Bondepraktikan Se och lär... mycket som bondepraktikan lär ut, är grundat på olika iakttagelser i naturen. Vår gamla "bondepraktika eller väderbok" är utan tvivel, åtminstone till namnet, bekant för de flesta. Tillkommen efter tyska mönster var bondepraktikan under långliga tider en av vårt lands mest spridda och omtyckta folkböcker. Innehållet utgörs till stor del av väderleksspådomar och omtyckta förutsägelser om årsväxten, av vilka många säkerligen är hämtade ur grekiska och romerska spådomsböcker, medan andra har sin källa i medeltida munkrim om väder och vind, i stjärntydarnas skrifter o.d. JANUARI Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg och dimma, kommer tö. Är månadens början och slut vackra, kan man hoppas på ett gott år. Dansar myggen, blir det svårt foder år. Är januari varm, blir skörden arm. Om gräset växer i januari, blir det så mycket sämre, när det börjar växa. Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd. Så länge lärkan sjunger före kyndelsmässodagen (den 2 februari), så länge tiger hon efter denna dag. Dimma i januari ger en våt vår. Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondagen), blir det mycket sjukligt under året. Åska i januari bebådar ett fruktbart år, men även storm och krig. Märkedagar under januari månad: Nyårsdagen (den 1). Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året. Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen. lika många dagar ska säden ligga i jorden, innan den kommer upp. Om aftonstjärnan (Venus) går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid. " Vincentiusdagen (den 22). Om denna dag är klar, betyder det god Årsväxt. FEBRUARI Om februari är mild, kan man vänta många frostnätter när våren kommer. Starka nordanvindar i februari bebådar Guds välsignelse i bondens lador. Klart och torrt fastlag betyder gott spannmåls år. Om solen skiner tidigt i fastlagen, ska allt som sås växa frodigt. Är myggen talrika i denna månad, ska den nästkommande utrota dem. Ju stormigare det är vid kyndelsmässan, desto vackrare år. Så länge lärkan sjunger före kyndelsmässan, så länge tiger hon också efter den. Om istapparna är långa under fastlagsnatten, blir linet långt. Märkesdagar under februari: " Kyndelsmässodagen (den 2). Snö denna dag varslar om snar sommar (jfr januari). " Ansgariusdagen (den 4). Om denna dag är regnfri, blir det ett vackert år. " Doroteadagen (den 6) Vid Doroteatiden faller den mesta snön. " "S:t Peders dag" (den 22). Om det fryser S:t Peders natt, då ska det därefter frysa i 30 nätter. " Mattiasdagen (den 24). Storm på denna dag gör sjöarna rena. MARS På en torr mars följer vanligen en vacker vår. Efter kalla nätter kommer våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock inte 1 / 5
blir långvariga. Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj. Dagarna omkring vårdagjämningen (den 21 mars) är vanligen stormiga. Mycket dimma i mars, mycket regn vid midsommartiden. regn i mars ger även regn i juli. Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost blir det efter påsk och i september. Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår. Vad mars inte vill, vill säkert april. Är mars trogen vid plogen, håller april honom åter still. Mars snö gör frukter ve. Marsblom är inte bra, aprilblom är halvbra, majblom är helbra. I början och slutet serverar mars sitt gift. Märkesdagar i mars: " Fyrtio martyrers dag (den 9). Sådan väderleken är denna dag, sådan fortfor den att vara i 40 dagar. " Gregoriusdagen (den 13). Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen frost mer kommer på marken. " Josefdagen (den 19) Om denna dag är klar och vacker, betyder det ett fruktbart år. " Benediktusdagen (den 21). Regn denna dag bådar mycket våt vår. " Vårfrudagen (Marie bebådelsedag, den 25). Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter. APRIL Inträffar varm och torr väderlek under första och andra tredjedelen i denna månad, kan man nästan säkert vänta kallt och regnigt väder under den sista tredjedelen. Om april blåser i sitt horn, så blir det en god skörd av korn. Mars torr, april våt och maj kall fyller bondens lador all; men april torr och ren är bonden till stort men. April varm, maj sval, juni våt är något att glädjas åt. En torr april är inte vad bonden vill; men aprilregn ger frukterna hägn. Aprilsnö är så gott som fåragö. På en våt april följer en torr juni. Klart månsken i april skadar fruktblommorna. Om tordyveln i den första vårtiden har löss under hakan, då är denna tid den bästa för att bruka jorden. Ligger grodrommen om våren i djupt vatten, följer en torr och varm sommar, men ligger den vid stranden eller annars på grunt vatten, är en våt sommar att vänta. Märkesdagar under april: " Palmsöndagen Är det klart väder denna dag, får kornet god växt det året " Långfredagen Regnar det på denna dag, har man att vänta en torr sommar. " Påskdagen Om denna är regnig, blir det litet foder, men är den klar blir det gott bete och mycket smör. " Tibertiusdagen(den 14). Det nedan, som kommer efter första sommarnyet eller efter Tiburtius, kallas kråknedan. Då är det bra att täcka hus, ty taken rivs inte ned av stormen. Regnar det i kråknedanet, växer det mycket ogräs. " Markusdagen (den 25) är vanligen kall MAJ Om det regnar mycket i maj, blir det litet regn i september och tvärtom. Dagg och kyla om aftnarna bringar ett gott foder år. Åska i denna månad betyder inte gott år. Sval maj ger bonden mycket hö i ladorna (jfr april). En varm maj göder kyrkogården. En bisvärm i maj är lika mycket värd som ett lass hö. Våt pingst gör en fet jul, men pingstdagsregn är sällan gott. På våt maj följer en torr juni. Märkesdagar i maj: " Philippusdagen (den 1). Tre nätter före denna dag och de tre närmaste efteråt utgör tillsammans med Philippus' natt de s.k. "Ludde nätter", vilka sålunda är sju. Hörs åska då, blir det ett fruktbart och gott år. " Servatiusdagen (den 13). Efter denna dag får man varken snö eller frost. " Eriksmässan (den 18). "Om Erik kommer med ax, så kommer Olle (den 29 juli) med kaka. " Urbanusdagen (den 25). På denna dag väntas storm och oväder. Om inte all höstråg gått i ax Urbanus' dag, blir det ett hårt år. JUNI Följer på en våt maj en våt juni, kommer sannolikt en våt sommar. Åska i denna månad bådar en regnig sommar, men en rik skörd. Om nordlig vind ofta blåser, kan man hoppas på ett gott år. Juni motsvarar i fråga om väderleken i allmänhet december. Är juni mild och våt, blir även december sådan. Regn midsommartiden är alltid långvarigt. Att be om regn före midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan. Sådan väderleken är fyra dagar före och efter sommarsolståndet (den 21 juni), sådan blir den ända till Mikaeli (den 29 september). Märkesdagar i juni: " Trefaldighetssöndagen. Är vädret klart på denna dag, betyder det ett gott år. " Salomondagen (den 8). Om det regnar denna dag, kommer det att regna i fyra veckor efteråt. " Vitusdagen (den 15) medför vanligen regn. " Sommarsolståndet (den 21). Se ovan. 2 / 5
" Johannes döparens dag (den 24). Ju mer det regnar denna dag, desto mindre hasselnötter kommer det att växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängstarrgräset bärgas. " Petrusdagen (den 29). Är denna dag mycket varm, blir det i stället sträng köld på juldagen. Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel, blir förhållandet detsamma på juldagen. JULI Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande. Vad juli och augusti inte kokar kan september inte steka. Åska i denna månad bebådar gott korn år men stor sjuklighet bland kreaturen. Juli motsvara i fråga om väderleken januari. Den vecka i juli, som både i gamla och nya almanackan börjar med Fredrik och Slutar med Kristina, kallas som bekant, "fruntimmersveckan" och brukar i allmänhet vara regnig. I denna månad går "hunddagarna" (rötmånaden). Märkesdagar i juli: " Marie besök (den 2). Sådant vädret är på denna dag, fortfor det att vara i 40 dagar därefter. " Margaretadagen (den 20). Regn på denna dag tycker lantfolket inte om, enär man då väntar svår bärgning och nötterna skadas. Det heter skämtsamt: "Greta väter i nöten". " Magdalenadagen (den 22). Magdalena gråter gärna. " Emmadagen (den 23) klar och varm men ej kvalmig lovar ett gott år. " Jakobsdagen (den 25) varm och klar bådar en kall jul. " Sjusovardagen (den 27). Om det regnar denna dag, kommer det att regna i sju veckor. AUGUSTI Vindarna är i denna månad är föränderliga, åska och regnväder vanliga. Nordanvind i augusti medför stadig väderlek. Vad augusti inte kokar, lämnar september ostekt. Märkesdagar i augusti: " Laurentiusdagen (den 10) vacker betyder god höst. " Vårfrudagen (den 15). Om solen skiner klart denna dag, blir den påföljande veckan regnfri. " Bartolomeusdagen (den 24) klar bådar vacker höst. SEPTEMBER Oväder i senare hälften av september följs nästan alltid av starka stormar. Våt september ger torr oktober. Dimma på aftonen betyder regn på natten. Faller lövet tidigt från träden, kan man vänta en vacker efterhöst och milt väder. Sena blommor i trädgårdarna bådar vacker höst och lindrig vinter. Efter en rik hummel skörd blir det stark vinter och gott skördeår. När björkar och pilar länge behåller sitt löv grönt uppe i toppen, medan de tidigt fäller det på de nedre grenarna, kan man vänta tidig vinter och god vår. Oväder i september varslar om mycket snö i februari och mars samt god skörd. Åska i denna månad bådar ett fruktbart år. Märkesdagar i september: " Egidiusdagen (den 1). Sådan väderleken är denna dag, sådan blir den över huvud taget hela månaden. " Mikaeldagen (den 29). Om det denna dag blåser nordlig eller ostlig vind, blir vintern inte sträng. Mild vinter följer också, om det regnar utan blåst på Mikael. Regnar det inte denna dag tyder det på ett torrt nyår. Mycket ekollon vid Mikaeltiden bådar mycket snö vid jul och stark köld efteråt. Är ekollonen vid denna tid tomma och våta, inträffar en mild vinter. Om flyttfåglarna inte drar sin kos före Mikael, betyder detta lindrigt väder åtminstone till jul. OKTOBER Mycket frost och snö i oktober bådar milt väder i januari. Oväder i oktober låter vänta en ostadig vinter. Att träden blommar ännu en gång är tecken till en lindrig vinter. Sitter löven ännu kvar på träden, är en sträng och tidig vinter att vänta även som mycket mask nästa sommar. Är det gott om ek- och bokollon eller om rönnbär, blir vintern sträng. Om levern på den s.k. lövgäddan är bred åt gallblåsan till, men framtill spetsig, står en sträng vinter för dörren. Gröngölingen förutsäger väderleken cirka tre dygn i förväg. Har han ett långt, entonigt läte, blir det vackert väder; ropar han starkt, blir det regn och oväder; kommer han in i husen och skriker, blir det än värre. Då sidensvansen börjar visa sig, kan man vara säker på, att frost och snö ej längre uteblir. Domherrens ankomst är ett tydligt tecken till köld och oftast även till snö. Oktober varm, februari kall. Märkesdagar i oktober: " Gallusdagen (den 16). denna dag bör alla äpplen vara nedtagna och inhämtade. 3 / 5
NOVEMBER Åska i november betyder sträng vinter, men fruktbart år. En sträng och långvarig vinter inträffar, om juli varit mycket varm, om augusti och oktober varit ovanligt kalla, om fjäderfän blivit feta höstetiden, om november har torr väderlek utan frost samt om löven i denna månad ännu inte fallit av träden. När bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mer snö än köld; är det åter vitt, bebådas mer köld än snö. Märkesdagar i november: " Allhelgonadagen (den 1). Enligt gamla bondepraktikan ska man denna dag skära ett spån av en växande ek eller bok; är spånet torrt, bådar det en varm vinter, är det fuktigt, blir vintern däremot kall. " Mårten Luthers dag (den 10). Inträffar denna på en fredag, kommer fodret det året att föga förslå. " Mårten biskops dag (den 11). Är det på "Mårten biskop" mulet dygnet om, blir det en ostadig vinter. " Maria offerdag (Heliodorus, den 21). Är denna dag våt eller dimmig, blir också vintern våt. " Katarinadagen (den 25). "Katarinavinter" blir ej långvarig. " Andreasdagen (den 30). "Andreas-snö" är skadlig för säden. "Anders slaskar och julen braskar, Anders braskar och julen slaskar". DECEMBER Kall december med mycket snö lovar gott år. Åska i denna månad bådar storm och regn. Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter. På snöår följer rikt år: mycket snö betyder mycket hö. En ensam skata förkunnar elakt väder. Grön jul vit påsk (en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk). Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år, enligt minnesversen: "Om juledag i nyet månd' komma, får vi ett gott år oss till fromma." Ju närmare nytändningen kommer advent, desto sämre år bådar det. En våt jul gör tomma visthus och tomma fat. Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren. Märkesdagar i december: " Nikolausdagen (den 6). Denna dags väder brukar utvisa hela månadens väderlek. " Jakobsdagen (den 20). Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek, som ska råda före jul, medan eftermiddagens väder anger väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen, kan man vänta stark köld, regnar det, blir det värme och nederbörd. " Julaftonen och juldagen. En klar julafton, julnatt och juldag bebådar ett går år, varemot regn är ett dåligt tecken. Även blåst, i synnerhet nordan, under denna tid anses båda gott för äringen. Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt. Infaller den en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt. Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, vår sommar, torr och varm höst med starka stormar. Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst. Infaller den på en torsdag, får man god vinter, blåsig vår, god sommar och höst, god skörd. Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år. Infaller den slutligen på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår, god sommar, torr höst och dyr tid. De tolv juldagarna (den 25 december - 5 januari). Enligt bondepraktikan ska man av dessa dagars väderlek kunna sluta sig till väderleken under hela det kommande året. Sådant vädret är på juldagen, sådant blir det också i januari, sådant det är den 26 december, så blir det i februari osv. DJUR OCH VÄXTER När boskapen vid middagstiden söker efter luft, luktar omkring sig med öppna näsborrar och springer med svansarna i vädret, då kan man vänta oväder. Då svinen bär lägerhalm i munnen, kommer snart regn; vill de inte gå och lägga sig om kvällen, är också regn i utsikt den påföljande dagen. Vidare är regn förvisso att vänta, om hunden äter gräs, grinar och morrar, är illamående och illaluktande, samt det kurrar i magen på honom. Även katten väntar regn, då han tuggar grässtrån. Är katten klådig i klorna, faller också snart regn. När loppor, flugor och mygg är svåra att sticka, blir det snart regn. Om myggen dansar flitigt och i stor mängd på kvällen, kan man däremot vänta vackert väder påföljande dag. Likaså blir nästa dag gärna regnfri, då tordyvlarna flyger och surrar om aftnarna. När spindlarna väver flitigt ute, tyder det tämligen säkert på stadigt vackert väder, men slöar de, betyder det dåligt väderlek. Arbetar de under regn, blir regnet inte långvarigt. Myror, getingar och spindlar bereder sina bon för en annalkande storm många timmar i förväg. Ett bi överraskas aldrig utanför sin kupa av en regnskur. När svalorna om aftnarna flyger så högt, att man knappast kan se dem, blir nästföljande dag vanligen vacker. Flyger de däremot så lågt, att de nästan piskar jorden eller vattnet med sina vingar, då är regnet inte långt borta. Då skatorna bygger sina bon högt, blir sommaren regnig, men bygger de lågt, är en vacker sommar att vänta. Om gäss och änder, tama eller vilda, samlar sig tätt tillsammans och badar mycket, väntar de regn. Låter bofinken höra sig tidigt 4 / 5
Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) Vistträsk Byaförening före solens uppgång, bådar det också annalkande regn. Om gröngölingens läte ägt, kan man vänta vackert väder; då han skriker högt, blir det oväder och nederbörd. När grodorna kväker starkt eller visar sig i ovanligt stort antal, har man snart våtväder. Finns blommor på träden sent om hösten, betyder det inte något gynnsamt år. När ekarna har blad före maj månads ingång, kan man vänta en vacker och fruktbar sommar. Faller lövet tidigt från träden, får man en vacker efterhöst och milt väder, men blir det sittande ända in i november, förestår en lång vinter. Då skogen skiner svart, är regn att vänta. "KRITISKA DAGAR" En del av oss har kanske hört talas om den framlidne väderleksprofeten Falbs årliga förutsägelser om s.k. "kritiska dagar", under vilka väderleksförhållandena skulle komma att visa sig mer än vanligt ogynsamma. Falb är emellertid ingalunda den förste, som sysslat med dylika beräkningar. Redan de gamla stjärntydarna ansåg vissa dagar för synnerligen olycksbringade, och en av dem, den berömde Tyge Brahe, har lämnat en förteckning på så farliga dagar. Efter honom kallar vi också en riktig olycksdag för en "tykobrahedag". Det är utan tvivel från astrologerna, som vår bondepraktika hämtat sina s.k. förkastade dagar. De människor, som blir sjuka på någon av dessa dagar, får antingen snar bot eller också aldrig. På sådana dagar bör inte heller förlova sig, hålla bröllop, flytta ut eller in, lämna eller ta tjänst, begynna en resa eller öppna en rättegång. I annat fall hotar olycka, besvärligheter, fattigdom, förlust och undergång. De "kritiska dagarna" är följande: 1,2,4,6,11,12 och 19 Januari / 11,17 och 18 Februari 1,4,14 och 15 Mars /10,17 och 18 April /7,15 och 18 Maj 6 Juni. /17 och 21 Juli / 2 och 10 Augusti / 1 och 18 September 6 Oktober / 6 och 18 November / 6,11 och 18 December Källa http://www.prager.nu/bonde.html 5 / 5