MINNESANTECKNINGAR ch REDIGERINGSTABELL ARBETSGRUPPEN MILJÖ OCH SKOGSBRUKS STANDARDEN, Möte 3 Telefnmöte den 15 december 2009 Närvarande: Jnas Erikssn Nrra Skgsägarna, Dan Glöde Skgsägarna Mellanskg, Jhnny de Jng Centrum för bilgisk mångfald, Ola Kårén Hlmen Skg (rdförande), Niklas Arvidssn Svenska PEFC (sekreterare), Knut Jhanssn GS facket, Jörgen Näslund SÅGAB Frånvarande: Sven Hgfrs Svenska trädbränsleföreningen Mötet börjades med att minnesanteckningarna från Frum 3 gicks igenm. LRF skgsägarnas nyckelbitpsplicy bllas in till arbetsgruppen för revidering. Önskemål från svenska PEFC:s styrelse är att plicyn arbetas in i standardtexten. Jnas Erikssn ch Knut Jhanssn är ansvarig för revideringen av avsnitt 4.2 Nyckelbitper ch det bestämdes att texten bör arbetas in under denna punkt. Uppgift från frumet var även att definiera vad en grön skgbruksplan ska innehålla, vem sm får upprätta en sådan ch vad kmpetenskraven hs planläggarna bör vara. Beslutades att detta bör ligga under 5.1.1. ch 5.1.3: Skgsägarens ansvar i TD III. Att definiera vad en grön plan är kvarstår dck att göra, texten kan sedan bllas vidare till gruppen för spårbarhet. Föreslagna texter gicks igenm men på grund av tidsbrist hanns inte alla punkter med. Punkter sm gicks igenm med var 2.1 4.3. Resterande punkter kvarstår. Nästa möte är 21 januari 09.30 15.00 i Uppsala. Den 18 januari skickas redigerade texter till Niklas sm sammanställer dessa i gemensam tabell inför mötet. Till sist beslutades att Niklas sammanställer de hittills bearbetade texterna samt förslag sm ej hunnits gå i en gemensam tabell. Denna redvisas nedan enligt följande upplägg: Ej reviderad standardtext i vänster klmun Ansvariga för revidering av punkten redvisas i röd text överst i högra klumnen Föreslagna texter i höger klumn, markeras enligt: Förslag 091215 Text sm tillkmmit/ändras markeras i färgen gul=.. Kmmentarer redvisas i röd text nederst i högra klumnen.
2 Skgsskötselstandard 2 Skgsskötselstandard Ansvariga för revidering: Dan ch Jhnny 2.1 Aktivt, eknmiskt skgsbruk Skgsbruket bedrivs aktivt, eknmiskt ch uthålligt i enlighet med skgsvårdslagen ch annan relevant lagstiftning. Skgsvården baseras på ståndrtsanpassade metder ch principer. Vid planering av åtgärder inhämtas kunskap m nya frskningsresultat rörande skgsbrukets inverkan på skgsmarkens långsiktiga prduktinsförmåga. För att uppnå en eknmisk, hög ch värdefull skgsprduktin pririteras säkra föryngringsmetder, ståndrtsanpassade metder ch principer. Nyttjat plant ch frömaterial skall ha dkumenterad härkmst. Prvenienser anpassade till ståndrten används inm ramen för Skgsstyrelsens föreskrifter ch allmänna råd. Systematisk beståndsskötsel sm beaktar marknadsvillkr ch andra eknmiska villkr tillämpas. Gödsling med kväve ch mineralämnen bedrivs i enlighet med Skgsstyrelsens föreskrifter. Skgsbruk med särskilt prduktinsintensiva metder får bedrivas på nedlagd jrdbruksmark ch på upp till 5 prcent av övrig areal prduktiv skgsmark på fastighetsinnehavet. I dessa fall gäller inga andra standardkrav utöver de nrmala villkren i Skgsvårdslagen än punkt 2.2 nedan. Aktivt skgsbruk innebär gda föryngringar ch aktiv röjning ch gallring. Förslag gällande skgsvård i Grön skgsbruksplan bör ses sm utgångspunkt. Naturlig föryngring, t. ex. under skärm- ch fröträd, används där metden bedöms åstadkmma en gd föryngring med för ståndrten ch skötselmålen lämpligt trädslag. Såväl naturvårdsnytta sm skgsprduktin ch eknmi skall därvid beaktas. Markberedning krävs vanligtvis för att uppnå ett gtt Förslag 091215: 2.1 Aktivt, uthålligt skgsbruk Skgsbruket bedrivs aktivt ch uthålligt i enlighet med skgsvårdslagen, annan relevant lagstiftning ch skgsplitiska mål. Med uthålligt skgsbruk avses ett långsiktigt brukande med syfte att bevara eller förstärka fastighetens tillgångar i frm av skgsprduktin, naturvärden ch sciala värden. Med aktivt skgsbruk menas att en strategisk plan tillämpas för skötsel för alla enskilda bestånd. Skgsvården baseras på vetenskapligt beprövade, ståndrtsanpassade metder ch principer för att bevara en lönsam skgsprduktin pririteras säkra föryngringsmetder. Nyttjat plant ch frömaterial skall ha dkumenterad härkmst, anpassad till ståndrten. Röjning ch gallring utförs så att vitala skgar skapas med högsta möjliga prduktins ch naturvärden. Skgar dminerade av ädellöv ch bestånd på fuktig mark föryngras nrmalt genm selektiv avverkning, under högskärm eller genm luckhuggning. Skgsbruk med särskilt prduktinsintensiva metder får bedrivas på nedlagd jrdbruksmark ch på upp till 5 prcent av övrig areal prduktiv skgsmark på fastighetsinnehavet. I dessa fall gäller inga andra standardkrav utöver de nrmala villkren i Skgsvårdslagen. Kmmentarer: Skgar dminerade av ädellöv ch bestånd på fuktig mark föryngras
resultat. Skgar dminerade av ädellöv föryngras nrmalt genm selektiv avverkning, under högskärm eller genm luckhuggning. Bestånd på svårföryngrad fuktig mark eller fuktig mark med etablerad självföryngring föryngras, där så är möjligt med avseende på återväxt ch vindförhållanden, genm selektiv avverkning eller under högskärm. Infrmatin m lagstiftning inm skgsbruket ch råd m skötsel kan erhållas via Skgfrsks webbtjänster Regelrätt Skgsbruk ch Kunskap Direkt nrmalt genm selektiv avverkning, under högskärm eller genm luckhuggning Känns väl detaljerat i en prtalparagraf Kanske till 4.8 Lövträd eller 4.4 Blöt skgsmark? Dela upp i två punkter. Lägg till: fuktig mark med etablerad självföryngring Skgbruk med särskilt prduktinsintensiva metder Ska det vara med måste det förtydligas Flyttas ch utvecklas, kanske till nya punkten klsänka? Definiera prduktinsintensiva metder Förklara vad sm menas med 5% Gruppen: När de vanstående styckena flyttas blir det en mycket bra prtal paragrad!
Ansvariga för revidering: Dan ch Jhnny 2.2 Bibränsletäkt ch askåterföring Uttag av bibränsle (grt ch stubbar) ch askåterföring bedrivs i enlighet med Skgsstyrelsens föreskrifter samt med beaktande av utförd MKB. Förslag 091215: 2.2 Skgsbränsle Uttag av skgsbränsle är en naturlig del av ett aktivt skgsbruk ch utförs på ett hänsynsfullt sätt så att markens långsiktiga prduktinsförmåga bevaras, körskadr minimeras ch generell hänsyn bibehålls. Där vetenskaplig erfarenhet visar att markens surhetsgrad eller långsiktiga prduktinsförmåga påverkas negativt av skgsbränsleuttag, ska återföring av näring ske t.ex. i frm av kväve ch/eller skgsbränsleaska. 2.3 Nya prövade metder ch kemiska medel Nya, prövade metder ch material med ptentiellt avsevärda negativa effekter på människan ch naturen används inte utan att miljöknsekvenserna utretts ch föreskrifter utfrmats av berörd myndighet. Föryngringsmaterial med artfrämmande arvsanlag (genmdifierat föryngringsmaterial) används inte i avvaktan på miljöknsekvensbeskrivning ch principbeslut av PEFC General Assembly. Kemisk behandling skall minimeras ch endast användas när andra lämpliga metder till rimlig kstnad inte finns att tillgå. Kravet på att skydda vatten skall speciellt respekteras. Följande kemiska behandling kan accepteras under förutsättning att av Kemikalieinspektinen tillåtna medel används ch att skgsägaren verkar för att användningen minimeras. Plantskyddsbehandling mt snytbagge. Trädskyddsbehandling. Skyddsbehandling av virkesvältr sm ej kan brtfrslas inm Kmmentar: En MKB säger mycket, många intressenter inblandade. Kanske ha med? Att ha med en ftnt med referenser stärker skrivningen. Peter Höberg ska eventuellt skriva en artikel m samlade fakta i ärendet. Referera till denna? Ansvarig för revidering: Knut ch Dan Förslag 091215: Inget text förslag inkmmit Kmmentarer: Inget textförslag presenterades under mötet Knut kmmer med förslag på ny text. Tar hjälp av Dan. Viktigt att inte hamna i samma läge sm FSC gjrt.
lagstadgad tid. Ogräsbekämpning vid sådd/plantering av löv på före detta inägmark. Ecplug anses gdkänd för användning enligt PEFCstandarden. Kemiska medel tillhöriga kemikalieinspektinens klass 3 skall anses generellt gdkända. Stubbehandling med Urea ch med pergamentsvamp gdkänns. Timbr vars gdkännande av Kemikalieinspektinen upphörde 25/7 2003 tillhör klass 2 ch gdkänns inte. De nya preparat sm gdkänts av Kemikalieinspektinen sm ersättning för Permetrin t.ex. CyperPlus gdkänns för användning enligt svenska PEFC:s skgsstandard. I fält utförs nrmalt inte behandling sm kräver behörighet i klass 1 ch 2 vid användningen (enligt Kemikalieinspektinens klassificering). I undantagsfall kan kemiska medel användas för skyddsbehandling av virkesvältr, belägna på skgsmark, i samband med mfattande strmfällningar eller särskilt svår tjällssning. I samband med massförökning av skadeinsekter får bilgiska bekämpningsmedel användas enligt villkr meddelade av berörda myndigheter. Behandling utförs med lämplig teknik ch metd så att skada på miljö ch människr undviks. Prduktinfrmatinsblad ska finnas tillgängligt där verksamheten bedrivs ch den sm utför behandling ska ha tillräcklig kmpetens enligt Jrdbruksverkets regler, nrmalt 2Lbehörighet. Gälla alla trädslag på före detta inägmark. Tillåta efterbehandling i fält. Återbehandling av planterade plantr vid högt snytbaggetryck.
Ansvariga för revidering: Jhnny ch Ola 2.4 Utländska trädslag Utländska trädslag används endast i enlighet med gällande lagstiftning ch föreskrifter. Förslag 091215: 2.4 Utländska trädslag Utländska trädslag, det vill säga trädarter sm ej har sitt naturliga utbredningsmråde inm Sverige, kan ha ökad tillväxt, fördelaktiga virkesegenskaper, vara bättre anpassade mt skadr av vilt eller föränderligt klimat. De kan därför vara ett viktigt kmplement i både småskaligt dlande ch sm en del av större företags skötselprgram. Vid användande av utländska trädslag beaktas samtidigt risker sm skgsskadeangrepp, effekter på bilgisk mångfald ch önskad självspridning. Bestånd med utländska trädslag dkumenteras i skötselplan ch följs upp nga Kmmentarer: Utländska trädslag används endast i enlighet med gällande lagstiftning ch föreskrifter Störande mening, gärna stryka Ta med ökad tålighet i ett föränderligt klimat eller mtsvarande. Alternativ till gran, t.ex. Sitka. Viktigt att även ha med begränsningar /risker ch att försiktighets åtgärder behöver tas. Ola ch Jhnny jbbar vidare.
2.5 Skydd av vatten ch vattenlevande rganismer Skyddet av grund ch ytvatten skall förbättras genm åtgärder sm innefattar: Förebyggande åtgärder mt lje ch bränsleläckage från skgsmaskiner. Användning av i branschen accepterade miljö/kretslppsanpassade ljr, där detta tekniskt är möjligt. Skydd genm lämplig markberedning ch lämplig skgsbruksplanering / vägbyggnadsplanering. Ovanstående skyddsprgram skall tillämpas vid alla skgsbruksåtgärder. Särskild hänsyn tas till våtmarks- ch vattenmiljöer med höga naturvärden. Nya vägar anläggs så att naturliga vattendrags sträckning bevaras samt så att skadr på vattendragen minimeras. Nya vägdiken mynnar nrmalt inte direkt i vattendrag, sjöar eller värdefulla våtmarker. I samband med upprustning av vägtrummr åtgärdas dessa m de utgör ett vandringshinder för vattenlevande rganismer. Angående accepterade miljö/kretslppsanpassade ljr se punkt 5.2, PEFCs miljökrav för skgsentreprenörer. Ansvariga för revidering: Jnas ch Ola Förslag: 2.5 ch 2.6 slås ihp ch flyttas till miljöstandarden. Se 4.4 Ansvariga för revidering: Jnas ch Ola 2.6 Metder för att skydda marken Skgsbruket bedrivs i frmer sm syftar till att upprätthålla markens naturliga prcesser ch långsiktiga prduktinsförmåga. Hänsyn skall iakttas till andra eksystem ch bilgisk mångfald. Transprtvägar i samband med skgsbruksåtgärder förläggs så att betydande körskadr minimeras. Markberedning används på ståndrter där åtgärden behövs för att uppnå gd föryngring. Åtgärden anpassas efter ståndrten ch utförs på ett sknsamt sätt. Förslag: 2.5 ch 2.6 slås ihp ch flyttas till miljöstandarden. Se 4.4
Betydande körskadr på drivningsvägar åtgärdas. Lämplig metdik ch teknik användes för att undvika betydande skadr vid drivning speciellt där transprter krsar vattendrag. Med betydande körskadr avses exempelvis skadr sm rsakar påtaglig ersin ch slamföring till vattendrag, spårbildning sm förändrar vattenflöden, skadr i mråden med särskilda naturvärden ch spårbildning i miljöer av särskild betydelse för friluftslivet, särskilt i närheten till tätrter. På marker med risk för ersin används intermittenta markberedningsmetder. Markberedning utförs nrmalt inte i kantzner mt vatten ch på blöta marker. Ansvariga för revidering: Jnas ch Ola 2.7 Skgshälsa Åtgärder för att minska skgsskadr t.ex. genm frst, trka, vind, svamp, insekter etc. skall ges hög priritet vid rådgivning, utbildning ch vid skgsbruksåtgärder. Föreskrifter ch allmänna råd från Skgsstyrelsen skall följas. Förslag 091215: 2.5 Skgshälsa Åtgärder för att minska skgsskadr t.ex. genm frst, trka, vind, svamp, insekter etc. skall ges hög priritet vid rådgivning, utbildning ch vid skgsbruksåtgärder. Föreskrifter ch allmänna råd från Skgsstyrelsen skall följas. Där Skgsstyrelsen utfärdat risk för massförekmst av skadegörare iakttas Skgsstyrelsens rekmmendatiner, till exempel genm saneringshuggning av angripna träd, utläggning av fångstfällr eller fångstvirke. Vid dessa åtgärder skall hänsyn tas till naturvärden, vatten eller andra känsliga miljöer. Kmmentarer: Ett strt bekymmer är att när SÄ tar ut vindfällen tas även annan död ved med i uttaget. Skrivning sm säger att man inte ska rensa rent, lämna löv?
Ansvariga för revidering: Jnas ch Ola 2.8 Omvandling av skgsmark Skgsmark mvandlas inte till icke skglig markanvändning utm då sådan mvandling är påkallad av särskilda mständigheter. Eventuell mvandling av skgsmark till annan markanvändning sker bara då annan markanvändning är förenlig med gällande lagstiftning ch samt efter att alla nödvändiga tillstånd har erhållits/samråd utförts. Förslag 091215 2.6 Omvandling av skgsmark Omvandling av skgsmark till annan markanvändning sker bara undantagsvis ch då detta är förenligt med gällande lagstiftning ch samt efter att alla nödvändiga tillstånd har erhållits/samråd utförts. Undantag gäller när sådan mvandling syftar till att utveckla skgsbruks ch samhällsrelaterad infrastruktur, frskning, förbättra förutsättningar för friluftsliv, bevara eller utveckla kulturmiljövärden eller bilgisk mångfald. Skäl för mvandling av skgsmark skall dkumenteras ch mtiveras. 4 Miljöstandard 4 Miljöstandard 4.1 Områden avsatta för naturvårdsändamål På certifierade fastighetsinnehav skall minst 5 % av den prduktiva skgsmarken (annan trädbevuxen mark kan ckså ingå) avsättas för naturvårdsändamål sm NO eller NS bestånd (Naturvård Orört eller Naturvård Skötsel). Undantag gäller för markinnehav mindre än 20 ha prduktiv skgsmark där mråden sm har, eller i en nära framtid kan utveckla, höga naturvärden saknas. Vid urval ch avgränsning pririteras mråden efter betydelse för den bilgiska mångfalden ch representativitet i landskapet. Nyckelbitper väljs ut i första hand. Områden avsatta enligt punkt 6.4.3 ch 6.4.9, nedan får inräknas i naturvårdsavsättning inm ramen 5 %. Åtgärder för att främja friluftsliv ch estetiska värden får vidtas under förutsättning att den bilgiska mångfalden inte skadas. När väsentligt mer än 5 % avsätts för naturvårdsändamål kan lättnader accepteras i tillämpningen i andra delar av standarden. Se ckså 6.4.2 nedan. Impediment (prduktin mindre än 1 m3sk per ha ch år) sköts enligt Ansvariga för marbetning av text: Jhnny ch Dan Förslag 091215: Ny prtalparagraf enligt 4.1 4.1 Ansvar för naturvärden Skgsägaren tar ansvar för att bevara ch utveckla förutsättningar för bilgisk mångfald på fastigheten 4.2 Områden med höga naturvärden sm ska avsättas På certifierade fastigheter skall minst 5 % av den prduktiva skgsmarken avsättas för naturvårdsändamål sm NO eller NS bestånd (Naturvård Orört eller Naturvård Skötsel). Undantag gäller för markinnehav mindre än 20 ha prduktiv skgsmark där mråden sm har, eller i en nära framtid kan utveckla, höga naturvärden saknas.
reglerna i Skgsvårdslagen. Längs den skandinaviska fjällkedjan har naturreservat så str mfattning att certifiering accepteras utan krav på avsättning för naturvårdsändamål förutm avsättning av nyckelbitper inm ramen 5 %. Regler ch gränser för detta har fastställts av Svenska PEFC efter förslag från berörda reginala kmmittéer i mellersta ch nrra Sverige. Följande får även medräknas i Områden avsatta för naturvårdsändamål : annan trädbevuxen mark med minst 25 % krntäckning ch där bete eller slåtter bedrivs i tillräcklig mfattning för att ge gda livsbetingelser åt hävdberende flra/fauna, mråden för vilka har tecknats naturvårdsavtal med Skgsvårdsstyrelsen, skapade/restaurerade skgliga våtmarker, det certifierade fastighetsinnehavets del i naturvårdsavsättningar på gemensamhetsmark eller mtsvarande. Skgsmark sm före certifiering avsatts sm skgsreservat eller bitpskyddsmråden med full statlig kmpensatin, får inte inberäknas i de van angivna prcentuella ramarna. Om myndigheterna efter certifiering gör intrång sm berör mark sm avsatts för naturvårdsändamål enligt Grön skgsbruksplan behöver markägaren inte avsätta mtsvarande ny markareal för att nå upp till certifieringskravet 5 %. Minsta areal för avsättning är 0.3 hektar. När väsentligt mer än 5 % avsätts för naturvårdsändamål kan certifieraren gdkänna lättnader i standardkraven avseende: 2.2 Andel prduktinsintensiva metder. 4.6 Antal utvecklingsträd. 4.7 Antal/dimensin på tillskapad död ved. Vlym lämnade årsfärska vindfällen ch träd angripna av granbarkbrre. 4.8 Andel lövdminerade bestånd. Andel löv i barrdminerade bestånd. 4.9 Areal bränd skgsmark. 4.10 Andel äldre skg i balanserad åldersfördelning. Avsättning inm ramen 5 % krävs ej för certifierade fastighetsinnehav eller del därav inm det mråde längs den skandinaviska fjällkedjan sm ligger van Skgsstyrelsens gräns för fjällnära skg. Vid urval ch avgränsning pririteras mråden efter betydelse för den bilgiska mångfalden. Nyckelbitper väljs ut i första hand, i andra hands väljs mråden med höga naturvärden (båda enligt Skgsstyrelsens definitin ch metdik). Åtgärder för att främja sciala värden får vidtas under förutsättning att den bilgiska mångfalden inte skadas. När 10 % eller mer avsätts för naturvårdsändamål kan lättnader i standarden accepteras (Se nedan). Kmmentarer: Inm de 5 % avsatta mrådena får följande medräknas: mråden för vilka har tecknats naturvårdsavtal med Skgsstyrelsen, skapade/restaurerade skgliga våtmarker, det certifierade fastighetsinnehavets del i naturvårdsavsättningar på gemensamhetsmark eller mtsvarande. Skgsmark sm före certifiering avsatts sm skgsreservat eller bitpskyddsmråden med full statlig kmpensatin, får inte inberäknas i de van angivna prcentuella ramarna. Om myndigheterna efter certifiering gör intrång sm berör mark sm avsatts för naturvårdsändamål enligt Grön skgsbruksplan behöver markägaren inte avsätta mtsvarande ny markareal för att nå upp till certifieringskravet 5 %. Minsta areal för avsättning är 0.3 hektar. När 10 % eller mer avsätts för naturvårdsändamål kan certifieraren gdkänna lättnader i standardkraven avseende: 2.2 Andel prduktinsintensiva metder. 4.8 Andel lövdminerade bestånd. Andel löv i barrdminerade bestånd. 4.9 Areal bränd skgsmark. 4.10 Andel äldre skg i balanserad åldersfördelning. 10 % gränsen bör diskuteras i frumet Här nämns grön plan för första gången. En defintin av grön plan behöver utvecklas i 0. Ordlistan eller under skgsägarens ansvar.
Ansvariga för marbetning av text: Jnas ch Knut 4.2 Nyckelbitper Nyckelbitper sm definierats ch registrerats av Skgsstyrelsen skall behandlas enligt Svenska PEFCs Nyckelbitpsplicy fastställd av styrelsen för Svenska PEFC. Nyckelbitper (enligt SKSs definitin ch metdik, 1995) avsätts med full eknmisk ersättning av staten eller frivilligt inm ramen 5 % med ansvarsfördelning mellan staten ch skgsägaren enligt Svenska PEFCs Nyckelbitpsplicy (bilaga D, sid. 47). Skötsel sm syftar till att förstärka eller bevara naturvärdena får utföras efter samråd med SKS. Basväg genm nyckelbitp: Nyckelbitper kan i vissa fall skärma av prduktinsskg från väg. Därmed skulle rimliga merkstnader kunna uppstå m transprt genm nyckelbitp inte skulle kunna medges. Detta bör beaktas i samband med nyckelbitpens avgränsning så att basvägen avskiljs från nyckelbitpen. Om så inte skett begärs i enskilt skgsbruk samråd med SKS för att avgränsa ch skilja ut lämplig sträckning av basvägen. Vägen skall lkaliseras så att nyckelbitpen åsamkas så liten skada sm möjligt. Alla transprter på basvägen sker med största möjliga hänsyn för att Förslag 091215: 4.3 Nyckelbitper Nyckelbitper sm definierats ch registrerats av Skgsstyrelsen skall behandlas enligt Svenska PEFCs Nyckelbitpsplicy fastställd av styrelsen för Svenska PEFC. Samråd med SKS krävs för att staten skall kunna planera vilka naturvårdsmråden sm pririteras inm tillgängliga ramar. Nyckelbitper enligt SKSs definitin avsätts med full eknmisk ersättning av staten eller frivilligt inm ramen 5 % med ansvarsfördelning mellan staten ch skgsägaren enligt Svenska PEFCs Nyckelbitpsplicy (bilaga D, sid. 47). Skötsel sm syftar till att förstärka eller bevara naturvärdena får utföras efter samråd med SKS. Ifall prduktinsskg avskärmas på grund av nyckelbitp skall samråd ske med skgsstyrelsen m lämplig sträckning av basväg genm nyckelbitp för att åsamka så liten skada sm möjligt. Alla transprter på basväg sker med största möjliga hänsyn Kmmentarer: Omtag krävs då förutsättningarna ändrats. Väva in NB Plicy i text. Ett förslag är helt enkelt att klippa in plicyn ch krta ner.
4.3 Områden med höga naturvärden För att undvika att skgar med höga naturvärden avverkas i strid med lagar ch förrdningar ch andemeningen i certifieringssystemet skall särskilda rutiner tillämpas. Skgar med särskilt höga naturvärden skall hanteras enligt nedan för att ge särskilt krävande arter möjlighet att frtleva ch i syfte att utgöra spridningskällr ch referensmråden i det brukade skgslandskapet. Nyckelbitper, se 6.4.2 samt Svenska PEFCs Nyckelbitpsplicy, Avsättning inm 5%. Gammelskg dvs. äldre skg sm uppkmmit genm naturlig föryngring. I de syd- ch mellansvenska gammelskgarna har ingen eller endast betydlig avverkning skett under de senaste 30-50 åren (berende på läge i landet) eller så bedöms mrådena varit kntinuerligt trädbevuxna i flera generatiner. Där finns ett inslag av mycket gamla träd, för barrskg äldre än 150-200 år (berende på läge i landet) ch ett påtagligt inslag av död ved. I praktiken trde de flesta av dessa skgar falla inm ramen för nyckelbitpsdefinitinen enligt punkt 1 van. För nrra Sverige, se nten nedan vid *. Avsättning sker inm ramen 5%. På impediment får åtgärder för att främja friluftslivet vidtas under förutsättning att den bilgiska mångfalden inte skadas. För övriga skgar med särskilt höga naturvärden skall avverkning ch andra skgliga åtgärder undvikas eller utfrmas så att de höga naturvärdena ej förstörs. Lämplig hänsyn tas till rödlistade arters livsbetingelser vid planering ch genmförande av skgliga åtgärder. Sådan hänsyn kan t.ex. innebära detaljhänsyn, hänsynsytr eller lämplig hänsyn i anslutning till rvfågelsbn ch tjäderspelsplatser. Sm övriga skgar med särskilt höga naturvärden räknas A) bestånd sm helt eller delvis uppfyller ch mtsvarar kriterierna bitpskydd enligt miljöbalken (dck utan strleksbegränsning) ch B) hävdade ängs- ch hagmarker ch igenväxande kulturmarker med särskilda naturvärden samt små åkerlyckr i Ansvariga för marbetning av text: Jhnny, Ola ch Dan Förslag 091215, Jhnny ch Dan: 4.4 Områden med höga naturvärden i skg sm brukas Skgar med höga naturvärden, sm inte avsätts ska brukas med förstärkt hänsyn. Förslag 091215, Ola: 4.4 Områden med höga naturvärden För att undvika att skgar med höga naturvärden avverkas i strid med lagar ch förrdningar ch andemeningen i certifieringssystemet skall särskilda rutiner tillämpas. Skgar med särskilt höga naturvärden skall hanteras enligt nedan för att ge särskilt krävande arter möjlighet att frtleva ch i syfte att utgöra spridningskällr ch referensmråden i det brukade skgslandskapet. Nyckelbitper, se 6.4.2 samt Svenska PEFCs Nyckelbitpsplicy, Avsättning inm 5%. Utpräglat likåldrig ch skiktad naturskg med riklig förekmst av gamla/grva träd ch rikligt med grövre död ved i lika nedbrytningsstadier, det vill säga skg sm nrmalt klassas sm nyckelbitper. Kmmentar: Behålla skglig kntinuiet. Täck även in mråden sm ej definierats sm NB Måste även ha med de mråden sm inte hittats av SKS Varför just utpräglad likåldrig skg ch skiktad naturskg, finns mängder med andra bitper där det bör tas hänsyn
skgslandskapet. Avsättning sker inm ramen 5%. * I mrådet nrra Dalarna ch nrrut skall samtliga följande fyra kriterier vara uppfyllda för att kvalificera till gammelskg. 1. Äldre skgar sm uppkmmit genm naturlig föryngring. 2. Ingen eller endast betydlig avverkning under de senaste 50 åren eller mrådet har varit kntinuerligt trädbevuxet under flera generatiner. 3. Ett inslag av mycket gamla träd. Barrskg äldre än 200 år. 4. Påtagligt inslag av död ved. I praktiken innebär kraven att bjekten håller nyckelbitpskvalitet. De västra ch höglänta delarna av mrådet präglas av svaga marker med naturligt långa mlppstider. Intrycket av extensiv skötsel i äldre skg är berende på mlppstidens längd. Detta skall ej tas sm tecken på inaktivt skgsbruk Det är en aktiv strategi att använda sig av långa mlppstider för att prducera kvalitetsvirke i mrådet. Detta gynnar samtidigt naturvården. I stra delar av mrådet finns redan mycket stra avsättningar av skgsmark vilket vägs in när naturhänsyn på ytterligare mråden med höga naturvärden pririteras. Andelen privat mark utgör ca 30 % i vissa mråden. Familjeskgsbruket är sm näringsgren därför mycket känsligt för intrång sm ytterligare minskar den brukade arealen. Den direkta ch indirekta sysselsättningen ch betydelsen för det lkala näringslivet inklusive inlandssågarna bör särskilt beaktas. En brukningstraditin med utbrett skgsbete, blädningar, klning ch husbehvs-huggningar påverkar bestånd sm idag ligger i det övre åldersskiktet. Det är i mycket få fall sm det finns helt rörda ch av människan påverkade skgar. Med anledning av vanstående är det många bestånd av äldre skg sm uppfyller de tre första kriterierna för gammelskg. För att beståndet ska klassas sm gammelskg krävs dck att alla fyra kriterier ska vara uppfyllda. Till detta High cnservatin value frest måste vara med i standarden för att svara upp mt FSC.
kmmer kmpletteringar sm kpplar kravnivån till nyckelbitpskvalitet. Den dminerande delen av äldre skg i mrådet nrra Dalarna ch nrrut klassas därför sm prduktinsskg. För att bevara ch förstärka de naturvärden sm är knutna till äldre skgar kan t ex hänsynsytr förstärkas för att spegla beståndets karaktär ch ålder. Exempelvis kan trädgrupper sm är skiktade sparas i anslutning till lågr eller stående döda träd. Träd sm bär spår av tidigare bränder eller kulturmärken är ckså lämpliga att ställa kvar. Ansvariga för revidering: Knut ch Jnas Förslag: 4.4 Blöt skgsmark, trvmark ch dikning Blöt skgsmark har fta en lång skgskntinuitet med särskilda naturvärden. Sådan skgstyp skall nrmalt avsättas för naturvårdsändamål enligt 6.4.1. Mindre enheter blöt skgsmark avsätts inm ramen för de allmänna bestämmelserna i skgsvårdslagen. Nya diken får inte anläggs på tidigare dikad mark. Avsättning görs ej av prduktinsbestånd av glasbjörk, klibbal ch gråal sm ingår i eknmiskt skgsbruk ch inte innehåller höga naturvärden. Prduktinsbestånd av glasbjörk klibbal ch gråal sm inte innehåller höga naturvärden ingår i aktivt eknmiskt skgsbruk. Undantag från åtagandet att inte anlägga nya diken gäller för enstaka avlppsdiken från tidigare dikade mråden. Undantag medges även vid översvämningar, htande beståndets livskraft, uppkmna utm markägarens egen kntrll. Diken på trvmark där dikeseffekten (ökad tillväxt i skgen) uteblivit eller är mycket liten t.ex. på trvmarker av lavtyp, lavrik typ, fattigristyp, kråkbär-ljungtyp, starr-fräken typ eller där höga naturvärden skadas genm rensning, underhålls ej. (Vegetatinstyper enligt Skgsstyrelsens indelning). Skyddsdikning tillämpas då SVL:s föryngringskrav inte kan uppfyllas på annat sätt. 4.5 Blöt skgsmark, trvmark ch dikning Blöt skgsmark har fta en lång skgskntinuitet med särskilda naturvärden. Sådan skgstyp skall nrmalt avsättas för naturvårdsändamål enligt 6.4.1. Nya diken får inte anläggs på tidigare dikad mark. Kmmentar. Inga kmmentarer I mråden sm är dikade sedan tidigare får nya diken tillskapas mellan befintliga diken m tillstånd erhålls från länsstyrelsen. Felaktiga diken repareras i samband med andra dikesåtgärder. Undantag från åtagandet att inte anlägga nya diken gäller för enstaka avlppsdiken. Undantag medges även vid översvämningar, htande beståndets livskraft, uppkmna utm markägarens egen kntrll. Diken på trvmark där dikeseffekten (ökad tillväxt i skgen) uteblivit eller är mycket liten underhålls ej. Skyddsdikning tillämpas då SVL:s föryngringskrav inte kan uppfyllas på annat sätt.
Förslag 091215: 2.5 ch 2.6 slås ihp ch flyttas till Miljöstandarden till nytt avsnitt: 4.6 4.6 Metder för att skydda mark ch vatten Skgsbruk påverkar marken på flera sätt. Uttag av virke ch skgbränsle har inverkan på msättningen ch innehållet av näring i marken. Skadr på marken kan innebära att marken utarmas, att grund ch ytvatten påverkas genm transprt av slam eller lösta näringsämnen eller tungmetaller. Skgsindustrins krav på en jämn försörjning av färskt virke ökar risken för att skadr ska uppstå under perider då marken är mer känslig för skadr. Skadr på grund ch ytvatten skall förebyggas genm åtgärder sm innefattar: Vid skgsbruks ch vägbyggnadsplanering tas särskild hänsyn till våtmarks ch vattenmiljöer. Endast miljö/kretslppsanpassade ljr används (se PEFCs miljökrav för skgsentreprenörer, punkt 5.2.1) Saneringsutrustning ska finnas tillgängligt på avverkningsplatsen ch absrberingsmedel skall finnas i alla skgsmaskiner Maskintvätt med avfettningsmedel sker endast där med ljeavskiljningsutrustning finns. Annan tvätt får ej ske på lämpliga platser, sm t.ex. i närhet till vatten Nya vägar anläggs så att naturliga vattendrags sträckning bevaras samt så att skadr på vattendragen minimeras. Nya vägdiken mynnar nrmalt inte direkt i vattendrag, sjöar eller värdefulla våtmarker. I samband med upprustning av vägtrummr åtgärdas dessa m de utgör ett vandringshinder för öringfisk. Lämplig metdik ch teknik användes för att undvika betydande skadr vid drivning speciellt där transprter krsar vattendrag. Med betydande körskadr avses exempelvis skadr sm rsakar
påtaglig ersin ch slamföring till vattendrag, spårbildning sm förändrar vattenflöden, djupa sammanhängande spår på trvmark, skadr i mråden med särskilda naturvärden, i fuktiga hänsynsytr ch spårbildning i miljöer av särskild betydelse för friluftslivet, särskilt i närheten till tätrter. Betydande körskadr på drivningsvägar åtgärdas, såvida det inte riskerar att göra mer skada än nytta. På marker med risk för ersin används intermittenta markberedningsmetder. Markberedning utförs nrmalt inte i kantzner mt vatten ch på blöta marker. Kmmentarer: klla upp så att finns med från 2.5 ch 2.6 Vid skgsbruks ch vägbyggnadsplanering tas särskild hänsyn till våtmarksch vattenmiljöer genm att: punkta upp exempel på hänsyn. Tex. att undvika skadr på naturvärden knutna till skg eller vatten samt skadr på mark vatten
Ansvarig för revidering: Jnas ch Knut 4.5 Kant / skyddszner / hänsynsytr Kantzner ch skyddszner är viktiga för bilgisk mångfald, markskydd, skydd av sjöar ch vattendrag ch sm övergångar till kulturlandskapet. Lämpliga zner för dessa ändamål skall lämnas enligt riktlinjerna i skgsvårdslagen (inklusive lagens allmänna rekmmendatiner). Sm hänsynsytr avgränsas, i första hand på barmark: Småbitper med särskilda naturvärden. Vid behv skyddszner i anslutning till bitper med särskilda naturvärden. Förslag 091215: 4.7 Kant / skyddszner / hänsynsytr (hänsynsytr flyttas till 4.3) Kantzner ch skyddszner är viktiga för den bilgiska mångfalden på såväl skgsmarken sm i angränsande ägslag, inklusive våtmarker, sjöar ch vattendrag. Skyddszner kan variera berende på vilka naturvärden man vill spara ch utveckla. I samband med skgsbruksåtgärder skapas ch eftersträvas funktinella kant ch skyddszner. Skyddsznen ska vara funktinell ch dess bredd anpassas efter skyddsbjektet i fråga ch de förutsättningar sm gäller på platsen. Vid skgliga åtgärder planeras för en framtida skiktad skyddszn I kanzner/bryn ch vid sjöar ch vattendrag där vanlig prduktinsskg går ända fram till kanten avverkas gran. Istället gynnas lövträd ch buskar för att skapa en skiktad likåldrig kantzn Ansvarig revidering: Knut ch Dan 4.6 Naturvärdesträd / utvecklingsträd Naturvärdesträd lämnas vid alla skgliga åtgärder för att leva, dö, brytas ner ch multna. Minst 10 strmfasta naturvärdesträd/ha skall lämnas. Dessa träd skall m möjligt väljas bland gamla, grva träd eller träd med andra förutsättningar för rik bilgisk mångfald. I södra Sverige kan antalet minskas då naturvärdesträden utgörs av grv ek / bk ch i nrra Sverige då beståndet utgörs av särskilt grv tall med högt eknmiskt värde ch lämpliga naturvärdesträd/utvecklingsträd saknas. Där naturvärdesträd saknas i tillräcklig mfattning lämnas utvecklingsträd, dvs. träd sm kan utveckla höga naturvärden. Till naturvärdesträd sm alltid skall pririteras inm ramen för 10 träd räknas följande: (se även 30 i Skgsvårdslagen) avvikande, särskilt grva/gamla träd grva träd med påtagligt vid ch grvgrenig / platt krna Förslag 091215: Inget textförslag inkmmit ändra till en mer praktiskt tillämpar tlkning, exempelvis: ska eftersträvas > Ord sm eftersträvas ska undvikas Utvecklingsträd, definiera enligt Södra. strmfasta
grva, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar grva aspar ch alar där sådana inte förekmmer rikligt, i barrdminerade bestånd trädfrmig sälg, rönn, xel, lönn, lind, hägg, fågelbär samt grv hassel, där sådana inte förekmmer rikligt, i barrdminerade bestånd ädla lövträd i det breala skgslandskapet grva enar träd med påtagliga brandlyrr hålträd ch träd med risbn träd med tydliga kulturspår I särskilda fall kan undantag göras från kravet att lämna bligatriska naturvärdesträd, t.ex vid vägbyggnad, risk för skadr på byggnader, överhållning av timmerträd etc. Med 10 naturvärdesträd avses genmsnitt på prduktiv mark inm behandlingsenheten inklusive övergångszner ch hänsynsytr. Utvecklingsträden placeras med fördel i grupper eller i anslutning till kantzner, hänsynsytr, småbitper etc. Följande definitin tillämpas: Naturvärdesträd är träd med befintliga höga naturvärden. Träd sm ännu inte har höga naturvärden kallas utvecklingsträd. Träd av bägge dessa kategrier kan i samband med skgsbruksåtgärder sparas, ch m avsikten är att de skall få åldras ch dö på platsen kan man kalla åtgärden för att spara evighetsträd. Ett vanligt fall är att ett tillräckligt antal naturvärdesträd saknas. Då kan utvecklingsträden väljas i anslutning till befintliga naturvärdesträd så att grupper bildas. Om antalet naturvärdesträd / utvecklingsträd är rikligt, med varierande kvalitet, sparas de mest värdefulla naturvärdesträden, m möjligt i grupper. Naturvärdesträd sm skall sparas kan givetvis inte flyttas, men genm en lämplig priritering kan ändå viss gruppbildning åstadkmmas. träd med öppna brandlyrr Hör inte hemma i en standard ch m avsikten är att de skall. Ta brt denna mening Ta brt, väl detaljerat Övergripande Minst 10? Jämför FSC: Alla NV träd. Om möjligt väljas?? Varför tall allt grvt kan huggas så länge de inte är NV träd. Vad vill styrelsen? vilket ansikte utåt ska PEFC ha. Hög bilgisk betydelse, nyttjas av många rödlistade arter. Signal att lämna alla naturvärdesträd är bra för PEFC systemet. Titta på Södras flder för dubbelcertifiering, ett bra förtydligande: skiljer på från trakten avvikande träd från vanliga avverkningsträd, se flder. De ska
ha speciella naturvärden ch vara avvikande från virkesträden i det bestånd sm ska avverkas. Bra tillägg. Ska alla naturvärdesträd lämnas? Kanske ett bra sätt att hantera det. Luckrar upp men sänder bra signaler. Överväga att ändra. Svårreviderat med krav att lämna alla naturvärdesträd, Införa diameterkrav? ha med i texten Även m de blåser ner har de naturvärden
Ansvarig för revidering: Sven, Jhnny ch Ola, Dan 4.7 Död ved Eftersm ökade mängd död ved behövs för den bilgiska mångfalden är det en grund läggande strategi att öka mängden döda stående träd, lågr, högstubbar mm. Död ved, med undantag av klenare avverkningsrester, värnas vid skgliga åtgärder m inte dkumenterad risk för massförökning av skadeinsekter föreligger. Några liggande, för beståndet representativa, träd per hektar lämnas aktivt eller passivt under föryngringsfasen. Vid föryngringsavverkning ch grövre gallring (i annat än ek ch bkbestånd) tillskapas några högstubbar eller ringbarkade träd per hektar avverkad yta. Nydöd ved av naturvärdesträd ch tidigare lämnad naturhänsyn lämnas alltid. I slutavverkning ch grövre gallring (i annat än ek ch bkbestånd) tillskapas per hektar lägst 3 enheter.. grv död ved av döda träd ch /eller lågr ch / eller högstubbar (en enhet kan vara ett grvt dött träd, en grv låga eller en grv högstubbe). Förekmsten av befintlig färsk, nydöd ved beaktas vid tillskapandet av död ved. Vid föryngringsavverkning i ek ch bkbestånd tillskapas död ved, så att det vid avvecklingen av det gamla beståndet finns minst två ringbarkade träd eller högstubbar av huvudträdslaget i medeltal per hektar avverkad yta. Av övriga ädellövträd behöver vare sig högstubbar eller ringbarkade träd skapas. Högstubbar fördelas på grövre, icke naturvärdesträd, av lika trädslag. De kapas på högsta säkra höjd. Placering ch utfrmning av död ved skall beakta framkmlighet ch säkerhet, i synnerhet intill tätrter. Längs stigar/vandringsleder lämnas ej döda träd med risk för vindfällning inm en trädlängds avstånd. Större sammanhängande mråden med död skg får åtgärdas för att möjliggöra anläggning av ny skg enligt kraven i skgsvårdslagen. I bestånd eller på föryngringsytr där vlymen årsfärska vindfällen eller barkbrreangripna träd överstiger 3 m3 per hektar får uttag ske, förutsatt att några representativa vindfällen per hektar kvarlämnas. Om kravet uppfyllts ch det därefter bildas nya Förslag 091215: 4.9 Död ved Eftersm ökade mängd död ved behövs för den bilgiska mångfalden är det en grund läggande strategi att öka mängden döda stående träd, lågr, högstubbar mm. Död ved, med undantag av klenare avverkningsrester, värnas vid skgliga åtgärder m inte dkumenterad risk för massförökning av skadeinsekter föreligger. Nydöd ved av naturvärdesträd ch tidigare lämnad naturhänsyn lämnas alltid. I slutavverkning ch från ch med i andra gallringar (i annat än ek ch bkbestånd) tillskapas per hektar grv nydöd ved av minst tre färska högstubbar, lågr eller ringbarkade träd. Förekmsten av befintlig färsk, nydöd ved i frm av träd eller lågr beaktas vid tillskapandet av död ved. Några liggande, för beståndet representativa, träd per hektar lämnas aktivt eller passivt under föryngringsfasen. Vid föryngringsavverkning i ek ch bkbestånd tillskapas död ved, så att det vid avvecklingen av det gamla beståndet finns minst två ringbarkade träd eller högstubbar av huvudträdslaget i medeltal per hektar avverkad yta. Av övriga ädellövträd behöver vare sig högstubbar eller ringbarkade träd skapas. Högstubbar fördelas på grövre, icke naturvärdesträd, av lika trädslag. De kapas på högsta säkra höjd. Placering ch utfrmning av död ved skall beakta framkmlighet ch säkerhet, i synnerhet intill tätrter. Längs stigar/vandringsleder lämnas ej döda träd med risk för vindfällning inm en trädlängds avstånd. Större sammanhängande mråden med död skg får åtgärdas för att möjliggöra anläggning av ny skg enligt kraven i skgsvårdslagen. I bestånd eller på föryngringsytr där vlymen årsfärska vindfällen eller barkbrreangripna träd överstiger 3 m3 per hektar får uttag ske, förutsatt att några representativa vindfällen per hektar kvarlämnas. Om kravet uppfyllts ch det därefter bildas nya vindfällen behöver inga ytterligare lämnas. Observera SVL:s krav att maximalt 5 m3 vindfällda /
vindfällen behöver inga ytterligare lämnas. Observera SVL:s krav att maximalt 5 m3 vindfällda / angripna träd per hektar får lämnas. Färsk död barrved sm överstiger 5 m3 per hektar ch sm bildas i mråden avsatta för naturvård, samt på impediment, lämnas då dispens ges från Skgsstyrelsen. Undantag från tillskapande ch kvarlämnande av nydöd ved medges vid särskilda skäl, t.ex. vid dkumenterad risk för massförökning av skadeinsekter, då mrådets naturvärden eller funktin (t.ex. skyddszner mt avsatta mråden) väsentligen reducerats eller i samband med mfattande strmfällningar sm rsakat str eknmisk skada. angripna träd per hektar får lämnas. Färsk död barrved sm överstiger 5 m3 per hektar ch sm bildas i mråden avsatta för naturvård, samt på impediment, lämnas då dispens ges från Skgsstyrelsen. Undantag från tillskapande ch kvarlämnande av nydöd ved medges vid särskilda skäl, t.ex. vid dkumenterad risk för massförökning av skadeinsekter, då mrådets naturvärden eller funktin (t.ex. skyddszner mt avsatta mråden) väsentligen reducerats eller i samband med mfattande strmfällningar sm rsakat str eknmisk skada. 4.8 Lövträd Lämplig andel lövträd i skgsbeståndet är viktig både för den bilgiska mångfalden, för skgens hälsa ch med hänsyn till kulturmiljön. Lövträd blandas vanligen in i lika beståndsstrukturer sm individer, grupper eller separata bestånd. I bestånd med blandning av tall ch asp skall risken för knäckesjuka beaktas. Skgsbruket bedrivs så att på sikt en areal mtsvarande minst 5 % av arealen frisk ch fuktig skgsmark utgör bestånd sm dmineras av lövträd under merparten av mlppstiden. Kravet gäller där naturliga föryngrings ch tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv. Där de naturliga förhållandena så medger, värnas lövträd vid röjning ch gallring så att de utgör minst 5% i beståndet inklusive närmrådet under första delen av mlppstiden. Undantag medges för mindre skgsägare med hög lövandel. I beståndet, inklusive dess närmråden, ges ett tillräckligt antal av lövträden gda livsbetingelser under hela mlppstiden för att därigenm kunna bilda naturvärdesträd. På fuktig sedimentmark sm gränsar till vattendrag ch öppna vattenytr, sedimentraviner samt andra naturligt lövdminerade fuktiga/blöta marker skall skgsbruk bedrivs med särskild inriktning mt att främja bitpens naturvärden. Lövdminans bibehålls eller skapas. Behv av att återskapa ädellövskgar uppmärksammas. Ansvarig för revidering: Knut ch Dan Förslag 091215: Inget textförslag inkmmit inte vanligt med lövdminerade bestånd fram till första gallring, sen blir det mindre ch mindre löv. Väldigt luddigt skrivet. Övergripande Lång, luddig ch svår överskådlig text.
Punkta upp. NO ch NS avsättningar i FSC får ckså räknas med i 5 % löv. Snegla på FSC ch Södras flder. Texten säger inte så mycket ch är väldigt svårt att mäta. Ägarskifte med hård huggning innebär löv barr. Svårt att mäta på mindre fastigheter Vi är i en situatin där lövandelen i skgsbruket ökar på bekstnad av prduktin, väv in detta. Viktigt att fatta aktiva beslut m lämplig andel löv på marken. Svårt att mäta. Ansvarig för revidering: Ola ch Knut 4.9 Bränning På fastighetsinnehav med mer än 5 000 hektar sammanhängande prduktiv skgsmark vidtas rimliga åtgärder, där förutsättningar i terrängen så finns, för att under en femårsperid genmföra naturvårdsch hyggesbränning på mtsvarande minst 5 % av föryngringsarealen på trr ch frisk mark. Arealkravet kan minskas m kvaliteten varit hög ch med str andel naturvårdsbränning. Undantag medges för reginer där naturliga bränder varit av underrdnad betydelse. Hit hör fjällnära skg, västra Västergötland, västa Småland, Halland, Skåne samt södra Blekinge. Bränning utförs ej på lavmarker sm är viktiga för rennäringen. Undantag medges ckså i tätrtsnära skg samt på Öland ch Gtland. Förslag 091215: 4.11 Bränning På fastighetsinnehav med mer än 5 000 hektar sammanhängande prduktiv skgsmark vidtas rimliga åtgärder, där förutsättningar i terrängen så finns, för att under en femårsperid genmföra naturvårds ch hyggesbränning på mtsvarande minst 5 % av föryngringsarealen på trr ch frisk mark. Arealkravet kan minskas m kvaliteten varit hög ch med str andel naturvårdsbränning, enligt tabell nedan. Undantag medges för reginer där naturliga bränder varit av underrdnad betydelse. Hit hör fjällnära skg, västra Västergötland, västa Småland, Halland, Skåne samt södra Blekinge. Bränning utförs ej på lavmarker sm är viktiga för rennäringen. Undantag
I första hand väljs tidigare brandpåverkad mark. Naturligt brunnen skg får medräknas. Avverkning ch bränning planeras så att brandgynnade arter främjas, t.ex. genm att humustäcket bränns tillräckligt hårt ch att en ansenlig del av träden i beståndet dödas eller skadas. I starkt kvävebelastade mråden skall kväveutlakning till vattendragen minimeras genm lämpliga skyddszner. Där förutsättningar finns används naturlig föryngring. En blandning av hård ch lättare bränning för ökad bilgisk variatin skall eftersträvas. Innan bränning påbörjas skall lkala regler för anmälan m ch eventuella tillstånd för, följas. Uppkmmen skgsbrand sm inte uppfyller kriterierna för begreppet räddningstjänst enligt Lagen m skydd mt lyckr (LSO) har Skgsägaren själv att ta ansvar för. medges ckså i tätrtsnära skg samt på Öland ch Gtland. I första hand väljs tidigare brandpåverkad mark. Naturligt brunnen skg får medräknas. Avverkning ch bränning planeras så att brandgynnade arter främjas, t.ex. genm att humustäcket bränns tillräckligt hårt ch att en ansenlig del av träden i beståndet dödas eller skadas. I starkt kvävebelastade mråden skall kväveutlakning till vattendragen minimeras genm lämpliga skyddszner. Där förutsättningar finns används naturlig föryngring. En blandning av hård ch lättare bränning för ökad bilgisk variatin skall eftersträvas. Vid bränning sm sker i mråden sm är prduktinsklassade får den faktiskt brända arealen multipliceras med en uppräkningsfaktr enligt nedanstående tabell. Bränning i prduktinsklassade mråden Uppräkningsfaktr Lämnad vlym minst 15 % av ursprungsvlym 1,5 Lämnad vlym minst 30 % av ursprungsvlym 2 Lämnad vlym är naturhänsyn ch får ej avlägsnas i ett senare skede. Vid bränning i mråden sm ingår i skgsbrukares mråden sm är avsatta får naturvårdsändamål, (enligt 4.1) får den faktiskt brända arealen multipliceras med en uppräkningsfaktr 3. Beslut m avsättning av bränt eller brandhärjat mråde kan fattas efter brand. Kmmentar: Tar brt FSCs: Om bränning i prduktinsklassade mråden följs av naturlig
föryngring utan markberedning får den faktiskt brända arealen multipliceras med en uppräkningsfaktrfaktr på 1,2. Tar brt: Principer ch riktlinjer för urval ch skötsel enligt 6.4.1 6.4.3 gäller dck generellt även dessa mråden. Planering av eventuell avverkning ch bränningsåtgärder sker uteslutande sm naturvårdande skötsel med tydligt definierade naturvårdsmål för det specifika mrådet ch syftar till att bevara eller återskapa naturvärden enligt 6.4.1 6.4.3. 4.10 Landskapseklgi ch viltvård Skgsägare med mer än 10 000 hektar sammanhängande prduktiv skgmark skall planera i ett landskapseklgiskt perspektiv med hänsyn till arrndering ch andra lkala förutsättningar. Övriga beaktar reginala aktinsplaner eller mtsvarande i samband med skgsbruksplanläggning. Sjöar ch vattendrag skall beaktas i hela skgslandskapet ch en bedömning av skgliga åtgärder görs så långt möjligt i ett landskaps ch avrinningsmrådesperspektiv. Behv ch praktiska/eknmiska möjligheter att återskapa vattenmiljöer beaktas av större markägare vid landskapsanalys ch eklgisk landskapsplanering. Med hänsyn till fastighetsinnehavets strlek ch förutsättningar planeras skgsbruket i syfte att uppnå en långsiktigt balanserad åldersfördelning, med särskilt beaktande av andelen äldre skg i landskap med brist på sådan. Jakt skall bedrivas uthålligt, med bästa tillgängliga kunskap ch så att den bilgiska mångfalden inte htas. Åtgärder vidtas, där så är möjligt, för att begränsa viltskadr ch hålla stammarna av klövvilt på nivåer sm medger att beteskänsliga trädslag kan utvecklas. Ansvarig för revidering: Jhnny Förslag 091215: Inget textförslag inkmmit vad är det? vilken status har de? Är de tvingande? vilka är övriga? Markägare eller planläggare? Övergripande Jhnny tar fram ett förslag ch diskuterar med Ola. Ansvarig marbetning av text: Jnas ch Sven
4.11 Kulturmiljö I skgslandskapet möter dagens skgsbruk arvet från tidigare generatiners liv ch arbete. Detta kulturarv består av frnlämningar, kulturminnen, bilgiska kulturarv ch immateriella företeelser sm rtnamn, sägner ch platser med traditin. Höga kulturvärden kan utgöra mtiv för val av mråden sm avsätts enligt 6.4.1. Svenska PEFC skgsstandard medför ansvar för att ta hänsyn till ch skydda detta arv i alla typer av skgsaktiviteter. De särskilda naturvärden sm finns i kulturpräglade mråden, t ex. där artsammansättningen bär prägel av tidigare hävd, skall beaktas. Naturvärden knutna till tidigare friväxande grva träd samt kulturlandskapets träd ch buskarter gynnas i lämplig mfattning. Skgliga åtgärder utförs så att frnlämningar, inm kulturminnesmråden, inte skadas ch att skadr på övriga kända histriska lämningar minimeras. Ansvarig för revidering: Jnas ch Sven Förslag 091215: Inget textförslag inkmmit är kulturminnesmråden ett känt begrepp? (kallas frnlämningsmråde i KML) Övergripande Är man certifierad brde man åta sig någt? Mätbart? Förslag: Kända bjekt ska beaktas i skgsbruksplan, trycka mer på planeringen då det ftast här det går fel. Skgsägaren brde vara skyldig att ta reda på vilka kultur minnen sm finns. Klla lagen!