Information till Delegationen för hållbara städer om Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Oktober 2012.

Relevanta dokument
ALBYDALEN DELSTUDIE TILL FRAMTID ALBY AIX ARKITEKTER LOLA ARKITEKTUR OCH LANDSKAP SPACESCAPE

Botkyrka kommuns lägesrapport för insatser med stöd från Delegationen för hållbara städer, diarienummer /2011.

Kompletteringar av Botkyrka kommuns ansökan till Delegationen för hållbara städer.

FRAMTID ALBY. - stadsmiljö i utveckling ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014

Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda

Framtid alby Stadsmiljö i utveckling

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Klimatanapassning - Stockholm

FRAMTID ALBY. mars stadsmiljö i utveckling

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Ett följsamt mini-manhattan på Västra Kungsholmen

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.

imagine tomorrow create for the future


Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Gottsundaområdet Planprogram

10 Förslag till detaljplan för Tingstorget (sbf/2014:555)

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Policy och riktlinjer för möteslokaler i Botkyrka kommun

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017

Framtid alby Stadsmiljö i utveckling kortversion. Framtid Alby - stadmiljö i utveckling finns i sin helhet digitalt på webben på botkyrka.

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Överenskommelsen Värmland

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Hållbar utveckling för barn & unga

Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Kunskapsstråket. En unik position

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet. KVALITETSPROGRAM Dalbostrand

Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

Delegationen för hållbara städer, dialog i stadsbyggandet Teknisk chef Bo Bäckström, AB Gavlegårdarna

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Godkännande av ansökan till Vinnova om finansiering av nästa fas av projektet Konsten att skapa stad

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Och hur ska det gå till då?

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Social konsekvensanalys

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA

GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB

Gröna dalen REPRODUCERAT KULTURLANDSKAP MÖTER STADSFRONTEN

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Västerbro projektforum. 26 januari 2018

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Levande lokala centrum

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Transkript:

Information till Delegationen för hållbara städer om Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Oktober 2012.

Framtid Alby

Information om Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Detta är en information om vårt arbete med en stadsbyggnadsidé för Alby. Syftet är att ge en orientering av nuläget med vårt pågående arbete med de tillskotten som vi sökt och fått bidrag för. De tre tillskotten är: 1) Nya dialogmetoder s.k. designdialog, bild 4-25 2) Vidareutveckling av vårt arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB), bild 26-32 3) Vegetationsanvändning vid stadsutveckling, bild 33 48.

1. Nya dialogmetoder s.k. designdialog För att Albys stadsstruktur ska utvecklas i en riktning som är långsiktigt hållbar krävs en grundlig och välfungerande dialogprocess under arbetets gång. Vi har sett ett behov att hitta nya former för dialogprocess som är idé-utvecklande och för arbetet med ny stadsbyggnadsidé framåt. Själva dialogprocessen i sig är lika viktig som det slutliga resultatet av dialogen. Att gemensamt tala om stadsutveckling och stadsbyggnad ger deltagarna i dialogen en fördjupad kunskap om den egna stadsdelen, om hur kommunala processer kan se ut och hur man kan påverka dessa. Designdialogen syftar på så vis också till att ge en ökad medvetenhet om sin hembyggd, om demokrati och delaktighet. Nedan följer en avrapportering av var vi står i utveckling av nya dialogmetoder.

Designdialog Alby beskrivning av processen. 1 2 3 Analys, utbyta kunskap Utveckla idéer/ scenarior Utvärdera scenarior, gemensam vision

En lokal i centrum vårt showroom i Alby. För att komma nära medborgarna i deras vardag byggde vi ett showroom i Alby centrum, som har varit öppet för allmänheten. Där har vi även haft workshops och tagit emot besök.

UPPLÄGG OCH TIDPLAN

KREATIVA DIALOGVECKOR

SHOWROOM, CA 2000 BESÖKARE Öppet juni - september Måndag torsdag x 12 veckor Mellan 20 och 80 besökare, i genomsnitt drygt 40 st

En bra spridning på besökarna! röd prick = här bor jag! Under v 37 och v 38 fick besökarna sätta en prick var de bor i Alby. De röda prickarna visar att spridning på besökarna var god.

AKTIVITETER PÅ PLATS. Exempel på aktiviteter: - testa i modell - spela data spel - fylla i enkäter - delta i workshops

Stor modell av Alby ett sätt att föra dialog. Mycket diskussioner kring modellen, vi testar och bygger efterhand.

TESTA I MODEL Att låta medborgaran själv testa i modell var ett bra sätt att få fram viktiga synpunkter.

Enkät för att fånga ideér Så här tycker jag! I vårt show room fick medborgarna möjlighet att komma med ideér på hur de vill ha sitt framtida Alby.

Digitala och sociala media Film Albyborna erbjöds en digital framtidsvandring genom en film i Sketch-up. Spel - Genom dataspelet Minecraft kan Albyborna både i lokalen och hemma bygga sitt eget Alby. Twitter - För att kontinuerligt berätta om dialogen genomfördes kampanjer på Twitter.

Minecraft Alby - en intresseväckare! Spelet väcker barnens nyfikenhet att titta in i lokalen, många vill veta mer om utställningen och ibland kommer föräldrar in och då får vi möjlighet att prata lite med dem också.

FÖRDJUPAD DIALOG och workshop - I N S P I R AT I O N - G R U P P D I S K U S S I O N - R E D O V I S N I N G

OLIKA WORKSHOPS CA 240 DELTAGARE 3 torsdagar med kvällsworkshopar (ca 100) 1 workshop med tema koloni och odling (ca 50) 2 workshopar med klass 9, Grindtorpsskolan (ca 45) 1 workshop med klass 5, Grindtorpsskolan (ca 35) 1 workshop med förskolebarn från Örnen (ca 5) 1 workshop med studiebesök från Makedonien (ca 5)

SKOLWORKSHOP klass 9

WORKSHOP förskolebarn Örnen

TORSDAGSFINAL

KVÄLLSWORKSHOP x 3

VERKTYGSLÅDOR

BILDPROTOKOLL - ARBETE PÅGÅR! Workshopsen dokumenterades med bildprotokoll. Tillgängliga på hemsidan i oktober

NÅGRA RÖSTER FRÅN ALLA BESÖKARE Röster från showroom

2. Vidareutveckling av vårt arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) Inom kommunen pågår ett utvecklingsarbete med HåKB. Vi vill nu använda verktyget och skapa rutiner för att säkerställa att olika projekt, i pågående process, aktivt förhåller sig till våra hållbarhetsutmaningar. HåKB innehåller hållbarhetsindikatorer i exploateringsfasen, checklista utifrån Botkyrkas hållbarhetsutmaningar samt en sammanfattande matris. Verktyget ska användas dels för att se eventuella konsekvenser för olika grupper. Samt redovisa hur olika perspektiv har beaktats i processen (jämställdhet, interkulturellt-, barn- samt hälsoperspektiv). Nedan följer en avrapportering av var vi står i vidareutveckling av HåKB n.

Sex utmaningar för ett hållbart Botkyrka Botkyrka kommun identifierat sex utmaningar som är viktigast att arbeta med för att kommunen ska kunna uppnå en hållbar utveckling på lång sikt. Utmaningarna är: Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin

Checklistor för Framtid Albys byggstenar Vi har sökt svar på frågan hur Framtid Alby kan bidra till de sex utmaningarna i ett Hållbart Botkyrka. Vi har sammanställt checklistor. Checklistorna har vi sorterat på de byggstenar som arbetet med Framtid Alby utgår ifrån.

HUS Hur kan Framtid Alby bidra till ett Hållbart Botkyrka? Tre exempel på punkterna ur checklistan för byggstenen HUS: Skapa fysiska förutsättningar för fler arbetsplatser och företag i Alby. Planera för nya former av boenden och fler upplåtelseformer. Exempel: kompisboenden, boenden för stora familjer, bostäder med gemensamma ytor. Identifiera olika bostadsassessoarer som attraherar olika grupper. Till exempel en kolonilott som ingår i hyran kan locka en viss grupp. Osv.

TRAFIK Hur kan Framtid Alby bidra till ett Hållbart Botkyrka? Tre exempel på punkterna ur checklistan för byggstenen TRAFIK: Skapa bättre kommunikationer mellan olika målpunkter. Planera för gator och förbindelser som bättre knyter ihop olika delar av Alby. Planera för trygga skolvägar avsaknaden av trottoarer gör till exempel att barnen genar i trafiken. Osv.

GRÖNSKA Hur kan Framtid Alby bidra till ett Hållbart Botkyrka? Tre exempel på punkterna ur checklistan för byggstenen GRÖNSKA: Undvika att lägga smutsiga verksamheter nära Albysjön, och försöka rena/flytta dem som redan finns. Lägga förskolor och skolor i områden som främjar utepedagogik och skapar förutsättningar för ökad kunskap om miljöfrågor. Skapa förutsättningar för urban odling (trädgårdar, tak, stadsnära, gemensamma odlingar etc). Osv.

MÖTESPLATSER Hur kan Framtid Alby bidra till ett Hållbart Botkyrka? Tre exempel på punkterna ur checklistan för byggstenen MÖTESPLATSER: Se till att det är tydligt vilka platser som är offentliga och vilka som är privata. Platser som upplevs som halvoffentliga eller halvprivata är oftare utsatta för skadegörelse. Komplettera med andra verksamheter och bostäder runt skolorna för att göra skolområdena mer befolkade och skapa mer rörelse i skolområdet både under och efter skoltid. Utnyttja konstutsmyckning för att visa att skolan är barnens mark. Osv.

3) Vegetationsanvändning vid stadsutveckling. Många städer står inför utmaningen att kombinera tätare städer med behovet av natur för rekreation och för ökad biomassa. Tjänster som vi får gratis från naturen har betydelse och ett värde för både boende och företag. En rik biologisk mångfald är en förutsättning för att dessa tjänster ska kunna levereras. Forskning har visat att socioekonomiskt svaga grupper drar störst nytta av en samhällsplanering där människor har ökad tillgång till natur och grönska. Vi vill hitta former för förtätning av bebyggelse i kombination med aktiv vegetationsanvändning och ekosystemtjänster. Vi har bett fyra olika arkitektkontor komma med idéer om vegetationsanvändning. Här är ett preliminärt resultat.

Bärande delar för vegetationsanvändning. Nedanstående funktioner har vi identifierat som betydelsefulla vid växtanvändning. Vegetationen ska vara: STRUKTURGIVANDE FYSISKT OCH VISUELLT LÄNKANDE AVGRÄNSANDE OCH RUMSSTÄRKANDE KARAKTÄRSGIVANDE REKREATION, HÄLSA OCH AKTIVITET I GÅRDSRUM VATTENHANTERING PÅ GÅRDAR

STRUKTURGIVANDE Vegetation kan skapa övergripande struktur inom områden och ge logik genom planteringar som förbinder, kopplar, avskärmar, uppdelar etc. Bild: AIX Arkitekter AB Bild: Urbio Arkitekter AB

STRUKTURGIVANDE Vegetation kan skapa övergripande struktur inom områden och ge logik genom planteringar som förbinder, kopplar, avskärmar, uppdelar etc. Som del av huvudstrukturen ingår naturligtvis de entrévägar på vilka man anländer till området. Dessa bör markeras som allégator, där träden ger gaturummet en mänsklig skala, bättre lokalklimat och säsongseffekter. Gatuplanteringen föreslås göras med en enhetlig, övergripande trädsort för att skapa en stark ram till stadsdelen och dess kvarter. Sortexempel kan vara tex lönn eller kärrek. Trädplanteringen föreslås göras med en varierande trädsorter för att skapa en större biologisk mångfald och en bred intryck av blomning och höstfägring. Sortxempel kan vara fågelbär, oxel, rönn, robinia.

LÄNKANDE Vegetation kan förbinda och koppla områden och platser både fysiskt och visuellt. Bild: Erik Möller Arkitekter AB Bild: AIX Arkitekter AB

FYSISKT OCH VISUELLT LÄNKANDE Viktiga rörelsemönster kan kopplas till Alby genom att med vegetation länka målpunkter som tex Ica Maxi, Alby Centrum, Subtopia och närliggande rekreativa områden till området. Denna roll har naturligtvis även de ovan beskrivna entrévägarna och den centrala trädaxeln. Därutöver föreslår vi ett antal trädplanterade tväraxlar till den centrala trädaxeln som kopplar områdets inre till de omgivande vägarna, Alby allé och Kvarnhagsvägen, såväl fysiskt som visuellt. Huvudstråken kan förtydligas visuellt och fysiskt genom vegetation i form av trädrader. Trädraderna föreslås ges olika uttryck genom att man använder enhetliga trädsorter, men olika i de olika raderna. Sortxempel kan vara fågelbär, oxel, rönn, robinia.

RUMSKAPANDE/ AVSKÄRMANDE Vegetation kan verka rumsbildande och avskärmande. Tex genom växtväggar, häckplanteringar, trädridåer och trädplanteringar Bild: AIX Arkitekter AB Bild: Erik Möller Arkitekter AB

AVGRÄNSANDE OCH RUMSSTÄRKANDE Träddungar och buskplanteringar tydliggör gränsen mellan de privata eller gemensamma gårdsrummen och den offentliga ramverket utanför. Gårdsrummen görs mer sammanhållna. Häckar och byggda staket/murar avgränsar det privata mot det gemensamma. Bild: Erik Möller Arkitekter AB Bild: Erik Möller Arkitekter AB

KARAKTÄRSGIVANDE Vegetation kan användas för att skapa karaktärsstarka platser med olika funktioner och upplevelser. Bild: Urbio Arkitekter AB

KARAKTÄRSGIVANDE Karaktären i olika befintliga gårdarna utvecklas genom infill bebyggelsen. Samtidigt kan medvetna val av vegetationssorter bidra till att skapa en stark egen identitet åt varje gård. Grundmaterialet bör återfinnas i den övergripande strukturen, men på gårdarna kan även exotiska trädslag och solitärbuskar användas. Bild: AIX Arkitekter AB Bild: AIX Arkitekter AB

VATTENUPPTAGANDE Vegetation som del av dagvattenhantering. Bild: AIX Arkitekter AB Bild: Urbio Arkitekter AB Bild: Urbio Arkitekter AB Bild: Urbio Arkitekter AB

KLIMATMILDRANDE Vegetation kan bidra till att skapa gott lokalklimat Vegetation kan ge skugga, fördröja vatten, förbättra infiltrationen och sänka avrinning, lindrar effekterna av höjda temperaturer och bli oaser av kall luft. Alla gröna ytor i staden bidrar till att motverka klimatförändring- parker, privata trädgårdar, träd längs gatan, men storleken, kvaliteten och formen på en plats, vegetationstyp och mängden grönska bidrar till graden av påverkan.

VATTENHANTERING OCH KLIMAT Vegetationen stöttar vattenhanteringen genom skapandet av mindre vattenmagasin som vattenträdgårdar, skålade vegetationsrika planteringar med vattenälskande växter, eller öppna vegetationsdiken, sk biodiken. I dessa kan dagvatten magasineras och även renas via sk rotzonsrening (phytoremediation), innan det vid behov breddas ut till det områdesövergripande dagvattensystemet. Trädplantering och övrig vegetation i gårdsmiljöer och gator bidrar också till ett bättre lokalklimat, såsom vindskydd och klimatmildrare.

REKREATIV Vegetation kan erbjuda rekreativa funktioner och ge möjligheter för sociala aktiviteter genom goda utemiljöer som gröningar, gårdsrum, parkrum, koloni-och odlingslotter etc. Bild: Urbio Arkitekter AB Bild: AIX Arkitekter AB

HÄLSOFRÄMJANDE Naturen, vegetation och trädgård har en viktig roll för människors livskvalitet och hälsa. Vegetation har stora effekter på hälsan såväl fysiskt och psykiskt och används för att för att förebygga sjukdomar och främja motion. Bild: Urbio Arkitekter AB Bild: AIX Arkitekter AB

REKREATION, HÄLSA OCH AKTIVITET I GÅRDSRUM Gårdsrummen bör utvecklas så att de får en tydlig social funktion som gemensamma rum för de närboende. Här används vegetationen för att tydliggöra mötesplatser och skapa skönhetsvärden som ökar de boendes känsla för sin miljö. Kolonilottsodlingen i Alby kolonilottsförening visar att trädgårdsodling är en välfungerande social motor i området. Vi vill imitera denna struktur och flytta in odling och kanske även föreningsbundet ansvarstagande i gårdsmiljöerna. Att ge Gårdsföreningen Äppellunden uppdraget att förvalta den gemensamma gården, samt låta individer anlägga egna trädgårdar, bidrar till aktiv social närvaro. Odlingsaktiviteten bidrar också till hälsosam fysisk aktivitet i hemmiljön.

Framtid Alby en gemensam vision för hela Alby.

Källförteckning och hänvisningar Nya dialogmetoder: Underlag för designdialog: Nyréns Arkitekter AB Hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) Underlag från: Botkyrka kommun Vegetationsanvändning vid stadsutveckling: Underlag från: Erik Möller Arkitektkontor AB AIX Arkitekter AB Witte Arkitektstudio + Urbio + Structor Nyréns Arkitektkontor

Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. framtidalby@botkyrka.se