tandsbyn. Regeringen chockhöjde deras avgift till a-kassan för att dämpa lönekraven och motverka arbetslöshet. I år får de 0,9 procent i löneökning men vad händer med deras jobb? norrsund Färila. I fjol gick sågen omkull, folk blev fektiv. Ronnie som inte fick l behöver bilen råd att behålla arbetslösa och hela bygden hotades. Sågverksarbetarna lät skäggen växa i hopp om en annan utgång. Sandviken. Carolina Jonsson var en av 900 som varslades från Sandvik. Jobbcoacherna gjorde sig redo. Carolinas dröm hotades. Hur gick det med hästgården? MaCkMYra. Sulfiten står öde, halvt raserad och bara ett stenkast från golfbanan och whisky-destilleriet. Men minnet lever kvar efter konflikten som vräkte arbetarfamiljerna från deras hem och som påskyndade bildandet av a-kassor. Gävle. Mika Ericsson som ner. Det stress panik av en an trosa. På e hittade vi mini för a-kassan. V enköping. Först knäcktes Britt-Inger Lindqvist och Britt-Marie Åhs av det tunga jobbet på Bahco. Sedan miste de jobbet när tillverkningen flyttade. Gissa vilket jobb en arbetsskadad arbetslös drömmer om? 6 A-KASSA DELTID KARENS
SundSvall. Handläggarna Ann-Britt Persson och Ulla Östman har följt a-kassan på nära håll under tre decennier. De senaste åren saknar motstycke. granskar a-kassan Följ med på en resa BAKOM SIFFRORNA et. Den gav vinst, den var ef- Bäcklin återvände till fabriken eva vidare. Nu rivs den. Ronnie för att söka jobb. Men har han den? Bättre tider väntar, sägs det. Men det är längesedan så många har gått utan jobb. Vi reste genom ett land som tvingar sina arbetslösa att betala för sin arbetslöshet flera gånger om. Text och research: HARALD GATU Foto: JENS OLOF LASTHEIN Research: MARIE EDHOLM el Wigren hör till de inhyrda på får gå först när fabriken nu läggs ar honom inte. Men han kan få nan anledning. tt verkstadsgolv stern som ansvarar ad säger regeringen? 80 75 7 Just den veckan fanns det fyrahundrasjuttiotvåtusen skäl att bege sig ut i a-kassans Sverige. Vi hittade dit genom att svänga av E45:an några mil söder om Östersund där blicken kan vandra miltals över åkrarna som breder ut sig inför fjällvärlden och där gråa, tysta lador vilade lite snett i regnet. I det ögonblicket gick 472 117 personer i det här landet utan arbete. Snart skulle vi hitta fler. Vi passerade några gårdar, ett tryckeri, en mekanisk verkstad och insåg att vi befann oss i en av alla dessa industriella småorter som lite i skymundan en gång fått chansen genom snillrika uppfinnare. På tandsbyns Mekaniska föddes röjsågen. Det var strax efter kriget. Sedan kom Husqvarna och köpte upp företaget. Nu läggs det ner. Inte för att det skulle vara olönsamt. Men Tandsbyn passar inte in i strukturen. Sånt tycks betyda mer i dag än om man levererar vinster och kvalitet och är effektiv. Produktionen flyttar till orten Huskvarna när den fabriken i sin tur tappar tillverkning till låglöneländer. Vad var det de sa att det hette det de gjorde? Ute i verkstan står montörerna tätt och där undrar man om motivet till nedläggningen. Nånting med samordning Eller var det synergi Nejnej, ropade en tredje. Konsolidering hette det. Så var det. Susanne Olovsson, som monterar kapsågar och som ställde frågan, skrattade till. Konsolidering. Hon är från byn, hennes föräldrar var anställda här, hon har tre barn och även hennes man jobbar på den lilla fabriken. Fast arbete, hyfsad lön, trygghet och nära till jobbet byts snart mot nånting hon och de andra knappt vågar tänka på. 7
Hur var det nu? För drygt tre år sedan, kort efter alliansregeringens tillträde, höjdes Susannes avgift till a-kassan. I dag betalar hon 390 kronor i månaden. En läkare betalar 90 kronor. Tanken med de höga avgifterna bygger på en ekonomisk teori. Den säger: höga avgifter till a-kassan ska påminna facken om att höga lönelyft kan leda till arbetslöshet. Ju högre risk att bli arbetslös desto dyrare a-kassa. I år höjs Susannes lön med 0,9 procent. Hon förlorar jobbet. Den ekonomiska teorin säger en sak till: arbetslöshetsersättningen ska vara så låg att den arbetslöse verkligen söker jobb och accepterar en lägre lön än tidigare. Då kommer jobben, enligt teorin. Susanne undrar: var finns jobben? När verkstan tog lunchpaus drog vi till res- taurangen där de två kvinnorna i köket hade lagat kålpudding. Vi åt och tittade då och då ut mot det ihärdiga regnet medan vi dryftade a-kassan med Rigmor Davidsson och KarlJohan Stridh från verkstadsklubben. De var övertygade: Regeringen försämrade a-kassan för att pressa ner lönerna och försvaga facket. De har gjort det på ett smart sätt som folk inte riktigt genomskådar. Samma år som regeringen fördyrade akassan tappade facket rekordmånga medlemmar. Den största fackliga nedgången i modern svensk historia, enligt en forskarrapport. Och alla vet: ju färre medlemmar i facket, desto svårare blir det att få respekt för kollektivavtalet. Sedan tog vi kaffe. Först försvann röjsågarna, snart hela fabriken. Tandsbyn, en av de mest lönsamma enheterna inom Husmot en a-kassa som motsvarar ungefär 60 procent av lönen. Arton mil senare. Ett par våningar upp i det sjuttiotalsbygge som heter både Folkets hus och Sundsvalls konferenscenter håller två a-kassehandläggare på att stänga IF Metalls expedition för dagen. Ann-Britt Persson och Ulla Östman har hanterat a-kasseärenden i runt trettio år. De senaste åren saknar motstycke. Aldrig tidigare har de fått så många förtvivlade telefonsamtal, talat med så många gråtande och insett innebörden av nyfattigdom. Aldrig tidigare har de förstått hur en plötslig, extra utgift på 300 kronor kan plåga en arbetslös familj utan marginaler. Kom ihåg att det finns arbetslösa som går på aktivitetsstöd och som inte får ut mer än sex, sju tusen i månaden. Vi undrar: vad säger de när de hör av sig? De säger bara måtte det bli nån förändring. Men de är uppgivna, har gett upp. Aldrig tidigare har dessa två rutinerade handläggare utsatts för en sådan störtskur 8 De ser först av alla vilka smällar de arbetslösa får ta. Ulla Östman och Ann-Britt Persson, IF Metalls a-kassa i Sundsvall, vet hur den försämrade a-kassan slår. av nya regler, ideliga undantag, lagar som instiftats bara någon vecka innan de ska börja tillämpas, plötsliga byråkratiska krångligheter som upprör arbetsgivare och som försvårar handläggningen av ärendena. Och som i slutändan drabbar de arbetslösa. Nog märktes det att regeringen Reinfeldt bestämt sig för att revolutionera a-kassan när den tillträdde hösten 2006. Allt gick oerhört snabbt. Höjda avgifter. Svårare att kvalificera sig för a-kassa. Ingen förhöjd dagpenning de första hundra dagarna, bara det en tusenlapp mindre i månaden. Nertrappning av ersättningsnivåerna. Fler karensdagar. Ingen a-kassa under uppehåll i utbildning. Och så vidare. Ann-Britt: De sänker skatten för oss som har jobb men låter arbetslösa och sjuka betala. Omoraliskt. Vi om några ser vilka som drabbas. Ulla: Och så trummar regeringen in att akassan är ett bidrag. Nu ska vi bort från bidrags-sverige. Den är ju en försäkring.
Husqvarna tog kål på fabriken i Tandsbyn. En av arbetarna lät tatuera sig: Det som inte dödade mig förberedde mig för vad som ska komma. Mattias Sahlin funderar. qvarna, läggs ner. Jörgen Gärdin, Lucas Staaf och David Staaf förstår inte varför. Ett bra jobb byts snart Ann-Britt: Inte är de konsekventa heller. När det handlar om utbetalningar talar de om akassan som bidrag. Men när det handlar om att betala till a-kassa jämställs den med en bilförsäkring. Den som har större risk att bli arbetslös ska enligt regeringen betala högre avgift. Som om det vore den enskildes fel. Vi reflekterade över deras trettio år med a-»och så trummar regeringen in att a-kassan är ett bidrag... den är ju en försäkring.«kassan. De sa: Nu tror de styrande att det blir fler jobb om ersättningen försämras. Vi mindes 1980-talet. Aldrig har a-kassan varit så generös som då samtidigt som arbetslösheten aldrig varit så låg som då. Ulla sa: Folk vill ju jobba. Bara det finns jobb. Så enkelt är det. Den kvällen sprang vi på en man som varit arbetslös och som inget annat hellre ville än att jobba. Vi träffade honom sedan vi åkt genom Färila och konstaterat att vi var för sena för att kunna gå in på ICA Delins och köpa Färilakorv. Vi diskuterade om vi skulle äta på Arnes gatukök. Det var typ det enda som var öppet. Men vi fortsatte ut ur samhället och såg den höga kvällssolen lysa upp rödfärgade gårdar och prickar av vitinplastade höbalar som färgsatte skogslandskapet. Där det luktade spån stannade vi. En sågverkselektriker som visade sig heta Roger Pettersson tog oss in på Färilasågen. I såghytten såg vi anslaget med texten Sista stocken sågades 15 juli 2009 kl 15.00. Stunden efter stod vi ute på bryggan ovanpå påläggsbänken. Från barkhuset doftade det våt skog och vi ställdes inför ett mindre mirakel. Sågen har startat igen. Efterfrågan på sågade trävaror har öppnat den dödsdömda arbetsplatsen. Och Roger, tvåbarnspappan som fick känna på två månaders akassa innan han drog till Norge för ett jobb Miraklet i Färila. Sågen har öppnat igen. Bengt Eriksson och Roger Pettersson fick tillbaka sina jobb på underhållsavdelningen. som båtelektriker, var hemma igen. Hemma på sågen, hemma i Färila, hemma med den familj han helst av allt ville vara nära. Alla dagar. Morgonen därpå tittade vi ut över Norrsundets massafabrik. Utanför glittrade havet som silver och synen hade kunnat vara vacker om det inte var för att fabriken läggs i ruiner. Ronnie Bäcklin hade inte varit tillbaka sedan den dag han stämplade ut efter trettiosex års anställning. En arbetsplats som in i det sista levererade höga vinster men som ändå lades ned. Den passade heller inte in i strukturen. I går en vinstmaskin. I dag påminner fabriken mest om en krigszon. Vi gick med dröjande steg in genom kajplats 18 och mot den massalinje han själv 9
varit med om att bygga upp hösten åttitvå. Manöverhytten låg tom och övergiven sånär som på sladdar som hängde ner från taket, några kvarglömda arbetshandskar, ett reklamutskick från Berras sportfiske och boken Från Paavo-Lasse till Mora-Nisse. Ingen har förmått sudda whiteboardtavlans sista skiss över ventiler och temperaturindikatorer. Blekeriets syralukt satt envist kvar i väggarna. Något krasade under fötterna och det visade sig vara rester av masonit med ett påklistrat pussel. Av bitarna gick att urskilja motiv med båtar i hamn, ett annat med ringblommor på sommaräng. Vi brukade alla hjälpas åt och lägga en bit då och då. En del av gemenskapen. Sammanhållningen, vad är den värd i dag när alla är utkastade en och en på arbetets marknad? Erfarenheten, hur uppskattas den? Ronnie Bäcklin nämner inte längre i sina ansökningshandlingar att han är 55 år. Han vet inte hur många jobb han sökt. Det går liksom på rutin. Söka-få svar- tack-förvisat-intresse -söka-igen- tyvärr-tjänsten-»vi får leva på kärlek och franska bröd.«är-redan-tillsatt -söka Halverad inkomst. Han försöker pressa utgifterna som hittills har varit nästan lika höga som det han nu får ut i a-kassa. Ska jag sälja kåken och flytta för en praktikplats som jag inte vet vart den leder? Ska jag sälja bilen? Hur ska jag då kunna ta mig runt och söka jobb? Den sal som heter Drejaren i Folkets hus i Gävle fylldes med bemanningsanställda från Ericsson. Även den fabriken stängs. Knappast av ett krisföretag; Ericsson har de fem senaste åren gjort en ren vinst på nästan nittio miljarder kronor. Här i Gävle utvecklades, testades och programmerades Ericssons viktigaste produkt: radiobasstationer. Långa perioder har häften av fabrikens verkstadsarbetare varit inhyrda från bemanningsföretagen. Ständigt beredda att hoppa in med kort varsel. Salen som kallades Drejaren fylldes och det var hej Mia och hur länge ska man behöva vara här då och tjänare grabben får jag slå mig ner här hos dig på ljugarbänken. Nån hade El Salvadors landslagströja på sig, en annan kom i Guns n Roses-linne. En tredje sa högt och tydligt: Ni förstår vad jobb det blir när kapitalisterna dragit från landet. 10 Här fick en gång kolmilor ge plats åt en sulfatfabrik. I dag rivs fabriken i Norrsundet för att ge plats åt vad arbetsplats, massalinje fem. I 36 år jobbade han här. Nu går han arbetslös och vet inte hur många jobb han Ingen svarade. I stället började Janet Bladin från IF Metalls a-kassa att informera om vad som väntade. Någon här som har stämplat tidigare? undrade hon. Jo, det är många och de kan därför jämföra dagens a-kassa med hur den var förr. Janet informerar. Mycket är nytt. En man begärde ordet. Du sa att högsta dagpenning är 680 kronor. Var den inte 730 kronor förut? Jo, under de första hundra dagarna. Men det är borta, det har riksdagen beslutat. Och efter 200 dagar sjunker ersättningen från 80 ner till 70 procent. Janet stannade till och det blev tyst för en stund. Hamnar ni sedan i jobb- och aktivitetsgarantin sjunker ersättningen till 65 procent. Fortsatt tystnad. Känner ni till 75-dagarsregeln? Ni får använda max 75 dagar i kombination med deltidsarbete. En man säger: Säg att jag får jobb någon dag i veckan och stämplar resten av tiden. När jag för-
Först ut. Bemanningspersonalen är de första som lämnar Den ligger öde och övergiven, Ericsson i Gävle. Mikael Wigren hoppas på sågen i Norrsundet. skådeplatsen för en konflikt som Det ordnar sig alltid, säger han. påskyndade bildandet av a-kassor: sulfitfabriken i Mackmyra. 23000 kronor skulle a-kassan ge om dagpenningen hade fortsatt att räknas upp med inkomstutvecklingen efter 1992. I dag är den max 14 960 kronor före skatt och har inte höjts sedan 2002. Nu när ni har jobb får ni ut nästan det dubbla efter att skatten är dragen. Hur ska ni sedan klara er på hälften? då? Ingen vet. Ronnie Bäcklin söker upp sin övergivna har sökt. brukat de 75 dagarna måste jag välja då: antingen ta det där deltidsjobbet eller fortsätta stämpla? Ja, så är det. Plötsligt utbröt diskussion i bänkarna och Janet undrade om det finns fler frågor. Någon har inte förstått det där med taket. Janet förklarade: Ni får alltså 14 960 kronor i månaden. Före skatt. Efter skatt blir det väl tio tusen. Åter tyst. Då kan jag inte hålla mig utan begär ordet. Fortsatt tystnad. Sedan sa en kvinna: Vi får leva på kärlek och franska bröd. Efter informationen lämnade vi Folkets hus och folk samlades i klungor utanför. Cigaretter tändes. På ett håll stod Daniel och Mattias och funderade om de trots allt skulle försöka sig på att starta någonting eget. På ett annat pratade Mikael Wigren med sina kompisar. Han sa: nu ska jag ge järnet sista tiden på Ericsson och jobba så mycket som möjligt för att betala av alla skulder. Senare satt vi hemma i hans trädgård under äppelträdet och han berättade hur bra han trivts på Ericsson trots ryckigheten i inhyrningen, trots otryggheten och de tuffa kraven. Den som inte höll måttet sorterades bort. Han tittade bort mot garaget där en Corvette 84 stod parkerad. Det är den jag måste betala av innan jag hamnar på a-kassa. Sedan går det inte. Han känner tillvaron som arbetslös. Att gå hemma är knappast någon höjdare. Egentligen är jag inte orolig, säger han. Det brukar alltid lösa sig. Men det finns en sak som kan ge mig panik. Han dröjde för ett ögonblick. Och det är när ersättningsdagarna börjar ta slut. Vi lämnade Gävle och mindes att framför Fol- kets hus hade vi sett minnesmärket efter Joe Hill, Gävlepojken som emigrerade till USA och organiserade arbetare innan han dömdes till döden. Inskriptionen sa nåt på engelska om att arbetarna måste använda sin gemensamma storartade kraft. De där orden dök upp när vi passerade MaCkMYra. Ett stenkast från golfbanan och det omsusade whisky-destilleriet ligger det som en gång var sulfitfabriken. Vi smet in genom ett hål i stängslet och där fanns inte mycket till liv. Allt var en rostig röra, sorgligt övergivet, vandaliserat, nerklottrat. Träd växte genom tak, väggar hade uppslitna hål och ur det gula brukskontorets höga fönster fladdrade gardiner i vinden. Plötsligt körde en jeep upp vid grinden. En man steg hastigt ur och ställde sig bredbent och från långt håll såg man strålen som blötte stängslet. Som en skamsen inkräktare gick jag fram och överraskade mannen just när han stängt gylfen. Han sa att han ägde fastigheten. Jag svarade: Vet du att den bär på en historia? Det var här som en disponent Steffansson avskedade sextio fackligt anslutna arbetare och även vräkte deras familjer. Arbetarna fick ekonomiskt stöd av fackföreningen och det var så arbetslöshetskassorna uppstod. Först som reskassor för medlemmar som av olika anledningar tvingades söka nya jobb. Året var 1906. A-kassan skulle framför allt vara ett skydd mot lönesänkningar, ett sätt att hålla lönerna uppe. Den som sökte arbete skulle veta att han inte behövde sälja sig för ett läg 11
Hästgården räddades. Carolina Jonsson fick behålla jobbet och därmed sina hästar när Sandvik i fjol varslade 900 som efter förhandlingar blev 450. Nu återanställs många. Uppgången i ekonomin ger jobb. Utslagna men inte nedslagna. Bim Lindqvists och Bibbi Åhs kroppar förstördes av alla tunga lyft på Bahco. Men vi är för glada för att deppa ihop. Och vi vill jobba. re pris än vad han kunde få ut av a-kassan. Därför blev också a-kassan en angelägenhet även för dem som hade jobb och som inte ville se sina löner sjunka. A-kassan blev ett sätt för arbetarna att använda sin gemensamma storartade kraft. När vi passerade Sandvikens utkanter beslutade vi oss för att säga hej till Carolina Jonsson. Hon var en av de 900 som varslades från Sandvik häromåret. När varslet kom hade Carolina oroats för sin hästgård hon just hade köpt och hon var rädd att arbetslöshet skulle rasera drömmen. Hur gick det? Just när vi kom gick hon omkring i hagen med Santa Fe, California och några andra hästar. Det var förmiddag och hon tittade till dem före eftermiddagsskiftet på rörverk 68. Hon hade fått behålla anställningen. Varslet på 900 personer krympte till hälften efter förhandlingarna. Hur var det nu? I Färila var sågen åter i full gång och nu hade uppgången i ekonomin gjort att Sandvik till och med börjat återanställa. Vissa påstår att låga ersättningar från akassan ger jobb när arbetslösa till slut accepterar lägre löner. Andra, inte minst i Färila och Sandviken, kan med egna ögon se att stigande efterfrågan ger jobb. Vi styrde söderut, mot Enköping. arbetslaget i manöverhytten brukade lägga tillsammans. Bim går på aktivitetsstöd och skulle, enligt läkarna, kunna jobba två timmar om dagen. Bibbi är helt sjukskriven och utförsäkras efter årsskiftet. De har satts i åtgärder hit och dit, lärt sig skriva jobbansökningar och cv på längden och tvären, haft praktikplatser deras kroppar inte klarade av, haft praktikplatser de klarade av men som tog slut och ständigt hört detta mantra om att du måste ha en målinriktning Bim, du måste ha en målinriktning Bibbi, du måste veta vad du vill. 12 Att vara arbetslös ger vissa fördelar. Det får man lära sig av Bim Lindqvist och Bibbi Åhs. Det bästa med att vara arbetslös är att man hinner gå till Ica tidigt och jaga extrapriser. På Bahco i Enköping hanterade de allt från småskruv till skiftnycklar, stämjärn och rörtänger, packade skruvmejslar på ackord, tio öre för hundra, lyfte och bytte trettiokilos matriser i robotlinorna och fick med tiden betala ett högt pris. Diskbråck plågar deras kroppar och tabletterna lindrar smärtan högst tillfälligt. Bim fick sitt diskbråck när hon med högerhanden matade hydraulpressen med en sådär tusen, elvahundra tångskänklar om dagen i en eländig arbetsställning. Nu är musklerna stela. Kroppen stum. Det känns, säger hon, som att ha träningsvärk hela tiden, oavbrutet. Deras nätter är som små återkommande infernon. Bibbi förlitar sig på sömntabletter varje kväll och Bim tar två Treo var sjätte timme på dagen och växlar upp till den starkare Citodon när det är dags att gå och lägga sig. Efter två, högst tre timmars sömn vaknar hon. Stiger upp. Slår på datorn. Försöker tänka på annat. Stretchar. Försöker somna om och sover i bästa fall ytterligare två, högst tre timmar. Så där håller det på. Vem behöver två verkstadsarbetare över femti vars kroppar är söndertrasade men som ändå inget annat vill än jobba? De skulle kunna förklara vad det betyder att kunna gå till ett jobb, ha en tid att passa, slänga käft med kompisar, ha kul, skratta, snacka tv-program och väder med, undra hur familjen mår och samtidigt känna att man faktiskt gör något nyttigt. De säger nåt om saknad gemenskap och jag ser framför mig pusslet på Norrsundet som Och vad vill ni? Svaret dröjer inte. De har minsann funderat på vad som är drömjobbet för en söndersliten verkstadsarbetare som en gång smakat arbetets gemenskap och som inte nöjer sig med privilegiet att tidigt om morgonen kunna jaga röda lappar på Ica. Bim säger: Rastvakt på skolgården. Det skulle jag vilja vara. Eller varför inte sällskapsdam inom åldringsvården och få prata med gamla. Men de jobben finns ju inte. De måste skapas av politikerna. Att resa från Tandsbyn och passera den ena orten efter den andra där arbetsplatser lagts ner på grund av att de inte passat in i någon struktur är att färdas i skuggan av de stora, globala företagens makt. De kan flytta jobb hur de vill. Så som de alltid har kunnat. Arbetsplatser har ständigt lagts ner och nya har kommit till. Folk har ställt upp på den omvandlingen. Visserligen har de inte tillfrågats men varken Tandsbyn, Norrsundet, Gävle eller Enköping har brunnit i protest mot nedläggningarna. I ryggmärgen finns förhoppningen att
3,8 Allt färre får full ersättning från a-kassan 100 procent 90 80 70 60 50 40 ª I snitt får medlemmarna i IF Metalls a-kassa ut 66 procent av 30 lönen vid arbetslöshet. 9 procent får 80 procent av sin tidigare inkomst. ª Medlemmarna i GS a-kassa får i snitt ut 67 procent av lönen. 20 8 procent får 80 procent av sin tidigare inkomst. ª Pappers medlemmar får i snitt ut 58 procent av lönen när 10 de blir arbetslösa. Endast 3 procent kommer upp i 80 procent av sin tidigare inkomst. 0 1999 2004 klyftan ökar till dem som har jobb 25 000 kronor 4,0 20 000 2002 fick 69 procent ut 80 procent från a-kassan. SAMTLIGA A-KASSOR MÅNADSLÖN SAMTLIGA A-KASSOR 18 700 kr är den inkomst som motsvarar a-kassans tak. 2009 fick 13 procent ut 80 procent av sin tidigare inkomst. Källa: IAF, Astat. Avser ersättning under dag 1 200 till tidigare heltidsarbetande (normalarbetstid >37 tim/vecka). 30000 Mätperiod vecka 35 varje år. 2002 var senast som taket höjdes i a-kassan. 2009 många har gått ur ª A-kassornas medlemsutveckling. 4,0 miljoner SAMTLIGA A-KASSOR 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 Sista december 2006 var 3 806360 svenskar med i en a-kassa. 0 2000 2003 2006 2009 ª Den 1 januari 2007 höjdes avgifterna med upp till 300 kronor i månaden och många lämnade a-kassan. Pappers a-kassa har tappat 24 procent, GS 21 procent och IF Metall 14 procent av sina medlemmar. Källa:IAF dyrare att vara med ª A-kassorna måste ta ut en arbetslöshetsavgift av sina medlemmar. De flesta LO-kassor har tvingats höja avgiften kraftigt, medan ett antal tjänstemannakassor ligger kvar på samma nivå som tidigare. A-kassa Avgift 2006 Avgift 2010 Höjning % GS* 119 kr 420 kr 253 % IF Metall 89 kr 390 kr 338 % Pappers 117 kr 239 kr 104 % Akademikernas 90 kr 90 kr 0 % Lärarnas 95 kr 90 kr -5 % 3,6 15000 3,4 10000 Sista december 2006 3,2 var 3 806360 svenskar med i en a-kassa. 3,0 5000 0 2000 1980 2003 2006 1990 2009 samhällets skyddsnät ska hjälpa dem att ställa om till något nytt. Men vad händer när skyddsnätet inte fungerar? När en halv miljon inte har någon arbetslöshetsförsäkring? 100 procent När många arbetslösa ställs utanför a-kassan därför att de inte lyckas kvalificera sig för de nya, skärpta villkoren som riksdagen bestämt? 90 Vad händer med tryggheten när a-kassans 80 2002 fick 69 procent ut ersättning blir 80 så procent dålig att från arbetslösa a-kassan. lockas till nyckfulla, oskyddade svartjobb? 70 Det finns fyrahundrasjuttiotvåtusen skäl att ställa sig de frågorna just nu. 60 Vi måste ta Regeringen på det här, sa vi till Bim och Bibbi. 50 40 2000 MAXBELOPP A-KASSA 2009 ªMånadslön: Baseras på Medlingsinstitutets och SCB:s statistik för genomsnittlig timlön för arbetare i privat sektor. DA har räknat ut månadslönen genom att ta timlönen gånger 174 timmar. ªMaxbelopp a-kassa: Avser dagpenning per 31/12 varje år och de första hundra ersättningsdagarna. Mellan 1 juli 2001 och 31 december 2006 gällde förhöjd dagpenning under de första 100 dagarna. 1 SPALT * Grafikernas 58 MM och Skogs- 2 och SPALT Träfackets a-kassor 123 MM har gått ihop under perioden. Avgiften 2006 avser Skogs- och Träfackets. Källa: IAF och hårdare beskattning ª Du betalar 1 065 kronor mer i skatt på maxbeloppet i a-kassan, jämfört med en lön på 14 960 kronor. Genomsnittlig skattesats i Sverige för inkomståret 2010 är 32:77 kronor. Skatt dras då enligt tabell 33. MorganAvec 12 pt Flama bold Ingress flama basic 7,8/9,3 xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. ENHET 50 Den nya a-kassans arkitekt, arbetsmarknadsminister Littorin hade plötsligt avgått a-kassa. KURVA Därför ska vi utreda en obligatorisk 40 30 45 st 2010 KURVA TRE 20 och numera hanteras a-kassefrågorna 10av Vi undrar om det inte är 2006 lite bakvänt. 2005 Ni gör 2007 Källa: 0 2006 2005 2007 2008 2009 2010 Tobias Billström. Vi hann ifatt honom på ett a-kassan inte bara dyrare. Utan svårare att vara Källa: Grafik: DA verkstadsgolv i trosa där han inledde sin med också. Inträdesvillkoren har skärpts. Varför inte bara mildra villkoren så att fler kan an- valturné. Han säger att den nya a-kassan förbättrats sluta sig? för att den blivit mer försäkringsmässig. Han hänvisar till 3 SPALT 190 MM Det ska vara olika dyrt att vara med, säger utredningen. han. Att en skogsarbetare betalar 420 kronor MorganAvec 18 pt Flama bold Ingress flama basic 7,8/9,3 xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. ENHET och en läkare 90 speglar bara verkligheten. ª Hela intervjun med Billström och SAMTLIGA Det hindrar A-KASSOR inte att vi framöver kan tänka mer om a-kassan oss att diskutera nivåerna. De höjda avgifterna efter regeringens tillträde fick en halv miljon att lämna a-kassorna. se 2009 fick Källa: 13 procent ut 13 80 procent av sin tidigare inkomst. Skatt 11 843 kr LÖN Skatt 10 778 kr A-KASSA 2008 Andel xx% Andel x