Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 29 Snart kommunal fastighetsskatt? Kan det gå så ekonomiskt illa att det blir en kris som decentraliserar besluten om fastighetsskatten till lokal nivå i Sverige? Tyvärr är svaret ja. I många av de andra ekonomierna i väst är redan fastighetsskatten en lokal skatt. Vad kännetecknar den kommun där det är tryggast att äga fast kapital? Hur ser det nya lokala fastighetsägarperspektivet ut? Sidan 34 Analyserade kommuner i det här numret Grums är en D-kommun. Man är skuldsatt och har troligen konsumtionslån. Amorteringsförmågan är svag och sparandet ligger under nivån för god hushållning enligt kommunallagens hushållningskrav. Folk flyttar från Grums; den senaste tioårsperioden är minskningen 6,4 procent och det är den viktiga samhällsbyggargenerationen som flyttar från kommunen i snabbast takt Sidan 5 Töreboda är nära A-klassning. Man har högsta betyg på tre av de fyra analysfrågorna. Det som sänker till ett sammanfattande B-betyg är det för låga sparandet. Annars är det en mycket välskött kommun med bland annat ett mycket lågt förpliktelsebelopp. Ett aber är befolkningsminskningen som är 7 procent för den senaste tioårsperioden Sidan 15 Falun är en skuldsatt kommun som sparar för litet. Sparandet når inte upp till kommunallagens hushållningskrav på 5,5 procent. Men det finns ljuspunkter: Befolkningen växte under den senaste tioårsperioden med 1,2 procent, och nyckeltalet skattekraft visar en stigande trend Sidan 21 Söderköping är på god väg. Det fattas fortfarande en del för att man ska vara i eliten, men tendensen är klar man röjer marken för att i framtiden vara en välskött kommunen med uthålligt goda finanser. Redan nu har man högsta betyg på analysfrågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter Sidan 27 Som så många andra kommuner i norra Sverige lider Gällivare av utflyttning. De senaste tio åren har man tappat nästan 12 procent av befolkningen, och det är främst den så viktiga samhällsbyggargenerationen som flyttar. Annars är Gällivare en välskött kommun med högsta betyg på såväl Kommunskuld som Finansiell hälsa Sidan 36 Söderhamn har högsta betyg på alla analysfrågor utom Finansiella risker där betyget är D. Försiktighetsprincipen gör att helhetsbetyget också blir D, men med A på Finansiella möjligheter har man potential att höja det. Det som stökar till det för Söderhamn är ett sviktande näringsliv tillsammans med en envis befolkningsminskning Sidan 44 Kävlinge är en av Sveriges mest välskötta kommuner. Man har högsta betyg i alla analysfrågor. Man har exempelvis så god kapitalbildning att man har utrymme att amortera långa lån. Befolkningen ökar märkbart; under den senaste tioårsperioden har Kävlinge växt med nästan 16 procent Sidan 51 Jönköping är en välskött kommun med högsta betyg i alla analysfrågor. Man växer både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Sparandet ligger över nivån för god hushållning eller 6 procent enligt kommunallagens hushållningskrav Sidan 57 Med fakta som vapen Kommunexperten ger dig fakta om Sveriges kommuner. Men fakta är inte allt. Det handlar också om att strukturera sina fakta och presentera dem på ett så övertygande sätt att de som lyssnar (eller läser) uppfattar det du har att säga på det sätt du avser. Det visar sig bland annat att det går bättre med få och tunga argument än många och svaga, och att känsla ofta slår ut logik och förnuft... Sidan 42 Senaste ratinglistan! Kommunexpertens åttonde ratinglista presenteras i det här numret. Jämfört med förra numret har två nya kommuner kommit in på A-listan: Jönköping och Kävlinge. Kävlinge går in överst på A-listan, inte bara som Sveriges finansiellt starkaste kommun hittills utan också som den mest kostnads effektiva. Kävlinge följs av Säter, Värnamo, Fagersta och Skellefteå... Sidan 12
Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Grums... 5 Kommunexpertens ratinglista... 12 Töreboda... 15 Falun... 21 Söderköping... 27 Vet du var du ska investera?... 33 Omvärldsanalys... 34 Gällivare... 36 Praktik argumentationsteknik... 42 Söderhamn... 44 Kävlinge... 51 Jönköping... 57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Profil Bulk 9 gram Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se och www.ehandel.kommunexperten.se ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknads föringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 2, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Kommentaren Pia Almström kastar inte sten i glashus Kalix är ingen kriskommun, även om man gärna vill framställa sig som en sådan för att få pengar under finanskrisen. Tvärtom Kalix är vinnare i systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna. Därför ska man från regeringshåll vara mycket aktsam med att slentrianmässigt dela ut pengar; det är bara de äkta kriskommunerna som kan komma ifråga och även här ska tuffa krav ställas på de kommuner som får stöd. Kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge, Pia Almström, kommenterade nyligen i Dagens Samhälle Kalix starke man, Robert Forsberg, och hans uppvaktning av finansminister Anders Borg för att få mer pengar som utsatt kriskommun i finanskrisen. Hon menar att regeringen gör rätt som hittills sagt nej till att ge pengar åt kommuner i kris: Ska man gå in och hjälpa kommuner i akut kris, måste man också ställa krav. Åtgärder ska vidtas så att ekonomin kommer i balans och beredskapen blir bättre. Det ska också finnas en plan för återbetalning av stödet. Det kan inte vara meningen att skattekollektivet ska betala för enstaka kommuners dåliga ekonomiska planering. Vem är Pia Almström som säger det här? Hon är kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge och sköter kommunen med bravur. Det framgår också av analysen för Kävlinge i det här numret och av topplaceringen i ratinglistan. Hon sitter inte och kastar sten i ett finansiellt glashus. Kävlinge är den bästa kommun som hittills analyserats i Kommunexperten och toppar alltså A-listan. Kalix tog chansen Det tog fyra minuter för vårt analyssystem att avslöja att uppvaktningen av Anders Borg var en ren stöt från Kalix. Kalix är ingen kriskommun. Det framgår tydligt att man håller på att investera ihjäl sig. Man är med i KommunInvest som troligen inte ger lån till en kommun som inte har ordning på sin ekonomiska planering, för att använda en formulering från Pia Almströms artikel. Kalix vinnare och Kävlinge förlorare I Kommunexperten 11/28 granskas systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna och här presenteras en utvärderingslista där alla 29 kommunerna är med. Där ställs två tolkningar av rättvisa mot varandra som visar systemets stora brister, nämligen hur statistisk rättvisa omfördelar effektivitetskrav mellan kommunerna. I tabellen finns Kalix på plats 54, som vinnare i systemet med 58 831 kronor att disponera per invånare och Kävlinge som stor förlorare på plats 287 med bara 42 538 kronor per invånare. Kävlinge känner knappheten på resurser som så stor att man har disciplinerat sig till att bli Sveriges kostnadseffektivaste kommun. Tabellen berättar att skulle Kalix i effektivitet vara jämförbar med Kävlinge så skulle skatten i Kalix vara 4,52 procent lägre. Utjämningen har inga faktorer för effektivitets rättvisa. Verkligheten hinner ikapp Den minnesgode erinrar sig att dödskallemärkta Hallsberg fördes upp på listan i aprilnumret 28, men det dröjde till juni innan drevet i riksmedia satte igång. Kommunexperten inväntar att media upptäcker artikeln i 11/29 om utjämningen. I ratinglistan i januarinumret tillfogades en ny dödskallemärkt D- kommun, nämligen Laxå. Nu finns två och märkligt nog är de kommungrannar, Hallsberg och Laxå. Och Laxå är sämre än Hallsberg. Dödskallemärkta kommuner är kriskommuner i den meningen att de inte kan räknas hem. De har så många och allvarliga ekonomiska problem att lösa att de finansiella möjligheter de själva förfogar över inte räcker till. Kommunexperten ser fram emot att Pia Almström föreslår Anders Borg att enbart bekymra sig om de dödskallemärkta kommunerna på vår lista. En lista som nästan blir komplett framemot valet 21. Skämmigt av Kalix Kommunexperten har varit i kontakt med kommunföreträdare i norr som ansett att Kalix tilltag varit lite skämmigt. Det ska därför understrykas att det inte bara är kommuner i söder som tycker som kommunalrådet i Kävlinge. Vi som var med minns när den första kommunakuten inrättades under en socialdemokratisk regering, och hur en landshövding i norr ringde till alla kommuner och övertalade dem att ställa sig i kö för nu fanns pengar att få. De kommuner som fått statens hjälp kan berätta att man fått lite pengar i förhållande till behoven samtidigt som man signerat hårda avtal om genomförandet av ekonomiskt villkorade åtgärder. Om Anders Borg är lika restriktiv som tidigare socialdemokratiska finansministrar när det gäller hantering av kommuner i kris kan Pia Almström & Co sova lugnt. Läs analysartikeln om Haninge i Kommunexperten 4/28! Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 2, 29 3
Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommun experten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? Betygsmatris På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 2, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Grums Ekonomiskt urjobbigt läge Grums är en D-kommun. Man är skuldsatt och har troligen konsumtionslån. Amorteringsförmågan är svag och sparandet ligger under nivån för god hushållning enligt kommunallagens hushållningskrav. Dock är kapitalbildningen god och man har utrymme att amortera långa lån, vilket man gör med cirka 1 miljoner kronor per år. Folk flyttar från Grums; den senaste tioårsperioden är minskningen 6,4 procent och det är den viktiga samhällsbyggargenerationen som flyttar från kommunen i snabbast takt. Utflyttningen innebär också att det blir tomma lägenheter i allmännyttan; vid den senaste mätningen fanns 6 procent tomma lägenheter. Mediabild och bakgrund Orten ligger vid Vänern, vid den nordvästra stranden. Här tror man att folkgruppen Värmarna bosatte sig, de som anses ligga bakom namnet Värmland. Det finns fynd från sten- och bronsåldern, de så kallade trindyxorna. Annars är kuvertgraven ett av de mer kända fornminnen och finns i centrala Grums. Sägner gör gällande att det på 7-talet fanns en borg vid Slottsbrosundet, där alla som kom landsvägen och sjövägen var tvungen att betala tull. Sägen eller inte, på den plats där borgen sägs ha legat byggdes Edsholms borg på 13-talet. Det är faktiskt så att Värmland tidvis har styrts av herremän och fogdar i Grums. Men det gav också upphov till strider och i samband med Engelbrektsupproret 1434 brändes Edsholms borg ner. Det finns många historiskt välkända herrgårdar runt Grums där några av dem är Long säteri, Agnhammars herrgård, Hammarstens herrgård och Strands gård i Värmskog. I dagens Grums dominerar pappersbruket Gruvöns bruk, som faktiskt är Värmlands största privata arbetsplats. Här finns också det Stora Enso-ägda Gruvöns sågverk. Som så många andra kommuner har också Grums en devis. Här skyltar man med Grums så mycket mer än du tror. Media berättar om att man bråkar om Agnhammars herrgård och risken att den anrika herrgården förfaller. Man rapporterar också att det är stora skillnader i sammanträdesarvoden mellan kommunerna i Värmland, där man i Storfors inte får något alls, där Grums betalar ut 254 kronor per sammanträden och Karlstad ligger högst med får 84 kronor. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 27. Bokslutsprognosen för 28 är inlagd. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Grums har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Grums ligger bruttoförpliktelse beloppet på cirka 77 kronor per invånare. Det är över medeltalet, Indikativ betygsmatris Faktaruta Grums Betyg: D (indikativt 29) Befolkning: 9 32 (27) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22,4 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 15 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 5 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 2, 29 5
Grums men också en bra bit ifrån kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Grums ligger på plats 211 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Grums fall ger en försiktig värdering 23 866 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 53 kronor. Det är mycket över de 46 2 kronor som är den andra kritiska gränsen för indikation på konsumtionslån. Eftersom invånarna i Grums har låga inkomster och små förmögenheter är förutsättningen att hantera en kommunskuld nedsatt. Det ger en extra belastning. Betyget för nyckeltalet förpliktelsebelopp blir därför. Grums amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 13 år för de senaste fem bokslutsåren och ligger därmed över den andra kritiska nivån på 12 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Grums kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 76 927 Inga tillgångar värderade -23 866 Nettoförpliktelse belopp 53 61 verksamheten, används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Grums delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Grums får betyget. År 27 är sparnivån 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens sista fem år är 4,1 procent. Bokslutsprognosen för 28 visar en utveckling med försämrad sparnivå på 3,1 procent av totala intäkter. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 211 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 44 procent av intäkterna men trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av totala intäkter. Ytterligare en belastning ges och gäller hela kommunkoncernen. Koncernens långa skulder är över 125 procent av totala koncernintäkterna. Den kritiska nivån här är 12 procent. Betyget för skuldflödesgraden blir därför. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Grums betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med långa lån och korta skulder sammantagna är skuldbalansgraden runt 53 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. Betyget blir dock inte det högsta () eftersom kommunkoncernen även här passerar en kritisk nivå. Koncernens skulder är över 13 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är passerad vid 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men är ännu i genomsnitt större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på likviditeten snabbare är vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal. Kapitalbildningen får i Grums betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Grums under den senaste nioårsperioden 4,63 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,12 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,51 procent. Det visar att det finns utrymme att amortera långa lån vilket också skett med cirka 1 miljoner kronor per år. 6 Kommunexperten nummer 2, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Grums Med betyget på sparnivå får Grums delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4 procent av de totala intäkterna och över normen på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som under en tioårsperiod minskar med mer än 5 procent. Den senaste tioårsperioden är minskningen 6,4 procent i Grums. Det finns en liten tendens till risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Grums betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt i alltför hög takt. Ålders Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter 7 6 5 4 3 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5, miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % 1 5-5 -1 % 16 12 8 4 Befolkningsökning 1 år Grums kommun Länet Riket Bostadsöverskott 1992 1993 1989 1998 199 1999 1991 1994 1995 1996 1997 1998 2 1992 21 1993 22 1994 23 1995 24 1996 25 1997 26 1998 27 1999 2 21 22 23 24 25 26 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 2, 29 7 27 28
Grums strukturen markerar en klar tendens till ålderssnedhet jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen i snabb takt. Det finns även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Grums en långsiktig trend som är klart sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas även och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Grums får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns många tomma lägen heter i allmännyttan som drar pengar. Med närmare 6 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 28) passeras en kritisk nivå. Ytterligare en belastning ges efter som befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på 23 98 kronor per invånare. Det är över den första kritiska nivån på 15 kronor per invånare men under den andra på 27 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för en eventuell utfallande borgen något svag. Möjligheter Mkr 14 12 1 8 6 4 2 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Grums potential 52 Mkr De sex nyckeltalen ger samman taget delbetyget C på analysfrågan Finansiella risker. Den allvarliga risk som indikeras och behöver åtgärder är näringslivssvikten som indikeras genom de tre nyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning med betygen, respektive. Det är fram för allt sviktande sysselsättning () som får konsekvenser för befolkningens utveckling. Det finns en risk till som ligger på gränsen att bedömas som allvarlig och den består i att den minskande befolkningen tenderar att ställa lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. Mognar den risken ska delbetyget justeras ner från C till D. Tendensen nu är växande antal tomma lägenheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 22 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld: 8 miljoner kronor i extra amortering Finansiell hälsa: 11 miljoner kronor då sparnivån inte är tillräckligt hög och Finansiella risker: 3 miljoner kronor för hantering av näringslivssvikt och tomma l ä g e nh e t e r. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Grums skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Arvika) år 28. Eftersom Grums har högre skattesats med 1,5 procent så finns det ingen potential och betyget kan bara bli på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 7 miljoner inom 2 4 år. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 22 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 31 procent av det totala behovet (7 miljoner av 22 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 31 procent inte ens når den lägsta kritiska nivån 33 procent blir det tre belastningar. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 52 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Grums på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med 13 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 12 miljoner inom grundskola, 9 miljoner inom gymnasieskola och med cirka 6 miljoner kronor vardera inom social omsorg, fritidsverksamhet och det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar 15 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 52 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 99 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidraget enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi så borde 84 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 14 personer. 8 Kommunexperten nummer 2, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Grums Grums får delbetyg C på analysfrågan Finansiella möjligheter. Det beror på att restpotentialen blir 7 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader, och potentialen är så liten att den motsvarar bara en skattesänkning på,1 procent. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 29 miljoner kronor. Frånräknas 22 miljoner kronor i totalt behov får man 7 miljoner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Grums (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar eftersom antalet LedningsförmåGA anställda per tusen invånare tyder på stora arbetslag. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller på bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckel talet avgiftspolitik får betyget. Grums det speciella Grums, 17 minuter i bil från Karlstad österut, tävlar med Kil i norr, 15 minuter i bil från Karlstad, om pendlarna. Karlstad analyserades i Kommunexperten 8/28. Men det har ännu inte Säffle söder om Grums blivit och inte heller Arvika i öster. Ute i Vänern finns en gräns till Hammarö kommun, även den står i tur att bli analyserad. Grums kommun minns man från 199-talets mitt som en finansiellt mycket utsatt kommun på gränsen till en finansiell kriskommun. Så har den sett bättre ut under senare år när Grums förbättrat betygen på några av sina nyckeltal. Men tyvärr tillhör Grums kommunerna som försämras på analysbordet efterhand som analysen fortskrider, och det sker inom alla fyra analysfrågorna. Börjar vi där betygsmatrisen i faktarutan säger oss att det är värst med delbetyget D på analysfrågan kommunskuld, finns bara ett normalstort allmännyttigt bostadsföretag Grums Hyresbostäder AB att värdera för att få ett lägre nettoförpliktelsebelopp och likaså en allmännyttig stiftelse, Stiftelsen Grums Hyresbostäder, som kommunen själv hyr för bland annat handikappade. Används de uppgifter om vinster och omsättningar som finns i kommunens årsredovisningar för avkastningsvärderingar får man ett nettoförpliktelsebelopp på 53 61 kronor per invånare. Det ligger över två kritiska nivåer och indikerar konsumtionslån i kommunskulden. Konsumtionslån uppstår vid för låga sparnivåer och speciellt under längre perioder med låga sparnivåer och höga investeringar. Då byggs också skulder. Någon sådan period finner man inte i diagrammet för sparandet under analysfrågan finansiell hälsa med undantag av en tydlig svacka åren 23 och 24. Nu finns en envist fallande trend i sparnivåerna de senaste åren från 6,6 procent av de totala intäkterna 25 och ner ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 2, 29 9
Grums till 3 procent av intäkter i bokslutsprognosen för 28. Men nyckeltalet kapitalbildning har betyget bra, så det blir inte någon skulduppbyggnad under de åren. De höga skulderna i förvaltningarna som nyckeltalen skuldflödes- och skuldbalansgrad indikerar har man med sig från perioder före 1999. Om man tittar i äldre analyssystem finns en lång period från 1988 och framöver med låga sparnivåer, och faktiskt tre gånger så höga investeringsnivåer och en kraftig skulduppbyggnad. Så stryps investeringarna i mitten av 199-talet men vad hjälper det när samtidigt underskotten åren 1996 och 1997 är så stora att till och med sparandet är negativt. Men 1998 tar ledningen tag i de ekonomiska rattarna igen och återställer sparnivåerna. Indikationen av konsumtionslån i kommunskulden har således en historisk bakgrund som kan beläggas genom faktauppgifter. Analyssystemet förslår att konsumtionslån på 16 miljoner kronor betalas genom en extra amortering på 8 miljoner kronor per år i 2 år. Kommunens långa skulder i förvaltningarna överstiger 4 miljoner kronor 27, varav 22 förmedlats vidare till de egna ägda företagen. Det finns således lån som kan amorteras. Men utan en konsoliderande hög sparnivå över högsta kritiska nivå (5,25 procent av de totala intäkter) finns inte tillräcklig amorteringsförmåga. Svackan i sparandet 23 och 24 och den nu envist fallande trenden i sparnivåerna de senaste åren från 6,6 procent av de totala intäkterna 25 och ner till 3 procent av intäkterna i bokslutsprognosen för 28 inger oro. Ett annat uttryck för det är nyckeltalet amorteringsförmåga med sitt betyg. För att från 28 års nivå (bokslutsprognosen) på cirka 3 procent av de totala intäkterna nå 5,25 procent av intäkterna, krävs att sparandet ökar med 11 miljoner kronor. Summan av skuldgapet på 8 miljoner kronor och hälsogapet på 11 miljoner, för att uttrycka sig i analystermer, är 19 miljoner. Till det ska summeras ett tredje, ett riskgap på 3 miljoner, och det sammanlagda behovet av åtgärder för Grums kommun blir totalt 22 miljoner kronor. Analyssystemet föreslår nämligen att 2 miljoner kronor anslås per år för avveckling av 5 lägenheter, och att 1 miljon används för att utreda och åtgärda kommunens näringslivssvikt. Det senare får inte uppfattas som en pekpinne att ensidigt satsa på det lokala närings livet utan undersöka vilken roll Grums ska inta i regionen med Karlstad som mittpunkt för att bli så attraktiv som möjligt. I september 28 fanns 43 tomma lägenheter enligt SCB och trenden jämfört med tidigare år är att antalet ökar. Det kan tänkas att en avveckling av 5 lägenheter per år är för låg takt för att nå bättre balans inom ett rimligt antal år. Eftersom trenden i antal tomma lägenheter sedan tre år tillbaka växer och närmar sig nästa kritiska nivå utlöser det snart betyget på nyckeltalet bostadsöverskott, vilket innebär indikation på ytterligare en allvarlig finansiell risk (förutom näringslivssvikten). Det innebär att delbetyget C på analysfrågan finansiella risker är ett svagt C, på gränsen till D. Då ökar riskhanteringskostnaderna och det totala behovet av åtgärder växer. Det leder över till den avslutande frågan som gäller Grums finansiella möjligheter. Det finansiella manövreringsutrymmet visar sig vara begränsat. Det är nätt och jämt att Grums kan räknas hem, dvs det är knappt att det finns potentialer lokalt för att åtgärda behovet på 22 miljoner kronor. På halvlång sikten finns potentialer på 52 miljoner kronor bara i kostnadspress, men det motsvarar en ganska normal överkostnad i den typ av kommun som Grums är. Att det är en knapp marginal mellan behov och möjliga åtgärder markerar delbetyget C för analysfrågan finansiella möjligheter. Det är fullt möjligt att hantera ett utan tvivel ekonomiskt mycket jobbigt läge i Grums. Men det skapades åt dagens politiker under en period med början från 1988, och frågan är om det ska vidarebefordras till kommande generationer Grumsbor. Rekommendationer Kommunledningen: Nu stundar sämre tider i en konjunkturkänslig kommun med en trendmässigt fallande sparnivå de senaste fyra åren. Agera därför kraftfullt och lägg sparandet (som 25) med god marginal över 5,25 procent av de totala intäkterna. Det är svårt att styra uthålligt under knappa finansiella möjligheter om man inte tillämpar, som i analysen, normativa mätskalor. Därför bör finansiella mål formuleras i betygsgrader som ska uppnås vid angivna tidpunkter i framtiden. En öppen och extern uppföljning gör ekonomistyrningen effektivare. Grums har konsumtionslån i förvaltningarna. De lånen bör så skyndsamt som möjligt amorteras ner. Med en långsiktig investeringsram på max 2,25 procent av de totala intäkterna, dvs max 11,5 miljoner kronor, finns vid sparnivån 5,25 procent av intäkterna till och med 15 miljoner kronor i amorteringskapacitet. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns lediga kapaciteter förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så det allmännyttiga bostadsföretaget alltid visar ett skäligt överskott. Befolkningen minskar i alltför hög takt samtidigt som den åldras beroende på näringslivssvikt eller att Grums har en bristande attraktivitet i en storstadsregion. Varför det är så bör utredas och åtgärdas i den mån det går. Anställda i kommunen: Grums har lägsta finansiella betyg främst med anledning av den höga kommunskulden, men det finns även andra finansiella svagheter som måste hanteras. 1 Kommunexperten nummer 2, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Grums Det ligger i ditt intresse att kommunen amorterar ned den höga kommunskulden så snabbt det går och även vidtar andra åtgärder så att man etablerar ett betyg på A-nivå. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni varit och är fortfarande alldeles för många anställda. Om kommunen har ett betyg på A-nivå i framtiden, finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten oberoende av hur många ni varit. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella indikativa betyget D, med hög skatt, utan större överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan av det senare skälet kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen etablerar en tillfredsställande hög sparnivå, amorterar ner den höga kommunskulden och hanterar vissa finansiella risker. En viktig indikation på att så sker är att kommunen lyckas meritera sig för allt högre finansiella betyg åren som kommer och på sikt blir en A-kommun. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. De bör användas till att minska kommunskulden och hantera vissa allvarliga risker. I takt med att Grums får en bättre ekonomi så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Om politikerna månar om en balanserad bostadsoch fastighetsmarknad ger det förutsättningar för högre fastighetsvärden. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Grums kan det indikativa finansiella betyget D vare en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på lite längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld bör i så fall först amorteras ned och vissa risker hanteras. Har Grums lokaliseringsfördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Grums så finns i omgivningarna en A-kommun, tre B-kommuner och en C-kommun. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 2, 29 11
Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 112 kommuner. Det är 38,6 procent av kommunerna i landet. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Kävlinge går in överst på A-listan, inte bara som Sveriges finansiellt starkaste kommun hittills utan också som den mest kostnadseffektiva. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Rang A-kommuner Nr/år 1 Kävlinge 14 4 1 2/9 2 Säter 14 3 1 1 7/8 3 Värnamo 14 3 1 1 5/8 4 Fagersta 14 3 1 1 11/8 5 Skellefteå 14 3 2 5/8 6 Karlstad 14 1 2 2 8/8 7 Markaryd 13 5 1 1/8 8 Östersund 13 4 2 3/8 9 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 1 Älmhult 13 4 2 9/8 11 Piteå 13 3 3 6/8 12 Nykvarn 12 6 1 5/8 13 Trollhättan 12 6 1 1/9 14 Bromölla 12 5 1 1 1/8 15 Kinda 12 5 1 1 1/9 16 Skövde 12 5 1 1 11/8 17 Danderyd 12 5 2 1/8 18 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 19 Mark 12 4 2 1 9/8 2 Jönköping 12 2 3 2 2/9 21 Skurup 11 4 3 1 4/8 22 Göteborg 11 3 3 2 9/8 23 Sunne 1 7 1 1 4/8 24 Osby 1 6 2 1 12/8 25 Tierp 1 5 4 2/8 26 Gävle 1 4 4 1 1/9 27 Östhammar 1 4 4 1 7/8 28 Båstad 1 4 3 2 6/8 29 Tanum 9 9 1 1/8 Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Laholm 12 6 1 2/8 4 Norsjö 12 5 1 1 2/8 5 Gällivare 12 5 2 2/9 6 Tranås 12 4 2 1 1/9 7 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 8 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 9 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 1 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 11 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 12 Kalmar 11 1 5 2 1/8 13 Motala 1 5 3 1 1/8 14 Vadstena 1 4 4 1 9/8 15 Klippan 1 3 5 1 5/8 16 Norrköping 1 3 3 3 8/8 17 Leksand 9 7 2 1 1/8 18 Orust 9 6 3 1 3/8 19 Strömstad 9 6 2 2 2/8 2 Haninge 9 5 3 2 4/8 21 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 22 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 23 Perstorp 8 8 1 2 8/8 24 Töreboda 8 8 1 2 2/9 25 Forshaga 8 7 3 1 9/8 26 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 27 Lycksele 7 9 2 1 8/8 28 Söderköping 7 9 2 1 2/9 29 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 3 Huddinge 7 6 5 1 6/8 31 Ekerö 7 6 4 2 12/8 32 Kristinehamn 6 7 3 3 7/8 12 Kommunexperten nummer 2, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Kommunexpertens ratinglistor Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommun ratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Kävlinge och Jönköping. De markeras med fetstil i tabellen. 29 kommuner av analyserade 112 är 26 procent. Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Orsa 1 4 4 1 2/8 5 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 6 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 7 Hedemora 9 4 4 2 6/8 8 Strömsund 9 4 4 2 5/8 9 Åstorp 9 4 3 3 11/8 1 Falun 9 2 6 2 2/9 11 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 12 Ydre 8 6 2 3 3/8 13 Flen 8 5 4 2 11/8 14 Kiruna 8 4 5 2 7/8 15 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 16 Västervik 7 6 5 1 2/8 17 Sandviken 7 6 3 3 9/8 18 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 19 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 2 Torsås 6 9 3 1 6/8 21 Avesta 4 8 5 2 3/8 22 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 23 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 24 Mellerud 3 8 4 4 11/8 25 Olofström 3 5 6 5 11/8 26 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 27 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jokkmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 7 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 8 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 9 Södertälje 7 1 6 5 7/8 1 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 11 Söderhamn 6 4 3 6 2/9 12 Vansbro 5 6 5 3 1/9 13 Kramfors 5 6 3 5 1/9 14 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 15 Bräcke 4 11 4 1/8 16 Gagnef 4 9 4 2 1/8 17 Dorotea 4 6 5 4 6/8 18 Berg 4 6 4 5 1/8 19 Sorsele 4 3 6 6 5/8 2 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 21 Grums 3 5 7 4 2/9 22 Degerfors 2 7 4 6 12/8 Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 2 Laxå 2 4 6 7 1/9 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 2, 29 13
Kommunexpertens ratinglistor Om det är ett representativt urval finns 75 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-gruppen den här månaden är Gällivare, Töreboda och Söderköping och de markeras med fetstil i tabellen. 32 kommuner av analyserade 112 är 29 procent. Om det är ett representativt urval finns 83 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D-gruppen. Ny i C-gruppen den här månaden är Falun och markeras med fetstil i tabellen. 27 kommuner av analyserade 112 är 24 procent. Om det är ett representativt urval finns 7 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5-2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Det finns två nya kommuner i D- gruppen den här månaden och det är Söderhamn och Grums. De markeras med fetstil i tabellen. 24 kommuner av analyserade 112 är 21 procent. Om det är ett representativt urval finns 62 D-kommuner i Sverige. 14 Kommunexperten nummer 2, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Töreboda Kommun Ett sammanläggningsoffer Töreboda är nära A-klassning. Man har högsta betyg på tre av de fyra analysfrågorna. Det som sänker till ett sammanfattande B-betyg är det för låga sparandet. Töreboda har en sparnivå på 4,1 procent av de totala intäkterna och det är under nivån för god hushållning enligt kommunallagens hushållningskrav. Annars är det en mycket välskött kommun som bland annat kan visa upp ett mycket lågt förpliktelsebelopp; man ligger på nionde plats av Sveriges 29 kommuner. Ett aber för kommunen är dock befolkningsminskningen som är 7 procent för den senaste tioårsperioden. Mediabild och bakgrund Mycket i Töreboda är kopplat till Göta kanal. Kanalen blev klar 1832, bara några år innan järnvägsbyggandet kom igång, och man säger att Sveriges blå och svarta band möts i Töreboda Västra stambanan korsar nämligen Göta kanal här. Den här knutpunkten mellan två transportsätt medförde en snabb utveckling av Töreboda. Det finns järnvägsspår ända fram till kanalkajerna, och längs både järnvägen och kanalen uppkom magasin och industrier på grund av närheten till de för den tiden snabba kommunikationerna. Även om kanalen varit viktig för Töreboda är det trots allt järnvägen som betytt mest, och järnvägsstationen från 1862 är numera ett statligt byggnadsminne. År 2 blev Göta kanal utsedd till Årtusendets Svenska Byggnadsverk. I dagens Töreboda finns bland annat Daloc som är Sveriges största tillverkare av brand- och säkerhetsdörrar, Baltic Safety Products, som är Europas största företag för produktion av flytvästar och Moeleven Töreboda (före detta Töreboda Limträ) är en av Europas största och modernaste tillverkare av limträ. Media noterar att Töreboda placerar sig i topp FSFs Företagsklimatindex 28 och belägger fjärde plats i den undersökningen. Man noterar också att ett nytt konstverk ska uppföras vid Göta kanal i Töreboda, nämligen en skulptur i konstprojektet Visioner vid Vatten. Töreboda är en välskött kommun som nästan når ända fram. Det brister något i sparandet, man investerar i mesta laget och man har en trendmässig nettoutflyttning från kommunen. Med en något fastare ekonomistyrning hägrar A-klassning. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 27. Bokslutsprognos är inlagd för 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Töreboda har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 36 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Töreboda ligger på plats 9 av Sveriges 29 kommuner. Indikativ betygsmatris Faktaruta Töreboda Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: 9 376 (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 21,4 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 13 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 51 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 2 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 2, 29 15