TROLLEBODA VINDKRAFTPARK
VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden 160 meter och ytterligare tre testverk vid Trolleboda i Kalmarsund, cirka 6 kilometer från fastlandet och 12 kilometer från Öland.
Om vindkraftparken i Trolleboda byggs kommer den att ligga cirka 6 km från land och producera hushållsel till omkring 100 000 hem. Till havs En vindkraftpark påverkar alltid landskapsbilden mer eller mindre. Upplevelsen av vindkraftparkens storlek och dominans är däremot olika från person till person. Vindkraftverken i Trolleboda placeras cirka sex km från land och kommer därmed att synas vid horisonten. Myndigheterna sätter stränga villkor när det gäller ljudet från vindkraftverken. Normalt kan dock inte ljudet från vindkraftverken höras på grund av de ljud från vind- och vågbrus, trafik och människor som redan idag finns. El till 100 000 hem Trolleboda kommer att byggas på kommersiell grund. Produktionen från anläggningen beräknas till cirka 500 GWh. Det motsvarar hushållsel till närmare 100 000 hem, med andra ord hela Kalmars eller hela Karlskronas årliga elförbrukning.
VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Varför just Trolleboda? För att få ut så mycket som möjligt ur ett vindkraftverk gäller det att hitta rätt plats med starka, jämna vindar som ger mycket energi. De platserna finns oftast till havs. Trolleboda i Kalmarsund är ett av de områden som anses ha de allra bästa förutsättningarna för vindkraft. Vid Trolleboda blåser det i genomsnitt drygt åtta m/s vid 80 meters höjd. Det är idealiskt för vindkraft. Ett inte alltför stort vattendjup är också viktigt för att det inte ska bli orimligt dyrt att bygga vindkraftparken. Ju djupare det är, desto dyrare blir det att bygga. Vid Trolleboda är djupet mellan elva och tjugotre meter. I Kalmar och Blekinge län har Energimyndigheten utsett området som riksintresse för vindkraft. Det innebär att det här finns mycket bra förutsättningar för vindkraft. Hur skulle miljön påverkas? All energiproduktion påverkar miljön på ett eller annat sätt. En vindkraftparks påverkan är som störst under byggskedet. Väl på plats är den visserligen ett nytt inslag i miljön, men så gott som fri från miljöstörande utsläpp. Dessutom kan platsen efter ett vindkraftverk återställas och materialet återvinnas efter avslutad drift. Miljöstudier Alla intressen måste noggrant vägas samman inför planeringen av en vindkraftpark. Stor hänsyn ska tas till flora och fauna, friluftsliv, kulturmiljö, sjöfart och fiske och till de boende i området. Vi drar nytta av erfarenheter från andra havsbaserade vindkraftparker och av de forskningsstudier som görs på dessa platser. Flyttfåglar Kalmarsund är ett fågeltätt område. Omkring tre miljoner flyttfåglar beräknas passera varje vår och höst. Studier visar att det är ytterst få sjöfåglar som krockar med verken. Fåglar har god syn, relativt god hörsel och god navigeringsförmåga. När fåglar närmar sig en vindkraftpark ändrar de i regel riktning och flyger vid sidan om parken. Sälar och fiskar Arbetet med att gräva ned kablar och fundament kommer tillfälligt att göra vattnet grumligt. Det kan leda till att
VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA växter och djur får nedsatt tillväxt. Forskning visar att effekterna av grumligt vatten oftast är små och snabbt övergående. Vattnet återhämtar sig snabbt. Erfarenheter visar att kraftverkens fundament blir ett slags konstgjorda rev där fiskar, alger och ryggradslösa djur verkar trivas. De koloniseras snabbt och skapar hela samhällen av marint liv. Musslor på och i närheten av vindkraftverken kan till och med ha det bättre ur näringssynpunkt än musslor långt från verken. Buller och vibrationer från arbetsfartyg och grundläggningsarbeten kan skrämma fisk och däggdjur. Men eftersom byggnationen pågår under en begränsad tid bedöms risken som liten. Fisk kan höra ljuden från vindkraftverken, men enligt forskningsrapporter påverkas de troligtvis inte i någon större utsträckning. De studier som gjorts visar att vissa fiskarter med simblåsa kan reagera på ljud i fundamentens omedelbara närhet, där ljudet är som högst, och att de då undviker detta område. Sälar har god hörsel för högfrekventa ljud, men uppfattar knappast frekvenser under 1000 Hz. Man tror därför att de endast hör ljud från ett vindkraftverk om de befinner sig i dess omedelbara närhet. Sälar har god förmåga att vänja sig vid fasta installationer, vilket de stora sällokalerna vid fyrarna i Kattegatt och Skagerack visar. Återanvändning En vindkraftanläggning beräknas vara i drift i 20 25 år. Då verket har tjänat ut, eller när det ska bytas ut, kan så gott som alla delar återvinnas. När platsen inte längre ska användas för vindkraft kan platsen återställas helt. Miljöpåverkan för att avveckla en vindkraftpark är ungefär likadan som för att anlägga den. Eventuellt i drift 2012 Om vindkraftparken uppfyller de krav som Vattenfall har på sina projekt och om Vattenfalls styrelse fattar beslut att bygga Trolleboda vindkraftpark, kan parken vara driftklar tidigast år 2012.
Vattenfall och vindkraften Vind har använts som energikälla i tusentals år. Idag finns det över 850 vindkraftverk i Sverige, främst i landets södra delar, längs kusterna och på Gotland. Av dessa äger Vattenfall drygt 100. Ambitionen är att öka den andelen kraftigt under kommande år. Vattenfalls satsning på vindkraft sker både till havs och på land. Långsiktig forskning om vindkraft Utbyggnaden av vindkraft har fram till nu varit blygsam i Sverige. Det beror till stor del på att vår tillgång på vattenkraft och kärnkraft är så god. Vattenfall har i närmare trettio år utvecklat och forskat kring vindkraften. Vi tror på vindkraft som ett bra komplement till övrig elproduktion. Därför undersöker vi möjligheterna att ytterligare bygga ut denna energikälla under kommande år. Förnybar el ska öka För att klara elförsörjningen och på samma gång värna om miljön ska elproduktionen från förnybara energikällor öka kraftigt de närmaste åren. Riksdagen har därför satt upp ett mål som grundar sig i ett EU-direktiv: år 2016 ska elproduktionen från förnybara energikällor ha ökat med 17 TWh jämfört med läget år 2002. Ökningen motsvarar cirka 12 procent av elkonsumtionen i Sverige. Vattenfall kommer att ta en ledande roll i denna ökning. Vindkraft den energikälla som ökar mest Vindkraft är det elproduktionsslag som, i procent, ökar mest i världen. Bara under år 2006 ökade produktionskapaciteten
Vattenfall och vindkraften med 30 procent. Sverige ligger idag på artonde plats i världen när det gäller produktionskapacitet av vindkraft. Den positionen kommer att förändras under kommande år. Riksintresse vindkraft Energimyndigheten har sett ut några områden som lämpar sig extra väl för utbyggnad av vindkraft, så kallade riksintressen. Totalt rör det sig om 49 områden i 13 län. Hur stor utbyggnaden i dessa områden verkligen blir är svårt att uppskatta. Det beror bland annat på hur projektet tas emot av myndigheter och av dem som bor i området. Alla är med och betalar Vattenfalls vindkraftparker byggs på kommersiell grund, med samma krav på avkastning som annan elproduktion. Men att bygga ny kraftproduktion är dyrt, oavsett om den är förnybar eller inte. För att gynna utbyggnaden av för- nybara energikällor har regeringen infört ett system med elcertifikat. Det innebär att alla elkonsumenter är med och betalar några ören per kilowattimme, en så kallad elcertifikatsavgift. I och med att vindkraften är förnybar har den också rätt till ekonomiskt stöd via elcertifikatssystemet. På så sätt kan vind- kraft och övrig förnybar elproduktion vara med och konkurrera med annan kraftproduktion. Sverige lämpar sig väl för vindkraft Förutsättningarna för vindkraft i Sverige är goda. Vårt land ligger inom det så kallade västvindbältet, med en högre genomsnittlig vindhastighet än många andra länder. Vindkraft passar också bra in i vårt svenska system, med kärnkraft och vattenkraft som basproduktion. Vattenkraften fungerar utmärkt som så kallad reglerkraft, som till exempel kan användas när det inte blåser tillräckligt. Fri från utsläpp Vindkraften är ett bra komplement till vattenkraft och kärnkraft. Den ger ett välbehövligt tillskott till vår elproduktion. Dessutom är den i drift så gott som fri från miljöförstörande utsläpp. FAKTA: I Sverige står vindkraften för 1,0% av elanvändningen I Danmark står vindkraften för 16,8% av elanvändningen I Tyskland står vindkraften för 6 % av elanvändningen
www.vattenfall.se/trolleboda Vattenfall Business Services Nordic, Juli 2008