Härnösand Biogas Bilaga T2 Miljökonsekvensbeskrivning
HÄRNÖSAND BIOGAS MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING Bilaga till tillståndsansökan enligt miljöbalken för en biogasuppgraderingsanläggning på Älands avfallsanläggning på fastigheten Äland 1:32. Augusti 2014
Projekt Beställare Konsult Författare Granskad av Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Härnösand Biogas Härnösand Energi & Miljö AB (HEMAB) BioMil AB Marita Linné, BioMil AB Emelie Severinsen, BioMil AB Datum 2014 08 13
Icke-teknisk sammanfattning Härnösand Energi & Miljö AB (HEMAB) söker tillstånd enligt miljöbalken för att bygga en biogasuppgraderingsanläggning vid Älands Avfallsanläggning i Härnösands kommun, fastighetsbeteckning Äland 1:32. Verksamheten avser uppgradering av biogas till fordonsgaskvalitet och komprimering av fordonsgas inför transport med gasflak till tankstationen. Verksamheten kommer att dimensioneras för att framställa mer än 150 000 Nm 3 fordonsgas per år. Den tekniska beskrivningen utgår från en tänkbar årsproduktion där cirka 5,2 GWh biogas uppgraderas vilket motsvarar cirka 880 000 Nm 3 orenad biogas (rågas). Verksamheten kommer att bestå av följande huvuddelar: Avsvavling och torkning Uppgradering genom separation av koldioxid och metan i membran Högtryckskomprimering och flaktankning. Från uppgraderingsanläggning kommer gasledning att förläggas inom området för Älands avfallsanläggning. I gasledningen transporteras restgas från membransteget till deponigasanläggningen och därifrån vidare i befintlig gasledning till Saltvikshöjden för att samförbränna deponigas och restgas i gaspanna och därmed minska metanutsläpp från uppgraderingen. Totalt bedöms metanutsläppet från uppgraderingen till atmosfären vara < 1 % av ingående mängd metan under anläggningens livstid. Verksamheten innebär en minskad nettoemission av fossila växthusgaser upp till cirka 1400 ton CO 2 -ekvivalenter per år. Den totala energiförbrukningen för uppgradering och högtryckskomprimering beräknas till knappt 6 % av gasens energiinnehåll. Energiåtgången för transporten beräknas till cirka 0,4 % av gasens energiinnehåll. Större delen av rågasens innehåll av svavelföreningar avskiljs före membranseparationssteget. Restgasen kommer i stor utsträckning att ledas in till deponigasanläggningen och förbrännas, vilket därmed eliminerar en möjlig luktkälla eftersom svavelföreningar destrueras vid förbränning. Utsläppet av luktande föreningar från anläggningen bedöms därmed vara försumbara. Miljökonsekvensen vid ett eventuellt gasläckage är att den kraftiga växthusgasen metan släpps ut till atmosfären. Risken för en olycka på anläggningen uppskattas som låg. I samband med bygglovsansökan och detaljprojektering kommer erforderliga utredningar enligt LBE (Lagen om brandfarliga och explosiva varor) att genomföras för att säkerställa att risker avseende brand och explosion hanteras och minimeras. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas I
På eller i direkt anslutning till avfallsanläggningen finns inga riksintressen eller i övrigt skyddade områden som står i konflikt med den planerade verksamheten. Anläggningen bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och även de lokala miljömålen Ren energi och Slut kretsloppen. Uppgraderingsanläggningen bedöms inte medverka till att överskrida miljökvalitetsnormer för utomhusluft eller buller. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas II
Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 2 2 Orientering... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Syfte och avgränsningar... 3 2.3 Samråd... 4 3 Planförhållanden och omgivning... 5 3.1 Lokalisering... 5 3.2 Omgivning... 7 3.3 Översiktsplan och detaljplan... 7 3.4 Markförhållanden... 7 3.5 Vägar och transporter... 7 4 Verksamhetsbeskrivning... 8 4.1 Sökt verksamhet... 8 4.1.1 Tillsyn och kontroll... 9 5 Alternativ... 10 5.1 Nollalternativ... 10 5.2 Alternativ lokalisering... 10 5.3 Alternativ utformning... 12 6 Miljökonsekvenser... 13 6.1 Energibalans... 13 6.1.1 Elbehov... 13 6.1.2 Transporter... 13 6.1.3 Metan i restgasen... 13 6.2 Kemikalier... 13 6.3 Transporter... 14 6.4 Utsläpp till luft... 14 6.4.1 Klimatpåverkan ersättning av fossila bränslen... 14 6.4.2 Övriga utsläpp till luft från transporter... 15 6.5 Lukt... 16 6.6 Utsläpp till vatten och mark... 16 6.6.1 Dagvatten... 16 6.6.2 Processvatten från uppgraderingen... 16 6.6.3 Sanitärt avloppsvatten... 16 6.7 Avfallshantering... 17 6.8 Buller från verksamheten och transporter... 17 6.9 Hushållning med naturresurser... 17 6.10 Hälsa... 18 6.11 Naturvård, friluftsliv, landskapsbild m.m.... 19 6.12 Risker och nödlägen... 21 Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas III
7 Åtgärder för att minska miljöpåverkan... 23 8 Miljömål och miljökvalitetsmål m.m.... 24 8.1 Nationella, regionala och lokala miljömål... 24 8.1.1 Begränsad klimatpåverkan... 24 8.1.2 Frisk luft... 24 8.1.3 Bara naturlig försurning... 24 8.1.4 Ingen övergödning... 24 8.2 Miljökvalitetsnormer... 25 8.2.1 Utomhusluft... 25 8.2.2 Buller... 25 9 Referenser... 26 Bilagor Bilaga M1 Bilaga M2 Samrådsredogörelse Alternativ lokalisering Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas IV
Ordlista Anaerob process: Process som sker i syrefri miljö. Benämns även rötning. I rötningsprocessen bryter mikroorganismer ner organiskt material till främst metan och koldioxid. Biogas: En gas som bildas när organiskt material med förnybart ursprung genomgår en biologisk nedbrytning i en anaerob miljö. Biogas består huvudsakligen av metan och koldioxid och kan användas såväl för produktion av värme och el som till fordonsgas. Rågas: Obehandlad biogas. Den gas som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Består av 45-85 % metan och 15-45 % koldioxid beroende på produktionsförutsättningar. Naturgas: En blandning av gaser som finns i jordskorpan. Kan användas som fossilt (icke förnybart) drivmedel och består till cirka 90 % av metan. Resten består bl.a. av propan och butan. Förbränningen av naturgas ger 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med bensin. Fordonsgas: samlingsnamnet för gas bestående av uppgraderad (renad) biogas, naturgas eller en blandning av dem båda. Fordonsgas består till största delen (97-99%) av metan och har som syfte att användas som drivmedel till fordon. Metan: Molekyl bestående av en kolatom och fyra väteatomer, CH 4. Metan är en luktlös gas med värmevärde (9,97 kwh/nm 3 ) och är lättare än luft. Nm 3 : Normalkubikmeter, motsvarar den gas som upptar en m 3 vid atmosfärstryck och 0 C. GWh: Gigawattimme, 1 GWh = 1 000 MWh = 3,6*10 12 J kwh: Kilowattimme, 1 kwh = 1000 Wh = 3,6 MJ MWh: Megawattimme, 1 MWh = 1 000 kwh. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 1
1 Administrativa uppgifter Sökande: Härnösand Energi & Miljö AB (HEMAB) Org. nummer: 556526 3745 Box 304, 871 26 Härnösand Web: www.hemab.se Kontaktperson: Pär Marklund, Projektledare energiteknik Tel: 0611 55 75 29 Mobil: 073 275 47 77 E post: par.marklund@hemab.se Fastighetsbeteckning Äland 1:32 Kommun Härnösand Förslag på verksamhetskod 40.10 Anläggning för framställning av mer än 150 000 normalkubikmeter gasformigt drivmedel per kalenderår. (Prövningsnivå B) Prövningsmyndighet Länsstyrelsen i Västernorrlands Län Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Västernorrlands Län Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 2
2 Orientering 2.1 Bakgrund Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, är ett 100 procent kommunägt företag med cirka 130 anställda och en omsättning på cirka 300 Mkr. Bolagets tre kärnvärden är personligt ansvarstagande, lokal närvaro och samverkan, vilket ska leda till kostnadseffektivitet, långsiktighet och störningsfria leveranser. Verksamheten omfattar elnät, fjärrvärme/vindkraft, renhållning/återvinning, vatten och avlopp samt stadsnät. Vid Älands avfallsanläggning utvinns idag 3,0-3,5 GWh deponigas per år från 27 brunnar i deponin. Denna gas avvattnas och leds sedan via gasledning in till en gaspanna, placerad på Saltvikshöjden i Härnösand, där värmen kan avsättas till fjärrvärmenätet. Vid avfallsanläggningen pågår planering för etablering av en biogasanläggning (Härnösand Biogas). Härnösand Biogas planeras bestå av dels en rötningsanläggning för produktion av biogas från lokalt organiskt avfall och dels en uppgraderingsanläggning för rening av biogasen och efterföljande trycksättning samt flakfyllning. 2.2 Syfte och avgränsningar Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som uppförandet av uppgraderingsanläggningen och dess direkt relaterade verksamhet kan medföra på människor, mark, vatten, luft, landskap och kulturmiljö samt på hushållning med material, råvaror och energi. MKB:n utgör underlag för att göra en samlad bedömning av anläggningens effekter på människors hälsa och miljö. Ansökan avser således uppgraderingsanläggning inklusive högtryckskomprimering och flakfyllning på fastigheten Äland 1:32. Ansökan omfattar därmed inte rötningsanläggningen. Älands avfallanläggning har sedan tidigare tillstånd för biologisk behandling av 20 000 ton organiskt avfall genom rötning eller kompostering, enligt verksamhetskod 90.160. (2008-07-11, Dnr 551-14192-06). Länsstyrelsen har också, utifrån en inlämnad ändringsanmälan januari 2014, fattat beslut om ny placering av tillståndsgiven rötningsanläggning inom Älands avfallsanläggning (2014-05-27, Dnr 555-775-14 2280-60-001). HEMAB kommer också att verka för etableringen av ett tankställe för fordonsgas i Härnösand. Även detta ligger dock utanför omfattningen av föreliggande ansökan. Biogasen kan användas på flera olika sätt. För bedömningar av miljökonsekvenserna utgår dock de beräkningar som redovisas i denna MKB, från att biogasen används som fordonsbränsle. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 3
2.3 Samråd Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Härnösands kommun hölls den 11 november 2013. Särskilt berörda i form av privatpersoner, vilka antingen är folkbokförda eller äger fastighet, samt företag, organisationer och/eller föreningar, inom ca 1,5 km från etableringsområdet bjöds in till samråd genom brevutskick 2013-10-04. Efter att ha förlängt samrådstiden bjöds även allmänheten in till samråd via kungörelse i Tidningen Ångermanland 2013-11-27 respektive 2013-11-30. Samrådet pågick fram till och med 2013-12-31. I samrådsunderlaget har, utöver verksamheten som ansökan avser, även redan tillståndsgiven verksamhet i form av rötningsanläggningen beskrivits. Syftet med detta har varit att sätta den aktuella verksamheten rörande uppgradering av biogas i sitt sammanhang. Detta har bedömts lämpligt utifrån att den tillståndsgivna rötningsanläggningen, där biogasen kommer att produceras, inte ännu etablerats och då etableringen av rötningsanläggning respektive uppgradering sannolikt kommer att ske i tät följd. De synpunkter som framförs från närboende gällde huvudsakligen den redan tillståndsgivna delen av verksamheten d.v.s. rötningsläggningen. Vidare handlade synpunkterna till stora delar om risken för luktolägenhet, samrådets omfattning/avgränsning och en uppfattning att HEMAB saknar kunskap om specifika luktproblem vid biogasanläggningar på andra platser. För närmare information om samrådsprocessen, lämnad information och de synpunkter som framkommit under samrådstiden se Samrådsredogörelsen, Bilaga M1. I de fall synpunkterna berör uppgraderingsanläggningen har dessa beaktats i utformningen av anläggningen och inarbetats i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 4
3 Planförhållanden och omgivning 3.1 Lokalisering Föreslagen lokalisering för den planerade anläggningen är på Älands avfallsanläggning, se Figur 1. Avfallsanläggningen är etablerad på fastigheten Äland 1:32. Inom fastigheten kommer anläggningen att placeras i direkt anslutning till planerad rötningsanläggning. HEMAB skickade den 24 januari 2014 in en ändringsanmälan till Länsstyrelsen avseende tänkt placeringen inom fastigheten av den rötningsanläggning för vilken bolaget redan har tillstånd. Placeringen av den slutligt sammanhängande biogasanläggningen föreslås därmed till tidigare askdeponi. Länsstyrelsen har i beslut godtagit den föreslagna placeringen (2014-05-27, Dnr 555-775-14 2280-60-001). Askdeponin har tömts och marken har därmed frigjorts för annan användning. Huvudlokalisering för uppgraderingsanläggning är således i anslutning till denna placering, se Figur 2. Älands Avfallsanläggning Älandsbro Härnösand Figur 1: Föreslagen lokalisering inom Älands avfallsanläggning, markerad med blå ring Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 5
Figur 2. Situationsplan med huvuddelarna inritade Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 6
3.2 Omgivning Området ligger cirka 10 km nordväst om Härnösands centrum. Avfallsanläggningen är omgiven av skog och avståndet till närmaste bebyggelse är ca 850 meter. Se Figur 3 med föreslagen lokalisering i förhållande till närmaste bebyggelse. Figur 3. Avstånd (ca 850 m) till närmaste bebyggelse från huvudlokaliseringen. 3.3 Översiktsplan och detaljplan Ingen detaljplan finns framtagen för fastigheten Äland 1:32 där Älands avfallsanläggning är förlagd. Kringliggande områden är samtliga klassificerade som skogsområde för skogsbruk i översiktsplanen för Härnösands Kommun. 3.4 Markförhållanden Marken i det aktuella området är företrädesvis morän. Aktuell placering inom Älands avfallsanläggning har använts för deponering av aska. Den aska som har deponerats härrör från förbränning av torv och obehandlat trä. Utifrån de lakvattentester och analyser av innehållet som utförts kan bottenaskan klassas som inert avfall. Utlakningen av förorenande eller skadliga ämnen är därmed mycket liten och avfallet reagerar inte med sin omgivning eller förändras. 3.5 Vägar och transporter Transporterna från avfallsanläggningen går idag på väg 725/724 till E4:an i Älandsbro. Trafikmätning (år 2008) på väg 724 strax före påfart till E4 vid Älandsbro (Avsnitt 18810037 i Trafikverkets karta) redovisade en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på 1160 fordon varav 90 var lastbilar. På E4 söder om Älandsbro visade mätningar från 2011 på en årsmedelsdygnstrafik på 10910 fordon varav 1650 lastbilar. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 7
4 Verksamhetsbeskrivning 4.1 Sökt verksamhet Verksamheten avser uppgradering av biogas till fordonsgaskvalitet och komprimering av fordonsgas inför transport med gasflak till en tankstation. Verksamheten kommer att dimensioneras för att framställa mer än 150 000 Nm 3 fordonsgas per år. Den tekniska beskrivningen utgår från en tänkbar årsproduktion där cirka 5,2 GWh biogas uppgraderas vilket motsvarar cirka 880 000 Nm 3 orenad biogas (rågas). Verksamheten kommer att bestå av följande huvuddelar: Avsvavling och torkning Uppgradering Högtryckskomprimering och flaktankning Se Figur 4 för schematisk skiss över verksamheten. Den biogas som produceras på rötningsanläggningen består till cirka 60 % av metan och resten utgörs främst av koldioxid. Rågasen lämnar rötkammaren med lågt tryck och är mättad med vattenånga samt innehåller en viss mängd svavelväte. Avsvavling kan ske med aktivt kol, där gasen leds genom en behållare fylld med granuler av aktivt kol som selektivt tar bort svavelväte genom adsorption, eller annan avsvavlingsteknik. Normalt finns minst två behållare för att byte av förbrukat kol ska kunna ske utan driftavbrott. Gasen kan även behöva torkas innan den går in till membranmodulerna. Biogasen uppgraderas genom separation av koldioxid och metan i membran. Ett membran är ett tätt filter som kan separera komponenterna i en gas eller vätska ner till molekylnivå genom att vara tätare för vissa komponenter och mer genomsläppliga för andra. Membranseparationssteget kan vara konfigurerat på olika sätt beroende på tillverkare av system respektive själva membranen. Konfigurationen påverkar bl a mängd producerad fordonsgas, energiförbrukning och metanhalt i restgasen. restg a s rå g a s avsvavling 250 b a r(g) kond ensa vskiljning, torkning återcirkulering av metanrik restgas högtryckskomprimering flaktankning Figur 4. Principskiss över verksamhetens huvuddelar. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 8
Efter membranseparationssteget sker en tryckhöjning av gasen med hjälp av kompressorer till omkring 250 bar, vilket är det tryck som krävs för fordonsbränsle. Fordonsgasproduktionen beräknas till cirka 55-60 Nm³ per timme vilket motsvarar cirka 5 GWh per år. Elförbrukning sker i huvudsak vid tryckhöjning av gasen som görs vid totalt två eller tre tillfällen. Högtrycksgasen matas slutligen via en prioriteringspanel in i gasflak, d.v.s. containrar som innehåller gasflaskor och som fungerar som högtryckslager. Generellt rymmer en container med gasflak mellan 1900 och 5000 Nm 3. På anläggningen planeras för upp till 4 uppställningsplatser för gasflak, vilket ger en lagringskapacitet på upp till 20 000 Nm 3 fordonsgas och motsvarar cirka 15 dygns gasproduktion. Från uppgraderingsanläggning kommer gasledning att förläggas inom området för Älands avfallsanläggning. I gasledningen transporteras restgas från membransteget till deponigasanläggningen och vidare i befintlig gasledning till Saltvikshöjden för att samförbränna deponigas och restgas i gaspanna och därmed minska metanutsläpp från uppgraderingen. Vald membrankonfiguration i uppgraderingsenheten bedöms inte påverka det slutliga metanutsläppet från restgasen. Detta eftersom en högre metanhalt i restgasen möjliggör en större inblandning i deponigasen än en lägre metanhalt. Totalt bedöms metanutsläppet från uppgraderingen till atmosfären vara < 1 % av ingående mängd metan under anläggningens livstid. Gassystemet är också anslutet till en fackla som kommer att ha kapacitet att hantera all producerad biogas. Detta för att säkerställa att inget utsläpp av metan sker till atmosfären vid eventuella driftstörningar. Biogas eller uppgraderad biogas kan således ledas till gaspanna eller fackla kopplad till deponigasanläggningen, ifall gasen inte kan uppgraderas och tankas eller vid driftstörning. Förbränningskapaciteten är tillräcklig för att förbränna hela den producerade gasvolymen. För mer beskrivning av verksamheten hänvisas till den Tekniska beskrivningen, vilken utgör Bilaga T3 till Huvudinlagan. 4.1.1 Tillsyn och kontroll Anläggningen är vanligtvis bemannad dagtid eftersom personal finns på plats på Älands Avfallsanläggning. Anläggningen kommer att kunna styras och övervakas såväl på distans som från kontrollrummet. Mätning kommer att ske på flera ställen i anläggningen av t.ex. gasflöden. Gasvarnare kan komma att vara placerade på lämpliga ställen i anläggningen för att detektera gasläckor. Kontrollen av anläggningen kommer att vara anpassad till gällande lagstiftning samt eventuellt även till Avfall Sveriges frivilliga åtagande avseende kontroll av metanläckage. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 9
5 Alternativ 5.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen uppgraderingsanläggning etableras. Om inte den producerade biogasen från rötningsanläggningen kan uppgraderas, d.v.s. om inte uppgraderingsanläggningen byggs, så reduceras det ekonomiska värdet på biogasen avsevärt. Detta medför att investeringen i rötningsanläggningen blir svårare att finansiera och återbetala under den förväntade tekniska livslängden. Uppgraderingsanläggningen är också en förutsättning för att all biogas ska kunna utnyttjas för att ersätta fossila bränslen. Den alternativa användningen är att biogasen förbränns i befintlig gaspanna för produktion av fjärrvärme. Fjärrvärmeproduktionen sker idag med biobränsle. Användning av biogas för fjärrvärmeproduktion kommer således att innebära att biogas ersätter biobränsle och inte fossila bränslen. Därmed uppnås ingen klimatnytta. Skulle rötningsanläggningen inte uppföras som följd av otillräcklig lönsamhet i nollalternativet, kommer det insamlade matavfallet samt avloppsslammet att komposteras istället för att rötas. Då kommer ingen förnybar energi att produceras och följaktligen kommer mindre andel fossil energi att kunna ersättas. Strängkompostering, vilket är en vanligt förekommande teknik för aktuella substrat, medför också risk för luktstörning kring anläggningen, men även avgång av miljöstörande emissioner vid en dåligt fungerande process. Metoden används i dagsläget vid Äland avfallsanläggning för de aktuella substraten och medger små möjligheter till processtyrning. 5.2 Alternativ lokalisering En jämförelse mellan föreslagen huvudlokalisering och en alternativ lokalisering har genomförts i en lokaliseringsstudie. Som alternativ lokalisering har HEMAB undersökt ett område cirka 3 km nordväst om Härnösands centrum, se Figur 5. Området benämns Saltvikshöjden med fastighetsbeteckning Saltvik 2:65 och ligger cirka 5 km sydost om Älands avfallsanläggning. På fastigheten finns en gaspanna installerad som i nuläget bränner deponigas från Älands avfallsanläggning. Deponigasen leds till platsen via gasledning. Den producerade värmen förs in på fjärrvärmenätet. För det fallet att befintlig gasledning till Saltvikshöjden istället ska användas för att leda biogas från en ny rötningsanläggning vid Älands avfallsanläggning kommer deponigasen inte längre att kunna nyttjas för produktion av fjärrvärme. Deponigasen måste då på lämpligt sätt avsättas/nyttjas internt vid Älands avfallsanläggning. Gaspannan på Saltvikshöjden kommer endast att fungera som ett reservalternativ för att avsätta den producerade biogasen de gånger då uppgraderingsanläggningen är ur funktion eller ska genomgå service. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 10
Vid jämförelse av de två lokaliseringarna har förutsättningarna delats in i tre huvudgrupper: Miljönytta Ekonomi Miljöpåverkan Jämförelsen visar att miljöpåverkan är relativt likvärdig för de två alternativen medan miljönyttan och ekonomin är bättre för huvudlokaliseringen. I miljönyttan ingår bedömning av verkningsgrad och energinyttjande. I den alternativa lokaliseringen kommer inte deponigasen att kunna utnyttjas mer än till en begränsad andel vilket är negativt ur miljösynpunkt. För närmare redogörelse se lokaliseringsutredningen, Bilaga M2. Huvudalternativ Älands avfallsanläggning Älandsbro Alternativ lokalisering Saltvikshöjden Härnösand Figur 5. Alternativ lokalisering Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 11
5.3 Alternativ utformning De alternativa tekniker för uppgradering som skulle kunna vara möjliga för den planerade uppgraderingsanläggningen är: Vattenskrubber I en vattenskrubber renas gasen från koldioxid genom att koldioxiden löser sig fysikaliskt i vatten under tryck. Efter processen går vattnet till en desorptionskolonn där den lösta koldioxiden avdrivs av ett motströms luftflöde. Vattnet kyls därefter och förs tillbaka till absorptionskolonnen. PSA (Pressure Swing Adsorption) Tekniken bygger på att koldioxid och metan adsorberas olika starkt på zeoliter eller aktivt kol. Uppgraderingen sker under förhöjt tryck och adsorptionsmaterialet regenereras sedan vid tryckreduktion. Det aktiva kolet byts när materialet är förbrukat. För den ansökta verksamheten, där en förhållandevis liten mängd biogas ska uppgraderas, är det enbart dessa alternativa tekniker som bedöms såsom rimliga. Småskalig produktion av biogas av fordonsgaskvalité är ett koncept som har varit efterfrågat länge och mycket forskning har gjorts inom detta område. De flesta leverantörer erbjuder inte uppgraderingsanläggningar inom intervallet 0-100 Nm 3 rågas per timme eftersom marknaden historiskt efterfrågat större anläggningar. Det finns dock några leverantörer som erbjuder anläggningar inom detta produktionsintervall, däremot uppfyller dessa oftast inte standarden för fordonsgas, har relativt hög energiåtgång samt att förväntad tillgänglighet på anläggningarna är lägre än önskat för att kunna leverera fordonsgas till en kommersiell marknad. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 12
6 Miljökonsekvenser 6.1 Energibalans Den planerade uppgraderingsanläggningen kommer att uppgradera upp till cirka 5,2 GWh biogas per år. 6.1.1 Elbehov För uppgraderingen krävs elektricitet. Elförbrukning sker i huvudsak vid tryckhöjning av gasen som görs vid två eller tre tillfällen. Den totala energiförbrukningen för uppgradering och högtryckskomprimering ligger på cirka 0,34 kwh/nm³ rågas vilket motsvarar knappt 6 % av gasens energiinnehåll. 6.1.2 Transporter Den högtryckskomprimerade biogasen fylls på gasflak som transporteras med bil från anläggningen till tankstation. HEMAB planerar att bygga en tankstation för fordonsgas i Härnösand. Transportavståndet från anläggningen till Härnösand är cirka 10 km. Varje gastransport antas innehålla 19 MWh (cirka 1900 Nm 3 ) vilket innebär att det krävs cirka 280 transporter per år vid en biogasproduktion på 5,2 GWh per år. Med gasflak som rymmer större gasmängd (5000 Nm 3 ) kan transporterna minska till drygt 100 per år. Energiåtgången för transporten är cirka 22 MWh per år räknat på 280 transporter per år och med antagandet att transportbilen förbrukar 4 l diesel per mil, vilket motsvarar 0,4 % av gasens energiinnehåll. I första hand kommer diesel att användas som drivmedel för transporter. Det har dock på senare år utvecklats fler fordon som anpassats för gasdrift varför det på sikt även kan vara aktuellt att driva transporterna med hjälp av egenproducerad fordonsgas. 6.1.3 Metan i restgasen Restgasen från gasuppgraderingen kommer i så stor utsträckning som möjligt att förbrännas tillsammans med deponigasen i befintlig gaspanna vid Saltvikshöjden för fjärrvärmeproduktion och därmed nyttiggörs även energiinnehållet i metanet. Konsekvenser och bedömning Energibehovet i den planerade anläggningen inklusive transport till tankstation kommer att vara drygt 6 % av den energimängd som den producerade fordonsgasen innehåller. 6.2 Kemikalier För avskiljning av svavelföreningar i biogasen innan den går till membranmodulerna, kan aktivt kol användas. När det aktiva kolet är förbrukat skickas det till en förbränningsanläggning för avfall. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 13
I verksamheten används smörjoljor för maskinell utrustning. Produkter som är dokumenterat miljöanpassade kommer att prioriteras. Kalibreringsgaser samt glykol kommer även att användas i verksamheten. Konsekvenser och bedömning Kemikalier kommer att hanteras enligt föreskrivna säkerhetsföreskrifter i säkerhetsdatablad. Kemikalierna kommer därmed att kunna hanteras utan påverkan på omgivningen. 6.3 Transporter Den högtryckskomprimerade biogasen fylls på gasflak som transporteras med bil från anläggningen till den tankstation som HEMAB planerar att bygga i Härnösand. Transporten sker via väg 725/724 till E4 och vidare till Härnösand. Om den minsta storleken på gasflak används för transporterna uppgår antalet transporter per år till 280 d.v.s. 5-6 transporter per vecka. Konsekvenser och bedömning 5-6 transporter per vecka bedöms inte ha någon påverkan på den totala transportsituationen i området. 6.4 Utsläpp till luft 6.4.1 Klimatpåverkan ersättning av fossila bränslen Den planerade verksamheten kommer att minska klimatpåverkan genom att uppgraderad biogas ersätter fossila drivmedel. Verksamhetens el- och transportbehov innebär utsläpp av fossil koldioxid. För det fall då restgasen periodvis inte kan blandas med deponigasen för förbränning p.g.a. driftstörningar eller underhåll av deponigasanläggningen eller gaspannan, kommer denna restgas att släppas ut i atmosfären. Över tid kommer mängden metanrik deponigas som kan sugas ur deponin, successivt att minska. Blandgasen av deponigas och restgas är brännbar i gaspanna så länge inte metanhalten i gasen blir alltför låg. När mängden tillgänglig deponigas minskar kommer således utrymmet för att blanda in restgas att minska. Sådan restgas som inte kan blandas med deponigasen kommer då att släppas ut i atmosfären. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 14
Konsekvenser och bedömning Totalt bedöms metanutsläppet från uppgraderingen till atmosfären vara < 1 % av ingående mängd metan under anläggningens livstid. I Tabell 1 redovisas en sammanställning av verksamhetens påverkan på växthusgasbalansen. Verksamheten innebär en minskad nettoemission av fossila växthusgaser på upp till cirka 1400 ton CO 2 -ekvivalenter per år. Tabell 1: Verksamhetens påverkan på emission av växthusgaser. Förändring av emissionen av växthusgaser (ton CO 2 -ekvivalenter/år) Minskad emission av fossil koldioxid när biogas ersätter bensin och diesel 1-1540 Emissioner från transporter 2 +7 Emission till följd av elbehov i +28 uppgraderingsanläggningen 3 Restgas +88 Summa minskade växthusgaser - 1417 1. Värdet baserat på koldioxidemissionen 302 kg/mwh för bensin/diesel 2. Beräknat på ett transportbehov på 22 MWh per år 3. Beräknat på koldioxidemissionen 97,3 kg/mwh från nordisk elmix (Miljöfaktaboken 2011) Konsekvenser och bedömning Den planerade verksamheten medför en reduktion av utsläppen av växthusgaser eftersom förnybar biogas ersätter fossila drivmedel. 6.4.2 Övriga utsläpp till luft från transporter Vid transport av gasflak från anläggningen till tankstationen uppkommer emissioner till luft. Konsekvenser och bedömning Emissionerna från transporter bedöms som mycket små. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 15
6.5 Lukt Den rågas som kommer från rötningsgasanläggningen kan innehålla luktande ämnen, vanligen olika svavelföreningar. Större delen av rågasens innehåll av svavelföreningar avskiljs före membranseparationssteget. Restgasen kommer i stor utsträckning att ledas in till deponigasanläggningen och förbrännas, vilket därmed eliminerar en möjlig luktkälla eftersom svavelföreningar destrueras vid förbränning. Mängden restgas som leds in beror på vald membrankonfiguration vid uppgradering och mängd samt kvalité på tillgänglig deponigas. Konsekvenser och bedömning Utsläppet av luktande föreningar från anläggningen bedöms vara försumbara. 6.6 Utsläpp till vatten och mark 6.6.1 Dagvatten Dagvatten från anläggningens byggnader och hårdgjorda ytor samlas i dikessystem som utformas i enlighet med befintligt miljötillstånd för Älands avfallsanläggning och därtill relaterade beslut från tillsynsmyndigheten avseende vattenhantering. 6.6.2 Processvatten från uppgraderingen Den biogas som produceras i en rötkammare innehåller vattenånga motsvarande den mättnadsgrad som erhålls av temperaturen i rötkammaren. Vattenånga som kondenseras ut vid kylning av gasen leds tillbaka till rötningsanläggningen eller släpps till lakvattendike för vidare rening vid avfallsanläggningens lakvattenrening. 6.6.3 Sanitärt avloppsvatten Befintliga personalutrymmen, med en godkänd lösning för sanitärt avloppsvatten, kommer att användas för verksamhetens personal. Konsekvenser och bedömning Uppgraderingsanläggningen förväntas inte orsaka några utsläpp till mark och vatten. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 16
6.7 Avfallshantering Farligt avfall från anläggningen är spillolja från pumpar, kompressorer m.m. Uppkommen spillolja från pumpar och kompressorer omhändertas i enlighet med gällande lagar och förordningar för farligt avfall. Eventuellt material för avskiljning av svavel från producerad biogas behöver förnyas med visst intervall. Avsvavlingen sker med aktivt kol, där gasen leds genom en behållare fylld med granuler av aktivt kol som selektivt tar bort svavelväte genom adsorption. Förbrukat material används som bränsle i en förbränningsanläggning. Konsekvenser och bedömning De mängder avfall som bedöms uppstå är små och omhändertas enligt gällande lagar och förordningar. 6.8 Buller från verksamheten och transporter Uppgraderingsanläggningar hör inte till den typ av verksamhet som emitterar buller i större utsträckning. Ljudemissioner från anläggningen uppkommer huvudsakligen från kompressorer. Uppgraderingsanläggningen bedöms inte medföra några bullerolägenheter i omgivningen eftersom bullerdämpande åtgärder kommer att vidtas på de anläggningsdelar som kan bidra till bullerstörningar exempelvis isolerade skyddsväggar kring kompressorn. Transporter av gasflak till och från anläggningen orsakar buller. Transporterna kommer i huvudsak att ske vardagar under dagtid. 5-6 transporter per vecka genererar minimal påverkan för omgivningen. Konsekvenser och bedömning Uppgraderingsanläggningen bedöms inte medföra några ytterligare bullerolägenheter i omgivningen och ökningen av antalet transporter som kan orsaka buller är försumbar. 6.9 Hushållning med naturresurser Verksamheten innebär att förnybar biogas ersätter fossila bränslen vilka utgör en ändlig resurs och som därtill ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Konsekvenser och bedömning Förnybar energi kan produceras från avfall vilket medför en minskning av behovet av fossil energi. Ett kretslopp skapas och naturresurser kommer att sparas. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 17
6.10 Hälsa Luftföroreningar kan medföra betydande skador på människors hälsa. I Figur 6 Figur 6. Jämförelse av hälsoskadliga utsläpp från 5 GWh fordonsbränslen. (Miljöfaktabok 2011).jämförs utsläppen från fordon som drivs med biogas jämfört med fordon som drivs med bensin och diesel. Beräkningen har baserats på att 5 GWh biogas används för fordonsdrift samt att 50 % av biogasen ersätter bensin i personbilar och att 50 % av biogasen ersätter diesel i tunga fordon. Figur 6. Jämförelse av hälsoskadliga utsläpp från 5 GWh fordonsbränslen. (Miljöfaktabok 2011). Konsekvenser och bedömning Användning av biogas som fordonsbränsle istället för bensin och diesel medför minskade emissioner av kväveoxider, flyktiga kolväten och partiklar. Därmed förbättras luftkvaliteten, vilket minskar risken för sjukdomar som påverkas av luftföroreningar. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 18
6.11 Naturvård, friluftsliv, landskapsbild m.m. Riksintressen samt natur- och kulturmiljö På eller i direkt anslutning till avfallsanläggningen finns inga riksintressen eller i övrigt skyddade områden som står i konflikt med den planerade verksamheten, se Figur 7. Älands Avfallsanläggning Figur 7. Områden med riksintressen. I närheten av planerat anläggningsområde finns det inga idag kända skyddsvärda områden med biotopskydd, nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. I närheten av avfallsanläggningen finns områden med sumpskog, se Figur 8. Inga anläggningsarbeten kommer att göras inom dessa områden för uppförandet av den föreslagna verksamheten. Figur 8. Områden med sumpskog i anslutning till avfallsanläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 19
I anslutning till avfallsanläggningen finns en registrerad övrig kulturhistorisk lämning i form av ett område med röjningsrösen, se Figur 9. Inga anläggningsarbeten kommer att göras inom detta område för uppförandet av den föreslagna verksamheten. Figur 9. Registrerad kulturhistorisk lämning i form av röjningsrösen Landskapsbild Aktuellt område är omgivet av en trädridå och skog. Anläggningen utgörs av utrustning som placeras i containers med standardmått och kommer därmed inte att påverka landskapsbilden. Friluftsliv Friluftslivet bedrivs sporadiskt i närområdet och utgörs av skogspromenader, jakt samt svamp- och bärplockning. Den planerade anläggningen kommer inte att innebära någon restriktion för friluftsutövandet i den formen det idag bedrivs. Konsekvenser och bedömning Anläggningen kommer att vara lokaliserad i anslutning till befintlig verksamhet inom avfallshantering med byggnader samt maskin- och fordonsrörelser vilket innebär att naturvård, landskapsbild och friluftsliv inte kommer att påverkas. Vidare kommer inga riksintressen att påverkas. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 20
6.12 Risker och nödlägen Brandfarlig gas Biogas (metan) klassas som en brandfarlig gas vilket innebär att anläggningen omfattas av Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Tillstånd enligt LBE söks hos Räddningstjänsten som därmed kommer att granska anläggningen så att gällande regelverk i LBE uppfylls. Rågas som produceras i rötningsanläggningen transporteras i ledning in till uppgraderingsanläggningen. Ett mindre gaslager för tryck- och flödesutjämning kommer att finnas på anläggningen, för övrigt kommer ingen rågas att mellanlagras på fastigheten. Den enda gas som lagras är den som befinner sig i anläggningen under själva uppgraderingen och slutligt i gasflaken innan transport. De gasvolymer som kommer att finnas vid anläggningen kommer inte att uppgå till de mängder som gäller för de lägre kravnivåerna i Sevesolagstiftningen. Tillämpningen av Sevesoreglerna enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ska tolkas så att uppgraderad biogas behandlas analogt med naturgas, det vill säga under den namngivna ingången i del 1, med gränsmängderna 50 ton för den lägre kravnivån. Varje gasflak innehåller cirka 1900-5000 Nm 3 uppgraderad gas vilket väger cirka 1400-3750 kg. Maximalt kommer fyra gasflak att finnas vid anläggningen samtidigt och mängden uppgraderad gas på anläggningen (15 ton) ligger därmed under den undre gränsen i Sevesolagstiftningen. Risk för driftstörningar I första hand ska driften av anläggningen skötas så att risken för driftstörningar minimeras. Detta sker genom goda driftrutiner och utbildning av driftpersonal. Processövervakning samt drift- och underhållsrutiner ska utformas för att minimera riskerna för driftstörningar. Miljö- och hälsorisker vid olyckor Metan är lättare än luft och kommer att stiga uppåt vid ett eventuellt läckage. Om driftproblem uppstår i anläggningen kommer rågasen primärt att ledas vidare och blandas med deponigasen för förbränning. Skulle detta inte vara möjligt, kommer rågasen att facklas bort för att förhindra att metan läcker ut till atmosfären. En luftblandning med 5-15 % metan är explosiv. Olyckor i samband med uppgraderingsanläggningar är mycket ovanliga då funktionsprinciperna för denna typ av anläggningar utgår från högsta prioritering av säkerheten. Driftpersonalen kommer att utbildas i säkerhet och försiktighetsprincipen tillämpas. Kemikalier ska förvaras enligt gällande lagstiftning, d.v.s. förvaras med tydlig märkning samt på ett sådant sätt att läckage till omgivning till följd av spill inte kan ske. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 21
Konsekvenser och bedömning Miljökonsekvensen vid ett eventuellt gasläckage är att den kraftiga växthusgasen metan släpps ut till atmosfären. Risken för en olycka på anläggningen uppskattas som låg. Denna bedömning grundas bl.a. på statistik från branschorganisationen Energigas Sverige avseende incidenter på biogasanläggningar. I samband med bygglovsansökan och detaljprojektering kommer erforderliga utredningar enligt LBE att genomföras för att säkerställa att risker avseende brand och explosion hanteras och minimeras. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 22
7 Åtgärder för att minska miljöpåverkan För att minska miljöpåverkan från anläggningen kommer restgasen från uppgraderingen i normalfallet att blandas med deponigas och förbrännas i gaspanna för att minimera utsläpp av metan. Membranmodulerna kommer också konfigureras så att metanhalten i restgasen minimeras. Detta gör att metanläckaget hålls på en låg nivå även för det fall att restgasen måste släppas ut till atmosfären. Anläggningen kommer framförallt att ge en positiv påverkan på miljön genom att producera förnybar fordonsgas som leder till minskade utsläpp av växthusgaser och lägre emissioner av hälsoskadliga ämnen vid fordonsdrift. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 23
8 Miljömål och miljökvalitetsmål m.m. 8.1 Nationella, regionala och lokala miljömål Anläggningen har en direkt påverkan på fyra nationella miljökvalitetsmål; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning. Härnösands kommun har valt ut fem profilområden i det lokala miljömålsprogrammet. Framförallt profilområdet Ren energi påverkas av den ansökta verksamheten samt även Slut kretsloppen eftersom uppgraderingsanläggningen använder biogas producerad från slam och matavfall. Inom profilområdet Ren energi nämns bl. a. att miljöbelastningen från transporter ska minska märkbart samt att endast förnybara och långsiktigt hållbara energikällor ska användas för transporter. Produktionen av fordonsgas bidrar både till minskad miljöbelastning och till förnybart drivmedel. Inom profilområdet Slut kretsloppen nämns bl. a. att slammet som bildas vid reningsverken ska användas som gödningsmedel och även att slam från reningsverket ska användas som täckmaterial på deponin för att bidra till att utvinning av ändliga resurser ska kunna upphöra. 8.1.1 Begränsad klimatpåverkan Genom anläggningen kommer den totala mängden lokalproducerad, förnybar energi som fordonsgas att öka, vilket leder till en minskad förbränning av fossila drivmedel och därmed en minskad klimatpåverkan. 8.1.2 Frisk luft Jämfört med bensin och diesel ger fordonsgas mycket låga utsläpp av bl.a. partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska kolväten, vilket gynnar den lokala och regionala luftkvaliteten. 8.1.3 Bara naturlig försurning Vid förbränning av biogas genereras betydligt mindre mängder kväveoxider än vid förbränning av fossila drivmedel, vilket innebär att uppgraderad biogas är ett bättre bränsleval utifrån miljömålet. 8.1.4 Ingen övergödning Problem med övergödning orsakas bl.a. av transportsektorn, där kväveoxider uppstår vid förbränning. En minskning av kväveoxidutsläppen till följd av att uppgraderad biogas ersätter fossila drivmedel leder till minskat nedfall av kväve. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 24
Konsekvenser och bedömning Anläggningen bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och även de lokala miljömålen Ren energi och Slut kretsloppen. 8.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. De finns för att skydda människors hälsa och miljön. De nu gällande miljökvalitetsnormerna för de parametrar som bedömts vara relevanta för verksamheten är miljökvalitetsnormer för utomhusluft och buller. Dessa påverkas främst genom transporter. 8.2.1 Utomhusluft För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer avseende kolmonoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, ozon, partiklar, lättflyktiga organiska ämnen (VOC) och bly samt kommande miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). De gäller på platser där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar såsom t.ex. på gång- och cykelbanor. Konsekvenser och bedömning Då den planerade anläggningen inte lokaliseras i ett område där risk föreligger för höga halter av de ämnen som omfattas av miljökvalitetsnormerna, kommer dessa inte att överskridas p.g.a. anläggningen. 8.2.2 Buller Gaskompressorn kommer att förses med isolerande skyddsväggar. Förändringen av antalet transporter är marginell. Konsekvenser och bedömning Anläggningen kommer inte att medverka till att miljökvalitetsnormer för buller överskrids. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 25
9 Referenser Miljöfaktaboken 2011, Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter. Gode Jenny, Martinsson Fredrik, Hagberg Linus, Öman Andreas, Höglund Jonas, Palm David. Värmeforsk-rapport april 2011. Tufvesson, L., Lantz, M., Björnsson, Lunds Universitet, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Rapport nr 86, augusti 2013 Elektroniska källor Miljömålsportalen, http://www.miljomal.se. Sveriges länskartor, skyddade områden, http://gis.lst.se/lanskartor/. Trafikverket, trafikflöden (årsmedeldygnstrafiken - ÅDT), http://www.trafikverket.se/foretag/trafikera-och-transportera/trafikera-vag/verktyg-etjanster-och-vagdata/vagtrafik--och-hastighetsdata/kartor-med-trafikfloden/. Miljökonsekvensbeskrivning Härnösand Biogas 26