Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Om ekosystemtjänster Fastighetsägarna 140604 Louise Hård af Segerstad, louise@albaeco.com

Upplägg Ekosystemtjänster Vad? Urbana ekosystemtjänster Politik för ekosystemtjänster Varför ekosystemtjänster? Hur exempel

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote

Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Naturvårdsverkets rapport 31 oktober 2012

Ekosystemtjänster ett mått på vår otacksamhet. Jesper Nyström, Forskning och Framsteg 2011

Den ultimata tjänsten - FOTOSYNTES Inget blir över - NÄRINGSCIRKULERING Ta ett djupt andetag - LUFTRENING Livets ursprung - JORD Fruktsam förening - POLLINERING Planetens städpatrull - AVFALLSHANTERING Fiendens fiende en vän - SKADEDJURSREGLERING Allt livs källa - SÖTVATTEN Mer än bara träd - VAROR FRÅN SKOGEN Mat på vårt bord - GRÖDOR o BOSKAP Källa: McNeely et al, 2009

Fyra kategorier av ekosystemtjänster Försörjande - Varor som produceras av ekosystemet som fisk, timmer, frukt mm Reglerande - Tjänster som produceras av ekosystemet som vattenrening, kolsänkor, pollinering mm Kulturella - Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och religiösa värden Stödjande - behövs för övriga tjänster: näringscirkulering och fotosyntes Källa: Millennium Assessment

Jordbruksgröda Naturlig skadedjursbekämpning Timmer Mångfunktionalitet EST Habitat - levnadsplatser biologisk mångfald Vatten - kvalite o flöde Erosionsskydd/ bildande av bördig jord Kolsänka Pollinering

Fundera. 1..tre ekosystemtjänster du dragit nytta av idag. 2. tre ekosystemtjänster du som fastighetsägare är beroende av

Filmen An urbanizing planet: https://www.youtube.com/watch?v=mpi4zwepswe

Ban Ki Moon: The principal message is that urban areas must offer better stewardship of the ecosystems on which they rely

Multiple Benefits of Urban Trees 2014-06-05 / Namn Namn, Institution eller liknande Elmqvist et al 2013

Photo credit: Associated Press New Orleans September 2005

source: USGS Försvunna våtmarker I södra Louisiana Every km of wetland reduce wave height by 1 m Wetland/water conversions 1932-present

Urbana värmeböljor Beräkningar visar att värmeböljorna i Europa 2003 orsakade 70.000 extra dödsfall (Robine et al 2007)

Kylningseffekt av träd Temperature 0 C Tree canopy cover (%) Saatchi et al 2010

Vegetation bidrar till kylning av byggnader Namba Park, Osaka

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn - Utredningssekreterare Illustration: J Lokrantz/Azote Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

Nya generationsmålet...förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot: Ekosystem och ekosystemtjänster Den biologiska mångfalden Människors hälsa Kretsloppen är resurseffektiva En god hushållning sker med naturresurserna Förnybar energi ökar Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Nya etappmål april 2012 Etappmålet om ekosystemtjänster och resiliens innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast 2013. Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.

Proposition för biologisk mångfald Regeringens vision är att alla företag har en långsiktig syn pa värdeskapande och bedriver en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling. Det a r sa rskilt o nskva rt att fo retag va ger in sitt beroende av och pa verkan pa ekosystemtja nster i affa rsplaner och strategier samt motverkar negativa effekter som skadar miljo n och samha llet. Det behövs en utvecklad praxis att bättre utnyttja ekosystemens ma ngfunktionalitet. att skaffa nya kunskaper baserade pa medvetenhet om behovet av att långsiktigt vidmakthålla ekosystemtjänster. Dessa perspektiv kan ocksa medföra nya affärsmöjligheter.

Proposition för biologisk mångfald Nationell samordnare för ekosystemtjänster med uppdrag att verka för en förbättrad kompetens och ett ökat kunskapsunderlag om biologisk mångfald och ekosystemtjänster hos näringsliv.

Varför?

Tröskeleffekter

Ekosystemskiften Algal dominance Korallrev Betesmarker (gräs) Tropiska skogar

Nyckeln till människans utveckling: 10.000 år av stabilitet

Chemical pollution Not yet quantified Climate 350 ppm CO2 +1 W/m 2 Ocean acidification Aragonite saturation ratio > 2.75 Aerosol loading Not yet quantified Ozone depletion 276 DU Biodiversity loss 10 E/MSY Nitrogen & Phosphorus loading 35 MT N/yr 11 MT P/yr Land use 15% Freshwater use 4000 km 3 /yr Illustration: Erik Rosin, based on Rockström, et al., Nature, 2009

Fundera och diskutera 1. Skäl för att din verksamhet ska engagera sig i biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2. Skäl till att ni inte skulle engagera er i biologisk mångfald och ekosystemtjänster 3. Gemensam diskussion

Exempel Grönytefaktorn i Stockholm c/o City Norrköping (Q-book) Stadsjord och Tillväxt.org

Grönytefaktor ekosystemtjänster Climate adaptation Recreation Biodiversity Klimatanpassning Rekreation Biologisk mångfald Illustration by Daniel Larsson, WSP

Sida 39

ADDITIONA L FACTORS GREENERY AND BIODIVERSITY (B) Diversity in the land 0,7 Natural species 0,5 Diversity in green roofs (sedum) 0,1 Climbing or hanging plants 0,3 Restaurants for butterflies 1,0 Bushes 0,2 Bushes with berrries 0,4 Big trees ( >30) 2,4 Medium size trees (20-30) 1,5 Small trees (16-20) 1,0 Oaks 3,0 Trees with berries 0,4 Fauna-depots 2,0 Nest boxes for beetles 2,0 Nest boxes for birds, bats 2,0

YTA: FAKTOR: ANTAL AREA: SUMMA: Delfaktorer grönska Ej underbyggd markgrönska 2 0 0 Växtbädd ( 800 mm) 1,2 75 90 Växtbädd (200-800) 0,2 675 135 Gröna tak (> 300 mm) 0,4 0 0 Gröna tak (50-300 mm) 0,1 500 50 Grönska på väggar 0,4 500 200 Balkonglådor 0,3 0 0 Tilläggsfaktorer grönska/biodiversitet Fjärilsrestauranger 1 100 100 Naturligt arturval 0,5 50 25 Diversitet i fältskiktet 0,7 0 0 Diversitet på tunna Sedum-tak 0,1 0 0 Integrerade balkonglådor med klätterväxter 0,3 0 0 Buskar generellt 0,2 300 60 Bärande buskar 0,4 50 20 Stora träd (stam >30) 2,4 0 Mellanstora träd (stam 20-30) 1,5 3 125 188 Små träd (stam 16-20) 1 5 125 125 Ek 3 3 75 225 Bärande träd 0,4 5 125 50 Baggholkar 2 2 50 100 Fågelholkar 2 4 100 200 Faunadepåer 2 50 100 Tilläggsfaktorer grönska/rekreativa & sociala värden Gräsyta användbar för bollspel och lek 1,2 75 100 Odlingsytor på gården 0,5 0 Balkonger och terrasser förberedda för odling 0,5 0 0 Gemensamma takterasser 0,2 0 0 Synliga gröna tak 0,1 500 50 Blomsterprakt 0,2 200 40 Buskar upplevelsevärde 0,1 300 30 Bärande buskar med ätliga frukter m.m. 0,2 50 10 Calculating the Träd, upplevelsevärden 0,5 8 = 200 100 Fruktträd och blommande träd green area 0,2 factor 5 125 25 Pergolor, lövgångar m.m. med grönska. 0,3 160 48 Fågelholkar, upplevelsevärden 0,2 4 100 20 Tilläggsfaktorer grönska/klimat-heat island Träd m lövskugga över lekplats m.m. 0,5 2 50 25 Pergolor, lövgångar m.m som ger lövskugga 0,5 160 80 Gröna tak, flerskiktad markgrönska - temp.utj. 0,1 500 50 Delfaktorer vatten Total area 5.200 m2 Building area Yard 3.300 m2 1.900 m2 Green ground 750 m2 Pond /wetland 50 m2 Green roofs 500 m2 Green walls 500 m2 3 oaks (medium size) 5 trees with berries 6 nesting boxes (birds, bats, beetles) Deep soils grass for playing Flowers, bushes Total = 3.120 3.120/5200=0,6 Ecologically effective surface area Green Area Factor 0,6 = 0,6 Total land area

Skapar levande städer

VISION Öka medvetenheten om möjligheterna med ekosystemtjänster i urban miljö för att stärka städers resiliens. Bidra till ett hållbart byggande i Sverige i världsklass.

HELBILD MÅL Synliggöra och kvantifiera urbana ekosystemtjänster. Utveckla konkreta planerings- och uppföljningsverktyg. Data som påvisar sambandet mellan urbana ekosystemtjänster och resiliens.

DELPROJEKT Planerings- uppföljningsverktyg och metoder Kvantifiering av urbana ekosystemtjänster Byggteknik, gröna tak och fasader Sprida kunskap och erfarenheter, kommunikation

AKTÖRER

Kneippen Syd, Norrtälje

Q-book: Social-ekologisk stadsdesign Albano Resilient Campus: Ett socialt och ekologiskt hållbart universitetsområde

Ekologiska processer i området

Sociala processer i området

Ekologiska och sociala processer samverkar

Fler bilder från Albano Ecosystem Services: A Guide for Decision

Fler bilder från Albano Ecosystem Services: A Guide for Decision

Q-Book Albano 4 www.stockholmresilience.org sök på Albano

http://beeurban.se/?page_id=2

Pond

Church lawn January 2009 Think like a bee...

Stängsling februari 2009

11 mars 2009 - Grissläpp

Skapa lokala nätverk Skolor Resturanger Medborgare/grup per Kommunen Företag Sjukhus/vårdhem Albano caset

Berätta.

louise@albaeco.com TACK!

Resiliens Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas Behovet växer i takt med klimatförändringar och annan miljöpåverkan

Steve Carpenter What is resilience?

Tre aspekter av resiliens 1. Persistence (Motståndskraft: att kunna buffra förändringar och motstå chocker) 2. Adaptability (Anpassningsförmåga: kapaciteten hos människor i socialekologiska system att anpassa sig till förändring) 3. Transformability (Transformationsförmåga: att kunna välja helt nya vägar, att styra mot önskade framtider)

Minskad mångfald mindre resiliens Vi förenklar ekosystem för att maximera produktionen av några få ekonomiskt värdefulla resurser Ensidighet färre ekosystemtjänster produceras Ökad sårbarhet i samhälle och ekonomi (mindre resiliens) för klimatförändring och andra störningar

Responsdiversitet The multitude of responses to environmental change and disturbances, among species contributing to the same ecosystem function. Functional groups: primary producers, pollinators, grazers, predators, seed dispersers, decomposers, or organisms that fix nitrogen, generate soils or modify water flows Elmqvist, T. And others. 2003. Frontiers in Ecology and the Environment 1(9):488-494.

The Economics of Ecosystems and Biodiversity

6 steg metodik: Vad ger naturen vår kommun och vilka ekosystemtjänster är centrala? Hur värdefulla är dessa? Kan man mäta detta värde i pengar? Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att hotas? Vem är beroende av de tjänster som är hotade? Hur kommer ett politiskt beslut påverka tjänsterna och i sin tur människorna som är beroende av dem, direkt eller indirekt?

$4000 $ /hektar Samhällets Enskilt Nuvärde Nuvärde per hektar per hektar 1987 1999 Mangroveskog: $1 $91 000 to $3 600 Räkodling: $-5 $2000 400 to $200 $2000 Kustskydd (~$3 840) Nettovinst: $2 000 Source: Millennium Ecosystem Assessment; Sathirathai and Barbier 2001 0 Mangroveskog Barnkammare för fisk ($70) Virke och andra skogsprodukter ($90) Kustzon i Honduras med mangroveskogar omvandlas till räkodlingar Räkodling Subventioner Source: UNEP (-$1 700) Skador av utsläpp (-$230) Återställande (-$8 240)

Naturen är mångfunktionell! Källa: Foley et al., Science 2005; Bild trädjordbruk: Marco Schmidt, Wikimedia CC BY SA

Urban sprawl...

...gränser för den kompakta staden

Elmqvist et al 2013

Urbana centra och centra för biodiversitet sammanfaller ofta

Biomimicry: inspiration från naturens lösningar

Naturen vs. industriella processer Naturliga processer: Använder så lite energi som möjligt; Producerar nästan inget avfall - alla biprodukter förbrukas av en närliggande naturlig process och är aldrig farliga för organismen själv; Utför kemiska processer i vatten; Använder en liten delmängd av de byggstenar som finns i närheten. Konventionella industriella processer: Använder "heat, beat, and treat -metoder med hög temperatur, högt tryck och en cocktail av tillsatskemikalier av varierande giftighet Extraherar energi och material från hela världen.

Lotusblomman inspirerar till självtvättande ytor Bladens täta vaxskikt har mycket ojämn yta smutspartiklar kommer bara i kontakt med liten del av ytan Smutspartiklar fäster lättare på vattendroppar än på bladen Tekniken överförd till t ex textiler, tak, tegelstenar och billack mindre rengöringsmedel behövs

Luftkonditionera som termiter Eastgate Centre, Harare, Zimbabwe