Eldskolan Eldskolan är en sammanställning över det man behöver veta om eld i scoutsammanhang. Eldens formel: VÄRME + BRÄNNBART MATERIAL + SYRE + TÅLAMOD = ELD 1 / 20
Innehållsförteckning El dskolan... 3 Eldstaden. 3 Elden - en trestegsraket 3 Tände. 3 Tändved. 3 Bränsle. 3 Att göra upp eld. 4 Första flamman. 4 Elden tar sig. 4 Släcka städa. 4 Att välja bränsle. 4 2 / 20
Tabell över hårdhet och bränslevärde. 5 Eldtyper. 5 Pinn- och riselden. 5 Pyramid (A) 5 Pagod (B) 5 Nying. 6 Jägareld (F) 6 Hällspis (G) 6 Blåslampan (H) 6 Stjärneld. 7 Eldflotte. 7 Eldvett 8 3 / 20
Eldningstips. 8 8 olika metoder att tända eld på. 9 Eld och matlagning. 10 Kort historik. 11 Eldskolan Eldstaden Börja med att bygga en ordentlig eldstad. Ofta gräver man undan översta gräslagret och lägger sedan en stenring runt kanten. Ett bättre alternativ är att bygga en stenbädd som man eldar ovanpå. Den har flera fördelar genom att den tillför syre underifrån, minskar risken för rotbränder och blir trevligare att sitta runt. 4 / 20
För att elden ska komma upp från markfukt och kyla kan man lägga ett par kluvna vedträn med barken nedåt i eldstaden. Då får elden en torr och bra start. Vintertid lägger man tjocka okluvna vedträn underst mot snön (istället för stenar) för att isolera mot kylan och hindra elden från att sjunka ner. Kom ihåg att du eldar under ansvar, se därför till att ha ordenligt med vatten tillhands för att kunna släcka om elden sprider sig. Elden - en trestegsraket Att tända en eld är ungefär som en raket med tre steg: Tände, Tändved och Bränsle. Alla tre stegen är viktiga för att få eld snabbt och enkelt. Se till att ordentligt med ved till alla tre stegen är samlat innan du tänder på. När elden väl fått fyr finns det inte tid att springa och leta efter mer ved. Tände Tände är det som för över tändstickans låga till eldstaden, t.ex. enebark, näver, töre, kåda, träflis och spånor, "knaster" (små torra grankvistar) eller hemmagjorda braständare. Torrt knaster finns under stora granar där det även efter ett par dagars regn går att hitta torra kvistar. Näver kan ta från döda björkar eller björkved. Tändved 5 / 20
Tändved är lättantändlig ved som ska få elden att ta sig. Det är viktigt att tändveden inte är för grov och att den är torr. Bra tändved är mjuka träslag såsom: asp, lind, al, björk tall, gran. För att elden lätt ska få "fäste" används små, torra bitar som späntas upp i s.k. fyrstickor eller tuppkammar. Bränsle När elden tagit sig kan större och fuktigare ved läggas på. Träslagen har olika bränslevärde, men generellt kan man säga att ju tyngre (torr) ved, desto mer bränslevärde har veden. Läs mer under - Att välja bränsle Genom att blanda torr och fuktig ved får man en eld som brinner lugnt och länge, fastän den ryker lite. Röken håller dock myggen borta. Att göra upp eld Välj en plats med lä, gärna på sandmark eller fuktig jord. Gör i ordning en ordentlig och bra eldstad och samla ihop ved. 6 / 20
Första flamman Det svåraste med att få upp eld är att få fram de första gula lågorna. Har tändet väl tagit sig och tändveden är små torra stickor är elden i princip klar. Öva tills du inte behöver använda mer än två tändstickor (helst en) för att få upp en eld. Ett säkert trick är att samla ordentligt med "knaster", lägga det i en bunt och bryta den på mitten. På den brutna sidan gör man en liten grop där man tänder tändstickan (lä och nära till tändet!). Håll bunten med den brutna sidan nedåt och lägg den på eldstaden först när elden tagit sig ordentligt i bunten. Ett annan bra metod är "eldbollen", fnasig enebark som läggs i en rulle av näver. När barken brinner kan man försiktigt blåsa i hålet. Vid dåligt väder kan det vara bra att ha med sig torrt tände, t.ex. törestickor, "braständare" eller värmeljus. För att inte veden ska bli blöt under tiden man täljer spånor och bygger upp elden kan man skydda elden med ett ryggsäcksöverdrag eller sin egen jacka. Elden tar sig Lägg tändveden luftigt på på tändet och ge elden syre (blås själv eller vifta med hajkbricka). Ju mer det tar sig, desto kraftigare kan man blåsa. När elden väl brinner bra kan man börja mata på med bränsle. Mata med ny ved på läsidan av elden eftersom den sprids med vinden. Nu när elden tagit sig är den inte så känslig för fuktig ved (i små portioner), visst ryker den lite men håller också myggen borta. Släcka städa 7 / 20
Låt elden brinna ut ordentligt, så blir det minst aska kvar. Lägg undan den släckta askan i ett blöthål eller under en sten och lägg tillbaka stenarna (där du tog dem). Låt marken under eldstaden ordentligt genomfuktas av vatten (åtminstone 4-5 hinkar). Städa upp runt eldsatden så att spånor, etc inte "avslöjar" dig. Låtsas att du är förföljd! Att välja bränsle Mjuka träslag brinner lätt och är bra tändved, hårda träslag brinner länge och ger bra glöd. Träslag med bra bränslevärde ger intensivare eld. Mjuka träslag och barrträd (speciellt gran) sprätter glöd och är olämpliga vid brandfara eller som bivackeld. Korvgrillningstips: Okluvna tallgrenar och tallkottar brinner fort och ger en bra glöd. Tabell över hårdhet och bränslevärde Hårdhet Mycket mjukt: 8 / 20
Mjukt: Hårt: Mycket hårt: Poppel Pil Lind Asp Al Lärk Tall Björk Gran Ek Alm Lönn Bok Ask Syren Oxel 9 / 20
Bränslevärde Utmärkt: Bra: Medel: Dåligt: Ask Alm Bok Lönn Ekgrenar Björk Lärk Gran Ung ek Tall Al Pil Poppel Ung tall Asp 10 / 20
Lind Eldtyper Pinn- och riselden En bra eld för eldar som inte ska vara så länge, t.ex. vid matlagning. Ryker lite och är lätt att hitta bränsle till. Pyramid (A) Den oftast använda elden och grunden till mångna eldtyper. Bra matlagningseld Pagod (B) 11 / 20
Bra matlagningseld eftersom den brinner fort och har bra effekt. Fuktig ved kan torkas överst. Kan också med fördel användas som lägerbålseld eller signaleld. Nying Används oftast som natteld framför vindskyddet eftersom den inte behöver "matas" så ofta och ger mycket värme. Med de färska pinnarna mellan stockarna regleras hur kraftigt elden ska brinna. Varianter är t.ex. Jägarnying (C), toppnying (D) och skogshuggarnying (E). Jägareld (F) Bra eld för långvarig matlagning. Stockarna läggs i vindriktningen och elden placeras där emellan. Över elden med stöd av stockarna placeras kokkärlen. Stockarna kan sedan användas till en nying. 12 / 20
Hällspis (G) Fungerar som jägarelden, men med stenar istället för stockar. Blåslampan (H) En stor klabbe (gärna lite fuktig) klyvs och elden placeras mellan halvorna. Volia en enkel "spisplatta". (Perfekt att koka kaffe på ;)) Stjärneld Man gör en liten pyramideld och in mot den lägger man vedträn. Allt eftersom vedklabbarna brinner upp puttar man in dem mot mitten. Det krävs bra virke till en sådan här eld, men när den väl brinner krävs det inte mycket bränsle. Stjärnelden brinner stillsamt och passar därför vid ceremonier och som stämningseld. 13 / 20
Eldflotte Färska eller sura vedträn lägges tätt intill varandra. Ovanpå lägges ett nytt lager ved fast i motsatta riktningen. 3-4 lager ved är lagom. Det översta lagret ska vara av lite klenare och torrare trä. En liten pyramideld tändes överst på "flotten". Efterhand antänds underliggande lager och den sura eller färska veden torkar. Eldflotten är lämplig när man vill ha en eld som sköter sig själv och om man eldar direkt på snön vintertid. Den brinner jämt och ryker inte mycket trots den sura veden. Eldvett Efter att du eldat ska du släcka och städa. ORDENTLIGT. Det ska inte kunna synas var du varit. 14 / 20
- Elda inte när det råder eldningsförbud - Elda aldrig direkt på berghällar, stenen spricker och du lämnar fula "sår" efter dig! - Försök inte bränna skräp, ta med det hem istället - Släck ordentligt, dränk elden tills askan och marken är helt kall - Gräv ner askan och lägg tillbaka stenarna - Gör elden liten, elda inte mer ved än du behöver 15 / 20
Eldningstips - Torra tändstickor: Stoppa dem i en filmburk och ta bara fram en i taget när du ska tända. - Använd värmen: Använd en reflektor för att få tillbaka så mycket värme som möjligt. Större stenar, fuktig ved, snövallar eller "aluminiumfiltar" kan användas. Undvik dock att elda för nära stora klippväggar. Värmen kan få stenflak att sprängas loss ( =FARA!). Värmereflektorn passar som värmekälla, men även för torkning av våta vedklabbar, strumpor etc. - Var rädd om händerna, använd arbetshandskar. - Blandad sur och torr ved "röker" bort myggen. Fnösketickan kan också användas. Lägg den i elden och när den pyr tar man ut den och låter sedan tickan ligga brevid. 8 olika metoder att tända eld på Blixten Den första metoden som människan fick eld från var att blixten slog ner. Man fick sedan se till att hålla elden vid liv. Metoden är dock inte att rekommendera då den är något opraktiskt att använda i modernt friluftsliv. 16 / 20
Bågdrillning Med hjälp av en bågdrill och en eldplanka "drillas" ett lättantändligt pulver fram som med friktionen (och mängder med träning) kan fås att glöda. Flinta och fnöske Du slår med ett härdat eldstål på en flintsten och på så sätt blidar gnistor. Dessa ska sedan fångas upp i t ex fnöske för att sedan genom att tillföra lättantändligt material bringas i glöd. Ett verkligen uråldrigt sätt att göra eld på. Kräver mycket, mycket träning men det är kul att kunna Jukkastickan En metallsticka som avger gnistor när du drar kniven mot den. Tål alla väder och kan användas om och om igen. Svensktillverkad och efter lite träning kan du inte vara utan den i skogen. Du kan köpa Jukkastickan i en välsorterad friluftsbutik eller på postorder från strobb & Co Tändstickor Man kan verkligen förstå att tändstickorna kom som en revolution i samhället. Nu kunde man lätt gör upp eld när man själv ville. Den första tändstickan såg dagens ljus så sent som i början av 1800-talet. En förfinad version av tändstickan kallades säkerhetständstickan - den hade fördelen att den inte kunde självantända (Svensk uppfinning). Magnesiumelddon Magnesiumselddonet fungerar ungefär som Jukkastickan. Man har även en kloss magnesium, 17 / 20
där du med kniven kan skrapa av några smulor magnesium. Magnesiumet binner med hög värme och kan lätt antända t ex enbark eller näver Brännglas eller lins Om solen skiner kan ett par glasögon, en kamerlins eller ett förstoringsglas vara till stor hjälp vid eldtändningen. 4,5 v batteri och stålull Lägg stålullen över battriets båda poler - kortslutningen gör att stålullen börjar glöda. Akta fingrarna det blir varmt! Glöden går sedan lätt att flytta över till något lättantändligt material Eld och matlagning 18 / 20
Man behöver inte ha kokkärl för att laga mat i elden. - Kabob: Skivor av kött, lök, potatis och äpple varvas på en pinne - Sotare: Rensa och fläk upp fisken och krydda. Placera fisken i glöden med skinnet nedåt. - Bananbomb: Snitta upp bananen, stoppa i bitar av choklad. Surra ihop bananen och lägg i glöden. Klart när chokladen börjar smälta. Andra matlagningstips är bl.a. - Kolarbullar: Häll sockerkakssmet i en stekpanna och stek/grädda över öppen eld. Kort historik 19 / 20
Det var troligtvis pekingmänniskan som för 220 000 år sedan lärde sig att ta vara på elden. Observera "ta vara på". Pekingmänniskan kunde inte konsten att göra upp eld genom att gnida två pinnar mot varandra utan kunde endast ta vara på elden när en skogsbrand eller ett vulkanutbrott var i närheten. Fynd från yngre stenåldern visar att stenåldersmänniskan kunde konsten att få eld genom att slå flinta och svavelkis mot varandra. Från vikingatiden har man funnit många eldstål av samma former som användes fram till 1800-talets första hälft, då tändstickor började att användas. Säkerhetständstickan, som man måste ha ett plån för att tända, uppfanns av svensken G. E. Pasch 1844. Eldens lågor lyser oftast i olika färger. Mörkröda är ca 600 C, orange eller gula ca 1100 C och vita eller blåaktiga ungefär 1500 C. 20 / 20