävlingar med varandra, eftersom vinden är så resultatavgörande. För att få sätta ett rekord får det inte blåsa mer än 3 meter/sekund. Grenarna är i grunden ganska lika, men gren 9 är mycket mer materialberoende. Att ha en eller helst flera spinnrullar som är optimerade för de höga varvtal som de utsätts för är en förutsättning för att uppnå de resultat som krävs i världstoppen. Kastmässigt har utvecklingen stått ganska stilla de senaste 15 åren och det är främst på materialsidan som utveckling skett, då i gren 9. Engelsmännen, med erfarenhet från surfcasting, har introducerat längre och styvare spön samtidigt som rulltrimningen förfinats. En trolig utveckling de kommande åren är att fler och fler lär sig att hantera de nya materialen varvid bredden bör öka samtidigt som spetsresultaten ökar något. Eventuellt kan något liknande ske i gren 5 och 7, men potentialen är inte så stor då haspelrullarna inte alls kan påverka resultatet som i gren 9. 22

Vad karakteriserar de aktiva i världstoppen? Världselit gren 5 Herrar Damer NAGEL, LUXA MAISEL KUZA Jens Jan Jana Magdalena Land Tyskland Tjeckien Tyskland Polen Född 1972 1972 1951 1991 Kroppsbyggnad Atletisk Atletisk Kraftig Atletisk Castingprofil Allround Allround Allround Allround Karaktäristik Jämn Jämn Jämn Jämn Psyke (1-5) 5 5 5 4 Utrustning (1-5) 4 4 4 5 Kommentarer Mycket bra teknik. Snabbt tillslag. Hög procent i sektorn. Bra kastare i hård vind. Kastar högt Slår över en hel del och kastar högt. Mycket bra teknik. Snabbt tillslag. Fullföljer med hela kroppen Eftersom gren 7 endast kastas av herrar och gren 9 för närvarande inte utövas av någon svensk dam omfattar följande sammanställning endast herrseniorer. Världselit herrar gren 7 och 9 Gren 7 Gren 9 NAGEL, Jens MAIRE- HENSGE, Heinz Howlett, Colin KLÄUSLER, Markus Land Tyskland Tyskland England Schweiz Född 1972 1965 1951 1970 Kroppsbyggnad Atletisk Medel Kraftig Medel Castingprofil Allround Allround Specialist Allround Karaktäristik Jämn Jämn Ojämn Jämn Psyke (1-5) 5 5 4 3 Utrustning (1-5) 4 4 5 5 Kommentarer Mycket bra teknik. Snabbt tillslag. Hög procent i sektorn. Slår över en del. Bra kontakt med pluggen. Hög procent i sektorn. Extremt bra utrustning för olika väderlekar. Lite märklig pendelteknik. Slår över en hel del och kastar högt. Egen centrifugteknik. Mycket bra pluggkontakt. Troligtvis mycket bra utrustning. 23

Vad krävs för att kasta i nivå med världstoppen? Teknikträning Det är viktigt att anpassa tekniken efter de individuella förutsättningarna. Med hjälp av video kan de bästa elitkastarnas studeras varvid man väljer en av dessa tekniker som anpassas till individen. Viktigt i båda grenarna är att ha en jämn pluggkontakt, väl kontrollerad acceleration samt ett bestämt utkast med ett tydligt stopp av spöet där överslag bör undvikas. Viktigt även att rätt kastvinkel uppnås. Mängdträning Mängdträningen har som uppgift att automatisera tekniken samt att maximera kastarens kontroll över kastriktningen. Det är viktigt att så få kast som möjligt kommer utanför kastsektorn. Vidare ger en ökad kontroll kastaren möjlighet att utnyttja vinden på ett bättre sätt genom att styra kasten mot den mest gynnsamma delen av sektorn. Mängdträning under varierade förhållanden ger också kastaren kunskap om de olika rullarnas karaktäristik i gren 9 och genom att experimentera med olika kastvinklar (höjd på kasten) kan den egna tekniken optimeras. Fysisk träning Styrka och explosivitet är avgörande när väl tekniken är förfinad. Det som eftersträvas är snabbhet och explosivitet och styrketräningen bör anpassas efter detta. Idag kan man komma långt med en grundfysik och en optimal teknik, men potential finns för den som satsar hårt på att utveckla båda färdigheterna. Mental träning På ett mästerskap har kastaren tre kast på sig i grundomgången för att prestera ett resultat som kvalificerar till final. Vidare är det på stora mästerskap ofta många deltagare varför det kan gå ca 15-20 minuter mellan kasten. Dels bör kastaren förbereda sig för detta genom att tidvis träna under tävlingslika förhållanden, men även någon form av mentala övningar bör tillämpas regelbundet för att öka möjligheten att prestera som bäst när det verkligen gäller. Material För att nå världstoppen gäller det att ha ett konkurrenskraftigt material. Målet bör inte vara att ha lika bra som konkurrenterna, utan att sträva mot det bästa då en kontinuerlig utveckling sker. Helst ska kastaren ha flera parallella utrustningar som han behärskar till fullo och även ha egen kunskap om hur det servas och trimmas. Inte minst i gren 9 är det extremt viktigt att själv ha kontroll över hur de olika rullarna presterar i olika förhållanden och om hur de kan finjusteras för att prestera som bäst. För grenarna är det viktigt att ha specialbyggda ultralätta ringar, då hög vikt förstör spöets aktion och får det att slå över vid utkastet. 24

Grenprofil fluga längd Fluga längd enhands (gren 2) Fluga länga tvåhands (gren 6) Tävlingssystem Frekvens Antal VM Varje år 1 st WC Varje år 5 st NM Varje år 1 st Landskamp Varje år 1 st SM Varje år 1 st Internationella tävlingar Varje år Många Nationella tävlingar Varje år 4-5 st Tävlingsprogram Tävling 2011 2012 2013 VM Hluboka, Tjeckien Tallin, Estland SM Halmstad Vallentuna WC 1 Bosön Lenzing, Österrike WC 2 Halle, Tyskland České Budejovice, Tjeckien WC 3 Lenzing, Österrike Szamontuly, Polen WC 4 České Budejovice, Tjeckien Halle, Tyskland WC 5 Sostanj, Slovenien Tävlingsform Gren Grundomgång Final Gren 2 6 min 6 min Gren 6 7 min 7 min Grenbeskrivning fluga längd Grundomgång Kastarna fördelas på en eller flera banor som består av ett podium med tillhörande kastsektor. Kastsektorn läggs i vindens riktning. För beskrivande bild se fig 3. De två längsta kasten räknas, det längsta räknas för eventuell final resp. placering i gren och de två längsta till mångkamperna. 25

Final Antalet kastare i final varierar. På VM är det de 8 bästa från grundomgången och på SM de 6 bästa. I finalen rangordnas de tävlande efter resultatet i grundomgången varvid den med det bästa resultatet kastar på bana nummer 1. I finalen kastar alla samtidigt med gemensam start. Det är bara det längsta kastet som räknas. Fluga längd enhands (2) Material Styvt kolfiberspö ca. 2,90-3,00 meter med standard flugrulle. Fluglina godkänd av ICSF, med en minimilängd på 15,00 meter och maxvikt på 38,00 gr för herrar. Damernas fluglina får ha en minimilängd på 13,50 meter och maxvikt på 34 gr. Draglina ca. 0,40 mm och backing ca. 0,25 mm Tafsen är ca. 2 meter med ca. 0,60 mm i början och ca. 0,35 mm i spetsen där flugan sitter. Flugan är en speciell tävlingsfluga. Teknik Bak- och framkastet ska genomföras i olika plan, lägger man bakkastet lägre än framkastet så har man läget för vindkast och tvärt om så har man utgångsläge för ett kast vid lite vid eller motvind. Spöet ska pendla mellan "klockan 10-2" för att hålla upp linan och få en jämn linbåge. Det är viktigt att vänta ut linan i bakkastet för att inte underlinan ska släpa och tynga ner överlinan i framkastet. Det är viktigt att använda sig av draglinan på rätt sätt, gör stora rörelser i rätt tid. Vid framkast så måste draglinshanden börja sin rörelse vid rullen och avsluta så långt ner som möjligt, släpper man för tidigt så kommer inte linan att slå ut och moteffekten skapas vid ett för sent släpp. 26

Fluga längd tvåhands (6) Material: Kolfiberspö ca. 5,00 meter med standard flugrulle. Fluglina godkänd av ICSF, med en minimilängd av 15,00 meter och maxvikt på 120,00 gr. Draglina ca. 0,50mm och backing ca. 0,25mm Tafsen är ca. 5 meter med ca. 0,60 mm i början och ca. 0,35 mm i spetsen där flugan sitter. Flugan är en speciell tävlingsfluga. Teknik: Skillnaden mot gren 2 är att man inte använder sig av draglinan, utan man håller i spöet med båda händer. Det är ännu viktigare att man väntar ut linan i bakkastet. Spöet ska föras i en rak linje mellan fram och bakkast. Genomgående i kastet så ska överarmen vara helt rak medans man anväder underarmen som hävstång. Prestationsnivå för aktiva i världstoppen Världsrekord Gren Världsrekord År Gren 2 herrar 71,75 m 2001 Gren 2 damer 57,98 m 1996 Gren 6 herrar 90,12 m 2003 27

Resultat herrar gren 2 Tävling 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 59,69/57,89 63,59/57,57 60,28/57,07 57,80 SM 2010 65,87/65,77 58,48/63,50 61,91/63,49 57.08 VM 2011 66,15/61,27 63,20/59,55 60,80/59,46 60,80 SM 2011 70,68/66,96 69,04/65,53 62,55/62,92 62,55 Resultat damer gren 2 Tävling 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 46,60/51,68 42,66/48,42 51,69/46,77 42,66 SM 2010 41,34 26,93 26,30 - VM 2011 53,50/53,72 53,26/50,49 50,29/49,42 48,19 SM 2011 52,05/52,07 40,38/34,91 32,22/33,33 32,22 Resultat herrar gren 6 Tävling 1:a 2:a 3:a Till final VM 2010 81,04/78,13 78.56/77,43 80,42/76,90 78,56 SM 2010 75,15/76,22 82,39/73,40 72,74/72,75 70,61 VM 2011 78,49/84,63 83,55/83,65 80,41/82,38 77,16 SM 2011 77,39/81,80 83,91/79,85 75,90/74,32 75,90 Det går egentligen inte att jämföra längdresultat från olika tävlingar med varandra, eftersom vinden är så resultatavgörande. För att få sätta ett rekord får det inte blåsa mer än 3 meter/sekund. De båda grenarna är i grunden ganska lika. Skillnaden är att i gren 6 så håller man i spöet med båda händerna och skjuter ingen lina. För att nå världseliten så krävs det i båda grenarna att man är fysiskt tränad och har en förståelse för hur en fluglina uppför sig. Gren 6 är ingen damgren Kastmässigt har utvecklingen stått ganska stilla de senaste 15 åren. I gren 2 finns det en uppsjö av olika spöalternativ, hårda, mjuka, toppaktion, progressiv aktion mm. Allt beror på vilken teknik och hur man kastar. Vad karakteriserar de aktiva i världstoppen? Världselit herrar Gren 2 Gren 2 Gren 6 Herr Dam Josef Katarina Luxa Merkova Jacek Kuza Land Tjeckien Tjeckien Polen Född 1975 1985 1960 Kroppsbyggnad Atletisk Atletisk smal Castingprofil Längd kastare Allround Specialist Karaktäristik Jämn Jämn ojämn Ålder vid tävlingsdebut 15 år (1990) 12 år (1997) 16 år (1986) Psyke (1-5) 5 5 4 Utrustning (1-5) 5 4 5 Almänt Mycket bra Bra kontakt Extremt bra teknik. Snabbt med linan. utrustning för tillslag. Pressar olika genom linan väderlekar. 28 Lugn kaststil. Kastar högt

Vad krävs för att kasta i nivå med världstoppen? Teknikträning Det är viktigt att anpassa tekniken efter de individuella förutsättningarna. Med hjälp av video kan de bästa elitkastarnas studeras varvid man väljer en av dessa tekniker som anpassas till individen. Viktigt i båda grenarna är att ha en jämn fluglinekontakt, väl kontrollerad acceleration samt ett bestämt utkast med ett tydligt stopp av spöet. Viktigt även att rätt kastvinkel uppnås. Mängdträning Mängdträningen har som uppgift att automatisera tekniken samt att maximera kastarens kontroll fluglina och spö. Det är viktigt att så få kast som möjligt har dåligt utkast. Vidare ger en ökad kontroll kastaren möjlighet att utnyttja vinden på ett bättre sätt genom att styra kasten mot den mest gynnsamma delen av sektorn. Styrketräning Styrka och explosivitet är avgörande när väl tekniken är förfinad. Det som eftersträvas är snabbhet och explosivitet och styrketräningen bör anpassas efter detta. Idag kan man komma långt med en grundfysik och en optimal teknik, men potential finns för den som satsar hårt på att utveckla båda färdigheterna. Mental träning På ett mästerskap så ska kastaren aktivera sig för att genomföra 6 minuters flugkasting, vilket är fysiskt krävande. Det är viktigt att man i god tid aktiverar kroppens muskler och går igenom kasttekniken inför tävling. Dels bör kastaren förbereda sig för detta genom att tidvis träna under tävlingslika förhållanden, men även någon form av mentala övningar bör tillämpas regelbundet för att öka möjligheten att prestera som bäst när det verkligen gäller. Material För att nå världstoppen gäller det att veta vad som krävs vid olika förhållanden, kunna lösa trassel fort, läsa av vad man gör för fel i under tävlingens gång. Helst ska kastaren ha flera utrustningar som han behärskar till fullo vid olika kastförhållanden. Linan måste vara up to date för att inte råka ut för linbrott mm. 29

Utvecklingstrappa Eftersom casting på toppnivå kräver användning av muskler i stora delar av kroppen och bra rörelsekontroll, är det viktigt att träningen är varierande. Speciellt under unga år är allsidig träning att förespråka. Under 7 år är lek viktigt, t.ex. bollspel och lekar med boll skall ingå. Barn får också börja känna på spön och kasta kortare stunder. Barnen skall uppmuntras till att röra på sig och inte sitta stilla några längre stunder. 7-10 år. Allsidig träning. Barn skall uppmuntras att träna många olika sporter för att träna hela kroppen och god rörelsekontroll. Mera regelbunden teknikträning för casting börjar. 10-13 år. Fortfarande gäller allsidig träning med olika sporter. Olika övningar med styrketräning mot egen kroppsvikt. Kast med boll. Regelbundna träningar i föreningsregi. Tävlingar och läger. Viktigt att ha roligt. 14-16 år. Ökad styrketräning framförallt mot egen kropp och med t.ex. gummiband, delvis specifikt riktad mot casting. Regelbundenhet i träning i föreningsregi + egen träning året runt. Lära sig att träna för att nå resultat. Mental träning. Tävlingar med resor, väcka tävlingsinstinkten. 17 år->. Träningen är anpassad för casting. Mycket tävlingsinriktad. Träna/tävla i alla väderförhållanden. Mental styrka. Viljan att vinna. Elit Elitkastaren bör ha en plan för sin individuella utveckling. Kastaren bör ha kunskap om castingens fysiska och mentala krav, samt tekniska och taktiska aspekter för att lyckas med träning och tävling. Utifrån analys av dessa krav och aspekter, samt sina egna förutsättningar, bör varje kastare strukturera sin träning för att optimera förutsättningarna för att utvecklas som idrottare. Träningen ska innehålla såväl castingsträning som fysisk och mental träning för att optimera kapacitet och prestation vid tävling. På grund av hög träningsdos är allmän fysisk träning såsom kondition, styrka/uthållighet, koordination och balans mycket viktigt för att minska skaderisk och för att höja den fysiska kapaciteten. För att följa med i utvecklingen av sporten, och även för att driva sporten framåt, är det viktigt med kontinuerliga träffar för träning, kunskapsöverföring, utveckling och planering inom elitgruppen i Sverige. Dessa träffar kan dels ske inom elitgruppen för castingkastare men ett viktigt samarbete är träffar tillsammans med elitgruppen inom flugkastning. 30

Elitsatsning Vision (år 2020) Svenska Castingförbundets långsiktiga vision att bli främsta nation på världsmästerskapen år 2020. Under många år på 70-, 80- och 90 talet var svensk casting i topp på de stora mästerskapen. Från det första VM 1957 och fram till VM 2002 vann vi minst en guldmedalj. Sedan 2002 har svensk casting inte fått någon ny världsmästare. Mål elitsatsning (år 2012) Målet med den elitsatsning som Svenska Castingförbundet startat 2009 är att återta vår starka internationella position inom elitcastingen, dvs. vinna minst ett VM-guld år 2012 (herr el. dam) samt deltaga med ett högkvalitativt lag på VM samt junior-vm (4 herrar, 2 damer, 4 herrjuniorer, 2 damjuniorer som uppfyller förbundets uppsatta resultatgränser). Kortsiktigt mål (år 2012) Svenska Castingförbundets mål för årets mästerskap är följande: 1 guld på VM (herrar eller damer) 1 finalplats på J-VM Minst ett guld i samtliga klasser på Nordiska mästerskapen Strategi Svenska Castingförbundet har en elitsatsning där vi har för avsikt att genomföra större insatser för att stötta våra tävlande på elitnivå. Vi har explicit intervjuat samtliga tävlande inom utvecklingsgruppen och sammanställt svaren vilket har lett fram till följande önskemål (utan inbördes rangordning): Mental träning Fler möjligheter till längdträning inomhus Materialutveckling Gemensamma träffar Teknikanalys Möjlighet till ökad internationell tävlingserfarenhet Genomförande För att uppnå de uppsatta målen planeras återkommande träffar. Med stöd från RF s elitstöd skall kunskapsnivån höjas och rådgivning ges inom följande områden: fysisk träning, psykologiska effekter och kunskap om kost. Utöver det skall specifik castingtekniska ämnen bedrivas både praktiskt och teoretiskt. Deltagare Förbundets elitsatsning består av en utvecklingsgrupp på 10-12 personer från alla ålderskategorier (Herrar, Damer, Juniorer o Veteraner). Av dessa ingår en elitgrupp på 3-4 personer. Elitgruppen stöttas extra mycket och har i sin tur även stora krav på sig. 31