Regeringens beslut den 19 december 2013 för perioden 1 januari december 2016

1/17 BESLUT 2016-06-17 Dnr: 16/01066 SAKEN Fråga om uppfyllelse av krav på tillgänglighet till tv-sändningar på svenska för personer med funktionsnedsättning i Sveriges Television AB:s samtliga programtjänster BESLUT Sveriges Television AB får anses ha uppfyllt kraven avseende textning av icke direktsända program och uppläst text i enlighet med regeringens beslut av den 19 december 2013 (Ku2013/2310/MFI, Ku2013/2534/MFI). SVT får även anses ha uppfyllt kravet på att lämna redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv. Nämnden finner dock att SVT inte har redovisat på ett sådant sätt att det framgår om kraven är uppfyllda när det gäller textning av direktsända program, teckenspråkstolkning och syntolkning. FÖRELÄGGANDE Sveriges Television AB föreläggs att följa regeringens beslut den 17 december 2015 gällande krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning under perioden 1 januari 2016 31 december 2016 (Ku2015/03038/MF). BAKGRUND Regeringens beslut den 19 december 2013 för perioden 1 januari 2014 31 december 2016 Kravens omfattning Den 19 december 2013 beslutade regeringen att Sveriges Television AB (SVT) under perioden 1 januari 2014 31 december 2016 ska tillgängliggöra tv-sändningar på svenska för personer med funktionsnedsättning i samtliga SVT:s programtjänster som sänds i marknätet, via satellit och genom tråd (Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2534/MFI). Tillgängliggörandet ska ske genom textning, teckenspråkstolkning, uppläst text och syntolkning enligt följande. Myndigheten för radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mrtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mrtv.se

2/17 Nivå Omfattning av skyldighet att tillgängliggöra sändningar procent av sändningstiden för tv-sändningar på svenska Textning av icke direktsända program Textning av direktsända program Teckenspråks- tolkning Syntolkning Nivå 1 1 januari 2014 31 december 2014 100 55 0,5 0,5 Nivå 2 1 januari 2015 31 december 2015 100 60 1 1 Nivå 3 1 januari 2016 31 december 2016 100 65 1,5 1,5 Andelen textade icke direktsända program skulle för nivå 1 uppgå till 100 procent senast den 31 december 2014. Skyldigheten att tillgängliggöra program genom textning ska uppfyllas genom textning av icke direktsända och direktsända tv-program på svenska. Skyldigheten att tillgängliggöra program genom teckenspråkstolkning ska uppfyllas med simultan tolkning av program för den breda allmänheten. Utöver vad som framgår ovan ska tjänsten uppläst text erbjudas i alla icke direktsända program med översättningstext i SVT:s samtliga programtjänster. SVT ska ägna särskild uppmärksamhet åt tjänstens kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv. Arbetet ska vara systematiskt och regelbundet, samt ska dokumenteras och redovisas enligt vad som anges nedan. Samtliga tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet och användbarhet, vilket ska utvärderas årligen. SVT:s programtjänster ska tillgängliggöras genom samtliga tillgänglighetstjänster i såväl marknätet som via satellit och genom tråd om tekniska förutsättningar för distribution av tillgänglighetstjänsten finns. Fördelningen av tillgängliggörandet mellan olika distributionsplattformar får avgöras av SVT efter diskussion med brukargrupperna och med beaktande av aktuella målgruppers behov. Dialog med brukargrupper SVT ska ha en systematisk och regelbunden dialog med brukargrupper. Dialogen ska dokumenteras och bland annat syfta till att utveckla kvaliteten och användbarheten hos tillgänglighetstjänsterna ur ett brukarperspektiv.

3/17 Överenskommelser om fördelning av ansvar SVT får komma överens med Sveriges Utbildningsradio AB (UR) om hur ansvaret för olika slags insatser enligt regeringens beslut ska fördelas. Då gäller omfattningen av skyldigheten att tillgängliggöra tv-program SVT:s och UR:s sammanlagda programutbud. Redovisning av kraven SVT ska årligen lämna in en redovisning av hur kraven enligt beslutet har uppfyllts. Redovisningen ska lämnas in till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) och Myndigheten för press, radio och tv (tidigare Myndigheten för radio och tv) senast den 1 mars året efter det år som redovisningen avser. I redovisningen ska lämnas redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet, dialogen med berörda brukargrupper och eventuella överenskommelser mellan företagen om fördelning av ansvaret för olika insatser. Om SVT bedömer att det saknas tekniska förutsättningar för att tillgängliggöra program genom en viss teknik på en viss plattform ska detta anges i samband med den årliga redovisningen. Granskningsnämndens bedömning angående perioden 1 januari 2014 31 december 2014 Den 12 juni 2015 fattade nämnden sitt beslut om SVT:s uppfyllelse av kraven på att tillgängliggöra tv-sändningar under perioden år 2014 (dnr 15/01349). Nämnden uppmärksammade inledningsvis SVT på att radio-och-tv-lagen inte möjliggör krav på tillgängliggörande av program för personer med funktionsnedsättning i beställ-tv genom tråd och att beslutet som regeringen meddelat med krav på SVT att tillgängliggöra program endast avser tv-sändningar. Detta innebar att program som hade tillgängliggjorts genom ett tillhandahållande i beställ-tv inte kunde tillgodoräknas vid bedömningen av om SVT hade tillgängliggjort program i sina respektive programtjänster i enlighet med de kvoter som anges i regeringens beslut. Allmänt om redovisningen SVT hade redovisat det samlade utbudet och, i vissa fall, det samlade antalet tillgängliggjorda sändningar. SVT hade därmed inte redovisat uppfyllelsen per programtjänst, vilket är en förutsättning för bedömningen av om SVT har uppfyllt samtliga krav på tillgänglighet till tv-sändningar för varje enskild programtjänst. Särskilt om textning av icke direktsända program SVT hade uppgett att andelen textade icke direktsända program uppgick till 99,12 procent vid årets slut. Detta fick enligt nämndens mening, efter beaktande av SVT:s förklaring till att det inte blev en hundraprocentig uppfyllelse, anses innebära att kvoten hade uppfyllts i SVT:s samtliga programtjänster. Mot bakgrund av SVT:s kompletterande uppgifter om att fördelningen mellan icke direktsända och direktsända program var densamma och utbudet likadant oavsett om det sänts i marknätet, via satellit eller genom tråd fann nämnden att SVT även fick anses ha uppfyllt kravet avseende textning av icke direktsända program på respektive

4/17 plattform. Nämnden informerade dock SVT om att det i kommande redovisningar på ett tydligare sätt bör framgå direkt av redovisningen hur sändningstimmar och tillgängliggörande fördelas på programtjänster och plattformar i linje med den i beslutet föreslagna modellen. Särskilt om uppläst text Granskningsnämnden noterade vad SVT anfört om att uppläst text förekommit i programtjänsterna SVT1 och SVT2 som distribueras i marknätet. Eftersom det saknades information om hur många timmar icke direktsända program med översättningstext som förekommit i respektive programtjänst bland annat SVT1 och SVT2 var det inte visat att SVT erbjudit uppläst text i alla sådana program. Nämnden, som dessutom konstaterade att SVT uppgav att tjänsten inte erbjudits i alla programtjänster, fann att SVT inte hade uppfyllt detta krav. Särskilt om textning av direktsända program Det var inte visat i ärendet att SVT hade uppfyllt kvoten om 55 procent i samtliga programtjänster. Särskilt om teckenspråkstolkning och syntolkning Granskningsnämnden konstaterade att SVT hade redovisat totalt 107 teckenspråkstolkade programtimmar respektive 119 syntolkade timmar. Mot bakgrund av att dessa timmar inbegrep tillhandahållande på annat sätt än tvsändning, utgjorde tillgängliggörandet i tv-sändning enligt nämndens bedömning endast 56 teckenspråkstolkade timmar och 63 syntolkade timmar. Hur dessa timmar fördelade sig på respektive programtjänst framgick inte. SVT kunde inte anses ha visat att SVT uppfyllt kravet på teckenspråkstolkning respektive syntolkning i alla programtjänster. Tillgänglighetstjänsternas kvalité och användbarhet Granskningsnämnden ansåg att SVT inte i tillräcklig utsträckning kunde anses ha uppfyllt kravet i regeringens beslut att lämna redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet. Sammantagen bedömning SVT fick anses ha uppfyllt kravet på textning av icke direktsända program. SVT kunde dock inte anses ha uppfyllt kravet avseende uppläst text. Nämnden fann vidare att SVT inte hade redovisat på ett sådant sätt att det framgick om kraven var uppfyllda när det gäller textning av direktsända program, teckenspråkstolkning och syntolkning. Nämnden uttalade slutligen att SVT:s kommande redovisning bör redovisa hur kraven på tillgänglighet till tv-sändningar har uppfyllts för varje enskild programtjänst och att nämnden utgår ifrån att redovisningen kommer att innehålla en redovisning av arbetet avseende tjänstens kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv.

5/17 Regeringens beslut den 17 december 2015 för perioden 1 januari 2016 31 december 2016 Den 12 juni 2015 fattade nämnden även sitt beslut om UR:s uppfyllelse av kraven på att tillgängliggöra tv-sändningar under perioden år 2014 (dnr 15/01350). Med anledning av nämndens bedömning att UR inte hade några programtjänster och att nämnden, mot bakgrund av utformningen av regeringens beslut, därför inte kunde bedöma om UR uppfyllt kraven, meddelade regeringen den 17 december 2015 ett nytt beslut gällande krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning under år 2016 (Ku2015/03038/MF). Beslutet meddelades för att förtydliga vilka UR-program som omfattas av kraven på tillgänglighet. Det tidigare beslutet den 19 december 2013 om krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning under perioden 2014 2016 för SVT och UR (Ku2013/2310/MFI (delvis), Ku2013/2534/MFI) ska därmed inte gälla under år 2016. Av det nya beslutet framgår den information som redogjorts för ovan under rubriken Regeringens beslut den 19 december 2013 för perioden 1 januari 2014 31 december 2016 vad avser kravens omfattning för de båda bolagen under år 2016, dialog med brukargrupper, överenskommelser om fördelning av ansvar och redovisning av kraven. Därutöver framgår att beslutet endast ska gälla under perioden 1 januari 2016 31 december 2016 och att med UR:s programtjänster i det nya beslutet avses det utbud av UR-program som tillhandahålls i SVT:s programtjänster. Av detta följer att regeringens beslut den 19 december 2013 alltjämt gäller för både UR och SVT det nu aktuella redovisningsåret 2015. Regeringens beslut den 17 december 2015 innebär ingen ändring i sak vad gäller kraven för SVT under redovisningsperioden 1 januari 2016 31 december 2016. REDOVISNING FÖR PERIODEN 1 JANUARI 2015 31 DECEMBER 2015 SVT har i sin public service-redovisning för år 2015 lämnat vissa upplysningar i fråga om hur kraven enligt nivå 2 i regeringens beslut har uppfyllts. I beredningen av detta ärende har Myndigheten för press, radio och tv begärt kompletterande uppgifter av SVT för att få ytterligare information inför granskningsnämndens bedömning. I det följande redovisas dels vad som anförts i public serviceredovisningen, dels vad som framkommit i begärda tilläggsuppgifter. Fördelningen på programtjänster respektive plattformar SVT har i sin redovisning inte redovisat tillgängliggörandet av tv-sändningar per programtjänst. SVT har därför ombetts att redovisa hur bolaget, för varje enskild programtjänst, har fördelat tillgängliggörandet på de olika plattformarna med de olika tillgänglighetsteknikerna textning av icke-direktsända och direktsända program, teckenspråkstolkning och syntolkning. Av SVT:s svar framgår sammanfattningsvis följande.

6/17 SVT är medvetet om att bolaget har en annan tolkning än granskningsnämnden av det särskilda beslutet. Tolkningen bygger på det bolaget uppfattade var intentionen med en ökad tillgänglighet och på att sätta brukarna i centrum. SVT tolkar det särskilda beslutet om tillgänglighet som att det inte finns något krav på tillgängliggörande och redovisning per programtjänst utan allt redovisas sammantaget i enlighet med övrig verksamhet som SVT bedriver. Det är det samlade utbudet av de svenskspråkiga programmen som ska tillgängliggöras. Tolkningen bygger på användarnas behov och önskemål. I övrigt bör nämnas att tillgänglighetsbeslutet [enligt SVT] omfattar programtjänster som sänds i marknätet, via satellit och genom trådsändning. SVT tolkar tillståndet som att det reglerar det som sänds i marknätet, även om det också sänds via satellit eller via tråd. Tillståndet reglerar alltså inte det som sänds enbart genom tråd, öppna internet. Och självklart inte heller det som sänds via kabel och ip-tv eftersom dessa sändningar inte är SVT:s utan är vidaresändningar av bolagets signaler. SVT kan inte garantera att varje analogt kabelnät kan hantera exempelvis uppläst text. Antalet sändningstimmar på svenska Av SVT:s redovisning framgår följande. SVT sänder i fyra programtjänster. Detta sker i fem kanaler; SVT1, SVT2, Barnkanalen, SVT24 och Kunskapskanalen som sänds i samarbete med UR. Barnkanalen och SVT24 delar programtjänst. Av SVT:s redovisning och kompletterande uppgifter framgår sammanfattningsvis även följande. Totalt sändes 22 884 timmar över marknätet, varav 12 144 timmar var ickedirektsända och 4 875 timmar var direktsända. Dessa timmar sändes även parallellt över satellit, kabel-tv, ip-tv och som parallellsändningar över öppna internet (SVT simultansänder exakta kopior av marksändningarna över internet). Av dessa timmar var 17 019 timmar på svenska. SVT:s utbud ser likadant ut oavsett om det sänds i marknätet, över satellit eller genom tråd (simultansändningar av SVT:s programtjänster över internet). 17 019 timmar på svenska har därmed sänts i marknätet, via satellit respektive genom tråd (kabel, ip-tv och internet). Det har förekommit tillgänglighetstjänster på alla plattformar. Samma antal timmar har tillgängliggjorts med de olika tillgänglighetsteknikerna på respektive plattform. Webbunika tv-sändningar SVT har sammanfattningsvis uppgett följande. Huvuddelen av innehållet i SVT Play består av sända program. Därutöver finns också ett antal webbunika program och livesändningar. De flesta svenska programmen är tillgängliga under 30 dagar från sändning. Samtliga SVT:s kanaler live-streamas dessutom parallellt med de ordinarie sändningarna i SVT Play. Utöver dessa parallellsändningar sändes 1 871 timmar webbunikt material.

7/17 En uppskattning är att minst 95 procent av dessa timmar är på svenska. Alla timmar förutom 13 halvtimmar var direktsända. Undantaget var ett så kallat uppsnack inför På spåret som var förinspelat. Det är en stor genrebredd på sändningarna. Exempel på sändningar är för- och eftersnack för program inom både nyheter och underhållning. Därutöver sänds nyheter live och sport vid stora evenemang som inte får plats i broadcast. SVT anser att man i dagsläget inte kan säga att bolagets live-kanaler på internet utgör programtjänster enligt definitionen i radio- och tv-lagen. Sänt broadcast, sänt internet och tillgängligt internet SVT har ombetts redogöra för vad som i redovisningen menas med sänt broadcast, sänt internet och tillgängligt internet och har sammanfattningsvis uppgett följande. Sänt broadcast Med sänt broadcast menas linjära tv-sändningar i marknätet, via satellit samt genom tråd (kabel, ip-tv och simultansändningar av SVT:s programtjänster över internet). Sänt internet Sedan år 2014 redovisar SVT hur många timmar som sänts över internet och hur många tillgängliga timmar som fanns på internet per den 31 december. I begreppet sända timmar ingår inte simulcastsändningarna (parallellsändningar av ordinarie kanaler över internet) av alla SVT:s kanaler utan de timmar som sänts i övrigt på webben. När det gäller syn- och teckenspråkstolkning så visar till exempel tabellen på sidan 39 i redovisningen de livesändningar som sänts i SVT:s livekanaler över internet parallellt med de ordinarie programmen som syn- och teckenspråkstolkats, det vill säga 21 respektive 54 timmar år 2015. Bolaget har därmed inte räknat dess simultansändningar över öppna internet i detta sammanhang utan bara extrasändningarna. Sänt internet inkluderar inga on demand-timmar. Tillgängligt internet Med tillgängligt internet eller tillgängliga/tillgängliggjorda timmar menas innehåll som finns on demand och som startar på förfrågan från tittaren, det vill säga inte linjära tv-sändningar. Textning SVT har i huvudsak uppgett följande i sin redovisning vad gäller textning av både förinspelade och direktsända program. Svenska program, oavsett kanal, textas på svenska genom en text som tillgängliggörs via text-tv sidan 199. Under året har SVT levererat textning av i stort sett alla förproducerade

8/17 program, inklusive repriser av direktsändningar. I vissa repriser återutsänds textningen som den var i förstasändning medan andra bearbetas i efterhand. Textningen av direktsända program i förstasändning har ökat under året. Ökningen består främst i fler direkttextningar av sportevenemang samt fler textade timmar av det som sänds inom ramen för Forum i SVT2 klockan 9.00 16.20. Under året har ett nytt system för undertext/programtextning utvecklats och implementerats. Utan detta nya verktyg skulle inte SVT kunna nå upp till kraven på textning. Textningsgraden var under året 100 procent av de förproducerade programmen och 62 procent direkttextades av de direktsända programmen. SVT har ombetts svara på vad som menas med att i stort sett alla förproducerade program, inklusive repriser av direktsändningar, har textats. Bolaget har uppgett följande. Eftersom det kan förekomma tekniska fel så kan textningsgraden aldrig bli helt hundraprocentig. Under 2015 textades inte 24 timmar av 12 144 vilket motsvarar 0,2 %. SVT anser att detta väl lever upp till kravet. Teckenspråkstolkning SVT har i huvudsak uppgett följande i sin redovisning. Tjänsten teckenspråkstolkning tillgängliggörs som en bild i bild lösning, det vill säga att en bild med teckenspråkstolken fälls in i programbilden. År 2015 teckenspråkstolkades Melodifestivalens final. Tolkningen fick stort genomslag både nationellt som internationellt. Andra program som tolkades var bland annat Julkalendern, Köttberget checkar ut, Prinsbröllopet och Mina två liv. SVT teckenspråkstolkade också de extra nyhetssändningarna i samband med de största nyhetshändelserna såsom extrasändningarna från Trollhättan och i samband med dåden i Paris och med det unika i nyhetsbevakningen att tillgängliggöra händelserna på teckenspråk. Av redovisningen framgår vidare att SVT har sänt 17 019 timmar program på svenska under år 2015. SVT uppger i sin redovisning att bolaget totalt har tillgängliggjort 217 timmar program genom användande av tekniken teckenspråkstolkning. Nämnden konstaterar att det också framgår av redovisningen att av de 217 timmarna med teckenspråkstolkning utgjorde 43 timmar sänt broadcast, 54 timmar sänt internet och 120 timmar tillgängligt internet. SVT har som komplement till dessa uppgifter meddelat följande. SVT har sänt [ ] 43 timmar linjärt i marknätet (och därmed de ovan angivna plattformarna) parallellt eller som repris i någon programtjänst. Därutöver har SVT sänt [ ] 54 timmar parallellt som sändningar i SVT:s särskilda livekanaler över internet. Slutligen har SVT erbjudit [ ] 120 timmar som tillgängligt över internet (beställ-tv). Detta har motsvarat sammanlagt [ ] 217 timmar totalt. SVT är väl medvetet om att skrivningen i tillståndet inte motsvarar den tolkningen, men hävdar att intentionen med beslutet var att även internet kan användas för tillgänglighetstjänster enligt ovan. Det ger också användaren större möjlighet att kunna ta del av simultana sändningar. Det är svårt att frigöra programtjänster i broadcast. Ska Barnkanalen sluta sända eller ska UR dela med sig mer av Kunskapskanalen eller ska exakt samma program sändas i SVT1 och SVT2 och därmed ge mindre alternativ för publiken?

9/17 SVT har vidare ombetts redogöra för om tillgängliggörandet av program genom teckenspråkstolkning har uppfyllts med simultan tolkning av program för den breda allmänheten. Bolaget har uppgett följande. SVT har tillgängliggjort program genom simultan teckenspråkstolkning för den breda allmänheten under 2015, genom parallellsändningar (linjära tv-sändningar) dels i broadcast och dels genom SVT Play. Bland annat teckenspråkstolkades Melodifestivalens final och Prinsbröllopet simultant i broadcast. Teckenspråkstolkningar som tillgängliggjordes simultant genom SVT Play var linjära tv-sändningar från Almedalsveckan, ESC-finalen, extrasändningar med anledning av flyktingkrisen, Nobel och prinsdopet. Dessutom simultantolkades sändningar i samband med de största nyhetshändelserna såsom extrasändningarna från Trollhättan och sändningarna i samband med dåden i Paris. Slutligen har SVT ombetts svara på om de angivna antalen teckenspråkstolkade timmar tillgängliggjorts på vardera av de tre plattformarna marknätet, satellit och tråd eller om de tolkade timmarna på något sätt fördelats över de tre plattformarna. Bolaget har uppgett att de angivna antalen teckenspråkstolkade timmar har tillgängliggjorts på vardera av de tre plattformarna. Syntolkning SVT har i huvudsak uppgett följande i sin redovisning. SVT har mött det kvantitativa kravet på syntolkning genom att erbjuda ett antal programtitlar med syntolkning, i vissa fall både i SVT24 och SVT Play, medan några av titlarna har sänts/publicerats enbart på SVT Play. Målsättningen har varit att åstadkomma en god genrebredd i urvalet av program och det har lagts särskilt vikt vid att programmen ska vara av stort publikt intresse och/eller vara särskilt lämpade för syntolkning, det vill säga att bilden ska vara en viktig del av berättandet, till skillnad från program som i allt väsentligt bärs upp av dialogen. Exempel på program som syntolkats är Bron, Ängelby, Morgans mission och Julkalendern. Av redovisningen framgår vidare att SVT har sänt 17 019 timmar program på svenska under år 2015. SVT uppger i sin redovisning att bolaget totalt har tillgängliggjort 174 timmar program genom användande av tekniken syntolkning. Nämnden konstaterar att det också framgår av redovisningen att av de 174 timmarna med syntolkning utgjorde 76 timmar sänt broadcast, 21 timmar sänt internet och 77 timmar tillgängligt internet. SVT har som komplettering till dessa uppgifter meddelat följande. SVT har sänt 76 [ ] timmar linjärt i marknätet (och därmed de ovan angivna plattformarna) parallellt eller som repris i någon programtjänst. Därutöver har SVT sänt 21 [ ] timmar parallellt som sändningar i SVT:s särskilda livekanaler över internet. Slutligen har SVT erbjudit 77 [ ] timmar som tillgängligt över internet (beställ-tv). Detta har motsvarat sammanlagt 174 [ ] timmar totalt. SVT är väl medveten om att skrivningen i tillståndet inte motsvarar den tolkningen, men hävdar att intentionen med beslutet var att även internet kan användas för tillgänglighetstjänster enligt ovan.

10/17 Slutligen har SVT ombetts svara på om de angivna antalen syntolkade timmar tillgängliggjorts på vardera av de tre plattformarna marknätet, satellit och tråd eller om de tolkade timmarna på något sätt fördelats över de tre plattformarna. Bolaget har uppgett att de angivna antalen syntolkade timmar har tillgängliggjorts på vardera av de tre plattformarna. Uppläst text SVT beskriver i sin redovisning att uppläst text är en teknisk tjänst där en syntetisk röst läser upp översättningstexten och att uppläsningen sker simultant med textningen i SVT:s samtliga kanaler. SVT har ombetts redogöra för hur många timmar förinspelade program med översättningstext som har sänts på varje plattform i respektive programtjänst. Bolaget har uppgett följande. Under 2015 sändes samtliga timmar i SVT1 och SVT2 med funktionen uppläst text. Från december 2015, då Teracom möjliggjorde utsändning i alla kanaler, erbjuds funktionen även för Kunskapskanalen och Barnkanalen/SVT24. I och med att funktionen uppläst text är automatisk medför det att samtliga timmar numera läses upp. Bolaget har även ombetts svara på om tjänsten uppläst text erbjudits i alla ickedirektsända program med översättningstext i SVT:s samtliga programtjänster. Bolaget har uppgett följande. Ja, eftersom det är en funktion (tillgänglighetsteknik) som gäller all översättningstext, även den som undantagsvis direkttextas eller är översatt för förinspelade inslag i direktsända program. SVT har vidare getts möjlighet att redovisa hur bolaget uppfyllt villkoret om att SVT ska ägna särskild uppmärksamhet åt tjänstens kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv och att arbetet med tjänsten, i enlighet med kravet, har varit systematiskt och regelbundet och har dokumenterats. SVT har sammanfattningsvis uppgett följande. SVT har tillsammans med bland annat Dyslexiförbundet deltagit i ett pilotprojekt med syfte att utveckla en app för att ge alla som inte hinner läsa textremsan, eller som har svårt att se, en större behållning när de går på bio då de kan ta del av den upplästa textremsan via sin mobil. Ytterligare utveckling kan ge en version av appen anpassad för tv. Till skillnad mot dagens lösningar skulle en sådan fungera för både broadcast och för online. Målet är att skapa en app som gör det möjligt för brukarna att enkelt ta del av uppläst text, men också andra tillgänglighetstjänster, exempelvis syntolkning genom sin mobil. Utvecklingsarbetet beräknas vara slutfört under första kvartalet 2016. SVT har kontakt med brukare av samtliga tillgänglighetstjänster, dels genom intressentdialoger med de olika organisationerna och dels genom det brukarråd som SVT träffar regelbundet. Dessa möten protokollförs. SVT:s ambition är att hitta enklare sätt för publiken att tillgodogöra sig tillgänglighetstjänster och arbetet med att utveckla tjänsten tvtalk (uppläst text och syntolkning) har gjorts i nära samarbete med brukarna.

11/17 Tillgänglighetstjänsternas kvalitet och användbarhet SVT har i sin redovisning uppgett följande. Tillgänglighet är en högt prioriterad fråga för SVT. Företaget söker ta hänsyn till att varje individ har olika förutsättningar att ta till sig utbudet utifrån skiftande intressen och behov. Anpassning av utbudet görs för att bland annat överbrygga funktionshinder. Enligt det krav som avser tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning avseende SVT ska företaget uppfylla vissa kvoter för de olika tillgänglighetstjänsterna. Avseende år 2015 så har företaget enligt SVT:s tolkning uppfyllt dessa kvoter. [ ] Den tekniska utvecklingen, inte minst avseende webben, gör att nya sätt att ta del av tillgänglighetstjänster växer fram. SVT har deltagit i ett pilotprojekt för en språkresursbank. Syftet med projektet är att möjliggöra utökningen av textningen. För detta krävs en ny teknisk lösning för textproduktion vid direktsända program, en så kallad taligenkänningsteknik. I juni 2014 fick PTS ett regeringsuppdrag gällande ett pilotprojekt för att främja utvecklingen av en nationell språkinfrastruktur för talbaserade tjänster. Regeringsuppdraget skulle initialt vara slutredovisat i mars 2016, men har förlängts till mars 2017. För att tillgodose uppdragets syfte på bästa sätt finns två parallella huvudmål, skapandet av en språkresursbank och utvecklandet av en taligenkänningsprototyp för direkttextning av tv-program. Metoden bygger på en så kallad skuggtalare som läser in den text som ska visas i bild. Skuggtalaren garanterar den publicistiska kontrollen över texten som läggs ut i bild. SVT initierade under 2014 ett brukarråd med deltagare i första hand från olika funktionshindersorganisationers ungdomsförbund. Verksamheten har fortgått under 2015. Målet med brukarrådet är att skapa och fördjupa en dialog om tillgänglighetsfrågor till media och genom det, tillsammans med deltagarna i rådet, utveckla SVT och SVT:s tjänster så att tjänsterna blir så bra som möjligt för så många som möjligt. Ämnen som diskuterats under året är exempelvis: Teknisk tillgänglighet till SVT Play SVT:s projekt kring taligenkänning och direkttextning Möjligheten att exempelvis tillgodogöra sig tillgänglighetstjänster i mobil Möjligheterna att enkelt söka och hitta tolkade program Brukarrådet har dessutom identifierat följande områden att jobba vidare med: Begriplighet vikten av att arbeta med att öka begripligheten i texter Vidgad referensgrupp Kommunikation Gällande SVT Play så har ett stort utvecklingsarbete skett under 2015 vilket bland annat inneburit ett förbättrat SVT Play, Barnkanalen, svt.se, SVT Recept och nya videospelaren som nu har ett gott stöd ur ett tillgänglighetsperspektiv. Gemensamt för dessa tjänster är att de fungerar i alla de vanligaste webbläsarna, enheter och skärmläsare som till exempel JAWS och VoiceOver. Färger, kontraster, semantik med mera, följer WCAG 2.0 riktlinjer och det går enkelt att navigera med tangentbord, mus, touch. Syftet med arbetet är att göra det möjligt för alla med olika behov att ta del av SVT:s innehåll. Den nya videospelaren gör det lättare för till exempel synskadade att navigera och använda. Den är även lättare att vidareutveckla med exempelvis valbara tillgänglighetstjänster i själva spelaren (i dag är enbart undertext valbar i spelaren). Även hantering av felmeddelande har förbättrats och möjlighet att se bilder då man navigerar i videons tidslinje. I SVT Play har det skapats samlingssidor för teckenspråkiga och syntolkade program. Tillgänglighetstjänsterna är nu taggade och därmed sökbara, oavsett plattform. Exempelvis kan publiken enkelt hitta alla SVT:s program som har en syntolkad version. Barnkanalen har i dag stöd i Barnplay för minoritetsspråk, syntolkade och teckenspråkstolkade program. Dessa program samlas under egna kategorier. Användaren kan enkelt se en lista över de

12/17 program som man senast tittade på och även få rekommendationer för program i samma kategori, till exempel syntolkade program för den som sett syntolkat material. Utvecklingsarbetet av SVT Play sker i samråd med experter och användare med egen funktionsnedsättning. SVT har fortsatt samarbetet med Funka för att ytterligare höja kunskapen om tillgänglighet och göra tjänsterna bättre. Enligt den möjlighet som public servicebolagen har att fördela olika insatser gällande program om och för personer med funktionsnedsättning så har Sveriges Radio sänt programserien Klarspråk, ett nyhetsprogram på lätt svenska. UR sände tv-serien Byggänget, ett teknikprogram för särskolan. SVT har ett utbud som riktar sig till en döv publik, det vill säga personer födda döva eller som blivit döva tidigt i livet. SVT har ombetts att ytterligare komplettera sina redovisningar med redogörelser för utvecklingen av tillgänglighetstjänsternas kvalitet och användbarhet samt besvara frågorna om SVT har utvärderat samtliga tjänsters kvalitet och användbarhet och vad utvärderingen i så fall visade. SVT har uppgett följande. SVT har kontakt med brukare av olika tillgänglighetstjänster. Dels genom intressentdialoger med de olika organisationerna, dels genom det brukarråd som SVT träffar regelbundet. Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågan för samtliga tillgänglighetstjänster men också urvalet av program som tillgängliggörs. Kraven på syntolkning har ökat vilket har resulterat i en ökning av både egenproduktion och inköp av tjänsten. År 2015 har SVT provat fler externa leverantörer av direktsänd syntolkning. Den återkoppling som gjorts till företaget visar att uppfattningen är att SVT:s samtliga tillgänglighetstjänster håller hög kvalitet. Gällande utvecklingen av tillgänglighetstjänsterna så har SVT tillsammans med bland annat Dyslexiförbundet, deltagit i ett pilotprojekt med syfte att utveckla en app för uppläst textremsa via mobil. Till skillnad mot dagens lösningar skulle en sådan fungera för både broadcast och för online. Målet är att skapa en app som gör det möjligt för brukarna att enkelt ta del av uppläst text och andra tillgänglighetstjänster, exempelvis syntolkning genom sin mobil. Efter tester och utvärdering kommer appen att lanseras under år 2016. AKTUELLA BESTÄMMELSER En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Skyldigheten omfattar inte beställ-tv via tråd. Tillgängliggörandet ska ske i den omfattning som beslutas av regeringen, om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (5 kap. 12 radio- och tv-lagen). Granskningsnämnden för radio och tv övervakar efterlevnaden av bestämmelserna om tillgänglighet i 5 kap. 12 radio- och tv-lagen om beslutet har meddelats av regeringen (16 kap. 2 radio- och tv-lagen). En programtjänst är ett samlat utbud av ljudradio- eller tv-program eller sökbar texttv som sänds under en gemensam beteckning (3 kap. 1 12 p radio- och tv-lagen). Den som inte följer ett beslut om skyldighet att utforma tv-sändningar på ett sådant sätt att programmen blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, får meddelas de förelägganden som behövs i enskilda fall för att beslutet ska efterlevas.

13/17 Ett föreläggande får förenas med vite (17 kap. 11 första stycket 4 p. radio- och tvlagen). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Nämnden vill inledningsvis återigen göra SVT uppmärksamt på att radio-och-tvlagen (2010:696) inte möjliggör krav på tillgängliggörande av program för personer med funktionsnedsättning i beställ-tv genom tråd. Beslutet som regeringen har meddelat med krav på SVT att tillgängliggöra program avser endast tv-sändningar i bolagets programtjänster. Detta innebär att program som har tillgängliggjorts genom ett tillhandahållande i beställ-tv genom tråd, eller på annat sätt än i någon av bolagets programtjänster, inte kan tillgodoräknas vid bedömningen av om SVT har tillgängliggjort program i sina respektive programtjänster i enlighet med de kvoter som anges i regeringens beslut. Allmänt om redovisningen SVT har redovisat det samlade utbudet av sändningstimmar och tillgängliggjorda timmar på de olika plattformarna. SVT har dock inte redovisat uppfyllelsen per programtjänst, vilket är en förutsättning för att nämnden ska kunna bedöma om SVT har uppfyllt samtliga krav på tillgänglighet till tv-sändningar för varje enskild programtjänst. Särskilt om textning av icke direktsända program SVT har uppgett att andelen textade icke direktsända program uppgick till 99,8 procent vid årets slut. Detta får enligt nämndens mening, efter beaktande av SVT:s förklaring till att det inte blev en hundraprocentig uppfyllelse, anses innebära att kvoten har uppfyllts i SVT:s samtliga programtjänster. Mot bakgrund av SVT:s kompletterande uppgifter om att fördelningen mellan icke direktsända och direktsända program är densamma och utbudet likadant oavsett om det sänts i marknätet, via satellit eller genom tråd finner nämnden att SVT även får anses ha uppfyllt kravet avseende textning av icke direktsända program på respektive plattform. I kommande redovisningar bör det dock på ett tydligare sätt framgå direkt av redovisningen hur sändningstimmar och tillgängliggörande fördelas på programtjänster och plattformar i linje med den föreslagna modellen nedan. Särskilt om textning av direktsända program Det är inte visat i ärendet att SVT har uppfyllt kvoten om 60 procent i samtliga programtjänster. Särskilt om uppläst text SVT har anfört att samtliga timmar läses upp sedan Teracom från december 2015 möjliggjorde utsändning i alla kanaler. SVT har vidare anfört att bolagets utbud ser likadant ut på alla plattformar. Mot denna bakgrund anser nämnden att SVT får anses ha uppfyllt kravet om att tekniken uppläst text ska erbjudas i alla icke direktsända program med översättningstext i samtliga av bolagets programtjänster.

14/17 Bolaget får även anses ha uppfyllt kravet på att SVT ska ägna särskild uppmärksamhet åt tjänstens kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv och att arbetet ska vara systematiskt och regelbundet, samt ska dokumenteras och redovisas. Särskilt om teckenspråkstolkning och syntolkning Granskningsnämnden konstaterar att SVT har redovisat totalt 217 teckenspråkstolkade programtimmar respektive 174 syntolkade timmar. Mot bakgrund av att dessa timmar inbegriper det som SVT benämner sänt internet och tillgängligt internet, det vill säga tillhandahållande på annat sätt än genom tvsändning i någon av bolagets programtjänster, utgör tillgängliggörandet i tv-sändning enligt nämndens bedömning endast 43 teckenspråkstolkade timmar och 76 syntolkade timmar. Hur dessa timmar fördelar sig på respektive programtjänst framgår inte. SVT kan inte anses ha visat att SVT uppfyllt kravet på teckenspråkstolkning respektive syntolkning i alla programtjänster. Tillgänglighetstjänsternas kvalitet och användbarhet Granskningsnämnden anser att SVT i tillräcklig utsträckning kan anses ha uppfyllt kravet i regeringens beslut att lämna redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet. Sammantagen bedömning SVT får anses ha uppfyllt kraven avseende textning av icke direktsända program och uppläst text. SVT får även anses ha uppfyllt kravet på att lämna redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv. Nämnden finner dock att SVT inte har redovisat på ett sådant sätt att det framgår om kraven är uppfyllda när det gäller textning av direktsända program, teckenspråkstolkning och syntolkning. SVT bör i kommande redovisning redovisa hur kraven på tillgänglighet till tvsändningar har uppfyllts för varje enskild programtjänst i enlighet med den föreslagna modellen nedan. FÖRELÄGGANDE Sveriges Television AB föreläggs att följa regeringens beslut den 17 december 2015 gällande krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning under perioden 1 januari 2016 31 december 2016 (Ku2015/03038/MF). Om beslutet inte följs kan programföretaget komma att föreläggas vid vite att fullgöra beslutet.

15/17 Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Elisabet Bäck, Leif Hedman, Nedjma Chaouche, Ulrika Hansson och Clas Barkman efter föredragning av Rebecca Parman. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Rebecca Parman

16/17 VÄGLEDNING FÖR REDOVISNING AV KRAVEN Mot bakgrund av att det ingår i granskningsnämnden för radio och tv:s uppgift att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna om tillgänglighet som beslutats av regeringen lämnar nämnden följande vägledning för hur SVT enligt nämndens mening bör redovisa om kvoterna i regeringens beslut har uppfyllts. Syftet med vägledningen är att åstadkomma en redovisning som är tydlig och möjliggör en bedömning. 1. En separat redovisning ska lämnas för respektive programtjänst. 2. För varje programtjänst ska det anges o sändningsbeteckning, o på vilken eller vilka plattformar programtjänsten erbjuds, o antalet sändningstimmar med direktsända respektive icke direktsända program (med och utan översättningstext) per plattform, o den totala sändningstiden i timmar per plattform, och o antalet timmar som tillgängliggjorts på respektive plattform med teknikerna textning, direkttextning, teckenspråkstolkning, syntolkning och uppläst text. 3. Redovisningen ska innehålla redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet, dialogen med berörda brukargrupper och eventuella överenskommelser mellan SVT och UR om fördelningen av ansvaret för olika insatser. Uppgifterna under punkten 2 redovisas med fördel i tabellform enligt följande. Varje tabell ska fyllas i separat för varje programtjänst. Tabell 1 Sändningstimmar på svenska Det totala antalet sändningstimmar på svenska (inte beställ-tv) under den aktuella perioden fördelat på de olika plattformarna Icke direktsända tv-program Marknätet Satellit Tråd Total Direktsända tv-program Total sändningstid per plattform Total sändningstid Tabell 2 Tillgängliggjorda timmar genom textning program på svenska Textning av icke direktsända tv-program Marknätet Satellit Tråd Total Textning av direktsända tv-program

17/17 Tabell 3 Tillgängliggjorda timmar genom tolkning program på svenska Teckenspråkstolkning Marknätet Satellit Tråd Total Syntolkning Tabell 4 Sändningstimmar med översättningstext Det totala antalet sändningstimmar med översättningstext (inte beställ-tv) under den aktuella perioden fördelat på de olika plattformarna Marknätet Satellit Tråd Total Program med översättningstext Tabell 5 Tillgängliggjorda timmar genom uppläst text Uppläst text Marknätet Satellit Tråd Total Beräkningsmodellen Av regeringens beslut framgår att SVT:s programtjänster ska tillgängliggöras på alla de i beslutet angivna plattformarna som respektive programtjänst erbjuds på. Det finns dock ett visst utrymme för SVT att fördela tillgängliggörandet mellan plattformarna. Om en fördelning av tillgängliggörandet skett mellan olika plattformar till följd av de aktuella målgruppernas behov och efter diskussion med brukargrupperna, ska alla tillgänglighetstekniker användas i någon grad på varje plattform. Om de i regeringens beslut angivna kvoterna inte uppfylls på varje plattform för respektive programtjänst till följd av fördelningen, kan kraven ändå uppfyllas genom att det totala tillgängliggörandet per tillgänglighetsteknik på alla plattformar beräknas utifrån det totala antalet sändningstimmar på alla plattformar. Utan en sådan sammantagen beräkningsmodell, skulle SVT riskera att inte uppfylla kraven vid ett tillmötesgående av målgruppernas behov av att låta tillgängliggörandet ske i högre grad på en plattform än en annan. Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.