4. Budgetpropositionens inkomstposter Tablå 6. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2009 2011I tablån anges inkomstposterna avdelningsvis i enlighet med tabelldelen nedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.kodavdelningår 2009bokslutmn euroår 2010ordinariebudgetmn euroår 2011budgetprop.mn euroförändring 2010 2011mn euro%11.skatter och inkomster av skattenatur31 53431 24035 4934 2531412.Inkomster av blandad natur 4 605 4 679 4 642-37- 113.Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 1 197 1 319 1 6223032315.Lån, exkl. nettoupplåning och skuldhantering 198 172 171-1- 1Sammanlagt37 53437 40941 9284 5191215.03.01Nettoupplåning och skuldhantering10 26413 065 8 341-4 723-36Sammanlagt47 79850 47450 269-205- 0 År 2011 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettolåneupptagning till 41 928 miljoner euro. Av inkomsterna är ca 85 % skatter och inkomster av skattenatur. I tablå 6 anges inkomstsidans utveckling avdelningsvis i förhållande till den ordinarie budgeten för 2010. I jämförelse med den ordinarie budgeten för 2010 uppskattas de ordinarie inkomsterna i budgetekonomin år 2011 öka med 12 % och skatteinkomsterna med 14 %. Inkomstposterna för 2010 har höjts i tilläggsbudgetarna med ett nettobelopp på sammanlagt 1 734 miljoner euro, varav skatteinkomsternas andel är 1 486 miljoner euro. Jämfört med vad som budgeterats för 2010 (dvs. i budgeten som kompletterats med tilläggsbudgetar) uppskattas de ordinarie inkomsterna öka med 7 %. Skatteinkomsterna beräknas öka med 8,5 %, dvs. 2,8 miljarder euro, varav 0,9 miljarder euro föranleds av ändringar av beskattningsgrunderna och den resterande delen av tillväxten i skattebaserna. År 2011 år dock skatteinkomsterna 1,7 miljarder euro mindre än 2008. Av figur 4 framgår utvecklingen av statens skatteinkomster enligt skatteslag från och med år 2000. Den relativa andelen skatter på grund av inkomst och förmögenhet minskade tydligt 2009, då i synnerhet inflödet av samfundsskatter och kapitalinkomstskatter minskade kraftigt till följd av den ekonomiska krisen. Intäkterna av inkomstskatten minskade också på grund av ändringar i beskattningsgrunderna, såsom inkomstskattelättnader och en temporär sänkning av statens utdelning av samfundsskatten. Även om skatteinkomsterna beräknas öka betydligt 2011, beräknas skatterna på grund av inkomst och förmögenhet fortfarande stanna på en lägre nivå än före 2009. Statens intäkter från samfundsskatten beräknas öka påtagligt 2011, men de beräknas ändå inte återgå till samma nivå som före recessionen. Andelen indirekta skatter ökar till följd av de skattehöjningar som genomförts under de senaste åren och de höjningar som föreslås för 2011. Alla mervärdesskattesatser höjdes med en procentenhet den 1 juli 2010, vilket ökar skatteintäkterna med 690 miljoner euro på årsnivå. Sänkningen av mervärdesskattesatsen på livsmedel och restaurangernas matförsäljning minskar däremot skatteintäkterna med sammanlagt ca 780 miljoner euro på årsnivå. Energiskatterna höjdes 2008 med ca 300 miljoner euro och det föreslås att de höjs ytterligare med 700 miljoner euro 2011. Höjningarna av tobaksaccisen och accisen på alkoholdrycker åren 2008 2010 har ökat skatteintäkterna med ca 130 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Figur 4. Statens skatteintäkter enligt skatteslag åren 2000 2011, md euro 4.1. Centrala ändringar av beskattningsgrunderna år 2011 Figur 5. Skattegraden för löneinkomster, i % för medelinkomsttagare År 2011 fortsätter man flytta tyngdpunkten inom beskattningen från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion. Det föreslås att beskattningen av förvärvsinkomster ändras så att en höjd inkomstnivå och höjda löntagaravgifter i genomsnitt inte skärper beskattningen av arbete och så att skattegraden för pensionsinkomst maximalt ligger på samma nivå som skattegraden för motsvarande löneinkomst. Ändringarna beräknas minska skatteintäkterna med 430 miljoner euro på årsnivå, varav statens andel är 300 miljoner euro. Dessutom höjs grundavdraget vid kommunalbeskattningen med 50 euro, vilket minskar kommunernas, församlingarnas och Folkpensionsanstaltens intäkter vid beskattningen med sammanlagt 16 miljoner euro. Inkomstskattegraden för medelinkomsttagare hålls 2011 på samma nivå som föregående år (figur 5). Av de 1 110 miljoner euro som i regeringsprogrammet har reserverats för att lindra beskattningen av arbete förblir 240 miljoner euro oanvända. I fråga om alla bränslen, med undantag för torv, övergår man inom energibeskattningen från och med ingången av 2011 till en skatt som baserar sig på ett energiinnehåll som betonar miljöstyrning och på koldioxidutsläpp. Avsikten är att skattenivån för torv höjs stegvis åren 2013 och 2015. I skattenivåerna för trafikbränslen beaktas dessutom hälso- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
4.2. Ändringar i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingen i fråga om den övriga skattebasen farliga närutsläpp. Skatten på dieselbränsle höjs vid ingången av 2012 och samtidigt sänks drivkraftsskatten, som ingår i den fordonsskatt som tas ut för person- och lastbilar. I fråga om trafiken är ändringarna intäktsneutrala. Samtidigt höjs energiskatterna med ca 700 miljoner euro för att ersätta de förlorade skatteintäkterna på grund av slopandet av arbetsgivarens folkpensionsavgift. Höjningen gäller inte trafikbränslen. Till följd av höjningen ökar den direkta skattebördan för privathushåll med ca 235 miljoner euro och för företag med ca 465 miljoner euro, med beaktande av ändringarna av energiskatteåterbäringen inom jordbruk och yrkesmässig växthusodling. Det bör dock beaktas att t.ex. en höjning av accisen på bränsle för fjärrvärme indirekt höjer privathushållens skattebörda med ca 90 miljoner euro. Den nuvarande läskedrycksaccisen ersätts med en accis på sötsaker, glass och läskedrycker. Breddandet av skattebasen och höjningen av läskedrycksaccisen ökar skatteintäkterna med 100 miljoner euro 2011. Avfallsskatten förnyas. Skattebasen för avfallsskatt breddas och samtidigt höjs avfallsskatten med 10 euro per ton år 2011 och ytterligare med 10 euro per ton år 2013. Ändringarna ökar skatteintäkterna med 40 miljoner euro på årsnivå. Försöket med sänkt mervärdesskatt för arbetsintensiva tjänstesektorer fortsätter år 2011. Finland har sedan 2007 deltagit i ett försök med sänkt mervärdesskatt för arbetsintensiva tjänster när det gäller frisörstjänster och mindre reparationstjänster. De ändringar av beskattningsgrunderna som regeringen har beslutat om och som ingår i uppskattningen av skatteinkomsterna i budgetpropositionen beräknas sammanlagt öka skatteintäkterna med ett nettobelopp på ca 1,0 miljarder euro jämfört med budgeten för 2010. Effekten av åtgärder som ökar skatteintäkterna är 1,5 miljarder euro. Effekten av åtgärder som minskar skatteintäkterna är ca 0,5 miljarder euro. Åtgärderna och deras effekter anges i sin helhet i tabellen i förklaringen till avdelning 11. Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingen i fråga om den övriga skattebasen, som är beroende av hur hela samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas, inverkar på de influtna skatterna. De uppskattningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (tablå 7) har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som utgör bilaga till budgetpropositionen. Återhämtningen inom den internationella ekonomin och hushållens och företagens positiva förväntningar skapar förutsättningar för att den ekonomiska tillväxten blir snabbare år 2011. Dessa faktorer tillsammans med en betydande förbättring av sysselsättningssituationen stärker också tillväxten i skattebaserna. Tablå 7. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen 2008 2009 2010** 2011** förändr., % per år Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster 3,7-0,7 3,7 4,5 Löneinkomster och andra inkomster 6,8-1,0 2,5 4,5 Pensioner och andra sociala förmåner 5,7 10,0 4 4 Kapitalinkomster -17,4-28,5 16,5 6 Inkomstnivåindex 5,5 3,9 2,6 2,8 Företagens resultatutveckling -24-20 15 8 Rörelseöverskott -6-25 15 8 Värdet av privata konsumtionsutgifter 5,2-1,5 3,4 4,5 Mervärdesskattebasen 7,0-2,2 4,7 3,6 Bensinförbrukning -4,4-2,6-2 -2½ Förbrukning av dieselolja 1,1-3,3 5 2 Elförbrukning -2,4-7,5 2½ ½ Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Konsumtion av accisbelagd alkohol -2,1-1,5-2 1 Nya skattebelagda personbilar (st.) 136 300 82 000 108 000 117 000 Konsumentprisindex 4,1 0 1,5 2,5 4.3. Risker som är förknippade med uppskattningen av skatteinkomsterna Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Hur väl uppskattningen av influtna skatteinkomster utfaller beror i stor utsträckning på hur väl man förmår förutspå skattebasernas nivå och utveckling. En översyn av hur uppskattningen av inkomstsidan utfallit under föregående regeringsperiod (Statens bokslutsberättelse 2007) visade att konjunkturutvecklingen, som var positivare än väntat, förklarade största delen av de egentliga felen i prognoserna. Enligt översynen av hur uppskattningen av de influtna skatteinkomsterna 2009 har utfallit (Statens bokslutsberättelse 2009) var utfallet av skatteinkomsterna i statens budgetekonomi 5,8 miljarder euro lägre än vad som uppskattades i den ordinarie budgeten. I jämförelse med den budgetproposition som lämnades till riksdagen i september 2008 är skillnaden 7,3 miljarder euro. Överskattningen av skatteinkomsterna förklaras i hög grad av den ekonomiska recession som började i exceptionellt snabb takt till följd av finanskrisen. Av de enskilda skatteslagen gjordes det största felet i prognosen för samfundsskatten. De risker som är förknippade med inkomstprognoser ökar i samband med konjunktursvängningar. I början av en konjunkturnedgång har man ofta en för positiv bild av inkomstutvecklingen, såsom den ovan nämnda översyn som gäller för 2009 visar, och på motsvarande sätt kan uppskattningarna vara för försiktiga i början av en konjunkturuppgång. Inkomstprognoserna grundar sig på uppfattningen om den ekonomiska tillväxten och bakomliggande faktorer såsom t.ex. konsumtion, sysselsättning, företagens resultat, räntor, förmögenhetsvärden och efterfrågan på olika nyttigheter, såsom bilar eller alkohol. Utgångspunkten vid uppgörandet av prognoser är att osäkerheterna i inkomstposterna ska vara i balans. I det följande granskas olika riskfaktorer i anslutning till de viktigaste skatteinkomstposterna och deras betydelse för skatteutfallet. Hur förvärvsinkomstskatterna utvecklas beror främst på löneinkomsternas utveckling, som i sin tur är beroende av utvecklingen av inkomstnivån och arbetsinsatsen. Alla faktorer som skapar osäkerhet om sysselsättningsutvecklingen medför således en risk också för att prognosen för förvärvsinkomstskatterna inte stämmer. Under den ekonomiska krisen har antalet arbetstimmar minskat betydligt mer än antalet sysselsatta. När ekonomin återhämtar sig börjar också den arbetsinsats som använts öka. Under perioden januari-maj har ökningen av lönesumman ännu varit nära noll jämfört med situationen för ett år sedan. Hela årets löneinkomster beräknas dock öka med 2 ½ %. Beroende på om arbetsinsatsen mäts i arbetstimmar eller i antalet sysselsatta, varierar uppskattningen av ökningen av lönesumman mellan 2 och 4 % för innevarande år. Detta avspeglar också den osäkerhet som är förknippad med inflödet av förvärvsinkomstskatten. Om ökningen av lönesumman är t.ex. en procentenhet långsammare än beräknat, är beloppet av de förvärvsinkomstskatter som inflyter till staten på motsvarande sätt 100 miljoner euro mindre än beräknat. De största riskerna i fråga om prognosen för inkomsterna av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster hänför sig till prognosen för kapitalinkomster. Kapitalinkomster reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomster. I det nuvarande konjunkturläget är risken i fråga om utdelningen särskilt att ökningen av kapitalinkomster kan visa sig vara större än beräknat. Det har visat sig vara särskilt svårt att förutspå hur mycket överlåtelsevinsterna ändras vid ekonomiska fluktuationer. En ändring av kapitalinkomsterna på 10 % innebär att statens skatteinkomster ökar eller minskar med ca 150 miljoner euro. Bland kapitalinkomsterna utgörs den viktigaste posten av överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. inom handeln med värdepapper. Till följd av den ekonomiska krisen har förmögenhetsvärdena minskat betydligt. De preliminära uppgifterna om beskattningen Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Samfundsskatten 2009 antyder att kapitalinkomsterna minskade med över en fjärdedel år 2009. De slutliga uppgifterna om kapitalinkomsterna finns tillgängliga först när beskattningen för 2009 har färdigställts i slutet av oktober 2010. År 2010 uppskattas kapitalinkomsterna börja öka med ca 16 % som en följd bl.a. av att aktiepriserna stiger och år 2011 uppskattas kapitalinkomsterna öka med 6 %. Ökningen av de beskattningsbara överlåtelsevinsterna och av intäkterna av kapitalinkomstskatten kan dock fördröjas av de avdragbara överlåtelseförluster som uppkommit under tidigare skatteår. Hur väl prognosen för kapitalinkomsterna utfaller inverkar på inkomstposterna inte bara direkt via inflödet, utan också genom den utdelning som tillämpas vid redovisningen av skatterna på förvärvs- och kapitalinkomst. Den statliga inkomstskatten på förvärvs- och kapitalinkomster, kommunalskatten, sjukförsäkringsavgiften och kyrkoskatten inflyter tillsammans i form av förskottsinnehållningar, förskott, kompletteringar av förskott och kvarskatter. De influtna skatterna redovisas till skattetagarna månatligen (staten, kommunerna, församlingarna, Folkpensionsanstalten). Vid redovisningen används respektive skattetagargrupps uppskattade eller slutliga skatteårsvisa utdelning, som betyder skattetagarens andel av alla förvärvs- och kapitalinkomstskatter som ingår i redovisningshelheten. Utdelningen fastställs för varje skatteår och vid beräkningen används samma prognoser för de skattepliktiga inkomsternas och avdragens utveckling som i övrigt när statens inkomstprognoser görs upp. Om prognoserna för inkomstutvecklingen förändras betydligt under skatteåret, ändras utdelningen vid behov och alla skatter som redovisats för skatteåret dittills korrigeras i överensstämmelse med den nya utdelningen. De största ändringarna i utdelningen är en följd av att prognoserna för kapitalinkomsterna har ändrats, vilket beror på att staten är den enda skattetagaren i fråga om kapitalinkomstskatten. Ändringar i skattebasen för förvärvsinkomster inverkar på alla skattetagares skattebelopp och inverkan på de olika skattetagarnas proportionella andelar är således mindre än vid ändringar i prognoserna för kapitalinkomsterna. När beskattningen har färdigställts används vid redovisningen av skatteinkomster den faktiska utdelningen i stället för den uppskattade utdelningen. Den faktiska utdelningen grundar sig på de slutliga skattebeloppen enligt den färdigställda beskattningen. Vid den s.k. debiteringsredovisning som görs efter slutförd beskattning rättas alla skatter som hittills redovisats för skatteåret i överensstämmelse med den faktiska utdelningen. Vid den debiteringsredovisning som gjordes 2009 efter det att beskattningen för 2008 hade färdigställts förlorade staten drygt 300 miljoner euro och på motsvarande sätt fick de andra skattetagarna sammanlagt en motsvarande ökning av skatteinkomsterna för 2008. På grundval av de preliminära uppgifterna om beskattningen för 2009 beräknas den motsvarande korrigeringen för år 2010 minska statens skatteintäkter med ca 250 miljoner euro. Den samfundsskatt som företagen betalar utgör den största osäkerhetsfaktorn i fråga om såväl statens som kommunernas inkomstutveckling, med beaktande av beloppet av intäkterna från samfundsskatten och variationerna i det. Som utgångspunkt för prognosen för skatteinkomsterna har man valt antagandet att företagens beskattningsbara resultat i år ökar med 15 % och nästa år med 8 %, vilket motsvarar uppfattningen om den tillväxt i nationalräkenskapernas rörelseöverskott enligt den makroprognos som ligger bakom inkomstprognosen. Till följd av den ekonomiska krisen minskade intäkterna från samfundsskatten exceptionellt kraftigt, och man kunde inte till fullo förutspå hur kraftigt raset skulle bli. När ekonomin återhämtar sig finns det på samma sätt en risk att prognosen för intäkterna från samfundsskatten är för försiktig. Enligt marknadsanalytikernas prognos kan resultatet för de företag som noterats på Helsingfors värdepappersbörs öka till och med nästan 40 % i år och också nästa år med över 20 %. Bakom de positiva tillväxtprognoserna ligger dock vissa faktorer av engångsnatur, som inte nödvändigtvis syns i företagens beskattningsbara Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Indirekta skatter inkomster och således inte i skatteintäkterna. Det är också skäl att beakta att det inte är möjligt att direkt beräkna skatteintäkterna i Finland på grundval av utvecklingen av det globala resultatet för börsbolag som är verksamma i flera länder. Hur skatteinkomsterna fördelas mellan staterna beror bl.a. på vilka värden koncernen har använt vid prissättningen av interna överlåtelser och på gottgörelserna för skatter som betalats utomlands. För företagen har det dessutom särskilt åren 2008 och 2009 uppkommit avdragsgilla förluster, som företagen kan använda inom tio år och som kan minska den beskattningsbara inkomsten. Ändringar i inkomstutvecklingen syns med en fördröjning i de skatter som företagen betalar. I början av 2010 har intäkterna från samfundsskatten ökat betydligt långsammare än vad tillväxtprognosen för rörelseöverskottet eller värdepappersmarknadens förväntningar på resultatutvecklingen ger vid handen. I inkomstprognosen har man antagit att en större del än vanligt av skatterna för skatteåret 2010 inflyter som förskottskompletteringar först år 2011. Det är också möjligt att en positivare inkomstutveckling syns mindre än beräknat i intäkterna från samfundsskatten. I fråga om utvecklingen hittills är prognosen för samfundsskatten således förknippad med risker som visar på en negativ utveckling, men med tanke på marknadens förväntningar är det också möjligt att utvecklingen kommer att vara positivare än beräknat. Ett exempel på hur de risker som är förknippade med intäkterna från samfundsskatten påverkar intäkterna är att om företagens resultat är 10 % sämre, är de totala intäkterna från samfundsskatten 470 miljoner euro mindre och statens skatteinkomster 300 miljoner euro mindre än beräknat. Mervärdesskatteprognosens tillförlitlighet beror i avgörande grad på hur väl man kan förutse utvecklingen i konsumtionens totala värde och vartåt konsumtionen styrs. När det gäller den privata konsumtionen utgör hushållens konsumtionsiver den största risken. Under recessionen ökade hushållens sparande betydligt. När ekonomin börjar återhämta sig minskar sparandet åter, men hålls kvar på en i genomsnitt högre nivå. Hushållens förväntade inkomstutveckling möjliggör således att konsumtionsefterfrågan ökar även snabbare än förväntat. En förändring av värdet av den privata konsumtionen med en procentenhet inverkar på mervärdesskatteintäkterna med ca 100 miljoner euro. Accisintäkterna utvecklas relativt stabilt och förändringarna i intäkterna är relativt små på kort sikt. De viktigaste accisintäkterna är energiskatterna, där de största intäktsriskerna är förknippade med osäkerheten i den allmänna ekonomiska utvecklingen. Av energiskatteintäkterna utgörs cirka hälften av accisen på bensin och cirka en fjärdedel av skatten på dieselbränsle, vilket innebär att trafikprestationernas utveckling har den största betydelsen. Energikonsumtionen som helhet utgör således en relativt stabil del av skattebasen. Intäkterna av accisen på alkoholdrycker har utvecklats relativt jämnt trots den ekonomiska krisen. Riskerna i samband med dem är framför allt förknippade med resandeinförseln och den grå marknaden. Accishöjningarna åren 2008 2009 ökar trycket på en ökad resandeinförsel. Jämfört med prisnivån i Estland är priserna på de flesta produkter fortfarande nästan de dubbla i Finland. Resandeinförseln utgör en risk även med tanke på intäkterna från tobaksaccisen. I fråga om prognosen för bilskatten är riskerna förknippade med osäkerheten i efterfrågan på fordon som ska beskattas och de genomsnittliga koldioxidutsläpp som påverkar den skatteprocent som tillämpas på fordonen. Om efterfrågan på nya personbilar avviker med 1 000 stycken jämfört med det uppskattade antalet, påverkar detta skatteintäkten med ca 7 miljoner euro. En ändring på ett gram i det genomsnittliga koldioxidutsläppet påverkar de intäkter från bilskatten som flyter in för nya personbilar med ca 3 4 miljoner euro. Den faktor som mest påverkar intäkterna från bilskatten är hur försäljningen av nya personbilar utvecklas. Till följd av den ekonomiska recessionen minskade efterfrågan på nya personbilar med 40 % år 2009, men efterfrågan har börjat öka under 2010 och ökningen beräknas fortsätta även under 2011. Den prognos för efterfrågan för år 2011 som ligger till Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
grund för antagandet i prognosen för bilskatten, dvs. 117 000 nya personbilar, ligger under medelvärdet på lång sikt och det är möjligt att efterfrågan på nya personbilar är större än det antagande som använts som grund vid uppskattningen av intäkterna. Detta förutsätter dock att hushållens förväntningar på sin egen ekonomiska situation är goda även i fortsättningen. Om sysselsättningen utvecklas svagare än vad man förutspått, kan anskaffningarna av nya personbilar vara mindre än beräknat. Av de indirekta skatterna är bilskatteintäkterna de känsligaste för ändringar i konsumenternas förväntningar. Skattebasen för fordonsskatten utgörs av hela det fordonsbestånd som används i trafik. Fordonsbeståndet ändrar i allmänhet inte avsevärt åtminstone på kort sikt. Underlättandet av avställningsförfarandet kan dock i någon mån inverka på intäkterna från fordonsskatten och ökningen av andelen dieseldrivna personbilar kan antas öka skatteintäkterna i någon mån. Intäkterna från överlåtelseskatten beror på priserna på bostäder och fastigheter och på antalet köp. Även företagsköp som omfattas av skatten inverkar på de influtna skatterna och ökar den årliga variationen i skatteintäkter. Till följd av den exceptionellt låga räntenivån har bostadspriserna fortsatt stiga kraftigt i förhållande till den totalekonomiska utvecklingen. Det finns en risk att om räntenivån börjar stiga och hushållen och förväntningarna blir försiktigare kan det synas i form av färre bostadsköp och lägre priser, vilket i sin tur minskar skatteintäkterna. 4.4. Skatteutgifter Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i stödjande syfte inom skattelagstiftningen. Enligt Statens ekonomiska forskningscentrals utredning om skatteutgifterna uppgick skatteutgifterna inom inkomstbeskattningen och den indirekta beskattningen år 2009 till sammanlagt 13,2 miljarder euro, varav statens andel var ca 8,5 miljarder euro. De största utgifterna gällde boende och miljö, ca 3,9 miljarder euro (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 1,9 miljarder euro). Skatteutgifterna för social trygghet uppgick till ca 4 miljarder euro, skatteutgifterna för industri och näring var 0,8 miljarder euro och skatteutgifterna för trafik ca 0,5 miljarder euro. Största delen av skatteutgifterna ingår i bestämmelserna i inkomstskattelagen. Den sammanlagda andelen utgifter som riktas via den indirekta beskattningen och näringsbeskattningen var cirka en femtedel. Vid bedömningen av det totala beloppet skatteutgifter bör det dock beaktas att en del av utgifterna överlappar varandra och att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom utgifterna påverkar priserna och beteendet. I det skatteutgiftsprojekt som tillsatts av finansministeriet har man i lagstiftningen från 2009 identifierat 208 skatteutgifter. Alla skatteutgifter har ännu inte i detta skede kunnat uppskattas i eurobelopp. Målet är att man i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2012 har tillgång till de mer omfattande kalkyler över skatteutgiftsbeloppen som framgår av den nya redogörelsen för skatteutgifterna. 4.5. Övriga inkomstposter 2009201020112010 2011bokslutbudgeteratbudgetprop.förändr., %Inkomster av blandad natur, mn euro4 6054 7294 642-1,8 överföring från statens pensionsfond1 4271 4721 5314,0 inkomster från EU1 0481 1861 162-2,0 statens andelar av tippningens och penninglotteriets vinstmedel461493486-1,4 avkastning av Penningautomatföreningens verksamhet407381374-1,8 överföring från statens bostadsfond205228166-27,2 övriga1 057970922-4,9 Statens inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 4 642 miljoner euro, dvs. 1,8 % mindre än vad som har budgeterats för 2010. Inkomsterna från Europeiska unionen beräknas uppgå till 1 162 miljoner euro, dvs. 2 % mindre än vad som budgeterats för i år. Av inkomsterna från Europeiska unionen är de viktigaste posterna stöden till jordbruket och utveckling av landsbygden, det strukturpolitiska stödet, TEN-stödet till trafikprojekt samt uppbördskostnaderna. Från statens pensionsfond intäktsförs 1 531 miljoner euro i budge- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
tekonomin. Intäktsföringen motsvarar det lagenliga maximibeloppet, dvs. 40 % av de årliga pensionsutgifterna. Inom budgetekonomin intäktsförs 1,4 % mindre av tippningsvinstmedel och 1,8 % mindre av Penningautomatföreningens avkastning jämfört med vad som har budgeterats för 2010. Andra poster som budgeteras som inkomster av blandad natur är bl.a. uppskattningarna av intäkterna från olika avgifter. 2009 2010 2011 2010 2011 bokslut budgeterat budgetprop. förändr., % Ränteinkomster och intäktsföring av vinst, mn euro 1 197 1 427 1 622 13,7 ränteinkomster 138 109 137 26,0 utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 650 900 1 170 30,0 andel i Finlands Banks vinst 250 260 150-42,3 intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 159 158 165 4,4 Ränteinkomster och intäktsföring av vinst beräknas uppgå till ett belopp på 1 622 miljoner euro, vilket är 13,7 % mer än vad som har budgeterats för 2010. Ränteinkomsterna beräknas uppgå till 137 miljoner euro. Statens ränteinkomster består av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt räntor på investeringar av kassareserver som överskrider det som behövs dagligen för löpande utgifter. Kassareserven uppskattas till 9,0 miljarder euro 2011 och genomsnittsavkastningen till 1,0 %. Till följd av den förbättrade ekonomiska situationen beräknas utdelningsinkomsterna öka till 770 miljoner euro. Nettoinkomsterna från försäljningen av aktier har på sedvanligt sätt uppskattats till 400 miljoner euro. Enligt lagen om Finlands bank ska Finlands Bank intäktsföra 50 % av föregående års resultat till staten. Bankfullmäktige kan besluta att en större andel ska intäktsföras. Under de senaste åren har Finlands Bank intäktsfört större andelar till staten än vad som föreskrivs enligt huvudregeln. Den låga räntenivån förväntas dock hålla räntenettot lågt under 2010 varav följer att den andel som intäktsförs till staten också uppskattas vara lägre 2011 än den andel som intäktsförs i år. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 165 miljoner euro, varav 70 miljoner euro är intäktsföring av Senatfastigheters vinst och 95 miljoner euro intäktsföring av Forststyrelsens vinst. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8