Romarriket Till en början var romarriket endast en samling med fem byar i närheten av varandra som småningom växte ihop till en stad. Denna stad fick namnet Rom och var (är) belägen på Italiens västra kust. Rom styrdes av en kung och ansågs vara en obetydlig och liten stat. Roms befolkning kallade sig själv för folket från Latium. De var omringade av mäktigare folkslag som etrusker, umbrer, greker och kartagenare som alla bodde i dagens Italien.
Romarnas framgång Trots att romarna inte hade lika mycket område som sina grannfolk hade de vissa övertag inom vissa områden. Rom låg på en väldigt bra plats (den blev ett handlingscentrum) och detta ledde till att folk och pengar flödade in i staden. Folket hade vant sig att slåss för att överleva och romarna var vana med krig. Salthandeln gick igenom Rom. Detta drog in stora mängder pengar till roms statskassa. Romarna var inte rädda att för förändringar. Tyckte de att någon annan kultur hade en bra idé så stal man den omedelbart.
Roms statsskick Romarna blev tidigt irriterade på att en kung styrde och installerade istället en republik som styrdes av en senat. Senaten skulle i teorin representera hela folket men i praktiken hölls alla platserna av de rika och mäktiga familjerna. Senaten valde alltid ut två consuler som styrde rom tillsammans. Senaten hade makten att utse en dictator för ett år i kristider. Uppdelning mellan folket: De rika adeln var patricier och det vanliga folket var plebejer.
Roms militär Rom baserde sin tidiga militär på militär tjänstgöring av männen i republiken. Varje man skulle tjänstgöra 20 år! I militären. Soldaterna skulle själva betala för sin utrustning och delades sedan in i olika vapengrenar utgående från hur bra utrustning de hade. Soldaterna arbetade med statliga projekt när de inte krigade (byggde vägar eller hjälpte till som poliser) Rom förde en väldigt aggressiv politik mot sina grannar! Inga kompromisser! När Rom erövrade en stad så tillämpade de en strategi som de kallade för divide et impera (söndra och härska). De städer som betedde sig bra fick det bättre men de som var missnöjda med romarna fick det sämre.
De puniska krigen När Romarriket tog över Italien var deras närmaste allierade Kartago. Kartago var det mäktigaste riket i mellanhavet. Rom och Kartago började gräla om vem som skulle äga den sicilianska ön. De två nationerna började kriga och krigade i över tjugo år (264 241 f.vt.). Till en början gick det bra för Kartago som hade bättre skepp men romarna kopierade skeppen och vann så småningom kriget.
Det andra puniska kriget Efter det första puniska kriget var Rom den mäktigaste staten i medelhavet. Kartago var dock inte ännu slaget och efter att ha byggt upp sin ekonomi och sina armeér började det andra puniska kriget 218 f.vt. Kartagos general Hannibal shockerade romarna genom att leda sina elefanter över alperna och anföll romarna norrifrån. Hannibal vann alla sina strider men lyckades inte ta Rom. Till slut pressades Hannibal ut ur Italien och besegrades slutligen 201 f.vt. Rom förgör Kartago slutgiltigt år 146 f.vt. Efter det tredje puniska kriget. https://www.youtube.com/watch? v=i5v6hpr6l7u
Romarriket efter det tredje puniska kriget.
Romarriket förändrar Europa De områden som Rom tog över evaluerades omedelbart och började sedan användas till det som provinsen ansågs vara mest lämpad för. Detta betydde att olika delar av Europa blev ytterst specialiserade på produktion av en viss produkt. Erövringarna i Afrika ledde till att priset på vardagliga jordbruksprodukter som vete sjönk kraftigt i hela riket. Detta ledde till att flera små jordbruk i Italien inte gick runt längre och sålde sina ägor till rika adelsmän som började odla bland annat oliver. Priset på arbetskraft sjönk också kraftigt i och med att de stora erövringarna förde in stora mängder slavar i den romerska ekonomin.
Miljöproblem under romarriket Det intensiva jordbruket försämrade jorden. För att skapa mera åkerjord dränerade man sumpmarker och högg ner skog. Skogen avverkades också för att bygga fartyg för handel och krigsföring. Vartefter att järn blev vanligare i riket brändes också väldiga mängder trä för att framställa järn. Gruvdriften förorenade också vattendragen omkring i riket. Ingen återvinning, ibland enorma sopberg runt städerna.
Romarriket förändras Med allt mer bönder som inte kunde livnära sig inom jordbruket eller i städerna växte ett problem fram med stölder och råni Rom. Samtidigt saknade armén soldater för att kunna uppehålla lag och ordning i riket. En romersk general vid namn Marius införde militära reformer som avskaffade militär tjänstgöring och professionaliserade armén. Soldat var nu ett jobb som man blev betald för. ->Vem som helst kunde vara soldat. Problemet var att vem var soldaterna nu lojala till? Staten de stred för eller generalen som betalade dem?
Slavarna i Rom Romarrikets ekonomi var helt beroende av slavarbetskraft. Slavar skaffades vid erövringar. I många fall fanns det inga andra orsaker att anfalla ett land än det faktum att romarriket behövde slavar. Slavar användes i många former: i jordbruket, i gruvorna, i hemmen, i flottan, och som gladiatorer. Aldrig som soldater! En slav kunde köpa eller förtjäna sin frihet till ett skeligt pris.
Slavuppror Lokala slavuppror var vanliga inom romarriket men det var ett uppror som skilde sig från resten. Spartacusupproret 73 71 f.vt. Spartacus var en gladiatorslav från Thrakien (dagens Bulgarien) som gjorde uppror med 500 gladiatorer. Upproret spred sig snabbt och som mest hade Spartacus över 100 000 slavar med sig. Integjorde flera legioner före upproret slutligen kuvades.
Republikens nergång Rom kastas in i ett brutalt inbördeskrig när två konsuler börjar kriga om makten i republiken. Caesar mot Pompeijus Efter några år segrar Caesar och förbereder sig på att ta makten. Många anser att han är en tyrann (orättmätig härskare) och han mördas i senaten av sina kolleger och vänner. Hans sista ord lär ha varit Även du min brutus? syftande på att Brutus var en av hans närmaste vänner.
Rom blir kejsarrike Efter Caesers död fortsätter inbördeskrigen. En trio tar makten efter ett tag Octavian (caesers systerson), Marc Antony (Caesers general) och Lepidus (senatens favorit). Trion bryts snabbt upp och nya krig bryter ut. Octavian och Marc Antony börjar kriga! Octavian segrar och ser till att ingen ska kunna hota honom. Döper om sig från Octavian till Augustus och utropar sig själv som Roms första medborgare (inte kejsare) I praktiken styr han som en kejsare!
Pax Romana Folket i Rom är trötta på krig och nya kejsaren Augustus ger dem det de vill ha: Fred och rikedom! Pax Romana = den romerska freden Från 27 f.vt. Till 180 e.vt. (200 år) Givetvis krigas det en del men kärnprovinserna är oberörda av kriget. Kejsarna kan fokusera på att integrera landet. Få bort lokala skillnader!
Kristendomens frammarsch! Romarriket innehöll en massa olika religioner inom riket. De flesta var lagliga men om de ansågs vara en våldsam eller skadlig religion brukade den förbjudas. I rikets periferi (långt bort från kärnan) började en ny och farlig religion spridas! Denna religion var farlig eftersom den undergrävde alla andra religioner och dess anhängare ofta var våldsamma. Kristendomen hade uppstått! Till en början försökte statsmakten hindra kristendomen men till slut så konverterade till och med kejsaren och kristendomen blev statsreligion.
Riket i kris! Efter tiden med den romerska freden började saker och ting småningom gå snett för romarriket. Runt år 300 var läget så illa att den dåvarande kejsaren bestämde sig för att dela upp riket i två halvor för att bättre kunna styra riket. Västrom hade Rom som huvudstad. Östrom hade Konstantinopel som huvudstad. Delningen var menad som en tillfällig lösning men blev permanent! Östrom var rikare och hade starkare armé. Kristendomen var den dominerande religionen i båda rikshalvorna men kristendomen började gå åt olika håll. Katolikt i väst, Ortodoxt i öst.
Västrom i fortsatt trubbel Efter delningen började Östrom fungera som det skulle men Västrom hade stora problem. Riket pressades i hörnen av folkstammar som ofta betedde sig krigiskt. Pest- och andra sjukdomsepidemier härjade med jämna mellanrum i landet. Ekonomin höll på att kollapsa eftersom man hade brist på ädelmetaller. De klarare reglerna i kristendomen gjorde det svårare för centralmakten att reagera på olika problem. Klimatet blev kallare och skördarna blev mindre, dessutom hade Östrom fått områdena kring Nilen vilket var de bästa odlingsmarkerna i det gamla romarriket.
Slutet på Rom! Det dåliga ekonomiska läget gjorde soldaterna missnöjda eftersom de inte fick betalt som de hade lovats. Västrom tvingades nöja sig med färre soldater än de skulle villa. Folkstammar norrifrån sökte sig söderut för område att leva på och plundra. Dessa folkrörelser var ibland väldigt aggressiva. Goter, Kelter, Germaner, Hunner, Lombarder och Vandaler! Till slut kunde inte armén hålla emot trycket mera och germaner plundrade Rom år 455 och år 476 avsattes kejsaren och Västrom slutade existera. Man brukar räkna med att medeltiden började år 476!
Tack! Vi ses på kurs 2