Bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) genom olika integrerade odlingsåtgärder.

Ansökningsdatum 2013-11-01 Bilaga 1 Projektdeltagare: Anders TS Nilsson, Allan Andersson & David Hansson Bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) genom olika integrerade odlingsåtgärder. Sammanfattning Renkavle är ett problemogräs som ökar i Sverige. Det utvecklar snabbt resistens mot selektiva gräsherbicider. Framtida strategier mot renkavle innehålla andra former av åtgärder än enbart herbicider. I detta projekt undersöks vilken inverkan etableringen av grödan har på förekomsten av renkavle och övriga ogräs. Faktorer som undersöks är konkurrensförmåga från valda sorter i kombination med såtid och utsädesmängd och hur dessa samverkar. Renkavle har en kort men varierande groningsvila. Enligt engelska undersökningar påverkas groningsvilans längd av väderleken under perioden som fröna bildas och mognar. Varma, torra år ger kort groningsvila och bildat frö kan med minimerade bearbetningsmetoder stimuleras till groning, med en åtföljande mekanisk eller kemisk avdödning före sådd. Kalla år ger längre groningsvila. För att undvika att årets fröproduktion gror i den efterföljande grödan nedplöjs drösade renkavlefrön före sådden. Dessa faktorer skall undersökas under svenska förhållanden. Resultaten är avsedda att användas i strategier med situationsanpassade åtgärder. Vunna erfarenheter kan tillämpas i såväl strategier med integrerad bekämpning i konventionella odlingar som vid ogräsbekämpning i ekologisk odling. Frågeställningar Hur betydelsefullt är sortvalet, utsädesmängden och såtidpunkten för öka grödans konkurrensförmåga att minska problemen med renkavle i stråsäd? Kan den sammantagna bekämpningseffekten mot renkavle ökas genom att kombinera dessa faktorer? Försöken avses i första hand att utföras mot renkavle i höstvete men vunna resultat är tillämpliga även för annan höstsäd och mot andra ogräs. Motivering och mål Målsättningen är att utvärdera olika odlingsåtgärders användbarhet och tillämpa dessa i strategier med integrerad bekämpning av renkavle i såväl konventionell som ekologisk odling. Bakgrund Renkavle är ett ettårigt gräsogräs som ökar i förekomst i Sydsverige. En ökad odling av höstsådda grödor liksom odlingssystem med reducerad jordbearbetning gynnar förekomsten. Den pågående klimatförändringen med ett allt mildare vinterklimat kommer troligen att leda till att ogräset sprider sig norrut i Sverige. I delar av Europa med mycket omfattande odling av höstgrödor och milt klimat är förekomsten mycket stor. I England är förekomsten som störst i de områden där medeltemperaturen i juli överstiger 15 C (Thurston, 1972). Renkavle anses vara ett av de besvärligaste ogräsen i dessa områden. Renkavle utvecklar lätt resistens mot herbicider och resistent renkavle finns t.ex. på områden i England, Frankrike och Tyskland, men även i Sverige (Hallqvist, 2003; Hallqvist, 2010a; Åkerblom, 2003). Redan efter några år är från början effektiva herbicider verkningslösa (Heap, 2009). Strategier emot att herbicidresistens blir problemfylld förordar (1) en större användning av odlingstekniska kontrollåtgärder såsom plöjning, växtföljd, senarelagd sådd, (2) ett minskat beroende av hög-risk herbicider (såsom ACCase- och ALS- inhibitorer) samt (3) användning av blandningar och sekvenser med herbicider med olika verkningsmekanismer

(Moss et al. 2007). Det är dock inte sannolikt att ändrad herbicidanvändning ensamt kan sänka riskerna för herbicidresistens tillräckligt mycket (WRAG 2005). Det är därför av stor vikt att alternativa, icke kemiska metoder utvecklas för att minska förekomsten av renkavle (Moss et al., 2007; Clarke & Moss, 1991). Det är möjligt att beräkna risken för utveckling av herbicidresistens. Ett schema för utvärdering av resistensrisk, baserat på nyckelåtgärder i växtodling, har utarbetats av (Nevill et al., 1998). För att förhindra en uppförökning av renkavlens fröbank krävs en fortlöpande ogräsbekämpning på minst 98 % vilket är särskilt viktigt vid förekomsten av herbicidresistenta populationer av renkavle. Integrerade odlingsåtgärder som minskar förekomsten av renkavle är därför betydelsefulla för att minska denna risk. Det saknas dock kunskap om hur kombinationer av åtgärder verkar i praktiken och hur dessa samverkar med mindre effektiva kemiska bekämpningsåtgärder (herbicidresistens). Behovet av studier över integrerad ogräsbekämpning i fältförsök är stort. Kemisk ogräsbekämpning kan alltså i framtiden bli allt mer osäker på grund av herbicidresistens men också beroende på att tidigare godkända preparat inte längre kan användas. Grödans egen konkurrens har en stor inverkan på renkavlepopulationen. Sortval (Davies et al. 2004) och grödans plantdensitet är exempel på sådana faktorer. Andra faktorer som senarelagd såtidpunkt eller tidigarlagd harvning för att bekämpa renkavle före sådden inverkar. Varje enskild faktor som kan minska renkavlepopulationen är viktig men kombinationer av dessa kan vara än mer betydande. Plöjningsfria metoder har börjat användas alltmer. Sådana metoder medför ökad risk för uppförökning av ettåriga gräsogräs som t.ex. renkavle. Generellt har man god effekt av plöjning för att minska renkavleproblemet, men under vissa år, speciellt år med mycket tidigt groende renkavlefrön, blir effekten även tillfredställande med plöjningsfria metoder. Kemisk bekämpning mot renkavle sker framförallt under hösten, antingen mellan sådd och uppkomst eller efter uppkomsten. Vårbekämpning kan också genomföras men har ibland sämre effekt än höstbekämpning och en viss konkurrens från ogräset kan redan ha skett. Behandlingar med kemiska medel på hösten medför dock större risk för utlakning av bekämpningsmedel än vårbehandlingar. Under förhållanden med risk för utvintring av den höstsådda grödan kan höstanvändning av herbicider vara olämpligt, bl. a. med tanke på efterföljande grödas känslighet. Ogräskontroll med icke kemiska metoder på hösten är därför önskvärda. Genom att utforma effektiva växtföljder så kan problemen med renkavle minskas, men det är inte alltid möjligt p.g.a. olika orsaker (Chauvel et al., 2001). En övergång till mera vårsådda grödor skulle behöva undersökas, men experiment med olika växtföljder är svårt att genomföra under en projektperiod på maximal tre år. I detta projekt kommer vi att studera effekt av sortval, utsädesmängd och såtidpunkt samt en kombination av dessa faktorer för att minska renkavlepopulationen i stråsädesgrödan. Vi kommer även att studera effekten av plöjning i jämförelse med plöjningsfria metoder. Genom att registrera och utvärdera klimatdata kommer vi att uppskatta längden på renkavlefrönas groningsvila. Denna information kan användas för att förutsäga om plöjning eller plöjningsfria metoder, med stimulans till tidig groning, skall användas mot nydrösade renkavlefrö före sådd. Resultaten från detta projekt är avsedda att utgöra underlag för beslut om situationsanpassade kontrollågärder mot renkavle. Detta ingår som en del i de långliggande växtföjdsförsök mot renkavle som kommer att utföras under ledning av prof. Lars Andersson, SLU Ogräsbiologi och ogräsreglering, med start 2012. I ett redan pågående försök finansierat av SLF Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle, studeras hur renkavle kan bekämpas genom olika kombinationer av mekaniska och kemiska bekämpningsåtgärder. 2

I ett annat projekt Strategier emot herbicidresistens hos renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.), finansierat av Partnerskap Alnarp och Jordbruksverket, studeras olika konrollåtgärders inverkan (växtföljd, bearbetning och herbicidanvändning) på renkavlepopulationen och dess herbicidkänslighet. Litteraturgenomgång Renkavle förekommer vanligast på styva jordar (Froud-Williams & Chancellor, 1982; Warwick et al,. 1985; Northam & Callihan, 1992), men kan också förekomma i stor omfattning på andra jordar. Renkavle ökar vid en större andel höstsådda grödor i växtföljden, speciellt höstvete (Knab & Hurle 1988; Hintzsche et al., 1990; Zwerger et al., 1990;). Vid minimerad bearbetning i t.ex. höstvete ökar gräsogräs snabbt. Det visar på att renkavle är ett potentiellt hot vid minimerade bearbetningsmetoder för höstgrödor. Plöjning ett år av tre kan normalt bibehålla renkavlepopulationen på sin vardande nivå men om populationen uppnår en hög nivå kan årlig plöjning krävas under följd av år (Turley et al. 1996). Renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) är ett ettårigt gräsogräs. Fröna mognar snabbt och drösar före tröskningen i de flesta grödor. Enligt engelska undersökningar drösar i stort samtliga renkavlefrön i höstvete före tröskningen men 50 % i höstkorn som tröskas tidigare än höstvete. Förekommer icke drösade frön vid skördetillfället kan frön komma i den skördade varan och leda till problem om skörden används till utsäde (Gooch 1963). Renkavle gror på ett relativt grunt djup, 95 % av plantorna i ett bestånd är uppkomna från de översta 3 cm av jordytan och 50 % från den översta cm. (Cussans et al., 1979). Några frön från renkavle kan gro omedelbart efter drösningen, medan ett flertal blir i groningsvila under några veckor till några månader. Ljus och temperaturvariationer stimulerar groningen. Om förhållanden är gynnsamma gror de flesta fröna under hösten. En mindre groningstopp inträffar på våren om höstgroningen har blivit förhindrad. Om renkavlefröna plöjs ner och begravs i vattenmättad jord induceras en frövila som senare hävs av cykler med vätning och upptorkning (Barralis et al. 1970). Renkavlefrönas groningsvila styrs av hur klimatet är under sommaren. Är det en varm och torr sommar så blir groningsvilan kort (Moss, 2008; Swain et al. 2006; Cook et al. 2008). Efter en varm och torr sommar och en fuktig höst som underlättar frönas groning, kan upptill 60 % av renkavlefröna gro Under sådana förhållanden kan ytliga bearbetningar av jorden effektivt reducera antalet renkavleplantor. Är sommaren däremot kall och fuktig så kan groningsvilan vara 6-8 veckor senare än de som mognat under varma och torra förhållanden (Swain et al., 2006). I detta fall ökar risken för att renkavlefrön gror först efter sådden. Kunskap om hur olika väderleksfaktorer styr renkavlefrönas groningsvila skulle vara användbar vid valet av lämplig bekämpningsstrategi (d.v.s. plöjning respektive icke vändande system) strax före höstsådden. Senarelagd sådd möjliggör att flera ogräsfrön kan gro före sådden och dessa groddplantor av ogräs kan bekämpas mekaniskt (vid såbäddsberedningen) eller kemiskt med icke-selektivt ogräsmedel (glyfosat). Sortval och beståndsuppbyggnad i forma av beståndstäthet och radavstånd har stor betydelse (Clarke et al., 2000, Blake 2006). En del sorter är upp till fyra gånger bättre på att undertrycka ogräsen än andra. (Davies et al., 2004). En höstvetesort med god ogräskonkurrens skall ha en god bestockning, kraftig marktäckning och utveckling på hösten för att hålla tillbaka ogräset och/eller ha en kraftig vegetativ massa på våren och lång strålängd (Clarke et al., 2000). Konkurrensen mot renkavle kan också orsakas av allelopati. Nedan listas en sammanställning från en litteraturgenomgång i internationella skrifter om vilka faktorer som påverkar förekomsten av renkavle: 1. Fördröjd sådd (tiden mellan såbäddsberedning och sådd) (Melander, 1995; HDRA, 2007; Moss et al., 2007) 3

2. Plöjning ger bättre effekt mot renkavle än plöjningsfri odling (Moss et al., 2007) 3. Växtföljder (Chauvel et al., 2001; Moss et at., 2007, Rademacher et al., 1970) 4. Höst och vårsådda grödor (Chauvel et al., 2001, Moss R, 1985, Rademacher et al., 1970) 5. Radodlade grödor i växtföljden 6. Större radavstånd som kan tillåta radhackning 7. Selektiv harvning (HDRA, 2007) 8. Jordarter, dränering (Northam & Callihan, 1992; HDRA, 2007) 9. Rent utsäde tröskning 10. Träda (HDRA, 2007) 11. Reducerad N-giva (Chauvel et al., 2001) 12. Bränning av halm (Moss, 1980) är i praktiken inte tillåtet i Sverige. Material och metoder UNDERSÖKNING MED SORTER, BESTÅNDSTÄTHET OCH SÅTIDPUNKT I denna undersökning kommer vi att studera höstvetets konkurrenskraft mot renkavle och andra ogräs genom kombinationer av sortval med olika konkurrensförmåga, beståndstäthet och såtid. Tre försöksplatser med olika jordarter och läge varje år i 3 år. Varje försök genomförs som randomiserade blockförsök med 4 upprepningar. Ogräsavläsning, (renkavle och övriga ogräs) rutvis under vegetationsperioden genomförs för att kontrollera effekten mot ogräs genom bestämning av antal, vikt och täckningsgrad. För renkavle och vete avräknas även axantal per ytenhet. För att bättre undersöka konkurrenskraften planerar vi inte i detta försök att utföra kemisk bekämpning mot renkavle. Vid den sena sådden utnyttjas möjligheten att, genom en extra mekanisk bearbetning före sådd, få en bekämpning av renkavle. FÖRSÖKSPLAN Sorter (3 st) 1. En god marknadssort (exempelvis Harnesk) 2. En långstråig sort som utvecklas väl och konkurerar väl mot ogräs (exempelvis Marathon) 3. En kortstråig sort som (exempelvis SW 55495) Beståndstäthet (2 st) 1. 300 pl/m² = ca 166 kg/ha 1, 2. 400 pl/m² (för högt vid tidig sådd) = ca 222 kg/ha 1. Såtider (2 st) 1. 10-15 september 2. 25-30 september Eventuellt:Vid kraftig förekomst av renkavle behandlas en del av varje parcell med en kemisk bekämpning så att även kombinationen av kemisk och odlingstekniska åtgärder kan utvärderas.(gäller försök i konventionella odlingar och ej i ekologiska odlingar). Sortval efter diskussion med Jan Jönsson, tidigare SW. 1 vid 90 % grobarhet och 90 % fältuppkomst och en tusenkornvikt på 45gram 4

Angelägenhet för näringen I ett flertal länder har renkavle utvecklat resistens mot de flesta tillgängliga herbicider. Problemen är som störst vid en stor andel av höstsådda grödor, framförallt höstvete. Problemen på en del gårdar är i praktiken så stora att det inte är ekonomiskt försvarbart att odla t.ex. höstvete i nuvarande form. Det är därför viktigt att studera effekterna av integrerade odlingsåtgärder mot renkavle och möjligheten att ersätta helt eller delvis de kemiska bekämpningsåtgärderna mot renkavle. Odlarna måste veta hur de skall kunna bekämpa renkavle med alla åtgärder om det av en eller annan anledning ej är möjligt med kemisk bekämpning. Resultatförmedlingsplan Kommunikationskanal Föredrag på regional växtodlingskonferens Växjö möte Forskartorget Borgebydagarna Artikel till Hushållningssällskapens tidskrifter Artikel till tidskriften Lantmannen Motiv för kanalen och huvudsakliga Tidsplan för förväntad mottagare leverans av resultat Info till rådgivare och personer Hösten 2013 verksamma inom växtodling Stor, bred publik av odlare och rådgivare Sommaren 2013 Info om åtgärder mot renkavle till odlare och rådgivare Info om åtgärder mot renkavle till odlare och rådgivare Manus för tidskriften Weed Info om kombinationer av åtgärder mot Hösten 2015 research renkavle för internationellt verksamma forskare och rådgivare SLUs Faktablad Info till rådgivare och odlare i Sverige Mars 2016 Slutrapport SLF Info till Anslagsgivare April 2016 Sommaren 2013 Sommaren 2013, 2015 Resurspersoner SLU, Alnarp Allan Andersson, Agr Dr, universitetslektor i växtodling med undervisning på lantmästarprogrammet, undervisar bland annat i ogräsbiologi och bekämpning. Han har doktorerat på SLU Alnarp (Inst. för växtvetenskap) David Hansson, Agr Dr, forskare. Specialitet icke-kemisk ogräsbekämpning. Han har doktorerat på SLU Alnarp (Inst. för landskaps- och trädgårdsteknik), har arbetat i gränszonen mellan teknologi och biologi med tillämpning inom ogräsbekämpning under många år. Han har under de senaste sex åren varit projektledare i SJV-finansierade projekt som utformats enligt forskningsmetodiken deltagardriven forskning. Forskningen har genomförts till stor del ute hos odlare. Han har under många år bedrivit forsknings- och försöksverksamhet inom området ekologisk produktion Anders Nilsson forskningsledare (agronom) SLU Alnarp, ordförande i Fältforskningsenhetens ämnesgrupp Ogräs, erfarenhet av kemisk ogräsbekämpning från tidigare verksamhet som forskningsledare på företag i kemibranschen och som utredare på jordbruksverket. Undervisar i ogräsbiologi samt om växtskyddmedels verkningsmekanismer och resistensmekanismer emot växtskyddsmedel. Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt, (civilingenjör). Han har under många år bedrivit undervisning och försöksverksamhet inom områdena fältmaskiner för jordbruk och trädgårdsodling samt ogräsbekämpning i integrerad och ekologisk produktion. Har erfarenhet av renkavle genom växtföljdsförsök med energigrödor (Vrams Gunnarstorp) 5

Dave Servin, agronom. Partnerskap Alnarp, SLU och rådgivare med erfarenhet av renkavle Erik Rasmusson ansvarig för skötseln av försöken med integrerat växtskydd på Alnarp/Lönnstorp Referensgrupp Rikard Andersson, HIR Malmöhus, rådgivare med erfarenhet av renkavle Henrik Hallqvist, Jordbruksverket Alnarp, rådgivare med stor erfarenhet av bekämpning av renkavle Christer Nilsson, forskningsledare emeritus, initiativtagare till försöket med integrerat växtskydd på Alnarp/Lönnstorp, identifierat gräsogräs som problemområde i framtida växtodling. Lars Andersson, professor, SLU, Ogräsbiologi och ogräsreglering. Lars Andersson har bl.a. undersökt groningsegenskaperna hos renkavle och åkerven, samt hur dessa varierar under året och variationer mellan olika populationer. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Alnarp, ekologisk produktion Hans Rasmusen, inspektor, Vrams Gunnarstorp, med erfarenhet av renkavle Referensgruppen möts två gånger per år, varav en av gångerna med besök i fältförsöken. Tidsplan Projektet startar mars 2012 och avslutas under oktober 2015. Slutredovisning sker under april 2016. Meritförteckningar Hansson, David Forskare, Agronomie doktor år 2002, Hortonom år 1991. Född 1963-04-16. Nuvarande anställning: Område Agrosystem, SLU Alnarp, Box 104, SE-230 53 Alnarp. Tel 040-41 51 38, E-post: David.Hansson@ slu.se. Referee-granskade artiklar HANSSON D & MATTSSON J E (2003) Effect of air temperature, rain and drought on hot water weed control. Weed Research 43, 245-251. HANSSON D & ASCARD J (2002) Influence of developmental stage and time of assessment on hot water weed control. Weed Research 42, 307-316. HANSSON D & MATTSSON J E (2002) Effect of drop size, water flow, wetting agent and water temperature on hot water weed control. Crop Protection 21, 773-781. MELANDER B, HOLST N, GRUNDY A C, KEMPENAAR C, RIEMENS MM, VERSCHWELE A & HANSSON D (2009) Weed occurrence on pavements in five North European towns. Weed Research 49, 516-525. Doktorsavhandling HANSSON D (2002) Hot Water Weed Control on Hard Surface Areas. Dissertation. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Agricultural Engineering, S-230 53 Alnarp. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Agraria 323. ISSN 1401-6249. Övrig publicering HANSON M & HANSSON D (2010) Effektiv ogräsbekämpning i ekologisk morot. Fakta från Tillväxt Trädgård. LTJ-fakultetens faktablad. 2010:34. 4 s. HANSSON D & SVENSSON S-E (2010) Effektiva ogräsbekämpningsstrategier i ekologiska radodlade grönsaker. Delrapport till Jordbruksverket i projektet (25-11006/09) Ogräsbekämpande åtgärder i ekologiska grönsaker - före grödans uppkomst och i dess tidiga utvecklingsstadier Oktober 2010. Område Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp. HANSSON D & SVENSSON S-E (2009) Effektiva ogräsbekämpningsstrategier i ekologiska radodlade grönsaker. Slutrapport till Jordbruksverket i projektet (25-8543/05) Effektiva ogräsbekämpningsstrategier i ekologiska radodlade grönsaker Februari 2009. Område Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp. 35s. 6

HANSSON D, SVENSSON S-E & SVENSSON S-A (2009) Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling. Slutrapport till Jordbruksverket i projektet (25-10984/07) Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling Mars 2009. Område Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp. 29s. HANSSON D & SVENSSON S-E (2008) Falska såbäddar och flamning. Potatis & grönsaker 5, 22-23. HANSSON D & SVENSSON S-E (2007) Falska såbäddar och flamning minskar handrensningsbehovet i morot. Forskningsnytt nr 3-4, sid 4-5. HANSSON D & SVENSSON S-E (2007) Bra att kombinera olika metoder för bekämpning. Potatis & grönsaker 7, 42-43. HANSSON D & SVENSSON S-E, MATTSSON J E, ENGLUND J-E & SCHROEDER H (2006). Acetic acid for weed control on hard surface areas. Conference on Policies on Pesticide Use by Local and Regional Authories. Wageningen, The Netherlands. (GRAUGAARD S, JENSEN K, MELANDER B & KEMPENAAR C, eds.), Vol. 126, 35-39. Ministry of Food, Agriculture and Fisheries, Danish Institute of Agricultural Sciences. HANSSON D & SVENSSON S-E (2006) Ångning av jord i smala band för bekämpning av ogräs i ekologiska radodlade grödor. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik Alnarp. Kompendium 2006:1, 27 s. HANSSON D & SVENSSON S-A (2005) Mekanisk ogräsbekämpning i test. Frukt & bär 47, 4. HANSSON D & SVENSSON S-E (2005) Steaming in narrow bands to control weeds in row-grown organic crops. NJF-Seminar 369. Organic farming for a new millennium - status and future challenges. Alnarp, Sweden June 15-17, 2005. 1 (1), 264. HANSSON D & SVENSSON S-E (2004) Ogräsfröna ångas bort. Potatis & grönsaker 22, 16-17. HANSSON D & SVENSSON S-E (2004) Steaming soil in narrow strips for intra-row weed control in sugar beet. 6th EWRS Workshop on Physical and Cultural Weed Control. Lillehammer, Norway. 8-10 March 2004. p. 47. Ekologiskt lantbruk - Vägar, Val, Visioner. Ultuna 18-19 november 2003. Sammanfattningar av föredrag och postrar. Centrum för uthålligt lantbruk. Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna. s 197. SVENSSON S-E & HANSSON D (2003) Jordbearbetning och sådd av grönsaker. I: Ascard, J. & Rehnstedt, C. (red.) 2003. Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm. Jordbruksverket, Jönköping. HANSSON D, HALLEFÄLT F, BRAMSTORP A & OLSSON R (1995). Ogräsharvning - Systemförsök: Möjligheter att ersätta herbicider med ogräsharvning. Sockernäringens samarbetskommitté. Jordbruksteknik, Staffanstorp. s 28:1-4. HANSSON D, HALLEFÄLT F, BRAMSTORP A. & OLSSON R (1995). Mekanisk ogräsbekämpning i raden med olika redskap. Sockernäringens samarbetskommitté. Jordbruksteknik, Staffanstorp. s 29:1-5. Allan Andersson Universitetslektor. Agronomie doktor år 2005. Agronom mark/växt år 1975. Född 1949-03-28 Undervisat sedan 1975 på lantmästarprogrammet i växtodling med bland annat ogräsbiologi och ogräsbekämpning. Nuvarande anställning: Område Agrosystem, SLU Alnarp, Box 104, SE-230 53 Alnarp. Tel 040-41 51 02, Fax 040-46 21 66, E-post: Allan.Andersson@ slu.se Referee granskade artiklar ANDERSSON, A., JOHANSSON, E., & OSCARSON, P. (2004) Post-anthesis nitrogen accumulation and distribution among grains in spring wheat spikes. The Journal of Agricultural Science. 142, 525-533. ANDERSSON, A., JOHANSSON, E., & OSCARSON, P. (2005) Nitrogen redistribution from the roots in post-anthesis plants of spring wheat. Plant and Soil, 269, 321-332. ANDERSSON, A., & JOHANSSON, E. (2006) Nitrogen partitioning in entire plants of different spring wheat cultivars. Journal of Agronomy and Crop Science 192, 121-131. ANDERSSON, A., OSCARSON, P., PRIETO-LINDE, M.L., & JOHANSSON, E. (2006). Differences in polymeric proteins among grains in spring wheat spikes. Journal of the Science of Food and Agriculture 86, 583-591. ANDERSSON, A., & HOLM, L. (2011) Effects of mild temperature stress on grain quality and root and straw nitrogen concentration in malting barley cultivars. Journal of Agronomy and Crop Science. Online. JOHANSSON, E., KUKTAITE, R., ANDERSSON, A., & PRIETO-LINDE, M.L.,(2005). Protein polymer build-up during wheat grain development: influences of temperature and nitrogen timing. Journal of the Science of Food and Agriculture 85, 473-479. Doktorsavhandling ANDERSSON, A., (2005). Nitrogen redistribution in spring wheat. Root contribution, spike translocations, and protein quality. Dissertation Swedish University of Agricultural Sciences.2005:10. Övrig publicering ANDERSSON A Kompendium i växtodling till studenter ca 600s 7

JOHANSSON E., PRIETO-LINDE, M. L., ANDERSSON, A., GISSÉN, C., MALIK, A. & R. KUKTAITE, (2008). Protein polymer accumulation during grain development and relations to quality: Influences of cultivar and environment. Proceedings of the 11 th International Wheat Genetics symposium, 24-29 August, Brisbane, Australia. MALIK, A.H., PRIETO-LINDE, M. L., KUKTAITE, R., ANDERSSON, A. & JOHANSSON, E., (2008). Varietal differences in protein polymer built-up of wheat at different temperature and nitrogen regimes during grain filling. Proceedings of the 11 th International Wheat Genetics symposium, 24-29 August, Brisbane, Australia. JOHANSSON, E., PRIETO LINDE, M.-L., KUKTAITE, R., ANDERSSON, A., & LARSSON, H. (2004). Grain protein polymer formation; influences of cultivar, environment and dough treatment. The Gluten Proteins, ed. D. Lafiandra, S. Masci and R. D Ovidio, the proceedings of the 8 th Gluten workshop, 8-10 September, Viterbo, Italy, p. 180-183. JOHANSSON, E., PRIETO-LINDE M. L., KUKTAITE R., ANDERSSON, A., JÖNSSON, J. Ö. & SVENSSON, G. (2005). Breeding for improved stability for bread-making quality. In: Using cereal science and technology for the benefit of consumers. Proceedings of the 12th international ICC Cereal and Bread Congress, Harrogate, UK, 23-26th May 2004, pages 44-48. UK: Woodhead Publishing Ltd; Cambridge. Anders TS Nilsson Forskningsledare. Agronom (växtodling), 1979 Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna. Anställd under åren 1979-2003 vid Bayer AB och arbetade då som utvecklings- och försökschef med ansvar att leda och koordinera företagets nordiska utvecklingsarbete av växtskyddsmedel. Är sedan 2003 anställd som forskningsledare vid SLU och arbetar med växtskyddsfrågor, däribland vitalitetsstudier av biologiska växtskyddsmedel. Projektanställd vid Jordbruksverket under 2006-08 och arbetade då med effektivitetsutvärderingar av växtskyddsmedel och riktlinjer därför. Undervisar vid SLUs lantmästar-, hortonom- och forskarutbildningar om växtskyddsmedels verkningsmekanismer. Ämnesansvarig och ordförande för ämneskommittén för ogräs inom SLUs FältForsk. Sekreterare för Svensk Potatisforkning Alnarp (SPA). Nuvarande anställning: Område Agrosystem, SLU Alnarp, Box 104, SE-230 53 Alnarp. Tel 040-41 52 70, E-post: anders.ts.nilsson@ slu.se.publiceringar i utdrag Hagman-Lundin J. Bång U. & Nilsson A. 2004. Friskt potatisutsäde. Jordbrukskonferensen 2004. SLF Rapport nr 68, 150. Nilsson A., Johansson C. & Svensson S.A. 2010. Vitaliteten hos två biologiska bekämpningsmedel, del I (Vitability in two biopesticides, part I). vol. LTJ-Rapport 2010:33. Nilsson A., Johansson C. & Svensson S.A. 2011. Vitaliteten hos två biologiska bekämpningsmedel, del II (Vitability in two biopesticides, part II) vol. LTJ-Rapport 2011:18. Nilsson A., Johansson C,. och Svensson S.A. 2009. Svårt att avgöra vitaliteten hos biologiska växtskyddsmedel. Viola nr. 9: 20-23 Wiik L., Hellgren O., Joel A., Larsson H., Linnér H., Nilsson A., Rydberg T. & Svantesson U., 2004. Staygreen: Ett koncept för höga potatisskördar. Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2004. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet, nr. 57, 24:1-24:7. Hagman-Lundin J. Bång U. & Nilsson A. 2004. Friskt potatisutsäde. Jordbrukskonferensen 2004. SLF Rapport nr 68, 150. Larsson c., Nilsson A. och Svensson G., 2008. Test of new catch crop techniques in organic potato production. ISHS 2008, Malmö Sweden, Abstracts, page 36 of 77. Svensson S.A., Nilsson A. & Johansson C. 2009. Biologiska växtskyddsmedel vitalitet och sprutning. JLTfakultetens faktablad 2009. Wiik L. & Nilsson A., 2003. Korta redogörelser från projekt i potatis 2003. Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 10 och 11 december 2003. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet, nr. 56, 14:1-14:7. Wiik L., Hellgren O., Joel A., Larsson H., Linnér H., Nilsson A., Rydberg T. & Svantesson U., 2004. Staygreen: Ett koncept för höga potatisskördar. Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2004. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet, nr. 57, 24:1-24:7. Wiik L. & Nilsson A. 2004. Stay-green ett koncept för höga potatisskördar. Potatis & grönsaker. Nr 1, 22-23. Wiik L. & Nilsson A. 2004. Rhizoctonia solani en allvarlig skadegörare. Potatis & grönsaker. Nr 1, 12. Wiik L. & Nilsson A. 2004. Stay-green: Ett koncept för höga potatisskördar. Lyckeby Concepts Odling, 16-17. Wiik L. & Nilsson A. 2004. Förebygg torrfläcksjuka. Lyckeby Concepts Odling,3-5. Wiik L. & Nilsson A. 2004. Betning biter på Rhizoctonia. Lyckeby Concepts Odling, 6-7. Litteraturförteckning (till projektbeskrivningen) BOND W, DAVIES G, TURNER R (2007) The biology and non-chemical control of black-grass (Alopecurus myosuroides Huds.) http://www.gardenorganic.org.uk/organicweeds 8

BLAKE A (2006). Weeds are a concideration. Farmers Weekly. 145 (14) (6 October), 57. CHAUVEL B, GUILLEMIN J P, COLBACH N, GASQUEZ J (2001) Evalution of cropping systems for management of herbicide-resistent populations of blackgrass (Alopecurus myosuroides Huds.) Crop Protection. 20, 127-137 CLARKE J H; MOSS S R. (1991). The occurrence of herbicide resistant Alopecurus myosuroides (Black-grass) in the Unite Kingdom and strategies for its control. Proceedings Brighton Crop Protection Conference Weeds, 1041-1048. CLARKE J; MOSS S; ORSON J (2000). The future for grass weed management in UK, Pesticide outlook 11, 59-63. COOK S K, SWAIN A J, CLARKE J, MOSS S R (2008). Improving crop profitability by using minimum cultivation and exploiting grass weed ecology. HGCA Project Report 381, pp 90, Home-Grown Cereal Authority, Pentonville RD, London, UK. CUSSANS G W, MOSS S R, POLLARD F, WILSON B J (1979). Studies of the effects of tillage on annual weed populations. Proceedings of the EWRS symposium, the influence of different factors on the development and control of weeds. DAVIES D H K; HOAD S; MASKELL P R; TOPP K (2004). Looking at cereal varieties to help reduce weed control inputs. Proceedings, Crop Protection in Northern Britain, 2004, 159-164 FROUD-WILLIAMS RJ; CHANCELLOR RJ (1982) A survey of grass weeds in cereals in central and southern England: Weed research: 22, 163-171 GOOCH S.M.S (1963). The occurance of of weedas in samples tested by the official seed testing station 1960-61. The Journal of the National Institute of Agricultural Botany 9 (3), 353-371. HALLQVIST H (2003) Renkavle resistent mot bekämpningsmedel. Greppa Näringens nyhetsredaktion. 2003-06- 18. HALLQVIST H (2010a). Undersökning av herbicidresistens hos renkavle 2009. Jordbruksverket. Ogräsbrev Nr 1, 2010.02.08. HALLQVIST H (2010b). Bekämpning av renkavle är i höst extra viktigt. Jordbruksverket. Ogräsbrev Nr 10, 2010.09.20. HDRA (2007) Black-grass - Weed information - Organic Weed Management. http://www.gardenorganic.org.uk/organicweeds/weed_information/weed.php?id=21 HEAP I. (2009). The International Survey of Herbicide Resistant Weeds, Herbicide Resistance Action Committee (HRAC), North American Herbicide Resistance Action Committee (NAHRAC), and Weed Science Society of America (WSSA). http://www.weedscience.org/in.asp HINTZSCHE, E.; KARCH, K.; FEYERABEND, G;HOFMANN, B.; PALLUTT, B. (1990) Weed problems and weed control in the GDR Zeitschrift fur Pflanzenkrankheiten und Pflanzenschutz, Sonderheft 12, 43-55 HOLSTMARK K (2005), Ogräsharvning i fält Råd i praktiken. Jordbruksverket. Jordbruksinformation 11 KNAB, W.; HURLE, K. (1988) Influence of primary cultivation on black-grass (Alopecurus myosuroides Huds.) Zeitschrift fur Pflanzenkrankheiten und Pflanzenschutz Sonderheft 11, 97-108 MELANDER B (1995) Impact of drilling date on Apera spica venti L and Alopecurus myosuroides Huds in winter cereals. Weed research 35, 157 166. MOSS S.R. (1980) Some effects of burning cereal straw on seed viability, seedling establishment and control of Alopecurus myosuroides Huds : Weed research 20, 271-276. MOSS S.R. (1985). The effect of drilling date, pre-drilling cultivations and herbicides on Alopecurus myosuroides (Black-grass) populations in winter cereals. Aspects of Applied Biology 9, The biology and control of weeds in cereals, Cambridge, UK, 31-39. MOSS S.R. (2006). Farmers Weekly Academy Farmers Weekly, 1st September 2006, 58-59. MOSS S.R. (2008) Cultural options for black-grass control, including herbicide resistance issues. Rothamsted Research.http://www.controlledtrafficfarming.com/downloadssecure/Black-grass%20 control%20stephen%20moss.pdf MOSS S R; PERRYMAN S A M; TATNELL L V. (2007). Managing herbicide-resistant Blackgrass (Alopecurus myosuroides): Theory and practice. Weed Thechnology 21 (2); 300-309. NAYLOR R E L. (1972). Biological flora of the British Isles Alopecurus myosuroides Huds. Journal of Ecology 60, 611-622. NEVILL D; CORNES D, HOWARD S. (1998). The role of HRAC in the management of weed resistance. Pesticide outlook, 21; 300-309. NORTHAM FE & CALLIHAN RH (1992) The Windgrasses (Apera Adans. Poaceae) in North America. Weed Technology 6, 445-450. NILSSON C (2009). Utformning av ett odlingssystem med begränsad användning av externa produktionsmedel. Redogörelse för det första och andra växtföljdsomloppet. Stencil 87 sidor SLU Jordbruk, odlingssystem, TEKNIK OCH PRODUKTKVALITET. RADEMACHER B; KOCH W; HURLE K. (1970). Changes in the weed flora as aresult of continuous cropping of cereals and the annual use of the same weed control measures since 1956. Proceedings of the 10 th British Weed Control Conference, Brighton, UK 1-6. 9

SWAIN A.J., HUGHES Z.S., COOK S.K., MOSS S. R. (2006) Quantifying the dormancy of Alopecurus myosuroides seeds produces by plants exposed to different soil moisture and temperature regimes. Weed Research 46, 470-479. THURSTON J M (1972). Blackgrass (Alopecurus myosuroides Huds.) and its control. Proceedings of the 11 th British Weed Control Conference, Brighton, UK, 977-987. TURLEY D B; BACON E T G; SHEPARD C E; PETERS N C B; POTYKA I; GLEN D M; DAMPNEY P M R; JOHNSON P N: (1996). Straw incorporation rotational ploughing for grass weed control. Aspects of Applied Biology 47, Rotations and cropping systems, 257-264. ZWERGER, P.; HURLE, K.; KEMMER, A. (1990) Studies on the effect of crop rotation and production intensity on the development of the weed seed bank in the soil. Symposium on integrated weed management in cereals. Proceedings of an EWRS symposium, Helsinki, Finland, 4-6 June 1990. 127-134. WARWICK SI. BLACK L D & ZILKEY BF (1985) Biology of Canadian weeds. 72. Apera spica-venti. Canadian Journal of Plant Science 65, 711-721. WRAG (2005).Ten facts everyone should know about herbicide resistance. Dec. 2005. http://www.pesticides.gov.uk/rags.asp?id=714 ÅKERBLOM L (2003) Renkavle som är resistent mot ogräsmedlen Event Super och Puma Super (Studie år 2002), Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU. 10