Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Botkyrka Sjukvårdsberedning Syd, Beställaravdelning Söder Mars 2003
Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2
Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Botkyrka bor nästan 75 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 3,6% (2 688 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet vuxna från 40 år och äldre förväntas öka. Tab 1. Antal invånare i Botkyrka 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändr (%) 0 6 6 737 6 955 218 3,2 7 19 13 906 13 901-363 -0,03 20 39 22 046 22 064 375 0,08 40 64 24 462 25 723 1 261 5,2 65 79 6 071 7 032 961 15,8 80 w 1 655 1 891 235 14,2 Totalt 74 877 77 565 2 688 3,6 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Botkyrka en högre andel i åldersgruppen 7 19 år. Andelen vuxna 80 år och äldre är lägre. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersgrupper 2002-2006 i Botkyrka och Stockholms län. Åldersklass 2002 Botkyrka 2006 Botkyrka 2002 SLL 2006 SLL 0 6 9 8,9 8 8,2 7 19 18,6 17,9 15,7 15,5 20 39 29,4 28,4 30,2 29,3 40 64 32,7 33,1 32 33 65 79 8,1 9,1 9,6 9,6 80 w 2,2 2,4 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Botkyrka Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Botkyrka är andelen som endast har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel inv. med förgymn.utbildning samt andel inv. med utländsk bakgrund i Botkyrka och Stockholms län 25-74 år. Högst förgymnasial utbildning % Utländsk 2 bakgrund % Botkyrka 30,2 36 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Botkyrka är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 74 år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Botkyrka anser en högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra Hälsotillstånd Botkyrka 71 SLL 66 Min Max 56-79 Lägre andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Botkyrka är andelen kariesfria 3- och 19-åringar lägre än genomsnittet i länet. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Botkyrka och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Botkyrka 89,3 15,7 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Lägre medellivslängd för kvinnor Kvinnorna i Botkyrka har lägre medellivslängd än genomsnittet för länet, männen något högre. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Botkyrka och Stockholms län. Kvinnor Män Botkyrka 81,6 77,7 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar högre än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Botkyrka är högre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Botkyrka och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Botkyrka 32 21 26 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Högre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Botkyrka är högre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Botkyrka och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Botkyrka 21 15 18 SLL 15 11 13 Min - Max 9 33 5 25 7-29 5
Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har Botkyrka en högre andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt har förtroende för sjukvården. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Botkyrka 72 79 53 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. 6
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Botkyrka. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Botkyrka finns följande utbud av vård och tandvård Alby vårdcentral, Fittja vårdcentral, Hallunda vårdcentral, som tillsammans även bedriver en närakutmottagning, BotAkuten, Storvretens vårdcentral (privat), Tullinge vårdcentral och Tumba vårdcentral. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskilda boenden utförs i vissa fall av ASIH-team, men huvudsakligen av husläkarmottagningarna. Jourmottagningen i Liljeholmen för norra Botkyrka och Huddinge för södra Botkyrka. Även Sydjouren för rådgivning och besök nattetid. Barnmorskemottagningar i Alby, Fittja och Tullinge. BVC vid samtliga sex vårdcentraler. Familjecentral i Alby och Fittja. Barnläkarmottagning i Hallunda. Botkyrka UM. Mini-Maria för unga med missbruk. Sjukgymnastik, arbetsterapi och fotsjukvård i landstingsregi vid Alby, Hallunda och Tullinge vårdcentraler och därutöver fem privata fotterapeuter. ReAgera har sjukgymnast och arbetsterapeut i Tullinge Den geriatriska vården för Botkyrkaborna bedrivs på Huddinge sjukhus. Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för barn och ungdomar finns i Hallunda och i Tumba. För vuxna finns psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Fittja och i Tumba, ett psykosteam i Fittja, ett psykiatriskt behandlingshem, Skonaren i Tumba. Kvällar och helger hänvisas vuxna till psykakuten i Huddinge. Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs huvudsakligen av Beroendecentrum Stockholm vid lokal enhet i Alby samt på Huddinge sjukhus. Därutöver på Södermalm av Maria Beroendecentrum AB. HabC Hallunda finns för barn & ungdom samt HabC Tullinge för vuxna. Specialister inom Botkyrka är en ortoped, en gynekolog, två barnläkare, två psykiatriker. ReAgera har hemrehabteam för äldre i Botkyrka. Naprapat och kiropraktor i Tumba Närsjukvården i Botkyrka fungerar som Närsjukvård i nätverk genom att utnyttja resurser i hela närområdet även utanför Botkyrka kommun. I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7
Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m. fl. bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Botkyrka gjorde år 2002, 441 326 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 889 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Botkyrka / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 224 506 2 998 3 468 Geriatrik 777 10 50 Psykiatri 40 354 539 604 Akutsjv. 175 689 2 346 2 539 Totalt 441 326 5 889 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Botkyrka hade förra året 10 669 slutenvårdstillfällen. Det var 142 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf Botkyrka/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik 488 6 13 Psykiatri 1 186 16 13 Akutsjv 8 995 120 119 Totalt 10 669 142 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Botkyrka motsvarar andelen barn som besökt tandvården genomsnittet för länet. Andelen 19-åringar var lägre. Tab 12. Procentuell andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Botkyrka 89,1 86,1 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Botkyrka. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 1 209 Mkr, dvs 16 443 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i Botkyrka uppgick förra året till 1 209 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Botkyrka. Vårdområde MKr Botkyrka Primärvård 191 Geriatrik 41 Psykiatri 130 Akutsjukvård 628 Läkemedel 147 Övrigt 71 Totalt 1 209 Kostnaden var 16 443 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986. Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmässiga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Botkyrka. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Botkyrka 5 099 1 745 113 313 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 3 545 62 127 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något lägre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är något lägre för Botkyrka Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Botkyrka 32 585 8 614 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Botkyrka 15 582 5 333 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 2 exklusive tandvården 10
Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Botkyrka finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Botkyrka: Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) med Botkyrka kommun. Samverkansöverenskommelse om äldre och vissa funktionshindrade mellan Botkyrka kommun och SLL (f.d. SVSO och SLPO) Avtal om Ungdomsmottagning Botkyrka kommun och SLL (f.d. SVSO) 4 Samverkansavtal SAMBO mellan Botkyrka kommun, försäkringskassan i Botkyrka, arbetsförmedlingen i Botkyrka och SLL (f.d. SVSO). Gemensam folkhälsostrategi Botkyrka kommun SLL (f.d. SVSO) Tandvården har uppsökande verksamhet 11
Om Botkyrka Botkyrka kommun gränsar mot kommunerna Huddinge, Haninge, Nynäshamn och Salem och sträcker sig från Mälaren i norr till Östersjön i söder. Den vanligaste bebyggelsen är flerfamiljshus. De allmänna kommunikationerna består av tunnelbanans linje 13 och pendeltåg. Två stora bilstråk går genom kommunen, riksväg 226 i söder och E4/E20 i norr. Mer information finns på kommunens hemsida. Sammanfattning I Botkyrka bor nästan 75 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 3,6%. Botkyrka har en något högre andel barn och ungdomar 7-19 år. Andelen 80 år och äldre är låg. Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre än länets genomsnitt. Andelen invånare med utländsk bakgrund är också högre än genomsnittet för länet. Lägre andel kariesfria barn, lägre medellivslängd för kvinnor, högre genomsnittligt antal sjukdagar samt högre andel förtidspensionerade än länets genomsnitt. Däremot anser en högre andel jämfört med länet anser att det egna hälsotillståndet är bra. Befolkningen i Botkyrka gjorde år 2002, 441 326 öppenvårdsbesök. Det innebär 5 889 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Botkyrka hade förra året 10 669 slutenvårdstillfällen. Det var 142 vårdtillfällen per 1000 invånare. Den totala kostanden för hälso- och sjukvården i Botkyrka var 1 209 Mkr. Kostnaden per invånare var 16 443 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12