Sammanfattning redovisning Redovisning och kalkylering F15, HT 2014 Thomas Carrington
DAGENS FÖRELÄSNING Grundläggande begrepp Bokföring (exempel) Bokslut Analys (nyckeltal)
AVGRÄNSNINGAR I TID OCH RUM Periodisering Vilka kostnader/intäkter/tillgångar/skulder tillhör företaget?
VEMS SKATTER? Mervärdesskatt (moms) kostnad för konsumenten, aldrig för företaget utgående moms - ingående moms = att betala till staten Personalens källskatt kostnad för företaget, men inte en skattekostnad behåller och betalar in del av lönekostnaden till staten istället för att den anställde gör det Bolagsskatten kostnad för företaget beräknas på det beskattningsbara resultatet
Ett företag redovisar ett resultat före skatt på 1.700 tkr. Under året har företaget haft ej avdragsgilla kostnader på 90 tkr och ej skattepliktiga intäkter på 70 tkr. Beräkna företagets resultat efter skatt. Räkna med en skattesats på 22 %. SKATTEBERÄKNING Redovisat resultat före skatt 1.700 + Ej avdragsgilla kostnader + 90 Ej skattepliktiga intäkter 70. = Beskattningsbart resultat 1.720 I ÅRSREDOVISNINGEN Redovisat resultat före skatt 1.700 Årets skattekostnad 378,4. ( 22 % x 1.720 ) = Redovisat resultat efter skatt 1.321,6
GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Utbetalning Utgift Kostnad Inbetalning Inkomst Intäkt EK = Tillgångar - Skulder
Utgift Utbetalning Det belopp vi måste ge upp i utbyte mot en annan resurs Det utflöde av pengar som är kopplat till en viss betalningstidpunkt En prenumeration kostar 120 kr för 1 år. Prenumerationen delbetalas, 60 kr vid tecknandet den 1/11 år 1 och 60 kr den 1/5 år 2 Kostnad En periodiserad utgift Kostnaden för prenumerationen år 1 är 20 (= 120/12 x 2). Resterande 100 blir en kostnad nästa år. År 1 har vi betalat 60, därför måste 40 (= 60-20) redovisas som en förutbetald kostnad. (Om allt hade betalats i maj år 2 hade, år 1, 20 istället redovisats som en upplupen kostnad.)
Inkomst Inbetalning Det belopp vi erhåller i utbyte mot en annan resurs Det inflöde av pengar som är kopplat till en viss betalningstidpunkt En prenumeration för 1 år säljs den 1/11 och ger 120 kr i inkomst. Prenumerationen delbetalas, 60 kr vid tecknandet den 1/11 år 1 och 60 kr den 1/5 år 2 Intäkt En periodiserad intäkt Intäkten för prenumerationen år 1 är 20 (= 120/12 x 2). Resterande 100 blir en intäkt nästa år. År 1 har kunden betalat 60, därför måste 40 (= 60-20) redovisas som en förutbetald intäkt. (Om allt hade betalats i maj år 2 hade, år 1, 20 istället redovisats som en upplupen intäkt.)
KÖPARE INTERIMSFORDRAN ÅR 1 Debet Prenumerationskostnad 20 Debet Förutbetald kostnad 40 Kredit Kassa 60 EXEMPEL ÅR 2 Debet Prenumerationskostnad 100 Kredit Förutbetald kostnad 40 Kredit Kassa 60 INTERIMSSKULD ÅR 1 Debet Prenumerationskostnad 20 Kredit Upplupen kostnad 20 ÅR 2 Debet Prenumerationskostnad 100 Debet Upplupen kostnad 20 Kredit Kassa 120 SÄLJARE INTERIMSSKULD ÅR 1 Debet Kassa 60 Kredit Prenumerationsintäkt 20 Kredit Förutbetald intäkt 40 ÅR 2 Debet Kassa 60 Debet Förutbetald intäkt 40 Kredit Prenumerationsintäkt 100 INTERIMSFORDRAN ÅR 1 Debet Upplupen intäkt 20 Kredit Prenumerationsintäkt 20 ÅR 2 Debet Kassa 120 Kredit Prenumerationsintäkt 100 Kredit Upplupen intäkt 20
KOSTNAD FÖR SÅLDA VAROR OCH LAGER Värdet av det ingående lagret + Utgiften för varor som köpts under perioden ( = årets betalningar + UB LS IB LS ) - Värdet av det utgående lagret = Kostnad för sålda varor
Under året har vi betalat våra leverantörer 7.000 och leverantörsskulderna har minskat med 100. Vid början av året var lagret värderat till 500 och vid slutet av året var lagret värderat till 390. Hur stor är årets kostnad för sålda varor? Värdet av det ingående lagret + Utgiften för varor som köpts under perioden ( = årets betalningar + UB LS IB LS ) - Värdet av det utgående lagret = Kostnad för sålda varor
Under året har vi betalat våra leverantörer 7.000 och leverantörsskulderna har minskat med 100. Vid början av året var lagret värderat till 500 och vid slutet av året var lagret värderat till 390. Hur stor är årets kostnad för sålda varor? Värdet av det ingående lagret + Utgiften för varor som köpts under perioden ( = 7.000 + UB LS IB LS ) - Värdet av det utgående lagret = Kostnad för sålda varor
Under året har vi betalat våra leverantörer 7.000 och leverantörsskulderna har minskat med 100. Vid början av året var lagret värderat till 500 och vid slutet av året var lagret värderat till 390. Hur stor är årets kostnad för sålda varor? Värdet av det ingående lagret + Utgiften för varor som köpts under perioden ( = 7.000 100 ) - Värdet av det utgående lagret = Kostnad för sålda varor
Under året har vi betalat våra leverantörer 7.000 och leverantörsskulderna har minskat med 100. Vid början av året var lagret värderat till 500 och vid slutet av året var lagret värderat till 390. Hur stor är årets kostnad för sålda varor? Värdet av det ingående lagret + 6.900 - Värdet av det utgående lagret = Kostnad för sålda varor
Under året har vi betalat våra leverantörer 7.000 och leverantörsskulderna har minskat med 100. Vid början av året var lagret värderat till 500 och vid slutet av året var lagret värderat till 390. Hur stor är årets kostnad för sålda varor? 500 + 6.900 - Värdet av det utgående lagret = Kostnad för sålda varor
Under året har vi betalat våra leverantörer 7.000 och leverantörsskulderna har minskat med 100. Vid början av året var lagret värderat till 500 och vid slutet av året var lagret värderat till 390. Hur stor är årets kostnad för sålda varor? 500 + 6.900-390 = Kostnad för sålda varor
EXEMPEL Under året har vi betalat våra leverantörer 7.000 och leverantörsskulderna har minskat med 100. Vid början av året var lagret värderat till 500 och vid slutet av året var lagret värderat till 390. IB 500 (2) 2440 6.900 Hur stor är årets kostnad för sålda varor? 1460 Lager (1) 1940 7.000 (BR 600) (3) 4010 7.010 (BR 390) 2440 Leverantörsskulder* IB 700 (2) 1460 6.900 500 + 6.900-390 = 7.010 4010 Kostnad sålda varor (3) 1460 7.010 (RR 7.010) * IB och UB för lager är godtyckligt valda. För exemplet är det viktiga att skillnaden (IB - UB) är = 100.
INTÄKTER TILLGÅNGAR periodiserade kostnader KOSTNADER SKULDER
LAGER AV EGENTILLVERKADE VAROR INKÖP RÅVAROR 100 90 TILLVERKNING LAGER FÖRSÄLJNING 800 människor, maskintid, etc 50 x? x antal timmar 30.000 800.000 x? x antal timmar KSV = råvarukostnad + del av lönekostnad + del av maskinkostnad +
BOKSLUT Steg 1 räkna ut rätt resultat (resultatberäkning) Steg 2 vilket resultat vill vi ha? (bokslutspolitik)
AVSKRIVNINGAR Om en maskin kostade 80.000 att anskaffa och dess nyttjandeperiod bedöms vara 10 år ska maskinen belasta företagets resultat i form av avskrivningar om 8.000 kr/år om proportionerlig avskrivning tillämpas. Att ta hela kostnaden anskaffningsåret skulle inte ge rätt resultat, varken det året eller de följande nio åren.
AVSKRIVNINGAR ÖVER PLAN Huvudregeln ( 30 %-regeln ) Kompletteringsregeln ( 20 %-regeln ) lägsta v. BR (avskr.) Köp: 80 1/1 år 1 år 1: 56 (24) år 2: 39 (17) år 3: 27 (12) år 4: 19 ( 8) år 5: 13 ( 6) lägsta v. BR (avskr.) Köp: 80 1/1 år 1 år 1: 64 (16) år 2: 48 (16) år 3: 32 (16) år 4: 16 (16) år 5: 0 (16)
1220 Inventarier 1930 80.000 (BR 80.000) År 1 1229 Ack. avskr. på inventarier (BR 8.000) 7832 8.000 7832 Avskr. på inventarier 1290 8.000 (RR 8.000) 2153 Ack. överavskr. på inventarier (BR 16.000) 8853 16.000 8853 Förändring av överavskr., inventarier 2153 16.000 (RR 16.000) Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1220 Inventarier 80.000 1229 Ack. avskrivningar, inv. 8.000 72.000 Obeskattade reserver 2153 Ack. överavskrivningar, inv. 16.000 16.000 (Totala ack. avskrivningar = 24.000) Resultaträkning Rörelsens kostnader 7832 Avskrivningar på inv. 8.000 Bokslutsdispositioner 8853 Förändringar av överavskr., inv. 16.000
EXEMPEL 1220 Inventarier IB 80.000 (BR 80.000) År 2 1229 Ack. avskr. på inventarier IB 8.000 (BR 16.000) 7832 8.000 7832 Avskr. på inventarier 1290 8.000 (RR 8.000) 2153 Ack. överavskr. på inventarier (BR 24.800) IB 16.000 8853 8.800 8853 Förändring av överavskr., inventarier 2153 8.800 (RR 8.800) Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1220 Inventarier 80.000 1229 Ack. avskrivningar, inv. 16.000 64.000 Obeskattade reserver 2153 Ack. överavskrivningar, inv. 24.800 24.800 (Totala ack. avskrivningar = 40.800) Resultaträkning Rörelsens kostnader 7832 Avskrivningar på inv. 8.000 Bokslutsdispositioner 8853 Förändringar av överavskr., inv. 8.800
RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING INTÄKTER TILLGÅNGAR EGET KAPITAL KOSTNADER OBESKATTADE RESERVER SKULDER
SKATTELAGSTIFTNINGEN påverkar genom, till exempel Obeskattade reserver / Bokslutsdispositioner Ej avdragsgilla kostnader / Icke skattepliktiga intäkter Skatteavdrag endast för konstaterade kundförluster
OSÄKRA KUNDFORDRINGAR ÅR 1: En fordran på kunden AB Fattig om 75.000 kr (inkl. moms) bedöms som osäker. Företaget befarar att så mycket som 70 % av det nominella värdet inte kommer att betalas. ÅR 2: Fattig går i konkurs. Slututdelningen i konkursen blir 8.000 kr, vilken erhålls den 12 november.
1510 Kundfordringar 7/3 3010 75.000 31/12 1515 75.000 ÅR 1 2610 Utgående moms 26/4 2650 15.000 7/3 1510 15.000 1515 Osäkra KUFO 31/12 1510 75.000 3010 Försäljning 7/3 1510 60.000 1519 Nedskrivning av KUFO 31/12 6352 42.000 6352 Befarade förluster på KUFO 31/12 1519 42.000 7/3 Företaget skickar den ursprungliga fakturan till kund. (Detta är en av många bokningar som görs på 1510, 2610 och 3010 under året.) 26/4 Företaget betalar in moms till staten. 31/12 Företaget skriver ned kundfordran med 42.000, dvs. försäljningsvärdet på den befarade kundförlusten (75.000/1,25 x 0,7), och bokar en befarad kundförlust i resultaträkningen.
1510 Kundfordringar 7/3 3010 75.000 31/12 1515 75.000 ÅR 1 2610 Utgående moms 26/4 2650 15.000 7/3 1510 15.000 1515 Osäkra KUFO 31/12 1510 75.000 (BR 75.000) 3010 Försäljning (RR 60.000) 7/3 1510 60.000 1519 Nedskrivning av KUFO 6352 Befarade förluster på KUFO (BR 42.000) 31/12 6352 42.000 31/12 1519 42.000 (RR 42.000) Balansräkning Kortfristiga fordringar 1515 Osäkra kundfordringar 75.000 1519 Nedskrivning av KUFO - 42.000 33.000 Resultaträkning Rörelsens intäkter 3010 försäljning 60.000 Rörelsens kostnader 6352 Befarade förluster på KUFO - 42.000
EXEMPEL 1515 Osäkra KUFO IB 75.000 12/11 1920 8.000 31/12 2610 13.400 31/12 6351 53.600 ÅR 2 2610 Utgående moms 31/12 1515 13.400 1519 Nedskrivning av KUFO 31/12 6352 42.000 IB 42.000 6351 Konstaterade förluster på KUFO 31/12 1515 53.600 6352 Befarade förluster på KUFO 31/12 1519 42.000 12/11 Företaget får betalt från konkursboet. Den befarade kundförlusten på 42.000 (70%) visar sig bli 53.600 = (75.000-8.000)/1,25, dvs. dryga 89%. 31/12 Kundförlusten bokas som en konstaterad kundförlust i RR. 31/12 Momsen på den konstaterade kundförlusten bokas som en fordran på Skatteverket, vilken kommer att reducera den utgående momsen vid nästa betalningstillfälle. 31/12 Föregående års nedskrivning av den befarade kundförlusten bokas bort från nedskrivning KUFO och beloppet bokas som en kostnadsreducering i RR (för att undvika dubbelräkning).
EXEMPEL 1515 Osäkra KUFO IB 75.000 12/11 1920 8.000 31/12 2610 13.400 31/12 6351 53.600 ÅR 2 2610 Utgående moms 31/12 1515 13.400 1519 Nedskrivning av KUFO 31/12 6352 42.000 IB 42.000 6351 Konstaterade förluster på KUFO 31/12 1515 53.600 (RR 53.600) 6352 Befarade förluster på KUFO (RR 42.000) 31/12 1519 42.000 Resultaträkning Rörelsens kostnader 6351 Konstaterade förluster på KUFO - 53.600 6352 Befarade förluster på KUFO + 42.000-11.600 Kommentar: Kundförlusten blir 53.600. Av dessa bokades 42.000 år 1 (när vi inte visste men befarade en förlust). Resterande 11.600 bokades år 2 när vi kunde konstatera den faktiska förlusten. Moms justeras först vid konstaterad kundförlust.
ANALYS Räntabilitet på eget kapital (REK) Sysselsatt kapital (RSyss) Räntabilitet på totalt kapital (RTot)
SYSSELSATT KAPITAL Sysselsatt kapital = Eget kapital + Räntebärande skulder (+ EK-del av Obeskattade reserver) RSyss = Rörelseresultat + Finansiella intäkter Genomsnittligt sysselsatt kapital
RÄNTABILITETSMÅTT OCH OBESKATTADE RESERVER (OR) Finns OR med > justera! 1-skattesats x OR till EK skattesats x OR till skatteskulder OR finns bara i AB, inte i koncernredovisningen
MODERBOLAG (AB) EXEMPEL Resultaträkning Balansräkning år 1 år 2 Försäljning 5600 Varukostnad 3250 AnläggningsFllgångar 2100 1950 Övriga kostnader 1450 Lager 550 800 Avskrivningar 190 Kundfordringar 450 500 Ränteintäkter 150 Likvida medel 200 520 Räntekostnader 140 Summa 2llgångar 3300 3770 BokslutsdisposiFoner 90 Resultat före ska- 630 Eget kapital 1440 1768 SkaS 192 ObeskaSade reserver 280 370 Årets resultat 438 Banklån 1000 950 Övriga korta skulder 70 92 Leverantörsskulder 510 590 Årets utdelning 200 Summa EK och skulde 3300 3770 SkaSesats 0,25
OM KONCERN (SAMMA SIFFROR) EXEMPEL Resultaträkning Balansräkning år 1 år 2 Försäljning 5600 Varukostnad 3250 AnläggningsFllgångar 2100 1950 Övriga kostnader 1450 Lager 550 800 Avskrivningar 190 Kundfordringar 450 500 Ränteintäkter 150 Likvida medel 200 520 Räntekostnader 140 Summa 2llgångar 3300 3770 BokslutsdisposiFoner Resultat före ska- 720 Eget kapital 1650 2045,5 SkaS 192 ObeskaSade reserver Årets resultat 528 Banklån 1000 950 Övriga korta skulder 140 184,5 Leverantörsskulder 510 590 Årets utdelning 200 Summa EK och skulde 3300 3770 SkaSesats 0,25
RÄNTABILITET PÅ (GENOMSNITTLIGT) EK EFTER SKATT OM DET VI ANALYSERAR ÄR ETT MODERBOLAG (AB) EN KONCERN GenomsniSligt EK 1604 + EK- del av OR 244 = Justerat EK 1848 GenomsniSligt EK 1848 + EK- del av OR = Justerat EK 1848 Res. e_er finansneso 720 - schablonskas 180 = Justerat resultat 540 Res. e_er finansneso 720 - schablonskas 180 = Justerat resultat 540 Räntabilitet på EK 29,2 % Räntabilitet på EK 29,2 %
FRÅGOR...