Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill

Relevanta dokument
Överlevnad, skador och tillväxt i ett försök med svartgransprovenienser

Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal

Resultat från en försöksserie med frökällor av gran med varierande ursprung och genetisk nivå sex år efter plantering

Lokal nr 1. Bökö, Örsjön, Osby

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN

Tillväxt och skador hos provenienser av svartgran

Lokal nr 3. Jordkull, Svalöv

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Prislista Södras Nycklar

Blomning i granfröplantage 501 Bredinge 1996 ### jämförelse mellan plantskoleympar, fältympar och sticklingar

Härdighet hos granplantagematerial i södra Sverige resultat från en pilotstudie

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Prislista. Skogsplantor våren 2018

Grankloner under skärm och på hygge

TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Test av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport

Prislista. Skogsplantor våren 2012

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Preliminära resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - anlagt våren 2010

Preliminär Rapport Testning av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2012

Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015

Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Produktionshöjande åtgärder

Prislista. Skogsplantor våren 2016

Trädinventering vid Blackebergsvägen och Blackebergsbacken, Bromma, november 2017

Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen

Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2006

GRANPROVENIENSFÖRSÖKET I HARG, REVISION 1995

Räkna med frost Om Frostrisk

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Effekter på planteringsresultat vid olika lagringstid på planteringsobjektet

Skogsplantor våren 2015

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

ARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Prislista skogsplantor 2018

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2017

Inventering av praktiska planteringar med TePlus-plantor

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador på granplantor i omarkberedd mark, anlagt slutrapport

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson

Skogliga grunddata produktbeskrivning

Plantpraktikan. från frö till planta.

Fältförsök med snytbaggeskyddade. resultat efter ett år i fält

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Prislista. Skogsplantor våren 2014

Masurklonbeskrivning

Kvalitet från planta till planka

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

Älgbetesskador i tallungskog

Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2005

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

SCA Skog. Contortatall Umeå

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Planteringsförsök En studie av fyra planttyper i olika storlekar med avseende på överlevnad och tillväxt efter två vegetationsperioder

ARBETSRAPPORT. Surveyundersökning av praktiska planteringar med PluggPlusEtt-plantor. Författare Karl-Anders Högberg FRÅN SKOGFORSK NR

Proveniensskillnader i fem klontester med gran i Mellansverige

Johan J Möller, Lennart Moberg Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Genetisk vinst i volym över tid i två granklontester

Högskoleprovet Kvantitativ del

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält

Fröproduktion och frökvalitet efter pollinering i isoleringstält i tallfröplantager.

Skogsstyrelsens författningssamling

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Prislista Södras plantor 2017

Skogliga grunddata produktbeskrivning. Innehållsförteckning 1(5)

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog

Skogsbruksplan. Del av Guleboda 1:12 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Sådd i höstetablerad kam

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2016

Samodling av majs och åkerböna

Attityder och kunskapsbehov förädlat skogsodlingsmaterial

Granens genetik och val av skogsodlingsmaterial Bo Karlsson, SkogForsk

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2017

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Kostnadsoptimering av beståndsanläggningskedjan Försöksplan till försök Passagen

Transkript:

Bo Karlsson 2011-04-18 Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill EFTER REVISION HÖSTEN 2010

1

Material Försök S21F9921322 är ett demonstrationsförsök med gran på Södra Skogsägarnas fastighet Sjundekvill som ligger utanför Storebro i norra Kalmar län. Försöket planterades våren 1999 med tvååriga täckrotsplantor som producerats på Skogforsk, Ekebo. Försöket är designat som ett randomiserat blockförsök med tre upprepningar per sort. De 11 sorterna är planterade i parceller om 10x10 träd med 2 m kvadratförband. Sorterna finns listade i Tabell 1. De klonade plantorna var i dålig kondition redan vid utplanteringen och hjälpplanterades hösten 1999. På grund av plantbrist kompletterades dessa parceller med material från två andra kloner. Således består parcellerna nu av tvåklonsblandningar. Sommaren 2002 och 2005 lövröjdes försöket och har sedan röjts vid behov. Revisioner och resultat Hösten 2002, fyra år efter plantering, reviderades försöket för första gången. Alla plantor höjdmättes. Dessutom registrerades frostskador och andra skador eller defekter. Vid mätningen var överlevnaden 78 % och medelhöjden 112 cm. Skillnader mellan sorter var signifikanta. Hösten 2006, åtta år efter plantering, mättes försöket för andra gången. Medelhöjden var 274 cm och överlevnaden 76 %. Andra egenskaper som registrerades var förekomst av dubbelstammar/-toppar, granbarrlus och andel instabila eller lutande träd. Tillväxt år 5-8 och höjdtillväxtprocent beräknades. Skillnader mellan sorter var signifikanta för alla egenskaper. Tredje revisionen utfördes efter 2010 års växtsäsong. Höjd mättes på en centrumparcell om 5x5 träd medan övriga egenskaper mättes på alla träd. Medelhöjden var 5,3 meter. Skillnader mellan sorter var signifikanta. Vid analysen beräknades även volym/ha, vilket innebär att diameter, höjd och överlevnad vägs ihop. Det var stora skillnader mellan sorter och mellan parceller. Dessa siffror bör tolkas med försiktighet, eftersom utvecklingen är i ett skede där små diameterskillnader ger stora volymeffekter. Skillnaderna är inte heller statistiskt signifikanta p.g.a. att det bara är tre upprepningar. Bland andra egenskaper som analyserades är diameter, trädvolym och förekomst av dubbelstammar/-toppar. Resultaten redovisas sortvis i tabell 1. Kommentarer Avgången har bara ökat marginellt sedan första revisionen. Spridning i tillväxt mellan olika sorter är stor. Glädjande nog ligger fröplantagerna på den övre halvan med Södras fröplantage Bredinge som bästa plantage. Att de tre plusträdsavkommorna ligger bra till är inte förvånande. De är testade i avkommeprövningar och har befunnits bra. Föräldraträden kommer att ingå i nästa generations fröplantager (3O) och kommer att ge än 1 Resultat från demonstrationsförsök 1322 Sjundekvill 2010.docx

bättre resultat när de korsas med varandra. De plantor som ingår i försöket har vildpollen som fader. Dessa siffror tyder på att 3O-plantagerna kommer att ge ett betydligt bättre frö än dagens fröplantager. nas låga prestation kvarstår. Problemen i plantskolan som gav en dålig start är en av förklaringarna. Proveniens Vitebsk presterar mycket svagt. Det konfirmerar tesen om proveniensers "opålitlighet". Ingen skulle ha gissat att den sydförflyttade proveniensen Grythyttan skulle ligga i nivå med Emmaboda och vara bättre än Vitebsk. Provenienser som är testade i försök är ofta inte samma fröparti som det som skördas och används idag. Fröplantagens fördel är att det är alltid samma träd som fröet skördas från. De odefinierade skadorna är ett mysterium och uppträder som en svartfärgning av stammens nedre del. Utredning om orsak pågår. Det finns stora skillnader mellan sorter. Frekvensen dubbelstammar/-toppar varierar kraftigt mellan sorter. Med tanke på att den mediadiskussion som pågått under vintern pekat ut förädlat material, så är det lugnande att se att Bredinge klarat sig bäst med bara 10 %. Volym/ ha Överl. H(4) H(8) H(12) D(12) Trädvol (12) Odef skada Dbst Form (m 3 sk) (%) Cm (dm) (dm) (mm) (dm 3 ) (%) (%) H/D Medelvärde 23 75 113 27 53 55 12.5 17 19 0.96 + trädsavk. från Asa 41 67 126 35 68 76 21.6 16 27 0.87 + trädsavk. från Bölö 40 83 132 31 60 63 17.1 10 15 0.91 Fröplantage Bredinge 35 73 135 34 63 68 18.4 15 10 0.91 + trädsavk. från Engaholm 33 66 129 30 58 65 16.0 9 23 0.85 Prov. Rezekne 29 76 116 29 57 60 14.5 28 13 0.93 Fröplantage Slogstorp 25 66 119 29 56 65 13.8 43 21 0.89 Prov. Grythyttan 18 86 110 24 45 48 9.5 19 26 0.92 Prov. Emmaboda 15 85 110 26 48 49 8.1 19 15 0.99 Utvald klon (Minsk) 15 71 99 22 48 46 10.5 13 32 1.00 Prov. Vitebsk 8 84 81 21 40 36 5.0 11 13 0.98 Utvald klon (Rysk) 7 74 89 23 44 39 4.7 5 15 1.25 Tabell 1. Resultat från revisionen 2010. Sorterna är rangordnade efter medelhöjd. Förklaringar se under tabellen. Egenskaper som inte har en ålder inom parentes avser resultat år 8. Överl Överlevnad. H(4), H(8), H(12) Höjd 4 8 och 12 år efter plantering. D(12) Brösthöjdsdiameter 12 år efter plantering. Trädvol(12) Medelvolym per träd Odef skada Skada på stammen som kan vara sotsvamp efter lusangrepp. Utredning pågår. Dbst Andel träd med dubbelstammar och/eller dubbeltoppar. Form Relationen Höjd/Diameter. Högt värde betyder slankare träd. 2 Resultat från demonstrationsförsök 1322 Sjundekvill 2010.docx

Volym/ha (m 3 sk) Överlevnad (%) Resultat i granförsök 1322 Sjundekvill efter 12 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 år Volym/ha Överl. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 1. Diagram som visar höjd och överlevnad efter 12 år i försöket. 3 Resultat från demonstrationsförsök 1322 Sjundekvill 2010.docx

8 53 ( 75) Bredinge 7 23 (69) Slogstorp 33 7 ( 75) (Minsk) 31 5 ( 70) (Ryssland) 29 11 ( 93) Grythyttan 32 14 (77) Vitebsk 30 19 ( 77) Emmaoda 20 19 ( 71) +Träd (Engaholm) 21 7 ( 68) (Ryssland) 22 6 ( 94) Vitebsk 26 23 ( 83) +Träd (Bölö) 27 31 ( 70) Bredinge 28 16 ( 66) Rezekne 17 15 ( 78) (Minsk) 18 19 ( 92) Grythyttan 19 11 ( 90) Emmaboda 23 21 ( 64) +Träd (Engaholm) 24 23 ( 51) +Träd (Asa) 25 19 ( 61) Slogstorp 14 19 ( 76) 15 17 ( 73) 16 16 ( 83) Rezekne Bredinge +Träd (Bölö) 4 49 ( 85) Rezekne 5 15 ( 85) (Ryssland) 6 10 ( 80) Vitebsk 9 26 ( 68) Slogstorp 10 23 (69) +Träd (Asa) 11 41 ( 62) +Träd (Engaholm) 12 64 ( 81) +Träd (Asa) 13 68 ( 82) +Träd (Bölö) Förklaring 1 21 ( 87) Emmaboda 2 29 ( 61) (Minsk) 3 30 ( 72) Grythyttan Parcellnr m 3 /ha (Antal) Sort N Väg Figur 2. Karta med Vol/ha (m 3 sk) och överlevnad (antal plantor=%) inskrivet i resp parcell. Observera att grupper av parceller ej ligger skalenligt i förhållande till varandra 4 Microsoft Office Word