RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om garantier som omfattas av den allmänna budgeten Situationen per den 31 december 2015

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.9.2016 COM(2016) 576 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om garantier som omfattas av den allmänna budgeten Situationen per den 31 december 2015 {SWD(2016) 292 final} SV SV

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Transaktioner som täcks av EU-budgeten... 3 3. Utvecklingen för garanterade transaktioner... 5 3.1. Insatser som förvaltas direkt av kommissionen... 7 3.1.1. Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)... 7 3.1.2. Systemet för betalningsbalansstöd (betalningsbalansfaciliteten)... 8 3.1.3. Lån för makroekonomiskt stöd (MFA-lån)... 8 3.1.4. Euratomlån... 9 3.2. Utvecklingen för EIB:s externa utlåningstransaktioner... 9 4. Risker som täcks av EU-budgeten... 10 4.1. Definition av risk... 10 4.2. Total risksammansättning... 10 4.3. Årlig risk som täcks av EU-budgeten... 10 4.3.1. Medlemsstaternas exponering... 11 4.3.2. Tredjeländers exponering... 12 5. Aktivering av garantier och fondens utveckling... 13 5.1. Aktivering av garantier... 13 5.1.1. Användning av likvida medel... 13 5.1.2. Utbetalningar från EU-budgeten... 13 5.1.3. Begäran om att ta fonden i anspråk och återvinning... 13 5.2. Fondens utveckling... 14 2

1. INLEDNING Den här rapporten ska kartlägga de kreditrisker som belastar EU-budgeten till följd av garantier som lämnats och utlåningstransaktioner som genomförts direkt av Europeiska unionen eller indirekt genom den garanti som beviljats för EIB:s finansieringsprojekt utanför unionen. Denna rapport lämnas i enlighet med artikel 149 i budgetförordningen 1 som kräver att kommissionen årligen rapporterar till Europaparlamentet och rådet om garantier som belastar EU-budgeten och de motsvarande riskerna. Denna rapport har följande struktur: i avsnitt 2 påminns om huvuddragen i de transaktioner som garanteras av EU-budgeten; flera andra kompletterande krishanteringsmekanismer, som inte medför någon risk för EU:s budget, presenteras också. I avsnitt 3 beskrivs utvecklingen av garantitransaktionerna. Därefter, i avsnitt 4 belyses de huvudsakliga risker som täcks av EU:s budget, medan avsnitt 5 beskriver aktiveringen av garantier och utvecklingen av garantifonden för externa åtgärder (nedan kallad fonden) 2. Ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar (SWD) kompletterar denna rapport med ett antal detaljerade tabeller och förklarande anmärkningar. Det innehåller också en makroekonomisk analys av de länder som omfattas av EU:s lån och/eller garantier, som svarar för den större delen av fondens exponering. 2. TRANSAKTIONER SOM TÄCKS AV EU-BUDGETEN De risker som täcks av EU-budgeten avser ett brett spektrum av låne- och garantitransaktioner som kan delas in i följande två kategorier: Lån med makroekonomiska mål som Europeiska unionen beviljar, dvs. lån för makroekonomiskt stöd 3 till tredjeländer och lån för att stötta betalningsbalansen 4 i medlemsstater utanför euroområdet som har drabbats av betalningsbalansproblem. Därutöver lån inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (nedan kallad EFSM) 5 för att stötta medlemsländer i euroområdet som drabbas eller allvarligt hotas av en allvarlig ekonomisk och finansiell störning orsakad av extraordinära händelser som de inte råder över, och som vanligen aktiveras i samband med ekonomiskt stöd från Internationella valutafonden (IMF). Lån med mikroekonomiska mål, dvs. Euratomlån och framför allt utlåning från Europeiska investeringsbanken (EIB) för finansiering av insatser i tredjeland (EIB:s externa utlåning), som täcks av EU-garantier 6. EIB:s garanterade externa utlåning, det makroekonomiska stödet och Euratomlånen till tredjeländer har sedan 1994 täckts av garantifonden, medan betalningsbalanslån och lån inom 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella bestämmelser för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1). 2 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättandet av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (kodifierad version) garantifondsförordningen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10). 3 Lån för makroekonomiskt stöd kan också beviljas i form av bidrag till tredjeländer. Hänvisningar till rättsliga grunder förtecknas i bilagan till tabell A2B i arbetsdokumentet. 4 Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, 23.2.2002, s. 1). 5 Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1). 6 6 Hänvisningar till rättsliga grunder förtecknas i bilagan till tabell A3 i arbetsdokumentet. 3

ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) och Euratomlånen täcks direkt av EU-budgeten. - Garantifond för åtgärder avseende tredjeland Fonden täcker uteblivna betalningar på lån och lånegarantier som beviljats tredjeländer eller för projekt i tredjeländer. Den upprättades för att tillhandahålla en likviditetsbuffert, så att inte EU:s budget måste tas i anspråk varje gång en situation med utebliven eller försenad betalning på ett garanterat lån uppstår, och för att skapa ett instrument för budgetdisciplin genom att upprätta en finansiell ram för utformningen av EU:s politik i fråga om garantier för kommissionens och EIB:s lån till tredjeländer 7. Om tredjeländer blir medlemsstater täcks lån som rör dessa länder inte längre av fonden, och risken måste bäras direkt av EU-budgeten. Fonden tillförs medel från EU:s budget och måste bibehållas på en nivå som motsvarar en viss procentandel av de utestående lån och lånegarantier som täcks av fonden. Denna procentandel, som kallas målsatsen, är för närvarande 9 % 8. Om fondmedlen inte är tillräckliga, kommer EU-budgeten bidra med de nödvändiga medlen. - Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar EU-garantin omfattar de finansierings- och de investeringstransaktioner som EIB undertecknat inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsten och som EIF undertecknat inom delen för små och medelstora företag. En del av dessa transaktioner omfattas av EUgarantin medan en del utförs på EIB-gruppens egen risk 9. Andra krishanteringsmekanismer som inte täcks av EU:s budget Som en del av krishanteringen har flera andra mekanismer inrättats, som dock inte medför någon risk för EU:s budget: - Lånefaciliteten till förmån för Grekland 10, som finansieras genom bilaterala lån från andra medlemsstater i euroområdet till Grekland, administreras centralt av kommissionen. - Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten 11 (EFSF): EFSF skapades av euroområdets medlemsstater som en tillfällig räddningsmekanism i juni 2010 för att bevilja ekonomiskt stöd till medlemsstater i euroområdet inom ramen för ett makroekonomiskt anpassningsprogram. Fördraget om en permanent räddningsmekanism, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), trädde i kraft den 27 september 2012. Sedan den 1 juli 2013 fortsätter EFSF sina pågående stödprogram med Grekland (tillsammans med Internationella valutafonden och vissa medlemsstater) liksom med Irland och Portugal (tillsammans med IMF, vissa medlemsstater 7 7 Även om EU-budgeten i sista hand täcker externa risker, fungerar garantifonden som ett instrument för att skydda EU-budgeten mot risker för uteblivna betalningar. För den senaste årliga rapporten om hur fonden fungerar hänvisas till COM(2015) 343 final av den 16 juli 2015 och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionen (SWD(2015) 163 final av den 20 augusti 2015. Rapporten för 2015 förväntas bli tillgänglig i juli 2016 på följande adress: http://eur-lex.europa.eu/homepage.html. 8 För en utförlig rapport om hur fonden fungerar och om målsatsen hänvisas till COM(2014) 214 final av den 8 april 2014 och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionen (2014) 129 final. 9 För mer information om förvaltningen av Efsis garantifond, se COM(2016)353 final av den 31 maj 2016. 10 10 Om lånefaciliteten till förmån för Grekland (GLF): http://ec.europa.eu/economy_finance/assistance_eu_ms/greek_loan_facility/index_en.htm. 11 Om EFSF: http://www.efsf.europa.eu. 4

samt EU/EFSM) 12, men deltar inte längre i nya finansieringsprogram eller avtal om lånefaciliteter. - Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) 13 : ESM är en viktig del i den övergripande EUstrategin som är utformad för att upprätthålla den finansiella stabiliteten inom euroområdet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater i euroområdet som genomgår eller hotas av ekonomiska svårigheter. Det är en mellanstatlig organisation som lyder under internationell rätt med säte i Luxemburg och en faktisk utlåningskapacitet på 500 miljarder euro. 3. UTVECKLINGEN FÖR GARANTERADE TRANSAKTIONER I detta avsnitt beskrivs utvecklingen för garantitransaktionerna. Först för dem som förvaltas direkt av kommissionen och sedan för dem som förvaltas av EIB. 12 13 De lån som beviljats genom EU/EFSM täcks av garantier från EU-budgeten. Om ESM: http://esm.europa.eu. 5

Tabell 1: Totala utestående belopp som täcktes av EU-budgeten per den 31 december 2015 (i miljoner euro) Utestående kapital Upplupen ränta Totalt % Medlemsstater* Euratom 283 1 284 0,3 Betalningsbalansstöd (BOP) 5 700 111 5 811 6,9 EIB 1 971 16 1 987 2,4 Europeiska finansiella stabiliseringsmekanis men (EFSM) Delsumma medlemsstater* 46 800 709 47 509 56,4 54 753 837 55 591 66,0 Tredjeländer *** Makroekonomiskt stöd (MFA) 3 007 17 3 024 3,6 Euratom 17 < 1 17 < 0,1 EIB**** 25 417 149 25 565 30,4 Delsumma tredjeländer 28 441 166 28 606 34,0 Totalt 83 194 1 003 84 197 100 * Denna risk täcks direkt av EU-budgeten. Detta omfattar även makroekonomiskt stöd samt Euratomoch EIB-lån som beviljats före EU-anslutning. ** Dessa siffror omfattar inte Efsi-transaktioner för vilka 202 miljoner euro har utbetalats på rapporteringsdagen. *** Den risk som täcks av fonden är begränsad till 19,45 miljarder. **** Lån där EU utbytts till fordringsägare (subrogation) efter det att uteblivna betalningar från Syrien på EIB-lån har inkluderats (belopp: 155 miljoner euro). I tabellerna A1, A2a, A2b och A3 i arbetsdokumentet återfinns närmare uppgifter om dessa utestående belopp, särskilt i fråga om övre gränsvärden, utbetalade belopp eller garantinivåer. 6

3.1. Insatser som förvaltas direkt av kommissionen 3.1.1. Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) I slutsatserna från Ekofinrådet av den 9 10 maj 2010 fastställdes att mekanismen maximalt ska omfatta 60 miljarder euro 14. Dessutom stod medlemsstaterna inom euroområdet redo att komplettera dessa resurser om så krävs. Dessutom begränsas genom artikel 2.2 i rådets förordning nr 407/2010 15 det utestående beloppet för lån eller krediter som får beviljas medlemsstater till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel. Efter rådets beslut att bevilja ekonomiskt bistånd från unionen till Irland 16 (på upp till 22 500 miljoner euro) och Portugal 17 (på upp till 26 000 miljoner euro), utbetalades totalt 22 500 miljoner euro till Irland och 24 300 miljoner euro till Portugal (återstående 1 700 miljoner utbetalades inte eftersom den portugisiska staten inte begärde det och tidsfristen hade löpt ut). Utvecklingen under 2015 I april 2013 beslutade Eurogroup/Ecofin att öka den maximala viktade genomsnittliga löptiden för EFSM-lån från 12,5 till 19,5 år, vilket ger mottagarländerna möjlighet att begära en förlängning av lånens löptid till 2026 (per delbetalning). En begäran om förlängning av det första EFSM-lånet på 5 miljarder som utbetalades till Irland 2011 vilket förföll i december 2015 mottogs från Irland den 27 juli 2015. Lånet återfinansierades i tre transaktioner som löper ut 2023 (2 miljarder euro), 2029 (1 miljard euro) och 2035 (2 miljarder euro). Utöver detta finansierades och beviljades ett överbryggningslån på 7,16 miljarder euro till Grekland 18 under en period på en månad mellan den 20 juli och den 20 augusti 2015. Detta lån återbetalades till fullo. Per den 31 december 2015 hade EFSM en återstående utlåningskapacitet på 13 200 miljoner euro av dess maximala lånevolym på 60 000 miljoner euro för att, vid behov, tillhandahålla ytterligare ekonomiskt bistånd 19. Utvecklingen efter den 31 december 2015 Den 11 januari 2016 begärde den portugisiska regeringen också en förlängning av det andra EFSM-lånet på 4,75 miljarder euro som utbetalades 2011 och som förföll i juni 2016. Lånet återfinansierades i tre transaktioner som förfaller 2023 (1,5 miljarder euro), 2031 (2,25 miljarder euro) och 2036 (1 miljard euro). 14 15 16 17 18 19 Pressmeddelandet om det extrainsatta mötet i Ekofinrådet den 9 och 10 maj 2010. (http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/114324.pdf). Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1). Rådets genomförandebeslut 2011/77/EU av den 7 december 2010 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Irland (EUT L 30, 4.2.2011, s. 348). Rådets genomförandebeslut 2011/344/EU av den 17 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal (EUT L 159, 17.6.2011, s. 88); se också korrigendum (EUT L 178, 10.7.2012, s. 15). Rådets genomförandebeslut (EU) 2015/1181 av den 17 juli 2015 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Grekland (EUT L 192, 18.7.2015, s. 15). För ytterligare information om EFSM, se även kommissionens rapport om Europeiska unionens uppoch utlåningsverksamhet 2014 (COM(2015) 327 final). Rapporten för 2015 förväntas bli tillgänglig i juli 2016 på följande adress: http://eur-lex.europa.eu/homepage.html. 7

3.1.2. Systemet för betalningsbalansstöd (betalningsbalansfaciliteten) EU:s system för medelfristigt ekonomiskt stöd enligt betalningsbalansfaciliteten återaktiverades i november 2008 för att hjälpa Ungern, och sedermera Lettland och Rumänien i januari och maj 2009 att återvinna marknadens förtroende. Det totala åtagandet uppgick till 14 600 miljoner euro. Av detta belopp utbetalades inte 1 200 miljoner euro eftersom ingen ytterligare begäran inkommit och tidsfristen hade löpt ut. Utvecklingen under 2015 Lettland återbetalade 1 200 miljoner euro och Rumänien 1 500 miljoner euro. Den 22 oktober 2013 beslutade rådet att bevilja Rumänien ett andra förebyggande medelfristigt finansiellt bistånd 20 på högst 2 000 miljoner euro i form av ett lån med en maximal genomsnittlig löptid på 8 år. Faciliteten har inte utnyttjats och tidsfristen för betalningsuppmaningen var den 30 september 2015. Per den 31 december 2015 hade betalningsbalansfaciliteten en återstående utlåningskapacitet på 44 300 miljoner euro av ett totalt utlåningstak på 50 000 miljoner euro, för att, om så krävs, tillhandahålla ytterligare ekonomiskt bistånd. De utestående beloppen för betalningsbalanslån har minskat från 8 400 miljoner euro till 5 700 miljoner euro under 2015. Utvecklingen efter den 31 december 2015 Ungern återbetalade sin sista delutbetalning på 1 500 miljoner euro i april 2016. 3.1.3. Lån för makroekonomiskt stöd (MFA-lån) I allmänhet fattas beslut om lån inom ramen för makroekonomiskt stöd av Europaparlamentet och rådet (artikel 212 i EUF-fördraget). Rådet ska dock på förslag av kommissionen anta beslut om situationen i ett tredjeland kräver omedelbart finansiellt bistånd (artikel 213 i EUFfördraget) och detta förfarande tillämpades i det andra makroekonomiska stödpaketet för Ukraina 2014. Utvecklingen under 2015 Den 15 april 2015 beslöt Europaparlamentet och rådet att bevilja makroekonomiskt stöd till Ukraina 21 på högst 1 800 miljoner euro i form av lån. Den första delutbetalningen på 600 miljoner euro gjordes i juli. I april 2015 utbetalades det resterande beloppet på 250 miljoner euro till Ukraina som godkänts 2010 22, tillsammans med den första delutbetalningen på 10 miljoner till Georgien (av beslutade 23 miljoner euro). Det MFA-lån som beviljats Jordanien (av beslutet på 180 miljoner euro) utbetalades till fullo 2015 en första utbetalning på 100 miljoner i februari och en andra och slutgiltig utbetalning på 80 miljoner i oktober. 20 21 22 Rådets beslut 2013/531/EU av den 22 oktober 2013 om tillhandahållande av förebyggande medelfristigt finansiellt EU-stöd till Rumänien (EUT L 286, 29.10.2013, s. 1). Rådets beslut 2015/601/EU av den 15 april 2015 om tillhandahållande av makroekonomiskt EU-stöd till Ukraina (EUT L 100, 17.4.2015, s. 1). Europaparlamentets och rådets beslut nr 388/2010/EU av den 7 juli 2010 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 179, 14.7.2010, s. 1). 8

De första två utbetalningarna på det lån som beviljats Tunisien 23 (av beslutet på 300 miljoner euro) utbetalades 2015 en första utbetalning på 100 miljoner i maj och en andra utbetalning på 100 miljoner i december. Härav har 67 miljoner euro återbetalats av de stödmottagande länderna (Bosnien och Hercegovina 4 miljoner euro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien 10 miljoner euro, Montenegro 1 miljon euro och Serbien 52 miljoner euro). De utestående beloppen för lån inom ramen för makroekonomiskt stöd har ökat från 1 828,6 miljoner euro till 3 006,6 miljoner euro mellan den 1 december 2014 och den 31 december 2015. Lån till Ukraina utgör 73,5 % av den totala makroekonomiska exponeringen. Utvecklingen efter den 31 december 2015 Den första utbetalningen (10 miljoner euro av beslutet på 15 miljoner euro) på det lån som beviljats Kirgizistan 24 gjordes i april 2016. 3.1.4. Euratomlån Euratoms utlåning till medlemsstater eller i vissa låneberättigade tredjeländer (Ryska federationen, Armenien, Ukraina) har ett utlåningstak på 4 000 miljoner euro, varav omkring 85 % redan utnyttjats. Ett lån på 300 miljoner euro till Ukraina för att uppgradera säkerheten i befintliga kärnkraftsanläggningar undertecknades den 7 augusti 2013. Dessa lån garanteras också av tredjeparter som täcker 100 % av de utestående beloppen vid årets slut. Resterande 326 miljoner euro av beslutade 4 miljarder euro kan avsättas för nya projekt. Utvecklingen under 2015 Alla uppsatta villkor för det ursprungliga lånets tillgänglighet har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt på grundval av kommissionens bedömning. Medan ett lånebeslut för en första delbetalning upp till 100 miljoner euro antogs den 27 maj 2015 har dock inga utbetalningar gjorts hittills på grund av förseningar i genomförandeprocessen. Det förekom inga nya utbetalningar under 2015. Återbetalningar skedde med 22,6 miljoner euro från Bulgarien, 19 miljoner euro från Rumänien och 6,9 miljoner euro från Ukraina. 3.2. Utvecklingen för EIB:s externa utlåningstransaktioner Utvecklingen under 2015 Inom ramen för EIB:s allmänna mandat för perioden 2014 2020 hade totalt 6 920 miljoner euro tecknats per den 31 december 2015, varav 525 miljoner euro hade betalats ut vid den tidpunkten (se tabell A5a i arbetsdokumentet). För närmare uppgifter om de länder som täcks av EIB-mandaten, hänvisas till tabellerna A1 och A2 i arbetsdokumentet. För EIB:s tidigare mandat för extern utlåning, se tabell A3 i arbetsdokumentet. Uteblivna räntebetalningar och låneamorteringar från den syriska regeringen fortsatte under 2015. EIB har uppmanat garantifonden att täcka dessa inställda betalningar (se punkt 5.1.3 nedan). Utestående belopp per den 31 december 2015 för de olika låneinstrument som det hänvisas till i detta avsnitt redovisas i tabell 1. 23 24 Europaparlamentets och rådets beslut 534/2014/EU av den 15 maj 2014 om makroekonomiskt stöd till Republiken Tunisien (EUT L 151, 21.05.2014, s. 1). Europaparlamentets och rådets beslut 1025/2013/EU av den 22 oktober 2013 om makroekonomiskt stöd till Kirgizistan (EUT L 283, 25.10.2013, s. 1). 9

4. RISKER SOM TÄCKS AV EU-BUDGETEN 4.1. Definition av risk Den risk som EU-budgeten utsätts för härrör från utestående kapital- och räntebelopp avseende transaktioner som täcks av garantier. I denna rapport används två metoder för att bedöma de risker som EU-budgeten utsätts för (antingen direkt eller indirekt via fonden): Sammanlagd risktäckning baseras på summan av de berörda transaktionernas totala utestående kapital vid en given tidpunkt, inklusive upplupen ränta 25. Den budgetmetod som definieras som den årliga risk som EU-budgeten utsätts för baseras på beräkningen av det högsta belopp som EU skulle behöva betala ut under ett budgetår, om inga garanterade lån skulle återbetalas 26. 4.2. Total risksammansättning Fram till 2010 var den maximala risken i samband med de samlade täckta utestående beloppen i huvudsak kopplade till lån som beviljats tredjeländer. Sedan 2011 har finanskrisen fått allvarliga konsekvenser för medlemsstaternas offentliga finanser, vilket ökat EU:s utlåningsverksamhet för att tillgodose medlemsstaternas ökade offentliga finansieringsbehov. Följaktligen har riskernas sammansättning förändrats. Per den 31 december 2015 rörde 66 % av det totala utestående garanterade beloppet 27 upplåning kopplad till lån som beviljats medlemsstater och som direkt täcks av EU-budgeten (vilket ska jämföras med 45 % per den 31 december 2010). 4.3. Årlig risk som täcks av EU-budgeten Med avseende på utestående lån per den 31 december 2015 (se tabell 1) är det högsta belopp som EU skulle behöva betala ut under 2016 (direkt och via fonden) under antagandet att alla garanterade lån var nödlidande 10 718,5 miljoner euro. Detta motsvarar betalningar av kapitalbelopp och räntor för garanterade lån som förfaller till betalning under 2016, med antagande av att nödlidande lån inte ökar (för närmare uppgifter se tabell A4 i arbetsdokumentet). 25 26 27 Se tabell 1 i rapporten. Vid denna beräkning antas att lån som inte återbetalas inte ökar, dvs. bara förfallna betalningar tas med (se också tabellerna 2 och 3 i rapporten och tabell A4 i arbetsdokumentet). Se Tabell 1. 10

4.3.1. Medlemsstaternas exponering Under 2016 kommer den maximala årliga risk som belastar EU och som avser medlemsstater att uppgå till 8 160 miljoner euro (omkring 76 % av den totala årliga risken). Denna risk hänför sig till följande: a) EIB-utlåning och/eller Euroatomlån som beviljades före EU-anslutningen. b) Lån som beviljats genom systemet för betalningsbalansstöd. c) Lån som beviljats genom den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen. Tabell 2: Rangordning av medlemsstaterna efter den årliga risk EU-budgeten utsätts för under 2016 (miljoner euro) Prioritet Land Lån Maximal årlig risk Landets viktning i förhållande till medlemsstaters årliga risk Landets viktning i förhållande till den totala årliga risken (medlemsstater och tredjeländer) 1 Portugal c) 5 434,13 66,6 % 50,7 % 2 Ungern a)+b) 1 558,78 19,1 % 14,5 % 3 Irland c) 609,39 7,5 % 5,7 % 4 Rumänien a)+b) 314,19 3,9 % 2,9 % 5 Bulgarien a) 83,24 1,0 % 0,8 % 6 Tjeckien a) 43,66 0,5 % 0,4 % 7 Kroatien a) 38,88 0,5 % 0,4 % 8 Polen a) 29,36 0,4 % 0,3 % 9 Lettland a)+b) 27,10 0,3 % 0,3 % 10 Slovakien a) 14,66 0,2 % 0,1 % 11 Litauen a) 4,60 0,1 % <0,1 % 12 Slovenien a) 2,09 <0,1 % <0,1 % Totalt 8 160,1 100 % 76,1 % 11

4.3.2. Tredjeländers exponering Under 2016 kommer den maximala årliga risk som belastar fonden och som avser tredjeländer att uppgå till 2 258,4 miljoner euro (24 % av den totala årliga risken). Tredjelandsriskerna hänför sig till EIB-lån, makroekonomiskt stöd (MFA) och/eller Euratomlån (närmare uppgifter anges i tabell A2b i arbetsdokumentet). Fonden täcker garanterade lån till tredjeländer med löptider fram till 2042. Nedan rangordnas de tio tredjeländer (av totalt fyrtioen) som står för de största totala utestående beloppen 2016. Dessa länder står för 2 069 miljoner euro eller 81 % av den årliga risk som fonden exponeras för i tredjeländer. Dessa länders ekonomiska situation analyseras och kommenteras i punkt 3 i arbetsdokumentet. Kreditvärdigheten, enligt kreditvärderingsinstitutens bedömning, anges också i varje lands tabell. Tabell 3: Rangordning av de 10 tredjeländer som står för den största risk som fonden exponeras för under 2016 (miljoner euro) Prioritet Land Maximal årlig risk Landets viktning i förhållande till tredjeländers årliga risk Landets viktning i förhållande till den totala årliga risken (medlemsstater och tredjeländer) 1 Turkiet 554,91 21,7 % 5,2 % 2 Brasilien 285,13 11,1 % 2,7 % 3 Tunisien 278,87 10,9 % 2,6 % 4 Egypten 230,85 9,0 % 2,2 % 5 Marocko 217,61 8,5 % 2,0 % 6 Serbien 203,75 8,0 % 1,9 % 7 Sydafrika 89,52 3,5 % 0,8 % 8 Libanon 88,62 3,5 % 0,8 % 9 Bosnien och Hercegovina 60,05 2,3 % 0,6 % 10 Syrien 56,54 2,2 % 0,5 % Totalt dessa 10 för 2 068,85 80,7 % 19,3 % 12

5. AKTIVERING AV GARANTIER OCH FONDENS UTVECKLING 5.1. Aktivering av garantier 5.1.1. Användning av likvida medel I de fall en låntagares återbetalning till EU är försenad, använder kommissionen sina likvida medel för att undvika förseningar med åtföljande kostnader för förvaltningen av den egna upplåningsverksamheten 28. Detta skedde inte under 2015. 5.1.2. Utbetalningar från EU-budgeten Om en eventuell betalningsförsummelse inträffade skulle EU:s budget tas i anspråk för att täcka underskottet. Eftersom inga betalningsförsummelser från medlemsstater registrerades under 2015 begärdes inga anslag. 5.1.3. Begäran om att ta fonden i anspråk och återvinning Om en låntagare överskrider en förfallodag för betalning av ett lån till tredjeländer som EU beviljat eller garanterat, ska fonden täcka den uteblivna betalningen inom tre månader efter begäran 29. EIB drabbades från och med december 2011 av uteblivna betalningar när det gällde vissa räntebetalningar och låneåterbetalningar från den syriska regeringen. Eftersom de officiella betalningskraven förblivit utan resultat, började EIB i maj 2012 att ta garantifonden i anspråk. Utvecklingen av anspråken på fonden motsvarande de nödlidande lånen i Syrien presenteras i tabell 4. De belopp som tagits i anspråk av EIB tas bort från garantifondens konto efter godkännande av kommissionen. När EU gör en utbetalning inom ramen för EU-garantin, överlåts EIB:s rättigheter och anspråk på EU. Återvinningsförfaranden genomförs av EIB på EU:s vägnar med avseende på de överlåtna beloppen. 28 28 Se artikel 12 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförandet av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, 31.5.2000, s. 1). 29 Sedan inrättandet 1994 och per rapporteringsdatum har fonden tagits i anspråk för sammanlagt 705 miljoner euro. 579 miljoner euro återvanns (detta inkluderar återbetalda kapital- och räntebelopp, plus straffräntor för betalningsförseningar, plus konstaterade växelkursvinster och -förluster). För närmare uppgifter se avsnitt 2.4.2 i arbetsdokumentet. 13

Tabell 4: Utbetalningar från garantifonden för nödlidande lån i Syrien (i miljoner euro) Budgetår Antal anspråk på fonden som lett till betalning Avbetalningsbelopp som förfallit till betalning Dröjsmålsränta och upplupen ränta (1) Belopp som återvunnits Totalt 2012 2 24,02 Ej tillämpligt. 2,15 21,87 2013 8 59,27 1,36 0 60,63 2014 8 58,68 1,54 0 60,23 2015 8 58,66 1,50 0 60,16 Totalt 26 200,64 4,40 2,15 202,89 1) Dröjsmålsränta och upplupen ränta begärs av EIB först i samband med den andra begäran om betalning för varje enskilt lån och löper från dagen för den uteblivna betalningen till den dag då garantifonden gör sin utbetalning. Per den 31 december 2015 uppgår de totalt utestående kapitalbeloppen för garanterade lån med koppling till Syrien till totalt 554 miljoner euro 30, med en längsta löptid till 2030. Utvecklingen efter den 31 december 2015 Ytterligare tre anspråk hade mottagits i slutet av 2015 för utbetalning under 2016, samt ett i januari 2016 till ett totalt belopp av 29,90 miljoner euro. 5.2. Fondens utveckling Enligt garantifondens regler måste fondens tillgångar nå en lämplig nivå (målbeloppet) som ska vara 9 % av EU:s totala utestående åtaganden i samband med varje enskild transaktion i form av kapitalbelopp och upplupen ränta. En mekanism har införts för att säkerställa att målbeloppet uppfylls. På grundval av avsättningsmekanismen betalades från EU-budgeten 144,40 miljoner euro till fonden i februari 2015 medan motsvarande betalning i februari 2016 uppgick till 257,12 miljoner euro. Den 31 december 2015 uppgick fondens nettotillgångar 31 till 2 320,06 miljoner euro. Kvoten mellan fondens egna medel och kapitalbeloppet av de totala utestående låneåtagandena 32 (28 312,24 miljoner euro), enligt vad som avses i garantifondsförordningen, var lägre än målbeloppet. Därför infördes en avsättning på 228,04 miljoner euro i budgetförslaget för 2017. Den 31 december 2015 hade fonden återkrav på 202,89 miljoner euro i eftersläpande betalningar. 30 31 32 Detta inbegriper det belopp på 200,64 miljoner euro som tagits i anspråk av EIB och betalats av kommissionen. Fondens totala tillgångar med avdrag för upplupna skulder (EIB-avgifter och revisionsavgifter). Inklusive upplupen ränta. 14

I samband med den senaste övergripande rapporten 33 meddelades att en översyn av fondens huvudsakliga parametrar, särskilt målsatsen, bör äga rum vid tidpunkten för halvtidsöversynen av EIB:s externa mandat. En utvärdering av garantifonden genomförs för närvarande av en extern uppdragstagare som beaktar fondens riskprofil och dess ändamålsenlighet mot bakgrund av den externa finansiering som fonden täcker samt relaterade risker. Resultaten förväntas i september 2016. 33 Se fotnot 8. 15