VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Relevanta dokument
Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander

SGI:s arbete inom klimatområdet

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Fuktcentrums informationsdag

4 Konsekvenser av klimatförändringar och extrema väderhändelser

Sverige inför inför klimatförändringarna

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Anpassning till ett förändrat klimat

Framtida klimat i Stockholms län


Klimat- och sårbarhetsutredningen

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Klimat- och Sårbarhetsutredningen

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vattenreglering vad är det?

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner LULEÅ

Klimatförändringarnas inverkan på de svenska vägarna

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Årsrapport vattenreglering 2017

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Klimatförändringar i Norrbottens län. konsekvenser och anpassning

Framtidens översvämningsrisker

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Göta älvutredningen Göta älvutredningen, GÄU

Hydrologi, grunder och introduktion

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Delstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall. Sweco Environment AB

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Nyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner PITEÅ

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

PMF AKF Olskroken Planskildhet Komplement till översvämningssäkring och hydrologiskt dimensioneringsunderlag

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ÄLVSBYN

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Jämförelse av Solhybrider

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ARJEPLOG

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner BODEN

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Transkript:

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik 1

Klimatfaktorer som vi bedömt påverkar vägtransportsystemet Temperatur Nederbörd Flöden Vind Isbeläggning Havsnivåer 2

I Vägverkets sammanställning är landet indelat i fyra klimatområden som i princip täcker Vägverkets regionindelning. Indelning i klimatområden Vägverkets regioner 3

SMHIs kartor för framtida scenarier har översatts till diagram för oilka klimatindex varje månad, exempel på temperaturkartorna från dec och juni, bilden till vänster visar perioden 61-90 och de övriga är förändringskartorna. 4

61 Medel temp 30 år 91 Medel temp 15 år 05 90 Observerade förändringen i medeltemperatur under vintern från 1961-1990 till 1991-2005 enligt SMHIs faktablad från oktober 2006. Detta visar att vi redan nu har temperaturer omkring de beräknade för 2011-2040 i Norrland. 5

7,0 6,0 Temperaturförändring till olika perioder Norra Sverige 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011-2040 2041-2070 2071-2100 6

7,0 6,0 Temperaturförändring till olika perioder Mellersta Sverige 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011-2040 2041-2070 2071-2100 7

7,0 6,0 Temperaturförändring till olika perioder Sydöstra Sverige 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011-2040 2041-2070 2071-2100 8

Vår metodik med Västsverige som exempel 7,0 6,0 Temperaturförändring till olika perioder Sydvästra Sverige 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011-2040 2041-2070 2071-2100 9

Frostdagar och antal dagar med snötäcke Norra Sverige 30 Antal frostdagar, Höst 75 Antal frostdagar, Vinter -8-15 -18 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -3-10 -15 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 190 Antal dagar med snötäcke 60 Antal frostdagar, Vår -25-40 -65 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -10-15 -30 10 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100

Frostdagar och antal dagar med snötäcke Mellersta Sverige 20 Antal frostdagar, Höst 75 Antal frostdagar, Vinter -8-13 -15 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -5-12 -30 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 120 Antal dagar med snötäcke 50 Antal frostdagar, Vår -40-55 -90-12 -20 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -34 11 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100

Frostdagar och antal dagar med snötäcke Sydöstra Sverige 10 Antal frostdagar, Höst 50 Antal frostdagar, Vinter -7-7 -8 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -17-23 -37 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 60 Antal dagar med snötäcke 30 Antal frostdagar, Vår -20-35 -35 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -17-20 -25 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 12

Frostdagar och antal dagar med snötäcke Sydvästra Sverige 10 Antal frostdagar, Höst 40 Antal frostdagar, Vinter -5-7 -10 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -15-23 -35 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 50 Antal dagar med snötäcke 25 Antal frostdagar, Vår -15-30 -30 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -15-17 -20 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 13

+1 C 0 C -1 C Nollgenomgångar = Antal dygn som max temp > -1 eller min temp < +1, dvs temperaturen är nära 0 C Norra Sverige 12 Nollgenomgångar, Höst 14 Nollgenomgångar, Vinter 9 9 5-1 -3-6 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 19 Nollgenomgångar, Vår -2-5 -1214 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100

+1 C 0 C -1 C Nollgenomgångar = Antal dygn som max temp > -1 eller min temp < +1, dvs temperaturen är nära 0 C Mellersta Sverige 10 Nollgenomgångar, Höst 19 Nollgenomgångar, Vinter -2-4 4 7 5-7 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 19 Nollgenomgångar, Vår -3-9 -16 15 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100

+1 C 0 C -1 C Nollgenomgångar = Antal dygn som max temp > -1 eller min temp < +1, dvs temperaturen är nära 0 C Sydöstra Sverige 6 Nollgenomgångar, Höst 19 Nollgenomgångar, Vinter -3-3 -5 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -2-12 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -4 18 Nollgenomgångar, Vår -9-12 -16 16 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100

+1 C 0 C -1 C Nollgenomgångar = Antal dygn som max temp > -1 eller min temp < +1, dvs temperaturen är nära 0 C Sydvästra Sverige 5 Nollgenomgångar, Höst 19 Nollgenomgångar, Vinter -3-4 -5 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -3-12 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100 -6 17 Nollgenomgångar, Vår -8-10 -15 17 1961-1990 2011-2041 2041-2070 2071-2100

Nederbörd, relativ förändring i % i förhållande till perioden 1961-1990 Rel förändring i nederbörd, Norra Sverige 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011-2040 2041-2070 2071-2100 18

Nederbörd, relativ förändring i % i förhållande till perioden 1961-1990 Rel förändring i nederbörd, Mellersta Sverige 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011-2040 2041-2070 2071-2100 19

Nederbörd, relativ förändring i % i förhållande till perioden 1961-1990 100% Rel förändring i nederbörd, Sydöstra Sverige 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011-2040 2041-2070 2071-2100 20

Nederbörd, relativ förändring i % i förhållande till perioden 1961-1990 100% Rel förändring i nederbörd, Sydvästra Sverige 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011-2040 2041-2070 2071-2100 21

Regn, snö och avrinning (nederbörd minus avdunstning) mellan perioden 1961-1990 och 2071-2100 Norra Sverige 266,7% Förändring i snö Förändring i regn -24,0% -37,5% -33,3% 58,3% 6,7% 40,0% 38,5% -66,7% DJF MAM JJA SON ÅRET DJF MAM JJA SON ÅRET Förändring i avrinning 40,0% 18,8% 26,7% 22,1% -13,3% DJF MAM JJA SON ÅRET 22

Regn, snö och avrinning (nederbörd minus avdunstning) mellan perioden 1961-1990 och 2071-2100 Mellersta Sverige 240,0% Förändring i snö Förändring i regn 40,0% 40,0% 34,2% -30,0% -43,3% -3,0% DJF MAM JJA SON ÅRET -66,7% -75,0% DJF MAM JJA SON ÅRET 40,0% Förändring i avrinning 22,9% 11,4% -20,0% -20,0% DJF MAM JJA SON ÅRET 23

Regn, snö och avrinning (nederbörd minus avdunstning) mellan perioden 1961-1990 och 2071-2100 Sydöstra Sverige 84,6% Förändring i snö 53,8% Förändring i regn 20,0% 18,8% -17,6% DJF MAM JJA SON ÅRET -62,5% -69,2% -80,0% DJF MAM JJA SON ÅRET 26,7% Förändring i avrinning 20,0% -2,4% -40,0% -85,7% DJF MAM JJA SON ÅRET 24

Regn, snö och avrinning (nederbörd minus avdunstning) i mm/säsong mellan perioden 1961-1990 och 2071-2100 Sydvästra Sverige 86,7% Förändring i regn Förändring i snö 46,7% 23,3% 22,8% -60,0% -21,7% -63,6% DJF MAM JJA SON ÅRET -66,7% DJF MAM JJA SON ÅRET 26,7% Förändring i avrinning 20,0% -2,4% -40,0% -85,7% DJF MAM JJA SON ÅRET 25

Norra Sverige Temperatur (röd), nederbörd (blå) samt säsongsvisa förändringar i några övriga index 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1, 5 1,0 0,5 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Frostdagar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% Avrinning Nollgenomgångar Säsongsvärden, ej per månad. Säsonger är, Höst=SON, Vinter=DJF, Vår=MAM, Sommar=JJA snömängd 26

Mellersta Sverige Temperatur (röd), nederbörd (blå) samt säsongsvisa förändringar i några övriga index 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1, 5 1, 0 0,5 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Frostdagar 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% Avrinning Säsongsvärden, ej per månad. Nollgenomgångar Säsonger är, Höst=SON, Vinter=DJF, Vår=MAM, Sommar=JJA snömängd 27

Sydöstra Sverige Temperatur (röd), nederbörd (blå) samt säsongsvisa förändringar i några övriga index 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1, 5 1, 0 0,5 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Frostdagar 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% Avrinning Säsongsvärden, ej per månad. Nollgenomgångar Säsonger är, Höst=SON, Vinter=DJF, Vår=MAM, Sommar=JJA snömängd 28

7,0 70% 6,5 6,0 5,5 60% 50% Sydvästra Sverige 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 40% 30% 20% 10% 0% Temperatur (röd), nederbörd (blå) samt säsongsvisa förändringar i några övriga index 1,5 1,0 0,5 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec -10% -20% -30% Frostdagar Avrinning Säsongsvärden, ej per månad. Nollgenomgångar Säsonger är, Höst=SON, Vinter=DJF, Vår=MAM, Sommar=JJA snömängd 29

Återkomsttider av dagens 100-årsflöden 2071-2100, lokal tillrinning, Källa: SMHI Förändring i medelårsavrinning, 2071-2100 i förh. till 1961-1990, Källa: SMHI 30

Den förväntade höjningen av havnivån har i senast IPCCrapporten valts till mellan 26-59 cm till 2090 för det klimatscenarium som ger de högsta temperaturökningarna. Ifrån tidigare beräkningar har SMHI gjort kartor som visar utvecklingen i Östersjön kompenserat för landhöjningen Höjning 88 cm Höjning 48 cm 31

Havsnivåhöjningarna ger höjning i de förväntade våghöjderna. De beräknade sk 100årsvågorna blir enligt dessa bilder vid de två havsnivåhöjningarna. Senaste IPCC på 26-59 bör alltså betyda vågor ungefär enligt enligt bild 48 cm Höjning 88 cm Höjning 48 cm 32

Höjning av havsnivåer Högsta havsnivå Högsta havsnivå + 100 årsvågor 33

Vägkroppen Troligen mindre spårbildning men marginell skillnad. Åtgärdsbehovet för ojämnheter antas minska med ca 10%. (Ojämnheten är ett mått som beskriver bilens rörelser upp och ner i vägens längdriktning) Ingen entydig slutsats om beständighet. 34

Drift- och Underhåll Oförändrad total kostnad för vinterväghållning Dyrare i norr och billigare i söder Avvattningen via diken mm kommer att bli viktigare i framtiden och kräva mer resurser 35

Våra Färjor Isvägarna kommer att försvinna. Höjd havsnivå kan innebära att färjelägen på Västkusten behöver byggas om. 36

Erosion Förändring i hundraårsflöde (Echam A2) Förändring i intensiva regn (Echam A2) p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100 Vikt: 1 Vikt: 1 37

Erosion 38

SKRED Resultatkartan från Figur 4.1. Förändring av benägenheten för erosion p.g.a. klimatförändringen. Vikt: 1 Vikt: 1 39

SKRED Resultatkarta: Förändring av benägenheten för skred och ras p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100 40

Ravinutveckling Vikt: 1 Vikt: 1 41

Ravinutveckling Resultatkarta: Förändring av benägenheten för ravinutveckling p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100 42

Moränskred och slamströmmar Vikt: 3 Vikt: 1 43

Moränskred och slamströmmar Resultatkarta: Förändring av benägenheten för moränskred och slamströmmar p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100 44

Broar, temperatur och vind Temperatur - Nedbrytning av betong om vi saltar i norr - Nedisning av häng- och snedkabelbroar - Temperaturpåverkan på stora betongbroar - Träbroar Vindhastigheter - Vindlaster på stora broar - Trafikavstängningar - Skador på bron 45

Broar, vattenflöden Höga vattenflöden - Dämning vid låga broar Oavsett vattendragets bredd - Broar över små vattendrag Intensiva regn på små avrinningsområden - Erosionsskador vid brostöd och broändar 46

Brobestånd i vatten Broar över vatten Låga broar ( 0,5 m över HHW) Mycket låga broar (< 0,3 m över HHW) Broar över små vattendrag Låga broar över små vattendrag ( 0,5 m över HHW) Sverige 8409 966 190 5625 749 SV Sverige (våtare) 3276 432 83 2405 334 47

Efter 1988 har broar byggts med lägre krav på fri höjd över vatten än tidigare. Period Spännvidd Krav på fri höjd över; Anmärkningar HHW MW 1989 - Alla 0,3 m 1,2 m 1989 1994 fick rörbroar byggas med 0,5 m fri höjd över MW - 1989 > 8 m 1) 0,7 m 0,3 m Inget krav I spannens mellersta hälft. I spannens yttre fjärdedelar. < 8 m 1) 0,3 m 0,0 m 0,7 m 0,3 m I spannens mellersta hälft. I spannens yttre fjärdedelar. 1) Tidigare var gränsen 5 m. Ändringen gjordes någon gång under femtiotalet. 48

I västra Götaland och västra Svealand kommer skredsäkerheten redan på kort sikt att bli för låg. Några bilder från Munkedal 49

Ravinutveckling och ras i nipor längs Norrlandskusten. 50

51

Små vattendrag med intensiva flöden under kort tid Erosionsskador vid brostöd Ras vid Enafors, västra Jämtland, 2006 Erosionsskada i Lainio älv, Tornedalen, 1975 52

53

Några bilder från filmen om raset vid Enafors 54

55

56

57

58

59

60

61

Förslag till åtgärder för att anpassa vägtransportsystemet Kompetensuppbyggnad Utveckling Förändring av regelverk Befintliga anläggningar Djupstudier 62

Kompetensuppbyggnad Vi bör bygga upp egen kompetens i klimatfrågor så att kommunikation med forskare underlättas. I de teknikområden som berörs ska kompetens finnas för att beskriva och förebygga konsekvenser av klimatförändringen. 63

Utveckling Vägverket bör ta fram ett samlat utvecklingsprogram för området. Utvecklingen bör genomföras i samverkan med övriga väghållningsmyndigheter i Norden och med andra myndigheter i Sverige i lämplig omfattning. Särskild prioritet bör ges för utveckling av metoder och modeller för analys av risker orsakade av höga flöden och av skredrisker. 64

Förändring av regelverk Vid nybyggnad bör anläggningar dimensioneras för prognoser över framtida förändring av klimatet. Prognosperioder bör anpassas till förväntade tekniska livslängder Riskbaserade funktionskrav bör införas. Beslutskriterier för vilka risker som kan godtas för befintliga anläggningar behöver tas fram. 65

Befintliga anläggningar Områden som får högre risker ska beaktas vid inventering av risker. Hänsyn bör också tas till att de högsta riskerna ofta finns på det något mindre vägnätet. Förebyggande åtgärder bör utföras där risknivån inte kan godtas eller då åtgärderna kan motiveras samhällsekonomiskt. 66

Djupstudier Permanenta höjningar av grundvattennivåer och ökad varaktighet av höga grundvattennivåer. Behovsanpassad dränering kopplad till ett blötare klimat. Inverkan på yt-och grundvattens kvalitet kopplat till kraven i EU:s vattendirektiv. Kraftigt ökad nederbörd i sydvästra delen av landet. Vägverkets färjelägen på Västkusten. Höga flöden längs älvarna. 67

Redan påbörjade åtgärder för broar, trummor och vägslänter i vatten Riskbaserade funktionskrav för höga flöden Modernisering av krav på erosionskydd Modernisering av bestämning av dimensionerade flöden Avisningsteknik för häng- och snedkabelbroar 68

Förslag till fler åtgärder för broar Översyn av våra krav på fria höjder över vatten Utredning av broar med fri höjd < 0,3 m Utredning av broar med skador på erosionsskydden Uppgifter om fri höjd och vattendrag i BaTMan Temperaturpåverkan på stora betongkonstruktioner 69

70