National Library of Sweden

fono National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 202

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 924: 5 JORDBRUKSDEPARTEMENTET INGENJÖR N. EKWALLS UTREDNINGAR. 2 (Fortsättning å Kungl. Eleklrifieringskommitténs meddelanden) UTREDNING BETRÄFFANDE PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÖREBRO LÄN S T O C K H O L M 9 2 4

Statens offentliga utredningar 924 Kronologisk förteckning Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 2S s. I'. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 9 JO92 och 92922. Av L. Nanneson. Meddelande frän Kung]. Lantbruksstyrelsen nr 247 (nr 6 923'. Svanbäck. (0), 07 s. Jo." Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 2. Utiktrifiering av landsjkman. 47 s. 2 kart. redning beträffande planmässig e bygden inom Kopparbergs län. is Jo. 4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 920. Stat. Repr.anst. 0 s. Ju. 5. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningarbetet. Eklund, vij, 208 s. K. C. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön ocli Vänern, Göta kanal, jämte b) han g, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och Väuern, Svea kanal. Meddelanden från Kung). Kanalkommissionen. Nr 4. Hasggström. 73 s. 3 kart. K. 7. Betänkande och förslag angående läroverks och landsbibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 5 s. E. 8. Kungl. Elektrifierjngskommitténs meddelanden. 3. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart. Jo. 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 4. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. Jo. 0. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden.. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Blekinge län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 5. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 8. Utredning beträffande, planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. Beckman. 9 s. karta. Jo. Eörslag till lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk och småskolor m. fl. läroanstalter. Tullberg. 43 s. E. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike 98 922. Av Nils Karlcby. Tiden, vij, s. Fi. Bet svenska tobaksmonopolet. En undersökning av dess verksamhet 95922. Av M. Marcus. Tiden, vij, 0G s. Fi. 6. Betänkande med förslag till gruvlag. Norstedt. 400 s. Ju. 7. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. Beckman. 77 s. 2 kart. Jo. 8. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Beckman. 46 s. 3 kart. Jo. 9. Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. Blom. 24 s. K. 20. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. Förslag till lag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk. Marcus. 23 s. H. 2. Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 3. Sammandrag av inkomna yttranden över fastighetsregisterkommissionens föi slag den 25 augusti 923 angående tillsynen å fastighetsregistreringen m. m. Palmquist. 79 s. Ju. 22. Statens järnvägar. Kortfattad översikt av deras tillkomst, ekonomi och organisation. Av M. Marcus. Tiden, vij, 49 s. Fi. 23. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. Marcus. 6 s. K. 24. K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 5. Norstedt. 346 s. E. 25. Normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk av betong och armerad betong (betongbestämmelser). Norstedt. 42 s. K. 2627. Betänkande med förslag till ett systematiskt.utforskande av den svenska allmogekulturen.. Huvudbetänkande och förslag, viij, 56 s. pat.'.ab. 2. Allmogeforskningen i Sverige och dess nordiska grannländer, iv, 204 s. V. Fettersn. K. 28. Kungl. Elektrifieri gskommitténs meddelanden. 6. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. Beckman.. s. 2 kart. Jo. 29. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 20. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. Beckman. 59 s. 2 kart. Jo. 30. Statens järnvägar som allmänt affärsverk. Tide] 4". s. Fi. 3. Utredning rörande kungl. teaterns ekonomi och konstnärliga verksamhet. Norstedt. (2), 63, 27.'. E 32. Halmkommissionens slutbetänkande. Utredning angående nyttiggörandet av statens norrländska main heter. Beckman. 346 s. H. 33. Malmtillgången i Norrbottens län. Utredning, ingående i malmkommissionens betänkande den 3 mtrs )23. Av Kliv. S. Berglund. Beckman. 30 s. H. 34. Tull och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 26. Ljusindustrien samt tillverininjen av glycerin med särskild hänsyn till förhållindi världskriget. Av J. Lublin. ' Tullberg, iv, 9 s. Fi. 35. Tull och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 27. Ylleindustriens produktionsförhållanden. Av K.G. Hagström. Marcus, iv, 0 s. Fi. 3G. Tull och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 28. Den svenska tegelindustriens utveckling 8893 med särskild hänsyn till dess stillniig åren närmast före världskriget. Av B. Ohlin, Harcis. iv, 79 s. Fi. 373K. Tull och traktatkommitténs utredningar ch betänkanden. 36. Betänkande angående ti llsy item.ts verkningar i Sverige före världskriget, Manus, Del i. xix, 365 s. Del 2. 354 s. Fi. 30. Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. Av S. Lubeck. Tiden. 5 pl., viij. 40 s. Fi. 40. Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. Palnquist. iv, 368 s. Ju. 4. Utredning med förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa yrken. Norstedt. 04 s. E. 42. Förbrukning av virke till husbehov på Värmlands lins landsbygd. Norstedt. 79 s. Jo. 43. Domänstyrelsens utlåtande den 28 maj 924 ned forslag till kolonisation å kronoparker i Norrli Dalarna. Tullberg. 76 s. Jo. 44. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. Utredning beträffande planmässig elektrifiering ai landsbygden inom Jönköpings län. Beckman. 64 s. 2 kart. Jo., 45. Kommunal affärsverksamhet i de svenska städarna. Av H. Lindholm och G. Bergqvist. Tiden, vi;, 33! s. Fi. 46. ingenjör N. Ekwalls utredningar.. Utiedniig beträffande planmässig elektrifiering av landsl ygdm inom Östergötlands län. Beckman. 38 s. 2 kar:. Ji. 47. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 4. Utrednng boträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kronobergs län. Beckman. 24 s. 2 kart. Jo. 48. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden.!2. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige år 923. Beckman. 25 s. väggkarta i särskild bihga. Jo. 4f'. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 3. Utrednng beträffande planmässig elektrifiering av landsl ygdm inom Östergötlands län. Beckman. 32 s. 2 kar:. J. 50. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. Utredning beträffande planmässig elektrifiering a T landsbygden inom Kristianstads län. Beckman. :08 s 2 kart. Jo. 5. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 2. Utrednng beträffande planmässig elektrifiering av landsl ygdm inom Örebro län. Beckman. 36 s. 2 kart. Jo. Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynndsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jorlbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 924: 5 JORDBRUKSDEPARTEMENTET INGENJÖR N. EKWALLS UTREDNINGAR. 2 (Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden) UTREDNING BETRÄFFANDE PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÖREBRO LÄN STOCKHOLM 924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [827 24]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Inledning 5 Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Örebro län 5 Vattenkrafttillgångarna inom Örebro län 9 Energi och effektbehov 0 Förslag till planmässig elektrifiering av Örebro län 2 Kraftkällor 2 Ortsdistributionen 2 Kostnaderna för elektrifiering av Örebro län 4 Sammanfattning 5 FÖRTECKNING ÖYER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar med uppgifter om vissa tekniska data bilada Karta över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Örebro län 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Örebro län

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Örebro län. Inledning. Örebro län består liksom Västmanlands län av dels ett nordligare parti, bergslagsbygden, och ett sydligare parti, slättbygden, men har dessutom i sina sydligaste delar skogstrakter av samma karaktär som t. ex. Smålandsbygden. Inom bergslagsbygden har jordbruket mycket liten omfattning under det att den industriella verksamheten, särskilt järnhanteringen, där är av betydenhet. Slättbygden eller den s. k. Närkesslätten kännetecknas av ett tämligen intensivt jordbruk, vilket där är den huvudsakligaste näringsgrenen. De sydligaste skogsbygderna äro mycket glesa såväl med avseende på åkerareal som befolkning. Samtidigt som sålunda en betydande skillnad råder mellan länets nordligare och mellersta resp. sydligare delar beträffande näringslivet, så kan också en av denna skillnad beroende olikhet i kraftbehoven och dessas tillgodoseende iakttagas inom länets olika delar. I bergslagsbygden finnes ett flertal relativt betydande vattenfall, vilka ' sedan lång tid tillbaka hava utnyttjats i industriens tjänst. De sydligare delarna däremot äro ej så rikligt försedda med egen vattenkraft, utan de därstädes förekommande kraftbehoven hava varit hänvisade till kraft från andra trakter. På senare tider hava likväl där utbyggts betydande distributionsnät för elektrifiering av det i dessa delar förefintliga jordbruket. På detta sätt har mom länet uppstått ett betydande antal såväl egna kraftstationer som distributionsnät, de senare stundom matade från angränsande läns kraftkällor. En ingående kännedom om alla dessa elektriska anläggningar är förutsättningen för planläggandet av den fortsatta elektrifieringen. I det följande skall därför i första hand lämnas en beskrivning över dessa elektriska anläggningar. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Örebro län. Genom Aktiebolaget Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning under medverkan av Örebro Läns Elektriska Förening hava vissa grundläggande uppgifter beträffande de elektriska företagen inom länet anskaffats och ställts till förfogande. Med tillhjälp av det sålunda erhållna underlaget hava utarbetats dels bifogade karta, bilaga 2, utvisande samtliga befintliga elektriska kraftstationer, ledningsnät och transformatorstationer, dels bifogade tabell, bilaga, i vilken data för de å kartan inritade anläggningarna sammanställts. Av kartan visas, att Statens Vattenfallsverk från sin sekundärstation i Finspång i Östergötlands län framdragit en bygdeledning för 40 kv till trakten av Hallsberg, medelst vilken en betydande del av Närkesslätten elektrifierats. Samma ledning har _ vidare framdragits förbi Örebro till Axbergshammar. Från denna del av ledningen har likväl ännu ingen landsbygdsdistribution ägt rum. Länet genomkorsas vidare av statens kraftledning VästeråsTrollhättan, den s. k. västra stamlinjen, vilken vid Hallsberg kommer att erhålla anslutning till det nyss omtalade distributionsnätet. För att förse Örebro stad med elektrisk kraft bildades ursprungligen Örebro Elektriska Aktiebolag, som i Svartälven utbyggt kraftstationerna Skråmforsen och

6 Brattforsen, varifrån en kraftledning för 5 kv överför energien till Örebro. I Örebrotrakten är en mindre del av landsbygden ansluten till denna ledning. Örebro Elektriska Aktiebolag samarbetar numera med Kraft Aktiebolaget GullspångMunkfors, som från kraftstationen i Gullspång på gränsen mellan Värmland och Skaraborgs län framdragit en ledning för 40 kv, vilken anknutits till Örebro Elektriska Aktiebolags ledning för samma spänning, vilken utgår från Örebro. Från sistnämnda ledning elektrifieras viss del av landsbygden å Närkeslätten. Särskilt må nämnas Pålsboda Elektriska Aktiebolag. Vidare har från Örebro Elektriska Aktiebolag vissa delar av norra och södra Hjälmarestranden elektrifierats medelst ett ledningsnät för 5 kv. Ett relativt betydande distributionsnät, som tillgodoser vissa delar av landsbygden inom östra delen av länet mot gränsen till Västmanlands län, har utbyggts av Lindesbergs Stads Elektricitetsverk. Den använda spänningen är 20 kv. Vidare har trakten av Askersund elektrifierats från Motala Ströms Kraft Aktiebolag, som dit framdragit en ledning för 20 kv, till vilken bolagets kraftstation Starketorp är ansluten. Inom länets nordligare delar finnas så gott som uteslutande endast industriella anläggningar, bland vilkas ledningsnät må nämnas HälleforsGuldsmedshyttesystemet med 20 resp. 35 kv, StjärnforsStälldalensystemet med 20 kv, Nora Bergslags Elektriska Aktiebolags ledningsnät för 9 kv samt Aktiebolaget Bofors Gullspångs kraftstationer med tillhörande ledningsnät för 7 kv. Från dessa industriella anläggningar hava vissa partier av landsbygden här och var blivit elektrifierade. Förutom de nu nämnda anläggningarna finnes ävenledes ett visst antal kraftstationer med tillhörande distributionsnät, vilka enbart tillkommit för tillgodoseende av den omgivande landsbygdens behov, t. ex. Lönnhyttans Elektriska Distributionsförening, Bjurtjärns Elektriska Andelsförening med flera. De inom länet befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell: Slag av anläggning Strömart Drivkraft Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för storindustriens och. städernas behov Antal st. Installerad generatoreffekt kva Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för landsbygdens borgerbga behov och småindustri Antal st. Installerad generatoreffekt kva Samtliga kraftstationer Antal st. Installerad generatoreffekt kva Växelström.. Likström Vatten Värme Vatten Värme Summa 6 3 2 77 c:a 36 500 6 000 c:a 400 00 c:a 43 000 26 28 54 c: a 500 00 c:a 400 c:a 2 000 87 3 40 3 c: a 38000 600 c:a 800 00 c:a 45000 Av tabellen framgår, att den i länets elektriska kraftstationer installerade generatoreffekten uppgår till c:a 45 000 kva. Förutom dessa kraftstationer leverera även utanför länets gränser belägna anläggningar kraft till Örebro län. Den på sådant sätt disponerade generatoreffekten kan uppskattas till c:a 2 000 kva, vadan länets elektrifiering för närvarande tager i anspråk i runt tal 47 000 kva. Härav

belöpa sig c:a 5 000 kva på landsbygdselektrifieringen. Av tabellen framgår vidare, att i Örebro län liksom i ett flertal andra län ett ej obetydligt antal mycket små likströmsstationer finnas utbyggda. Deras sammanlagda generatoreffekt är emellertid mindre än / 0 av den effekt, som landsbygden i sin helhet disponerar, vadan dessa småstationer spela en my eket underordnad roll för länets kraftförsörjning. Omfattningen av den landsbygdselektrifiering, som verkställts med olika förbrukningsspänningar, framgår av nedanstående tabell: 7 Distributionssystem Elektrifierad åkerareal Strömart Förbrukningsspänning Hektar % 0, 220 och 2 x 220 volt c:a 600 c:a 2'3 Växelström 0 och 220 volt 380 c: a 23 000 45 400 c: a 68 400 c:a 32 3 65'4 c:a 977 Summa c:a 70 000 00 Härav visas, att förbrukningsspänningen 380 volt kommit till användning ungefär i dubbelt så stor omfattning som samtliga andra spänningar tillsammantagna. I vilken utsträckning olika distributionsspänningar kommit till användning framgår av nedanstående tabell: Distributionssystem Elektrifierad åkerareal Strömart Systerntyp Distributionsspänning Hektar % Likström... Enspänningssystem Lågspänning c:a 600 23 Växelström.. Enspänningssystem Lågspänning c:a 500 07 v Tvåspänningssystem 20 000 volt 0 000 9 000 7 000 6 000 5 000 3 000 2 000 500. 000 800 500 c:a 3 450 9 650 800 550 2 050 600 4 000 2 950 800 200 00 50 27 300 49 37 22 29 09 57 42 9 02 02 390 Trespänningssystem 6 000 volt 5 000 3 000 500 500 > Summa c:a a 000 500 3200 6 200 800 40 600 c: a 70 000 4 07 46o 88 58o 00

Av tabellen framgår, att trespänningssystemet tillämpats vid omkring 60 % och tvåspänningssystemet vid omkring 40 % av den utförda elektrifieringen. Inom de områden, där trespänningssystemet använts, är 3 000 volt den mest förekommande ortsspänningen. Vid tvåspänningssystemet däremot har 0 000 volt använts i flera fall än 3 000 volt, men jämsides med dessa spänningar har även ett flertal andra använts i ej obetydlig omfattning. Landsbygdselektrifieringen inom länet är i regel organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade andelssystemet. Sålunda hava andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida, samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar. Det är endast i få undantagsfall, som detta system ej vunnit tillämpning, och detta huvudsakligast i bergslagsbygden, där detalj distribution direkt till konsumenterna oftast äger rum. Enligt tabellerna å föregående sidor äro c:a 70 000 hektar åker elektrifierade. Då länets hela åkerareal utgör c:a 64 000 hektar, omfattar elektrifieringen c:a 43 % av länets hela odlade areal. I regel avser denna elektrifiering den elektriska energiens utnyttjande för såväl motordrift som belysning. I tabellen, bilaga, uppgives för vissa av därstädes upptagna anläggningar storleken av den anslutna effekten och energiförbrukningen. Emellertid finnas ej sådana uppgifter för samtliga distributionsföretag inom länet. Här nedan lämnas en uppställning över de summasiffror, vilka kunna erhållas för ett visst antal av de i bilaga upptagna företagen: Elektrifierad åkerareal 37 000 hektar Antal personer, anslutna till de elektriska näten 35 000 Ansluten belysningseffekt 20 kw Ansluten effekt av tröskmotorer 2 095 Ansluten effekt av småmotorer 430 Total nyttig energiförbrukning 964000 kwh. Den angivna energiförbrukningen kan med ledning av de uppgivna anslutningsvärdena fördelas på olika konsumtionsgrupper på följande sätt: Belysning c:a 460000 kwh Tröskmotorer 420000 Småmotorer 84000 Summa c:a 964 000 kwh. Med stöd av ovanstående siffror och under antagande, att dessa äro representativa även för de företag, för vilka ej motsvarande siffror uppgivits, har följande tabell över de sannolika värdena för hela länet av motoranslutning och energiförbrukning uppställts. Konsumtionsgrupp Anslutningsvärde Energiförbrukning Användningstid kw kwh timmar Belysning, hushållsapparater Jordbrukets motordrift Srnåindtistri Energiförluster c:a 2 00 > 5 300 750 c: a 840 000 050 000 870 000 640 000 c: a 400 200 500 Summa c:a 950 c: a 4 400 000 c:a 480

För belysning synes av ovanstående siffror att döma det specifika anslutningsvärdet vara c:a 32 watt per person och den specifika energiförbrukningen c:a 3 kwh per person, vilka värden rätt väl överensstämma med normalvärdena, angivna i Elektrifieringskommitténs meddelande 5. För tröskmotorer är det specifika anslutningsvärdet omkring 57 watt per hektar åker, motsvarande 90 watt per ton tröskad säd, vilket värde ävenledes kan anses normalt. För de förut omtalade företagen är den genomsnittliga storleken av tröskmotorer c:a 4 kw, vilken siffra huvudsakligast gäller slättbygden. I bergslagsbygden och de glesare partierna i länets sydligaste delar torde motorstorleken vara betydligt mindre, sannolikt ej mera än 7 ä 8 kw. Energiförbrukningen för tröskmotorer synes vara 2 kwh per hektar, vilken torde fördela sig med 8 kwh för tröskning och 4 kwh för sågning, stenkrossning och dylikt, vilka siffror ävenledes överensstämma med normalsiffrorna i_ nyssnämnda meddelande 5. Ovan angivna anslutningsvärde för småmotorer motsvarar 20 watt per hektar, men torde vara väsentligt mindre i de nordligaste resp. sydligaste delarna av länet. Särskilt i bergslagsbygden torde det i landets nordligare delar för övrigt vanligaste systemet vara tillämpat, nämligen att samma motor användes för alla arbetsoperationer, varvid inga särskilda småmotorer blivit installerade. Den förefintliga småmotorinstallationen är sålunda väsentligt mindre än den normalsiffra, som angivits i Elektrifieringskommitténs meddelande 5, ett förhållande, som har sin ^motsvarighet i ett flertal mellansvenska län. Även energiförbrukningen för nu ifrågavarande ändamål är mindre än den normala, i det att densamma endast uppgår till 3 kwh per hektar åker. 9 Vattenkrafttillgångarna inom Örebro län. Örebro läns norra del tillhör kraftdistriktet Bergslagen, dess mellersta del kraftdistriktet Göta ÄlvGullspång samt dess sydligaste del kraftdistriktet Motala Ström,, för vilka kraft distrikt utredning om vattenkrafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Denna utredning visar, att Bergslagsdistriktets krafttillgångar, som huvudsakligast äro förlagda till Dalälven, för relativt lång tid framåt torde bliva tillräckliga för täckande av distriktets kraftbehov. Det synes därvid dock bliva nödvändigt att från Dalälven överföra kraft till de delar av detta kraftdistrikt, som falla inom Örebro läns gränser. Kraftöverföringen bör ske över ledningar, avpassade för anslutning till de storindustriella ledningsnäten. Dessa senare äro redan framdragna över hela ifrågavarande del av länet på ett sådant sätt, att landsbygden kan anslutas till desamma utan större kompletteringar. Inom de delar av länet, som tillhöra kraftdistrikten Göta ÄlvGullspång samt Motala Ström, finnes endast ringa tillgång på vattenkraft. Tillförsel av energi från distriktens mera kraftrika delar har också etablerats, och tämligen betydande distributionsnät med därtill anslutna ortsnät för landsbygdens elektrifiering hava redan utbyggts, så att landsbygden inom dessa delar kan få hela sitt kraftbehov Då sålunda varje del av Örebro läns landsbygd på ett ändamålsenligt sätt kan erhålla elektrisk energi i tillräcklig myckenhet över redan existerande större ledningsnät, behöva för landsbygdsdistributionen avsedda, mera lokala kraftstationer icke vidare utbyggas. 827 24 2

0 Det är på denna grund icke behövligt att verkställa en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet eller speciella lämplighet för utnyttjande till bygdedistribution. En dylik undersökning måste dessutom taga hänsyn till sådana omständigheter av lokal eller juridisk natur, som knappast kunna behandlas i denna utredning. Energi och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett nuvärde, avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett framtida värde, avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av inom länet förekommande karaktär. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Konsumtions grupp Landsbygdens kraftbehov vid fullständig elektrifiering för närvarande milj. kwh om ca 20 år milj. kwh Belysning, hushåll och hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Summa c:a 3'2. 42 4 o 4 c:a 5"5 c:a 5'9 66. 63 53 c:a 24o Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 6 700 resp. 9 500 kw hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Som därstädes framhållits, är det särskilt ifråga om de elektrotermiska industrierna mycket vanskligt att uppskatta den framtida utvecklingen. I Örebro läns bergslagsområden är järnindustrien sedan mycket länge av betydenhet, och det är därför att förmoda, att elektriska masugnar komma att anläggas därstädes. Storleken av de kraftbelopp, som kunna bliva erforderliga inom länet för dylikt ändamål, kan emellertid för närvarande ej ens gissningsvis bedömas, och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdens elektrifiering. I nedanstående tablå angives därför det totala krafibehovet med bortseende från den elektrotermiska industrien.

Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsum tionsgrupp för närvarande maximi energieffekt behov kw milj. kwh utnyttjn. tid tim. maximieffekt kw om c:a 20 år energi utnyttjn. behov tid milj. kwh tim. (på landsbyg Landsbygden Städerna Storindustrien den) Järnvägarna c:a 6 700 c:a 55 7 000J 35 22 000; 067 3 300; 35s 2 300 900 4 900 2 700 c:a 9 500 0 000. 28 000 22 000 c:a 24o 250. 40 60o 2 500 2 500 5 000 2 700 Summa c:a 45 000 c.a 680 3 700 c:a 65 000 c:a 2450 3 800 Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 09 milj. kwh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör c:a 65 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell: Konsumtionsgrupp Verklig förbrukning av elektrisk energi för närvarande Energibehov vid 00 % elektrifieringsgrad för närvarande Elektrifieringsgrad för närvarande milj. kwh milj. kwh % Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna c:a 44 20 930 c:a 5'5 35 067 358 c;a 28 90 > 87 Summa c:a 094 c:a 680 c:a 65 Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 00 %. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses. Konsumtionsgrupp Energibehov omkring år 940 vid fullständig elektrifiering Sannolik elektrifieringsgrad omkring år 940 Sannolik förbrukning av elektrisk energi omkring år 940 milj. kwh % milj. kwh Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna c:a 24 0 25'o 40 60o c:a 60 95 90 50 c:a 4 5 240 270 30o Summa y.a 2450 c:a 80 c:a 95'5

2 I ovanstående, för år 940 beräknade kraftbelopp ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska eller elektrokemiska anläggningar, ehuru naturligtvis stora förutsättningar för anläggande av dylika finnas inom länet, särskilt ifråga om elektriska masugnar hos de stora järnindustrierna. Förslag till planmässig elektrifiering av Örebro läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan och bör landsbygden inom Örebro län få sitt kraftbehov fyllt antingen från de i länets mellersta och sydligaste delar befintliga större distributionsnäten, tillhörande Motala Kraftverk, Örebro Elektriska Aktiebolag m. fl. privata kraftdistributörer, eller också från de i de nordligare partierna befintliga industriella ledningsnäten. En ytterligare utbyggnad av särskilda, för landsbygden avsedda kraftstationer är därför, som ovan antytts, obehövlig. I den mån sådan utbyggnad i några fall kommit till stånd, böra de lokala kraftanläggningarna anslutas till de större ledningsnäten. Ett samarbete mellan sistnämnda företag är att rekommendera. Åtgärder i dylikt syfte hava redan vidtagits. Så t. ex. har Aktiebolaget Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, i vilken flertalet industriella anläggningar i bergslagsområdet äro intresserade, framdragit en sammanbindningsledning, till vilken Aktiebolaget StjärnforsStälldalen samt HälleforsGuldsmedshyttenätet äro anslutna, och vilken passerar och dessutom sammanbinder ett flertal ledningsnät i Västmanlands län. Vidare har, såsom förut beskrivits, samarbete etablerats mellan Gullspångssystemet och Örebro Elektriska Aktiebolags kraftnät, vilket senare jämväl kan hopkopplas med Motala Kraftverks ledningsnät i Örebro. Mellan Motala Ströms Kraftaktiebolags ledningsnät och Motala Kraftverks är sammanknytning verkställd i Motala. Omedelbart samarbete äger sålunda rum mellan ett flertal, gruppvis ordnade företag inom länet, men även dessa grupper samarbeta indirekt med varandra via Statens Vattenfallsverks kraftledningar, i det att till dessa äro anslutna Bergslagens Förvaltnings nät inom Västeråsområdet, Gullspångsnätet inom Trollhätteområdet och, som nyss omtalades, Motala Strömsnätet inom Motalaområdet. De kompletteringar, som erfordras för ernåendet av en fullständig sammanknytning mellan länets alla elektriska företag, bliva därför relativt obetydliga. Ett förslag till de anordningar, som erfordras för ernåendet av fullständigt samarbete, visas av kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden i Örebro län är genomgående s. k. utbredd bygd. (Se Elektrifieringskommitténs meddelande 6.) Inom länets mellersta och i regel även inom dess sydligare delar är bygdens täthet tillräcklig för att trespänningssystemet där skulle vara att föredraga. Inom bergslagsområdet däremot är bygden synnerligen gles, vadan tvåspänningssystemet där bör tillämpas. Vid den utförda elektrifieringen har också denna princip i regel blivit tillämpad. Enligt de synpunkter, som framlagts i Elektrifieringskommitténs meddelande 6, är 3 000 volt den lämpligaste ortsspänningen inom de delar av länet, där, enligt vad nyss anförts, trespänningssystemet bör användas. Denna spänning har också i övervägande grad kommit till användning därstädes. Inom bergslagsområdet

torde någon bygdeelektrifiering icke komma till stånd på grund av bygdens gleshet i annan mån än som industriledningarna medgiva. Det är därför naturligt, att vid den elektrifiering av landsbygden, som där kan verkställas, använda de för industrierna avpassade överföringsspänningarna såsom ortsspänning. Endast i undantagsfall torde för landsbygdens del särskilt utbyggda nät kunna komma till stånd. I dylika fall torde 0 000 volt vara en lämplig spänning, för så vitt man ej i en tämligen isolerad trakt med små effektbehov kan åtnöja sig med 3 000 volt. De i dessa trakter ofta använda mellanspänningarna, 5, 6 och 7 000 volt med flera mindre normala spänningar borde icke få komma till användning vid nyelektrifiering. I vissa partier av bergslagsområdet är bygden så gles, att en elektrifiering från sammanhängande ledningsnät där synes vara mycket problematisk; i dylika trakter torde småstationssystemet vara den rationellaste lösningen. A slättbygden är, som ovan omtalats, den genomsnittliga tröskmotoreffekten c:a 4 kw, vadan systemet högspänningströskning därstädes torde vara att föredraga. Under sådana förhållanden borde en gårdsspänning av 220 volt vara fullt tillräcklig. I bergslagsområdet, där tvåspänningssystemet tillämpats, och relativt höga överföringsspänningar använts, torde icke så små fördelär vinnas genom användande av 380 volt, vadan denna spänning där sannolikt i fortsättningen liksom hittills blir standard, vilket även torde bliva fallet i de glesare skogstrakterna i länets sydligare delar. I enlighet med vad ovan anförts borde sålunda följande standardsystem för elektrifiering av Örebro läns landsbygd komma till användning: I bergslagsbygden: tvåspänningssystem och lågspänningströskning med för de industriella behoven avpassade bygdespänningarna och 380 volts gårdsspänning. A slättbygden: trespänningssystem och i regel högspänningströskning med I" skogsbygden: trespänningssystem och i regel lågspänningströskning med 3 000/380 volt. I den mån den hittillsvarande elektrifieringen avviker från nyssnämnda standardsystem, bör naturligtvis hänsyn tagas därtill, så att icke ändringar rekommenderas i sådana fall, där kostnaden för ändring av det bestående skulle mer än motväga fördelarna av införandet av standardsystemet. I de fall, där elektrifieringen redan erhållit nämnvärd omfattning, torde därför de redan använda spänningskombinationerna få bibehållas, även om de avvika från här ovan angivna standard. Som ovan omtalats, har landsbygdselektrifieringen inom Örebro län i regel organiserats enligt den vid Vattenfallsstyrelsens bygdedistribution genomförda principen med andelsföreningar, vilkas verksamhetsområden avpassats efter ortsnätens tekniskt lämpliga distributionsrayon. Det är dock endast vid Vattenfallsstyrelsens egen distribution som fixerade gränser mellan de olika ortsnätsområdena uppdragits. Detta kooperativa system torde vara lämpligt för länet i sin helhet och rekommenderas därför även för de delar, där det hittills icke funnit tillämpning. Särskilt viktig torde indelning i distributionsområden med fixerade gränser vara, Ett förslag till sådan indelning lämnas å kartan, bilaga 2. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av dessa områden. Det har här ovan påvisats, att den utförda elektrifieringen icke omfattar s. k. småmotordrift i den utsträckning, som skulle kunna påräknas inom trakter av 3

4 Örebro läns karaktär. En större mångsidighet i motorkraftens användande i jordbrukets tjänst skulle kunna bidraga till att större valuta erhålles av de väsentliga kapital, som redan nedlagts å landsbygdselektrifieringen, och vilkas förräntning och amortering mångenstädes äro betungande. Kostnaderna för elektrifiering av Örebro län. I tabellen, bilaga, över de befintliga elektriska anläggningarna inom länet angivas för vissa av dessa anläggningar ävenledes anläggningskostnadens storlek. För övriga anläggningar kunna motsvarande kostnader uppskattas med ledning av ledningslängder, transformatorantal etc. enligt kartan, bilaga 2, eller kraftstationernas generatoreffekt enligt tabellen, bilaga. På sådant sätt har beräknats, att de för närvarande inom länet befintliga elektriska anläggningarna betinga en anskaffningskostnad enligt följande specifikation: Kraftstationer... c:a 5'4 milj. kr. Industriella och andra större överföringsledningar, transformatorcentraler och dylikt 6'2 Distributionsanläggningar för landsbygden 9'4 > Summa c:a 3"o milj. kr. I denna summa kan anses ingå även de mindre delar av anläggningar utanför länets gränser, vilka utnyttjats för Örebro läns kraftförsörjning. De angivna kostnaderna motsvara det i verkligheten använda kapitalet och hänföra sig alltså till de olika prislägen, som varit rådande under utbyggnadsperiodens olika skeden. En mera objektiv grund för jämförelse med kostnadssiffror från andra län erhålles, om anläggningskapitalet hänföres till ett visst, fixerat prisläge. Vid 94 års prisläge utgöras ovan angivna, å Örebro län belöpande kostnader av följande: Kraftstationer c:a 3s milj. kr. Industriella och andra större överföringsledningar, transformatorcentraler och dylikt. 4'8 Distributionsanläggningar för landsbygden 4" 5 Summa c:a 226 milj. kr. En approximativ uppdelning av dessa kostnader på landsbygden och på storkonsumenterna utvisar, att på landsbygdselektrifieringen belöpa sig c:a 3 6 milj. kr. av de förut omtalade 3 milj. kr. Dessa motsvara vid 94 års prisläge följande belopp: För landsbygden avsedda kraftstationer c:a milj. kr. distributionsnät 4'5 Del i storindustrien och andra större ledningar eller kraftstationer '4 Summa c:a 7'0 milj. kr. En summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle erfordras för ernåendet av en fullständig elektrifiering av länets landsbygd vid nuvarande kraftbehöv, visar följande resultat, hänfört till 94 års prisläge:

Ytterligare del av större kraftstationer etc c:a 2 milj. kr. Sammanbindningsledningar, bygdenät 07 Ortsdistributionsanläggningar 8 3 5 Summa c:a llo milj. kr. En fullständig elektrifiering av Örebro läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov och 94 års prisläge skulle alltså uppskattningsvis kunna anses betinga en sammanlagd kostnad av i runt tal 8 milj. kr. Sammanfattning. I det föregående lämnas i första hand en beskrivning över de för närvarande befintliga elektriska anläggningarna inom Örebro län. Därav framgår, att en viss del av länets landsbygd elektrifierats från statens kraftverk i Motala, men dessutom förefinnes ett betydande antal enskilda kraftanläggningar, varav flera hava kraftdistribution till uppgift, under det att andra, särskilt i länets norra del, äro rent industriella företag. Som exempel på det förra slaget må nämnas Örebro Elektriska Aktiebolag, vilket samarbetar med Kraft Aktiebolaget GullspångMunkfors. Bland de industriella företagen märkas särskilt HälleforsGuldsmedshyttesystemet, StjärnforsStälldalensystemet med flera. Som en följd av att sålunda ett betydande antal elektriska kraftföretag finnes inom länet, har en mångfald olika distributionssystem kommit till användning. Liksom flerstädes i mellersta och norra Sverige hava många små likströmsstationer utd.yggts, # vilka dock till följd av den i dessa stationer installerade ringa generatoreffekten icke äro av nämnvärd betydelse för länets elektrifiering. Av använda förbrukningsspänningar intager 380 volt första rummet, i det att denna spänning förefinne^ i ungefär dubbelt så stor omfattning som samtliga övriga tillsammantagna. Såsom ortsspänning vid trespänningssystemet, vilket kommit till användning huvudsakligast å den tätare slättbygden, har 3 000 volt den största utbredningen. Vid tvåspänningssystemet, som tillämpats i de mera glest bebyggda delarna av länet, har 0 000 volt funnit den största användningen. Av länets hela åkerareal, vilken omfattar c:a 64 000 hektar, äro i runt tal 70 000 hektar eller c:a 43 % elektrifierade. Ehuru denna elektrifiering oftast avser energiens utnyttjning för såväl motordrift som belysning, är likväl den nuvarande förbrukningen av elektrisk energi blott c:a 4'4 milj. kwh, vilket motsvarar omkring 28 % av den mot fullständig elektrifiering svarande siffran. Den låga procentsatsen förklaras av att den elektriska motordriften å landsbygden ännu icke fått sådan omfattning, som kan betecknas som normal för nuvarande förhållanden. Konsumtionen av elektrisk energi inom länet uppgår för närvarande till c:a 0 milj. kwh. Vid fullständig elektrifiering skulle kraftbehovets nuvärde uppgå till c:a 70 milj. kwh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden ärc:a65%. Detta värde är sålunda betydligt högre än motsvarande siffra för enbart landsbygden, vilket_ förhållande sammanhänger med att storindustrien och städerna blivit elektrifierade i stor omfattning. I en framtid kommer elektrifieringsgraden sannolikt att stiga. Det kan förmodas, att av hela det för år 940 beräknade kraftbehovet, vilket vid fullständig elektrifiering skulle utgöra c:a 245 milj. kwh, omkring 80 % eller c:a 95 milj. kwh komma att uttagas såsom elektrisk energi. Häri äro då ej medräknade de kraftbelopp för elektrotermisk och elektrokemisk industri, vilka

6 komma att förbrukas av eventuellt inom länet så småningom anlagda fabriker av detta slag. Ett förslag till planmässig elektrifiering av länet har framlagts, enligt vilket länets kraftförsörjning skulle ske över sammanhängande distributionsnät, till vilket de befintliga smärre, fristående landsbygdsanläggningarna skulle anslutas. Samarbete mellan de större kraftföretagen inom länet har redan påbörjats, i det att t. ex. i Aktiebolaget Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning flera av de större bergslagensindustrierna sammanslutit sig för gemensam kraitförsörjning. Vid den fortsatta bygdeelektrifieringen bör i länets sydligare delar, särskilt på slättbygden, trespänningssystemet komma till användning. Ä den tätare slättbygden torde därvid högspänningströskning med 3 000/220 volt vara fördelaktigast, under det att i skogsbygden lågspänningströskning med 3 000/380 volt torde vara lämpligare. I länets norra del eller bergslagsbygden måste i regel landsbygden anslutas direkt till de industriella ledningarna och sålunda tvåspänningssystemet där tillämpas. Därvid torde 380 volts gårdsspänning komma att bliva mest använd. En systematisk indelning i distributionsområden med fixerade gränser bör genomföras. Ett förslag till sådan indelning har uppgjorts och återfinnes å kartan, bilaga 2. Inom de olika distributionsområdena, vari länet förslagsvis uppdelats, bör ortsdistributionen ordnas så som omtalas i bilaga 4. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast helt summariskt kunnat beräknas. De nu befintliga elektriska anläggningarna inom länet betinga en total anläggningskostnad av c:a 3 milj. kr., vilket belopp vid 94 års prisläge beräknats motsvara c:a 23 milj. kr. Härav falla c:a 7 milj. kr. på landsbygdens elektrifiering. En fullständig elektrifiering av landsbygden inom Örebro län vid nuvarande kraftbehov har beräknats betinga vid 94 års prisläge c:a 8 milj. kr. Stockholm den september 923. Nils Ekwall,

Bilaga. TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Örebro län med uppgifter om vissa tekniska data. '827 24

8 Tabell över befintliga elektrisl Företagets namn, ägare eller innehavare Kraftstationens namn eller läge Spänningssystem o a> pj H 0 Mosjö El. Lantbrukarnas El. A.B Garphytte Bruk Strömsnäs Järnverks Örebro El... Tränat.stat. vid Latorp Gräveby El. Distr. För. Ekers och Längbro El. För. Örebro El... Transf.stat. vid Liudbacka Th. Bieden Örebro stads Bl. verk Frih. G. Åkcrhielm Dylta El. För.... Glanshammars Distr. För. El. Mindre dietr.före! tag Ortsdistributionen ii Norra Lillkyrka Mosjö Viby, Knista Mosjö, Täby Vintrosa.Tyss linge, Gäller stu,hallsberg Kumia.Harde nio, Kräklinge Hackvad, Tångeråsa, Edsberg Tysslinge, Vintrosa Vintrosa Tysslinge Gräve, Tysslinge, Vintrosa Eker Längbro Längbro, Ånsta Motala Kraftverk.. Längbro TraiSf.stat. vid Örebro Örebro med omgivning Örebro Almby Örebro El... Transf.stat. vid Näsby Södra Hjälmarestrandens El. Distr. Motala Kraftverk.. Axberg Traiisf.stat. vid Axbergshammar Almby, Mellösa, Asker Glanshammar, Rinkaby, Lillkyrka Götlunda Götlunda, Lillkyrka Ab. fr. Örebro El. Ab. fr. Motala Kraftverk Garphyttan och Nyhammar Lannafors.... Ab. fr. Örebro El. Ab. fr. Karlslund Samarbete med Örebro El. Ab. fr. Örebro El. Örebro reservstation Skebäck Ab. fr. Örebro El, Dylta kvarn... Ab.fr. Dylta kvarn Ab. fr. Örebro El. Sickelsjö Ab. fr. Lindesbergs El.verk 30 ca 00 50 480 MO L 3fas 5000/500/220 40:00.3000/380 9899 6000/. 430/250 5000/. 5000/500/220 500/. 5000/. 7000/30000.500/ /3S0 resp. 90 40000/ 5000/3000,380 2x220 ) 00 resp. 500 5000/. 5000/3000/220 40000/. 0000/. 0000/380 resp. 220 5000/3000,380 2i0 20000/ 906 897902 902907 99 920 950 6 000 2 3! V om 700 900 5 000 5 om 2 000

9 ggningar i Örebro län. k rer B P tw 8 Jordbruksabonnenter 4 ) K ) lj 06, > 54 Småmotore r Övriga apparat P B p st. 9 B 3 P kw 20 6E p B P st. 2 B B B EP kw 22 io:! 4f A n s u t i n g W B B' 05 kw 23 72 CG B B B p kw 24 99( Motore P B St. Övriga B 3 p kw 25 20 2'. I 3, öl Övriga L ' apparat B P St. 27 abonnenter B B p kw 28 bd i. 5' 05 kw 29 K 4 CG c 3 p kw 30 39 63 H 0 p. B B 3 p kw 3r 2 059 p X B o c p B 5' 05 kw 32 OJ 70C Total per år inköpt eller producerad energi kwh 33 88 00( 839 OOC Ärlig energiförbrukning i elektrifierade lantgårdar vid f örbrukningsplatsen kwh 34. 547 00( Ärlig energiförbrukning för industri och hantverk vid förbrukningsplatsen kwh 35 ; H 0 p P? p 0 te p ÖE P p: gg 5 05 kr. 30 22 00C j 2 658 O0C Anmärkningar (Siffrorna hänvisa till kolumnerna) 37 0) För industriel är spänningssyst 5000/380 volt Nr 2 4) 2 kraftstationer finnas 3 4 5 6 7 8 85 30 35 20 00 50 270 300 ca 300 570. d 3 000 v 800 000 272 000 33) År 96 9 0 8 007 8 800 000 2 39 000 2 570 35c 932 932 60 000 229 000 (33) År 96 \2) Båglampsbelysn. }l2 ' 3 285 36 75 30 20 00 480 6 47 ' 50 630 93 640 000 36 000 278 000 4 5 '85 20 3 42 90 5 25 '25 00 3 425 L 48 _ 05 _ 48 TJ 3 473c! II 40 38 40 000 206 000 25 kwh/har 45 000 6 7 8 9 20

20 "Tr>l Ödeby El. För... Linlesbergs stads Elverk Brevens Bruk... A sker Påhboda El. Asker, Norr byas, Ekoby. Svennevad, Sköllersta Miridre distr.f öretag Svennevad Greve H.D. Hamilton Motala Kraftverk Trinsf.stat. vid Hallsberg, Fryshuset Hallsbergs El. verk Örebro El.. Trmsf.stat, i Halls berg Yxlults Stenhuggeri Kumla El... Lerbäcksortens Diätr. För. El. Mariedams El. Distr. För. Skvllbergs Bruks Ödeby Bo Hallsberg Kumla Lerbäck, Hammar Lerbäck Åstro Ålderdomshem Vretstorps El. Bel. Viby Fir. Laxå Bruks Å.B... Bamundeboda Ab. fr. Lindesbergs El.verk Bingaby Brevensfallet. Ab. fr. Örebro El. A.B Haddebo... Skogaholm.. Hjortkvarn.. Beservstation Ab. fr. Örebro El. A.B Ab. fr. Örebro El. A.B Ab. fr. Örebro El. Ab. fr. Hallsbergs El.verk Ab. fr. Motala Ströms Kraft A.B Ab. fr. Motala Ströms Kraft A.B Mariedam... Åsbro Ab. fr. Motala Kraftverk Nyhammar.. Lassåna kvarn 37 23 540 24 ca 45 ca 5 50 90 L 3fas 60 3fas 20000/500/380 20000/. 220 40000/0000/220 220 0 2000/220 40000/. 40000/3000/90 40000/380 0000/. 0000/380 20000/6000/380 20000/6COO/220 220 0 3000/380 380 94 9059 93 96 908 363 000 6 000 000 7 om 495 Backa Kraft stition FjugestaEl. Kraft Gust. Andersson.. Yxtults Stenhuggeri Lelhyttans El. För. Klrnkhytte El. Bol. Hicingebro El. Anläggn. Viliingsbergs Per Nilssons Mullhyttans El. Svarta Bruks Mitdre distr.företag Gu=t. Karlsson. Edsberg, Kräk linge o. Kumla Knista Hidinge och Knista Hidinge Kvistbro, Knista Kvistbro Laxå valsverk Köfors... Backa Ab. fr. Hasselfors Bruks Skärmartorp... Nyhyttan Tovetorp Lekhyttan.. Klunkhyttan. Hidingebro kvarn Villingsberg. Gropen... Ab. fr. Haseelfor Bruks Svarta Mullhyttemo, Slestorp.., 45 25 0 2 SO 7 240 L 3fas 0 0000/380 o. 220 5000/380 2000/380 3000/. 220 2x220 0 20 5000/350 5000/500/380 89697 920 8773 94 Lais Larsson... Haäselfors Bruks i Skagershult, Ramundeboda, Knista, Kvistbro Verkhyttan. Hasselfors. 430 50/ 3fas 50 20000/5000/220 ca 500

2 20 I 2 22 23 24 28 29 30 33 34 :;s 00 i 50 320 SO 887 25 000 688 000 7) Utbyggnad om 270 kva planeras 33) År 96 600 too 30 000 29 32) Abon. effekt 80 8 32 33 34 35 40 000 33) År 96 822 56 0 000 33) År 96 32) Abon. effekt 25 8 000 ca 200 000 33) År 96 809 000 7) Mindre kraftstation för eget behov 7) D:o 33) År 96

22 2 3 4 5 6 7 i 8 9 0 2 3 4 5 59 60 6 62 63 64 65 66 67 68 69 70 7 72 73 74 75 76 77 78 79 80 8 82 83 84 85 80 87 88 89 Kudskoga och Nysunds El. Distr. För. Mindre distr.föret. i Däldenäs Motala Ströms Kraft Linds El. För.... Diverse distr. s... Dohnafors såg och kvarn Askorsunds El.verk Lunna El. And. För. Harge El. And. För. Motala Ströms Kraft Transf.stat. vid Zinkgruvan Diverse distr.... Joh. Olsson Mindre anläggn..... Tycke El. Distr. För. Nora Stads Belysn. och Vattenverk Nora Bergslags El. Nora Bergslags El. o Fogdhytte Ljusför. Guldsmedshytte Boms Kraft. Nitroglycerin Gyttorp Nitroglycerin Gyttorp Hammarby Yxe Nora Bergslags El. P. E. Larsson m. fl. Nora Bergslags El. Nora Bergslaga El. Tolvsbörds El. För. Stjärnfors Ställdalen Nysund B Askersunds landskommun '. Askersund Hammar B i. > > Suavlunda Bol. Vieille Montagne Nora stad och Nora landskommun Nora landskommun, Viker, Järnboås ' Nora landskommun, Viker Järnboås Ab.fr. Kraft Gullspång Munkfors Ab.fr. Kraft Gullspång Munkfors Starketorp Ab. fr. Motala Ströms Kraft Ab. fr. Motala Ströms Kraft Dohnafors.... Ab. fr. Motala Ströms Kraft Ab. fr. Motala Ströms Kraft Ab. fr. Motala Ströms Kraft Ab. fr. Motala Ströms Kraft Åmmeberg... Ab. fr. Motala Ströms Kraft Mårsäter Aspa Bruk.... Olshammar... Hagby Nora dieselcentral Västgöthyttefors Stribergs gruvfält Ab. fr. Nora Bergslags El. Kockesholm... Born Övre krutbruksfallet Nedre krutbruksfallet Hyttfallet.... Dalkarlsberg... Skrekarhyttan.. Kastälvskvarn.. Kopparhyttan.. Ab. fr. Nora Bergslags El. Hultatorp.... v. v. v. å. v. d. v. å. v. i \a. v. " v. 440 9 56 57 48 3 4G5 50 9u05 5'S58 2D35! 3fas 5 o ' 8 L Jfas 00 0 30 30 55 220 45 040 440 800 45 33 38 20 j r 7 270 45 525 250 65 L 3fas \, I i ( 3fas " " M 50 " 50 50 " 50 " " 0000/500/380 0000/380 2000/. 20000/380 20000/. 220 20000/380 20000/380 20000/. 20000,0000 20000/. 20000/380 220 220 220 0000/380 9000/500/380 resp. 0 9000/. 9000/500/220 30000/7000 3000/380 5000/380 3000 o. 0000/380 9000/. 9000/. 9000/380 5000/. 89798 9054) 80799 (90508j 93 fioooon < 906 > l 93 > 92 924 924. 500 450 20 23 250 2 3 3 7 8 6 ~ 4

23 25 26 27 28 29 30 33 34 35 2) Se nr 209 i Värm lands län 70 000 33) År 96 20 00 336 250 840 000 3 080 000 680 33 000 588 000 (33)Årl96varprod. 200 000 kwh. {30) Inber. 90 kw, I som leverer. till \ Pershytte gruvb. 33) År 96 8 000 5 785 000 33) År 96 v. 26 000 d. 55 000 5 000 33) År 96 33) År 96 HO 8 82 88 8 860 80 320 000 660 000 32 000 7 000 i2) Se för övr. nris } 76,77. ' 33) År 9 85 80 87 33) År 96

24 2 3 4 fö 6 7 8 9 0 2 3 4 5 90 Kläcka Lerbergs Järnboås Gruv 9 Georg Johansson, Järnboås 92 Stjärnfors Hjulsjö Ställdalen 93 Stjärnfors Ställdalen 94 Stjärnfors Ställdalen ' ' 95 96 97 98 99 00 0 02 03 04 05 06 07 08 09 0 2 3 4 5 6 7 8 9 20 2 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Stjärnfors Ställdalen Örebro El..... Jordbrukssmid en Karlsdals El. För. Bofors Nobelkrut BoforsGullspång Linnebäcks El. För. Bobäckens El. Distr. För. Aggeruds Bel. För. Bregårdstorps Bel. För. Fisksjöns Bel. För. Skogskärrs. Distr. För. Finnebäcks Bel.För. Högåsens torvströfabrik Odlingens El. Distr. För. Loviselunds El. Bel. För. Lämås Lyse För.. Västra Lövåsens Bel. För. Karlskoga El. För. Stolpetorps El. Bel. För. Strönisnäs Järnv. Lönnhyttans El. Distr. För. Stockfors Kraft 2 Granbergs Dals A.B Katrinefors. Eric Ericsson.... G. E. Elfströms sterbhns Villingsbergs Mindre distr.f öretag > Bjurtjärns El. And För. Alkvätterns Guldsmedshytte t Karlskoga > >, > > ' >,. >, > i > Bjurtjäm > Grythyttan Fernhyttan... Vassland Nedre Grängshyttan.. Skråmforsen... Brattforsen... Ab. fr. Örebro El. Ab. fr. Örebro El. Björkborn... Bofors Ab. fr. Örebro El. Ab. fr. Bofors.. ' '.,... > ' «i...... > '... > > Degerfors.... Lönnhyttan Ab. fr. Örebro Bl. Stockforstorp.. Högfors Silverhyttan... Sågfallet Utterbäck.... Immetorp.... Valåsen Lanhöjden.... Knappsfors... Våtsjötorp.... Bjurtjärn Lanfors Blankafors.... v. Bredsjö, övre o. nedre å. övre Nyhammar v. " v. _ v. v. 34 65 55 665 053 557 445 2E4 " _ 69 75. 5 2 ca 4 40 250) 54 38 20 3 00 4 300 340 2 900 2 70 50 i 50 70 3 20 5 28 ca 6 ca ca 22 ca 9 50 20 800 3fas L 3fas ' } > ' ' u 3fas j L 3fas > ' 60 50 s i " " ' > 50 a _ 50 500 2X220 20000 2000 20000/2000 5000 5000 o. 6000 5000 o. 7000 7000/380 o. 220 7000/220 7000 5000/7000 o. 3000 7000/380 7000/380 7000/380 7000/380 7000/380 7000/380 7000/380 7000/380 7000/380 7000/380 3000/380 3000/380. /380. /220 3000/90 2x0 6000/380 500/. 2000/. 000/380 2 x 220 220 2x220 2x20 220 220 0000/380 000/220 7000/90 893903 906 906 899900 903, 906 885 9697 } 899 97 9 904 99 94 }; 495 250 025 24f 35 45 245 348 43 240 500. 2000. ' 429 85 025 245 35 45 38 240 400 ca 30 ca 50 ca 200 300 ca 00 _... 5 2 2 2 i 5 3